Förslag till nya arbetssätt och arbetsmetoder för studie- och yrkesvägledare Dm UN08/146

Transkript

1 SÖDERTÄLJE fl UTBILDNINGSKONTORET Tjänsteskrivelse Susanne Jedenborg Koordinator Susanne.jedenborg@soderta1je.se Utbildningsnämnden Förslag till nya arbetssätt och arbetsmetoder för studie- och yrkesvägledare Dm UN08/146 Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden uppdrog , 171, till utbildningskontoret att tillsammans med studie- och yrkesvägledare lämna förslag till nämnden om hur nya arbetssätt och arbetsmetoder kan vidareutveckla studie- och yrkesvägledningen (syv) i vår kommun. I en rapport redovisas dels väl fungerande arbetssätt och arbetsmetoder, dels lämnas förslag på nya, uppdelade i ansvarsområden. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse Slutrapport med 7 bilagor Barnchecklista Ärende/demokratichecklista Utbildningskontorets förslag till beslut Utbildningsnämnden ger utbildningskontoret i uppdrag att: arbeta i enlighet med intentionerna i rapporten "Förslag på nya arbetssätt och arbetsmetoder för att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen i Södertälje" inom befintlig kostnads ram utvärdera utifrån rapportens intentioner efter tillsvidare besluta om oförändrat huvudmannaskap för SYV rapportens innehåll skall beaktas för en bättre styrning vid framtagandet av nästa års utbildningsplan när det gäller studie- och yrkesvägledningen ~'7~~d~~ Annabella Kraft utbildningsdirektör Beslutet expedieras till: Verksamhetschefgymnasieskolan Akten Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org. nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 SLUTRAPPORT Södertälje kommun FÖRSLAG pa NYA ARBETSSÄTT OCH ARBETSMETODER FÖR ATT UTVECKLA KVALITETEN I STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN I SÖDERTÄLJE. Kommun/huvudman: Södertälje kommun Projektansvarig : Susanne Jedenborg Projektledare/text: Eva Liin INNEHÅLL I.INLEDNING 1.1 Utvecklingsområde 1.2 Vad är kvalitet? 2. BAKGRUND 2.1 Grundskolan 2.2 Gymnasiet 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3.1 Här startade vi 3.2 Koppling till mål 3.3 Arbetets gång 3.4 Stöd från Myndigheten för skolutveckling/skolverket 3.5 Centralisera studie- och yrkesvägledningen? 3.6 Förväntade effekter 4. FUNGERANDE ARBETSSÄTT OCH ARBETSMETODER 4.1 SYV-möten och kommunal samordnare 4.2 Södertäljes Gymnasiemässa 4.3 Gymnasie- och SACO-mässan 4.4 SYV-nätverk inom Södertörn 4.5 Skugga en gymnasieelev 4.6 Kommunala gymnasiekatalogen 5. FÖRSLAG PÅ NYA ARBETSSÄTT OCH METODER 5.1 Införa mål i skolornas arbetsplaner 5.2 Praktikpoolen i Huddinge 5.3 Gemensamt föräldramöte 5.4 Spridning av Pershagenmodellen 5.5 Gemensam högskolemässa 5.6 Lektionstid till studie- och yrkesorientering 5.7 Framtidsdag

3 SLUTRAPPORT Södertälje kommun Ökade resurser för elever med särskilda behov M~ngkulturell vägledning Elever med funktionshinder 5.9 Auskultering 5.10 Kvalitetssäkring 5.11 Utvecklingssamtal 5.12 Övergången Gr-Gy 5.13 Information om programutbud till syv 5.14 Handledning 5.15 Garanterad miniminivå för elevens studie- och yrkesvägledning 6. BILAGOR BILAGA 1 Enkätsammanställning BRUK Grundskolan BILAGA 2 Enkätsammanställning BRUK Gymnasieskolan BILAGA 3 Enkätsammanställning år 9 BILAGA 4 Pershagenmodellen BILAGA 5 Brukarenkäten Grundskolan BILAGA 6 Brukarenkäten Gymnasieskolan BILAGA 7 Enkät år 9 1.INLEDNING Studie- och yrkesvägledarna i Södertälje har fått i uppdrag av utbildningsnämnden att utveckla kommunens studie- och yrkesorienterade verksa mhet. 1.1 Utvecklingsområde "Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att tillsammans med studie- och yrkesvägledare lämna förslag till nämnden om hur nya arbetssätt och arbetsmetoder kan vidareutveckla studie- och yrkesvägledningen i vår kommun." (Utdrag ur Sammanträdesprotokoll , Utbildningsnämnden Södertälje kommun) 1.2 Vad är kvalitet? Citaten nedan är hämtade ur boken "Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar" 2008, s.15. "Kvalitetsutveckling är ett samlingsbegrepp för metoder, arbetssätt och strategier för ständig förbättring av kvalitet på varor och tjänster (Nationalencyklopedin)." "Kvalitetsutveckling betyder att utveckla verksamhetens medarbetare, arbetsformer, angreppssätt och metoder så att den blir ännu bättre på att leverera de egenskaper som kunderna efterfrågar (

