Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Regnbågens förskola, Arboga kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Regnbågens förskola, Arboga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och materiel Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Regnbågen, i Arboga kommun ingår i detta urval. Förskolan Regnbågen besöktes den oktober Ansvariga inspektörer har varit Siv Wilborgsson och Inga-Lill Svensson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till utveckling och lärande. Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

3 2 (11) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten. 1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Regnbågen Regnbågens förskola ligger centralt i Arboga kommun. Förskolan har fyra avdelningar med sammanlagt 70 barn i åldrarna 1-5 år. Varje avdelning har ca 3 heltidstjänster. Regnbågens förskola ligger i nära anslutning till Norrgårdens förskola och Ladubacksskolan och är en tillfällig förskola som öppnades Förskolan har sedan start tagit emot barn som inte får plats på permanenta förskolor. Efterfrågan på förskoleplatser är fortfarande hög, varpå den tillfälliga förskolan är en del i kommunens arbete när det gäller att leva upptill skollagens krav om platsgaranti. Skolinspektionen besökte avdelningen Rubinen som har 18 barn, i åldern 2-5 år. I avdelningen arbetar en förskollärare tillika arbetslagsledare, en dramapedagog samt en barnskötare. Förskolläraren arbetar 80 procent och har legitimation för att undervisa i förskolan. Hon är utbildad för grundskolans tidigare år mot de yngre barnen, matematik, svenska, naturvetenskap och specialpedagogik. Dramapedagogen arbetar 100 procent och är auktoriserad dramapedagog. Barnskötaren arbetar 100 procent och har en gymnasieutbildning, barn- och fritidsprogrammet. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare fyra förskolor i samma område. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret och verkar för att intentionerna i läroplanen säkerställs. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag. Regnbågens förskola består av två fristående moduler. Mellan byggnaderna finns en gemensam utemiljö som består av gungor, gungdjur, sandlåda och klätterställning. I närområdet finns skog och lekparker. I en av modulerna ligger avdelningen Rubinen tillsammans med ytterligare en avdelning. Rubinen har tillgång till fyra rum, skötrum, tambur samt ett mottagningskök. Rummen är placerade så att det är lätt att få överblick och det är lätt för barnen att alternera mellan olika rum och aktiviteter. Tre rum är möblerade 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3 (11) utifrån principen rum i rummet. Ett rum används som samlings-, mat- läs- och aktivitetsrum. Det finns ett rum för vila, som också används som dockvrå med kök (rolleksrum). Ett rum är inrett för bygg- och konstruktionslek. Det största rummet fungerar som mat, bygg- och skapande rum. Rubinens arbetssätt bygger på en indelning av barnen i mindre grupper. Det finns en grupp med 2-3 åringar, där barnskötaren ansvarar för genomförandet samt en grupp med 4-5 åringar, där förskollärare och dramapedagog står för genomförandet av aktiviteter. Personalen på Rubinen menar att genom delning av barnen i mindre arbetsgrupper ges förutsättningar till en lugnare atmosfär, men också en större möjlighet att se och bekräfta varje barn. De tar reda på vad barnen kan i föreställningskartor, observationer och intervjuer. Miljön och materialet betyder minst, leken och samspelet betyder mest. Regnbågens förskola strävar efter att barnens miljö ska vara rolig, trygg och lärorik. De arbetar för en hållbar utveckling med Grön Flagg som en naturlig del av det dagliga förskolearbetet. Hela förskolan väljer tillsammans teman och utvecklingsområden, som de sedan arbetar med under en period. Förskolechefen följer upp verksamheten genom att det finns en struktur inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Varje avdelning skriver handlingsplaner som följs upp systematiskt för att därefter utvärderas och det tas fram en åtgärdsplan. Förskolechefen träffar arbetslagsledare på de fyra förskolorna tillsammans varannan vecka. För närvarande arbetar de fram ett gemensamt reflektionsprotokoll. Därutöver genomförs regelbundna verksamhetsbesök. Undervisning i förskolan Arbetslaget på Rubinen säger att de är ovana vid att använda ordet undervisning, men att de är vana vid att använda ordet lärande. De anser att det är komplext med både omsorgs- och utvecklingsdelen. Förskolläraren menar att begreppet undervisning är att utmana i alla situationer. Det genomsyrar hela arbetet, det innebär att lyssna på barnen även i den fria leken, där de också ställer frågor till varandra. Undervisning är att leda barnet mot lärande genom lekfullhet med utrymme för dialog och frågor. Arbetslaget anser att de har stor frihet i förhållande till målen, frihet att välja utifrån befintlig åldersgrupp samt från innemiljön och material. Förskolechefen beskriver undervisning med att jag måste veta vad jag som pedagog ska arbeta med, jag måste ha en ram som jag ska jobba med och sedan ska det vara