4 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 3 "Kvalitetssäkring betecknar alla aktiviteter för att främja och kontrollera kvaliteten, dvs. målutveckling, uppföljning, utvärdering, åtgärder etc.(skolverket, Vad menar vi?)." Kvalitetssäkring innebär att söka arbetsformer, angreppssätt och metoder som på ett säkert sätt leder fram till att varor och tjänster får de egenskaper som organisationen är till för och som kunderna uppskattar ( våra kunder är elever som går i Södertälje kommuns skolor. Vi strävar efter att finna nya metoder och arbetssätt som leder till att dessa elever kan göra väl underbyggda och övervägda val inför framtida studier och arbete. 2. BAKGRUND I Södertälje kommun bor ca innevånare, varav 38 O/o har utländsk bakgrund. Här finns ett brett utbud av kommunala förskolor, grundskolor och gymnasier, även högskolor och vuxenutbildning. Det finns också ett stort antal enskilda förskolor samt fristående grund- och gymnasieskolor. I tabell 1 och 2 nedan framgår vilka konlmunala skolor som ingår i undersökningen och hur studie- och yrkesvägledarnas tjänster fördelar sig. 2.1 Grundskolan Tabell 1 Grundskolo Syotjäns Förberedelseklas Särklas Antal Jämförelset Totala r t s s * timma al antalet r per timmar per elever elev elev och år åk 7-9 och *** år** Blombacka 80 % - - 3,7 3,7 399 Brunnsäng 75 % Ene samt 100 % - - 4,5 4, Hölö 5 = 409 Hovsiö 50% 29-4, Pershagen 30 % - - 3,5 3,5 156 Rosenborg 80 % ,6 2,2 519 (+ 43 åk 7 10)* =562 Ronna 75 % ,8 319 Wasa 50 % 48-3,2 2,7 286 Grundskoleelever i Södertälje kommun * Särklasselever går i en egen grundskola ** 100% tjänst, 39 h/vecka,47 veckor/år ***1 denna kolumn har vi dubblat antal elever i förberedelse- och särklasserna för att få ett rimligare jämförelsetal då dessa elever kräver betydligt mer tid.

5 SLUTRAPPORT Södertälje kommun Gymnasiet Tabell 2 Gymnasieskolor Tjänst IVIK- Antal Jämförelsetal Totala elever timmar timmar per antalet per elev elev och år elever och år ** *** åk 1-3 Colin Leclair 100 % Ekenbergska 100 % 38 2,77 2,6 662 Foucault 100 % - 20,4 20,4 90 (1-4) (gymnasiesärskola) Igelstaviken 100 % - 3,2 3,2 577 Naturvetargymnasiet 75 % ,5 345 Te kn ikgymnasiet/teknik 100 % - 3,6 3, = College 508 Wendela Hebbe 100 % 107 3,1 2,6 593 Grundskoleelever i Södertälje kommun ** 100% tjänst, 39 h/vecka,47 veckor/år ***1 denna kolumn har vi dubblat antal elever i IVIK-klasserna för att få ett rimligare jämförelsetal eftersom dessa elever kräver betydligt mer tid. 3.TILLVÄGAGÄNGSSÄTT 3.1 Här startade vi Studie- och yrkesvägledare i Södertälje kommun startade med en heldagskonferens på Bommersvik den 22 maj Arbetet inleddes med grupparbeten kring "Iyckade utvecklingsarbeten". Vi diskuterade igenom vilka faktorer vi anser vara viktiga för att genomföra ett bra utvecklingsarbete (eget ansvar, delaktighet, samarbete, stöd i form av beröm, konstruktiv kritik etc.). Därefter arbetade vi med Brukarenkäterna (BILAGA 5 & 6), vilka genomfördes veckorna före konferensdagen. I grupper om 3-4 personer försökte vi bena ut var Stuclie- och yrkesvägledningen i Södertälje kommun befinner sig när det gäller arbetssätt och arbetsmetoder. Hur ser det ut idag? Vad fungerar bra eller dåligt? Vad behöver utvecklas? Vad behöver åtgärdas på en gång? Hur ska det som redan fungerar bra säkras? 3.2 Koppling till mål Det första vi kom fram till och diskuterade i Bommersvik var följande: Vikten av tydliga mål, planer och yrkesbeskrivningar

6 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 5 Önskemål om garanterad miniminivå för eleven Behovet av ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet Vikten av kontinuerliga utvärderingar Det angelägna i att ha med frågor om framtiden i IUP Värdet av att ha kvar studie- och yrkesvägledarnas regelbundna möten En del har reviderats och ändrats. Nya saker har tillkommit under vägen, men det mesta vi kom fram till inledningsvis finns med nu när vi börjar knyta ihop säcken. 3.3 Arbetets gång Genom Brukarenkäterna skaffade vi oss en bild över nuläget. (BRUK för Grundskolan samt BRUK för Gyrnnasieskolan via Myndigheten för skolutveckling/skolverket). Enkäterna (BILAGA 5 och 6) skickades ut till kommunens åtta grundskolor och sju gymnasieskolor. Namnen på skolorna framgår av tabell 1 och 2, kp 2. Följande områden behandlades: Studie- och yrkesvägledning. Kontakt skola arbetsliv/samhällsliv. Entreprenörskap. Utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner. Individuella studieplaner. Kontakt med gymnasieskolan. Kontakt med den obligatoriska skolan Kontakt med högskola/universitet. Studie- och yrkesorientering i undervisningen. Resultaten redovisas i BILAGA 1 och 2. Detta arbete kompletterades med en specialenkät (BILAGA 7) som både ämneslärare och elever (år 9) fick svara på. Den senare enkäten syftade till att få ett tydligare underlag kring "allas ansvar" i skolorna. Materialet blev omfattande. Vi redovisar resultatet från en skola som tillhör en av tre med ett stort antal elever med invandrarbakgrund. Se BILAGA 3. Under hösten (2008) träffades vi regelbundet, analyserade resultaten och arbetade aktivt med olika arbetsuppgifter för att nå fram till vilka arbetssätt och metoder som vi önskar fortsätta med och vidareutveckla framöver med utgångspunkt från målen i Lpo 94. Parallellt med detta har vi tagit del av Myndigheten för skolutveckling/skolverkets stöd och erbjudanden om kompetensutveckling. 3.4 Stöd från Myndigheten för skolutveckling/skolverket Utöver Brukarenkäterna har vi tagit del av följande erbjudanden om kompetensutveckling från Myndigheten för skolutveckling/skolverket:

7 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 6 Vi har alltid haft någon representant med i Myndigheten för skolutveckling/skolverkets konferenser. Vi har också tagit del av övrigt stödmaterial på nätet och i skriftform. Det har varit givande att få ta del av andra lärande exempel, viktigt att uppdatera sig och nyttigt att "nätverka". Syvsamordnaren och projektansvarige Susanne Jedenborg samt ytterligare fem personer (lärare samt studie- och yrkesvägledare) från Pershagenskolan har deltagit i kursen "Kvalitet i studie- och yrkesvägledning". (4 dagar). Under tiden kursen pågick var övrig personal på skolan tvungna att sätta sig in i syvarnas arbete, vilket var lärorikt. Ett par lärare från grundskolan och en från gymnasiet har deltagit i utbildningen "Professionella samtal". Deltagarna fortbildade i sin tur övrig berörd personal på skolan. Flera nöjda elever indikerar att det var en bra satsning. En studie- och yrkesvägledare på grundskolan har deltagit i kursen "Kreativ vägledning" i Malmö. Tre lärare, en rektor samt en studie- och yrkesvägledare från en kommunal gymnasieskola har anmält sig till kursen "Professionella samtal" i Varberg i december Centralisera studie- och yrkesvägledningen? Under arbetets gång dök också frågan upp om en centralisering av studieoch yrkesvägledningen vore något för Södertälje kommun. Vi beslöt att inom ramen för vårt utvecklingsarbete - titta närmare på Göteborgsmodellen. "Vägledningscentrum" i Göteborgs stad, är en fristående och oberoende studie- och yrkesvägledning som vänder sig till åk 6 till och med gymnasiet och verksanlheten har pågått under fem år. Deras studie- och yrkesväg~dare finns på alla kommunala grund- och gymnasieskolor, även på vissa friskolor. Modellen presenterades för Södertäljes studie- och yrkesvägledare på Södertörns nätverksmöte nu under hösten 2008 Det finns flera fördelar med modellen. Yrkesrollen skulle bli mer entydig. Med en chef och en befattningsbeskrivning blir det enklare att kontrollera kvaliten. Vidare är det en fördel att kunna "bolla jobbet" med andra studie- och yrkesvägledarekolleger, något som borgar för kompetensutveckling. Vad eleverna vinner på modellen är oklart. Det finns också nackdelar med modellen. Det råder många oklarheter kring hur studie- och yrkesvägledarens arbetssituation påverkas rent praktiskt och socialt på skolan. Kommer studie- och yrkesvägledarna erbjudas bra arbetsplatser? Och hur blir det med delaktigheten på konferenserna och i arbetslagen? Den informella "tysta kunskapen" inom

8 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 7 väggarna går förlorad, exempelvis kunskaper om elevernas starka och svaga sidor. Risken finns också att inte alla elever får samma möjlighet till studie- och yrkesvägledning om rektorerna börjar köpa in vägledningstjänster. Elever med speciella behov kan bli särskilt lidande. Vidare är det en nackdel om näringslivet förlorar en idag väl fungerande kontaktväg direkt in i skolan. Iden om att centralisera studie- och yrkesvägledningen i Södertälje komrnun har förkastats. Vi är i nuläget inte beredda att föreslå en sådan orga nisation. 3.6 Förväntade effekter Vi önskar att: varje elev i Södertälje garanteras en viss rniniminivå av verktyg och insatser för att på bästa sätt kunna göra väl underbyggda val. Att denna nivå/dessa mål blir tydliga, välkända samt till stor del mätbara samt att alla elever skulle ges likvärdig information. elevernas föräldrar får en bra och likvärdig information (en demokratisk rättighet), och att föräldrarna får möjlighet att vara delaktiga i barnens viktiga framtidsval. de som arbetar pa skolan, framförallt lärare och rektorer, inser att kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen och elevens val av framtid är hela skolans ansvar och arbetar därefter. studie- och yrkesvägledarna får ägna mindre tid till administrativa arbetsuppgifter och ägna mer tid åt kvalificerade vägledningssamtal, åt elever med invandrarbakgrund samt åt elever med särskilda behov. Ju mer förberedda eleverna kommer till ett vägledningssamtal (genom andra aktiviteter inom skolan exempelvis: praouppföljning, temadagar, studiebesök) desto bättre blir elevernas framtidsval. 4. FUNGERANDE ARBETSSÄTT OCH ARBETSMETODER Nedan listas en rad aktiviteter som studie- och yrkesvägledare inom Södertälje kommun har kommit fram till att vi vill behålla eftersom de väl inarbetade arbetssätten fungerar bra redan idag. 4.1 SYV- möten Bl kommunal samordnare Regelbundet, sedan år 2002, träffas samtliga studie- och yrkesvägledare i både kommunala och friskolor tillsarrlmans med näringslivet i Södertälje kommun. Fördelarna är bland annat att aktuell information och nyheter