5 4 (11) lekfullt. Det är viktigt att lärandet sker under lekfulla former och att pedagogerna ansvarar för ramarna utifrån bland annat observationer, analyser och reflektioner. Detta beskrivs i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Samtliga observationstillfällen visar att verksamheten genomsyras av att personalen är lyhörda för barnen och uppmärksamma på deras signaler genom att ge respons när barnen söker kontakt, invänta deras svar och låta de få prata färdigt. De uppmärksammar också icke verbala signaler. Vid en sångsamling i åldersgruppen 2-3 år rör sig barnen i en ring med rörelser, men ett litet barn deltar inte i aktiviteten. Den vuxne låter barnet inledningsvis stå vid sidan om och barnet tittar på med intresse. Barnet visar detta genom att det vänder sig mot samt tittar på övriga barn och ler mot dem, men står stilla. Den vuxne ser barnet och respekterar att barnet vill titta på, men efter ett tag tar den vuxne och lyfter upp barnet i famnen och de gör rörelserna tillsammans. Barnet ler och den vuxne har bjudit in barnet i leken. Ett annat exempel på lyhördhet och förmågan att tolka icke verbala signaler är vid en utevistelse i åldersgruppen 4-5 år. Ett barn står och ser ut att vara frusen. Den vuxne frågar om barnet fryser

6 5 (11) och fortsätter Fryser du om fingrarna? Barnet nickar och säger mmm. Dialogen fortsätter och det avslutas med att den vuxne hjälper barnet med att sätta på vantarna. Interaktion mellan barn och vuxna sker via kommunikation och språk. Det finns en ömsesidig tillit och respekt mellan barn och vuxna som uttrycks både verbalt och via kroppsspråk. Arbetslaget beskriver att det är viktigt att se barnen och bejaka deras intressen och deras tankar. Det är viktigt att alla barn har någon vuxen som har sett dem under dagen, att barnen får höra du är viktig för vår verksamhet. Arbetslaget gör en koppling till arbetet med likabehandling för att motverka kränkande situationer för barnen och skapa. Förskolechefen bekräftar att arbetslaget är väldigt lyhörda, de har bra rutiner för att fånga upp barnens behov. Exempelvis efter ett skogsbesök ställer de frågorna: Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad har ni lärt er? Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Verksamheten präglas av en riklig kommunikation både verbalt och med kroppsspråk. Personalen uppmuntrar barnen ofta och ger beröm vad bra eller ja, du kan. Vid de flesta observationstillfällena förekommer ett flertal stunder då de vuxna utgår ifrån det innehåll som barnen initierar och de tillvaratar barnens tankar och idéer. Därutöver ses exempel på situationer där barn uppmuntras genom de vuxnas frågor, för att vidga barnets perspektiv. Ett exempel är vid skogsutflykten när barnen börjar röra på sig och hittar en stubbe. De pratar om stubben och den vuxne uppmuntrar barnen att leta efter djur. Barnet pekar och säger Ska vi titta där? Den vuxne följer med barnen på upptäcktsfärd och frågar barnen Hittar ni någon igelkott? Leken fortsätter och avslutas med samma engagemang hos både barn och vuxen. Matsituationen är ett annat exempel där de vuxna samtalar med barnen om något de tycker är intressant och använder frågande för att vidga barnens perspektiv. Varje vecka får ett barn (utsett av personalen) möjlighet att ta med sig en bok och/eller en leksak hemifrån. Boken och leksaken exponeras för barngruppen. Vid detta tillfälle finns både bok och leksak på hyllan i matrummet. Barnen och den vuxne samtalar om veckans barn och vad en hel vecka är. Den vuxne frågar: Hur lång är en vecka? Samtalet fortsätter och den vuxne förslår att de måste ta reda på det, samt var veckan börjar. Det finns dock tillfällen då personalen inte använder möjligheten att fråga barnen så att de vidgar sitt perspektiv. I tamburen används begrepp om kroppsdelar och kläder. Barn och vuxna samtalar flitigt, men betydligt mindre kring vad som kan utmana barnen utifrån tidigare kunnande och frågor som vidgar barnen perspektiv. I den fria

7 6 (11) leken för åldersgruppen 2-3 år förs en riklig kommunikation om olika leksaker, som benämns med korrekta begrepp. Däremot används inte frågor för att vidga barnens perspektiv. I Rubinens handlingsplan för Utveckling och lärande är anpassning av lekar, material, multimedia och miljö kopplat till barnens erfarenheter, kultur och språk ett prioriterat målområde. Förskolechefen bekräftar att Rubinen arbetar genom samtal, observationer och de förändrar i verksamheten, de använder föreställningskartor och modersmålsstöd. Arbetslaget beskriver att de arbetar med områden genom miljön, erbjuder barnen aktiviteter, mycket kroppsspråk, använder sin röst och tema- och sångpåsar, så att de får med sig många barn och fångar intresse. Det är viktigt hur man introducerar material. De utgår också ifrån vad som kommer fram vid utvecklingssamtal, frågeschema, hur barnen leker och hur de använder det material som finns. De menar att öppna frågor är viktigt. Det sätter igång processer, så att de får tänka själva. Vi bjuder in barn till att prata med varandra och använder material för att utmana och stimulera. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Arbetslaget tar tillvara på barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att de lyssnar med intresse, allvar och respekt samt är närvarande. Vid ett samlingstillfälle sitter de runt bordet och äter frukt. Ett barn sitter med ansiktet mot fönstret. Barnet ser något där ute (tittar uppmärksamt mot fönstret) och säger något otydligt. Den vuxne uppmärksammar barnet och säger Motorcykel, sa du det? Barnet svarar nä, och den vuxne frågar Var det cykel du sa? Barnet reser sig och pekar ut. Vid måltidssituationerna ställer de vuxna frågor som skapar nyfikenhet och de deltar aktivt i barnens upptäckande genom att vara nyfikna och engagerade. Exempelvis ser ett barn en plastbit till en senapsflaska och säger Titta var kan den höra hemma? Titta den ska vara här! Den vuxne visar plastbiten och ett barn tar den. Samtalet fortsätter genom att fler barn bjuds in i dialogen när den vuxne säger Titta-var kommer den ifrån? I tamburen förs en riklig kommunikation och med ett tillåtande klimat. Det finns dock tillfällen då barnen skulle kunna bli mer uppmuntrade att undersöka vidare eller stimulerade och utmanade i tänkandet genom frågor. Förskolechefen berättar att barnen får önska och så gör personalen aktiviteter som sedan dokumenteras. Arbetslaget menar att det är viktigt att bygga vidare på barnens nyfikenhet och att som pedagog stanna upp i ett samtal.