9 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 8 kring skolor och studievägar från riksdag, skolverket och kommunen presenteras och diskuteras samtidigt som viktiga erfarenheter ventileras. Vår ambition är att mötesplatserna förläggs till kommunens olika skolor. Sammankomsterna stärker på olika sätt studie- och yrkesvägledarna i deras yrkesroll. Arbetssättet fungerar redan idag mycket bra och uppskattas av alla. Vi föreslår därför att det även fortsättningsvis finns en samordnare för kommunens studie- och yrkesvägledare (en förutsättning för att detta ska fungera). 4.2 Södertäljes Gymnasiemässa Sedan starten 2002 genomförs i Södertälje kommun under januari månad, under två eftermiddagar mellan ki.16-18, en gymnasiemässa i Södertälje stadshus. Samtliga gymnasieskolor (ca 17 stycken fria och kommunala) deltar. på ett enkelt och övergripande sätt kan elever och deras föräldrar vid ett och samma tillfälle jämföra utbudet på Södertäljes olika gymnasieskolor/program. Detta är ett utmärkt tillfälle för dem som ännu inte bestämt sig. Med hjälp av "sista minuten info" ges en överblick över kommunens utbud inför ansökningsdeadline den 15 februari. Informationen blir likvärdig och det finns möjlighet att ställa frågor. 4.3 Gymnasie- och SACO-mässan Grundskoleelever bör ges möjlighet att besöka Gymnasiemässan där alla fria och kommunala gymnasieskolor i Stockholms län finns presenterade. Samtliga elever bör också någon gång under gymnasietiden ges möjlighet att besöka Saco-nlässan där högskolor och olika akademiska yrken finns representerade. Grundskoleeleverna får god kännedom om olika gymnasieprogram. Rekryteringen till högskolorna ökar. 4.4 Syv-nätverk inom Södertörn Sedan tre år tillbaka (2006) träffas studie- och yrkesvägledarna på Södertörn varje höst. (Södertälje, Nykvarn, Salem, Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nynäshamn samt Tyresö kommuner.) Totalt rör det sig om ca 100 stycken studie- och yrkesvägledare från kommunala grund- och gymnasieskolor, vuxenskolor samt friskolor. Värdskapet är rullande. En arbetsgrupp, bestående aven representant från varje kommun, komponerar ihop olika program med bl.a. "lärande exempel". Temat för höstmötet 2008 var "Göteborgsmodellen" samt "GYlTlnasieskolan 2011". Goda exempel sprids över kommungränserna. Kompetensen utvecklas. Ett naturligt nätverk skapas. 4.5 Skugga en gymnasieelev En annan efterfrågad aktivitet handlar om att elever från åk 9 erbjuds att "skugga" eller följa med en gymnasieeleven halv/hel dag på en kommunal gymnasieskola. Det är studie- och yrkesvägledaren på respektive gymnasieskola som anordnar besöken. Eleven ges, förutom en allmän information, möjlighet att delta på lektioner, äta i matsalen och knyta nya kontakter och får inblick i miljön. Klivet till gymnasiet avdramatiseras.

10 SLUTRAPPORT Södertälje kommun Kommunala gymnasiekatalogen Den kommunala gymnasiekatalogen utkommer under oktober månad varje år. Här finns hela Södertälje kommuns skol utbud samlat på ett och samma ställe. Såväl kommunala som privata skolor presenterar sig själva och det är lätt för eleverna att göra jämförelser mellan olika skolor genom överskådliga kursprogram. Här finns hänvisningar till skolornas egna hemsidor och inforn1ation kring öppet hus och andra program/aktiviteter. 5. FÖRSLAG PÄ NYA ARBETSSÄTT OCH ARBETSMETODER Här presenteras våra förslag på nya arbetssätt och arbetsmetoder för studie- och yrkesvägledningen i Södertälje kommun 5.1 Införa mål i skolornas arbetsplaner Förslaget innebär att samtliga grund- och gymnasieskolor synliggör målen i Lpo/Lpf-94 (som handlar om studie- och yrkesvägledning) i skolornas arbetsplan och därigenom betonar "allas ansvar". Målen kan inordnas som en indikator under koltimunens demokratimål eftersom det är en demokratisk rättighet att samtliga elever ges likvärdiga kunskaper och förutsättningar att göra väl underbyggda val. Rektorerna ansvarar för att utvärdering sker i den årliga kvalitetsredovisningen 5.2 Praktikpoolen i Huddinge Ett annat förslag är att Södertälje kon1mun ansluter sig till praktikpoolen i Huddinge (samverkan mellan kommunerna på Södertörn, d.v.s. för närvarande Huddinge, Södertälje, Botkyrka Salem). Det handlar om att samla alla typer av praktikplatser (även praoplatser till gymnasiesärskolorna Apu) inom kommunen på ett och samma ställe. Arbetsgivarna får en kontakt på Södertörn och slipper bli uppringda hela tiden. En internetbaserad sökmotor innebär samtidigt tidsbesparingar såsom väsentligt mindre praoadministration för studie- och yrkesvägledarna samt minskade kostnader över lag. Sist, men inte minst så blir eleverna mer aktiva och delaktiga i arbetssökandet. Samtidigt som de tränar på att söka arbeten får de dessutom tillgång till fler yrken. Det blir lättare att få information om företagen och/eller den blivande arbetsplatsen vilket ökar elevens trygghet. Iden är förankrad med rektorerna på grund- och gymnasieskolan samt verksamhetscheferna. 5.3 Gemensamt föräldramöte Förslaget handlar om att alla ungdomar samt deras föräldrar bjuds in till en eller flera informationskvällar/eftermiddagar på Stadshuset i Södertälje under september eller oktober månad varje år. Tanken är att samtliga grundskoleelever och deras anhöriga garanteras likvärdig information kring valet till gymnasieskolan. Genom denna samverkan, studie- och