8 7 (11) Barnets lek som verktyg för lärande Den fria leken genomsyras av lekfullt förhållningsätt där de vuxna uppmuntrar till initiativ och deltar aktivt i barnens lek. De använder röst, mimik och kroppsrörelser för att stimulera till lek och aktiviteter. Den yngsta gruppen är inne och en vuxen sitter på golvet och barnet kommer med en leksakstelefon. Den vuxne frågar Vem är det? Barnet svarar det är Jossan och den vuxne svarar i telefonen. Ett annat exempel är när några barn bygger med Kaplastavar tillsammans med en personal. Den vuxne vänder sig och ler mot ett barn och säger Har du sett NN? Vi har byggt ett våningsgarage. Barnet börjar räkna våningsplanen ett, två, tre, fyra, fem. Den vuxne säger ja, visst blev det fint och frågar därefter ett annat barn Vad vill du bygga? Barnet säger en katt. Den vuxne frågar Hur ska vi bygga katten? Ett annat barn säger att vi bygger med de här och visar Kaplastavarna som ligger på mattan. Då ställer den vuxne frågan Hur många behöver vi då? Barnet håller upp fem fingrar och den vuxen säger fem stycken. Barnet fortsätter lägga ut Kaplastavar och den vuxne frågar Hur många har du nu? Barnet börjar räkna en, två, tre nio. Den vuxne säger vi kan räkna tillsammans, de börjar räkna tillsammans. Arbetslaget anser att leken stimulerar till lärande och att det sker hela tiden, alla aktiviteter grundar sig i lek, leken är bärande i allt vi gör. Det är viktigt att fånga in barnens intresse i leken för att kunna stimulera mot nya mål. Miljö, material och rum i rummen är viktiga. Förskolläraren vidimerar detta genom att säga Viktigt att ta tillvara barns fantasi. Vi sitter med och är närvarande i leken, sedan diskuterar vi när vi som pedagoger ska gå in i leken och inte. Det ligger inom området normer och värden som vi arbetar med. Förskolechefens uppfattning är att arbetslaget arbetar mycket med drama, att de är delaktiga i leken och att de delar upp barnen i mindre grupper. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion på ett mycket medvetet sätt för att stimulera och utmana barnen. De är även mycket lyhörda och uppmärksamma på barnens signaler vid observationstillfällena. Personalen tar också tillvara och stärker barnens intressen för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnens intresseområden kan dock expanderas ytterligare genom att personalen stimulerar och utmanar deras tänkande genom frågor. Detta utvecklingsbehov föreligger i tambursituationen för hela barngruppen samt i den fria leken för den yngre åldersgruppen. Tambursituationen skulle också kunna utvecklas vad det gäller att ta tillvara på barns vetgirighet genom att ställa frågor för att väcka barns nyfikenhet. Vid övriga situationer är personalen mycket aktiva och deltar i aktiviteterna och introducerar både material

9 8 (11) och aktiviteter på ett spännande sätt. Barnens lek används som verktyg för lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Miljön inomhus är öppen och inbjudande. Det finns förutsättningar för att förändra eller möblera efter barnens intressen och behov. Det förekommer ett mindre antal bilder på väggarna och de som finns sitter ibland för högt för att barnen ska kunna betrakta och samtala om dem. Bilderna är väl valda med exempel på barnens alster, bokstäver, siffror, kort från verksamheten, födelsedatum och föreställningskartor. Miljön ger möjlighet till lek, avkoppling och vila, byggkonstruktion, skapande och samling. Flera rum har mer än en funktion exempelvis vilo- och rolleksrum utgör ett rum samt mat-, samlings- och aktivitetsrum utgör ett annat rum, där lite lugnare grupp eller enskilda barn kan genomföra aktiviteter. Miljön är trygg och tillgänglig för barnen. Personalen delar in barnen i mindre grupper för att ge de barn som är inomhus större yta för lugna aktiviteter och rörelse. De tycker att det ger större förutsättningar för ett lärande och möjligheten att varje barn blir sedd. Förskolläraren menar att de försöker göra alla rum attraktiva, rummet är en fjärde pedagog, vilket också förskolechefen verifierar. Förskolechefen säger att en verksamhet i en ny förskola med rymliga lokaler är önskvärt. Pedagogerna använder sig av dokumentation tillsammans med barnen för reflektion och i nuvarande lokaler saknas en möjlighet att använda väggarna efter verksamhetens behov. I dessa moduler får vi inte sätta upp något på väggarna och jag skulle vilja sätta upp mer på väggarna i barnens höjd.