11 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 10 yrkesvägledare emellan, säkerställs att all viktig information kommer ut på ett professionellt sätt. Ansvaret kan fördelas. Kvaliteten förbättras när rätt person hamnar på rätt plats (exempelvis den som är duktig på framföranden i större sammanhang). på plats finns även studie- och yrkesvägledarna från gymnasiet för att kunna svara på programspecifika frågor. Samarbetet mellan skolorna förbättras. Nyanställd personal blir snabbt informerade och uppdaterade. Det blir lättare att utvärdera verksaltlheten och vidareutveckla arbetssätten. 5.4 Spridning av Pershagenmodellen Det handlar om att öka samverkan mellan olika personalgrupper ("Allas ansvar") genom en spridning av Pershagenmodellen (BILAGA 4), dels via rektorsnätverket, men också genom att representanter från Pershagen ges möjlighet att åka ut på "kompetensutvecklingsturne" bland grundskolorna i kommunen. 5.5 Gemensam högskolemässa Ytterligare ett förslag är att en gång per år anordna en gemensam högskolemässa, även denna i Södertälje Stadshus. Vinsterna är många (jfr gemensamt föräldramöte punkt 5.3), Det blir lättare att få olika högskolor att komma till Södertälje (om det är vid ett och samma tillfälle). Målet är att öka rekryteringen till högskolan. 5.6 Lektionstid till studie- och yrkesorientering Förslaget handlar om att avsätta tid till studie- och yrkesorientering i andra ämnen (rektorns ansvar). Enligt de allmänna målen i Lpo 94 står bland annat att skolan ska sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och andra länder. Det är angeläget att det frigörs extra tid till studie- och yrkesvägledarna att komma in med information till eleverna (genom att skolorna exempelvis lägger ut tre timmar extra per år i ämnet svenska/samhällskunskap). 5.7 Framtidsdag Detta innebär att åk 2 elever på gymnasiet (Högskoleförberedande programmet) under hösten bjuds in till en "Framtidsdag". Södertälje kommunen, Företagarna Södertälje/Nykvarn, Scania och Astra Zeneca vaskar fram intressanta akademiska yrken. Eleverna ges under eftermiddagen möjlighet att lyssna till tre yrken vardera (exempelvis läkare, tandläkare, jurist, civilingenjör). Det är viktigt med inspiration och förebilder. Det kan få fler elever att läsa vidare. 5.8 Ökade resurser för elever med särskilda behov Vi menar att elever med särskilda behov har rätt till extra studie- och yrkesvägledning mingkulturell vägledning