10 9 (11) På förskolans gård finns gungor, gungdjur, sandlåda och klätterställning. Den är begränsande genom att den är mycket platt och det finns inget utrymme för barnen att leka avskilt. Utomhusmiljön erbjuder få möjligheter till variationer och är inte anpassad till olika slags aktiviteter. Den är trygg och tillgänglig för de flesta barn. Rubinens personal väljer att ge sig iväg till lekplatser i omgivningen och de är i skogen två dagar i veckan och går till återvinningsstation och sorterar skräp. De anser att gården är anpassad till de mindre barnen och för att tillfredsställa även de äldre barnens behov går de ofta iväg. Vi har den utemiljö vi har och måste göra det bästa för barnen i situationen. Material för utveckling och lärande Materialet inomhus är inte så omfångsrikt, men väl genomtänkt och stimulerar till lärande. De större barnen har tillgång till material, exempelvis legobitar i ett av de mindre rummen, för att det ska vara säkert för de yngre barnen. Det material som förekommer är exponerat så att det är lätt tillgängligt exempelvis byggklossar, pussel, böcker finns på barnens nivå. Saxar och kulor är synligt för de äldre barnen. Det finns lite skapande, undersökande och experimenterande material exponerat för barnen och det observeras inte heller i de skåp som öppnas. Vad det gäller material anpassat till åldersgruppen finns ett större utbud av material till de äldre än till de yngre barnen. Arbetslaget menar att barnens behov och intresse samt tema styr materialet. Förskolechefen saknar dock visst material material till målande och skapande är torftigt. Hon berättar att Rubinen inte har så mycket material, men att de byter mellan avdelningarna. Förskolechefen önskar en högre tillgång, det saknas exempelvis material till bygglek, mer lego och skapande material. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Vid besöket exponeras material som ska stimulera till lärande och utveckling såsom, Kaplastavar, lego, böcker, skriv- och ritmaterial, dockvrå med kök (rolleksrum). Detta material inbjuder även till kommunikation och interaktion. Utomhus finns det traditionella sandleksaker. Vid skogsutflykten används både bilder och naturmaterial för att stimulera ett lärande. Under samlingarna använder personalen material på ett medvetet sätt. Till exempel vid samlingen efter skogsutflykten används bilder tagna med Ipad. Bilderna exponeras på väggen för att barnen ska kunna delta i samtalet, även de yngre som inte deltog i utflykten. Bilderna ger barnen en visuell upplevelse, då de samtalar om vad som hände på utflykten samt att det förs en dialog kring Vad som var bra? Vad var

11 10 (11) mindre bra? Vad har ni lärt er? Samlingen avslutas med att barnens svar skrivs in i ett reflektionsprotokoll. Materialets variation och möjlighet till olika funktioner framkommer inte så tydligt vid besöket. Det iakttas ett mindre utbud av material till konstruktion för de yngre barnen och till skapande verksamhet, rollek, undersökande samt experimenterande material för de äldre barnen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är öppen, inbjudande och utformad så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Materialet behöver dock utvecklas så att det blir mer variationsrikt för de äldre barnen och tillgodoser även de yngsta barnens behov. Tillgången till och exponeringen av skapande, undersökande och experimenterande material är i behov av utveckling. Utemiljön är i behov av utveckling så att den tillgodoser även de äldre barnens behov av stimulans och utmaningar för utveckling och lärande. Personalen använder såväl miljöer som material för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och materiel Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och materiel används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.

12 11 (11) Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.