12 SLUTRAPPORT Södertälje kommun Il Under senare år har Södertälje kommun tagit emot ett stort antal elever från andra länder. Dessa elever saknar en naturlig kunskap om arbetslivet och utbildningssystemet i Sverige och behöver därför extra vägledningsinsatser. Skolor med IVIK- och förberedelseklasser bör erbjudas: praktik i olika program inom gymnasieskolan, fler vägledningssamtal, extra utbildnings- och arbetsmarknadsinformation samt inblick i den svenska kulturen ("tyst kunskap") för att undvika elementära misstag och felval. Grund- och gymnasieskolor (Hovsjö, Ronna, Wasa samt Colin Leclair, Naturvetar- och Teknikgymnasiet) har stor andel elever med invandrarbakgrund bör få utökade studie- och yrkesväg leda rtjä nster Elever med funktionshinder I Lpo 94 står bland annat att studie- och yrkesvägledaren skall informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därmed särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder. Södertälje kommun har tidigare haft en central studievägledningstjänst för elever med funktionshinder, vilken togs bort för 4-5 år sedan. Ansvaret lades ut på grundskolorna trots att det där saknades såväl erfarenhet som specialistkompetens. Några extra medel tillfördes inte och nu ser vi konsekvenserna. Gruppen missgynnas och får idag i inte ens den lagstadgade studie- och yrkesvägledning som de har rätt till. Vårt förslag är att Södertälje antingen återinför en central studieoch yrkesvägledartjänst med specialistkompetens inom området eller fortbildar studie- och yrkesvägledarna och utökar deras befintliga tjänster. 5.9 Auskultering Ett annat önskemål är att studie- och yrkesvägledarna auskulterar hos varandra på grundskolan och gymnasiet under två dagar per år. De studie- och yrkesvägledare som har förberedelseklasser på grundskolan auskulterar på gymnasieskolor med IVIK-klasser. Grundskolor med särskoleelever besöker gymnasiesärskolan. Kompetensen höjs inom respektive yrkesområde samt förståelsen för varandras yrkesroller ökar Kvalitetssäkring Under våren 2009 utformar vi enkäter som på olika sätt mäter kvaliteten i arbetet. Elevenkäterna kan t.ex. innehålla frågor som: Har du fått tillräcklig information och vägledning? Är du nöjd med vägledningen? Vilka aktiviteter har du deltagit i inför gymnasievalet (studiebesök, öppna hus, mässor, webbsidor, gymnasiekataloger?). Vem/vilka har påverkat ditt val? (Är det studie- och yrkesvägledaren, läraren eller i första hand kompisarna?). Vad har påverkat dig mest? Enkäter genomförs år 9 på grundskolan och år 3 på gymnasiet Utvecklingssamtal

13 SLUTRAPPORT Södertälje kommun 12 Det är angeläget att frågor om elevens tankar och clrömmar om framtiden efter grundskolan/gymnasiet tas upp i utvecklingssamtalet, något som ökar elevens självkännedom inför kommande studie- och yrkesval Övergången Gr-Gy Övergången mellan grundskola och gymnasieskola bör förbättras genom att elevernas senaste åtgärdsprogram skickas vidare till respektive gymnasieskola. Det ska även framgå om en muntlig överlämning är önskvärd. Gymnasieskolan kallar då berörda till en överlämna ndekonferens Information om programutbud till syv Den årliga informationsträffen (under oktober månad) där rektorer och studie- och yrkesvägledare på gymnasiet informerar om program och nyheter till grundskolesyvarna (inför höstens antagningar) i Gnesta, Nykvarn, Trosa och Södertälje bör utökas till att omfatta även kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Det är viktigt att studie- och yrkesvägledarna uppdateras. Genom att ha dessa "fortbildningsmöten" säkerställs kvaliteten även vid nyanställningar Handledning Förslaget handlar om att varje nyanställd studie- och yrkesvägledare erbjuds 6 månaders handledning aven erfaren studie- och yrkesvägledare inom Södertälje kommun (rekrytering via kommunens samordnare). Den nyanställde kommer snabbt in i arbetet. Kommunen säkerställer en viss kvalitet Garanterad miniminivå för elevens studie och yrkesvägledning En garanterad miniminivå för elevens studie- och yrkesvägledning i Södertälje kommun kommer att arbetas fram under våren med hjälp av resultaten och förslagen ovan samt kommande elevutvärderingar.

14 BILAGA 1 1(4) ENKÄTSAMMANSTÄLLNING BRUK GRUNDSKOLAN Studie- och yrkesvägledning. En av åtta grundskolor i Södertälje kommun anger att det finns tydliga mål med skolans studie- och yrkesvägledning. Tre av åtta skolor anser att det saknas. Fyra skolor har heller inte några tydliga planer på hur de ska uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning. Tre av åtta grundskolor i kommunen menar att deras elever ges tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska valmöjligheter och frågor som rör framtiden. Samtliga skolor kännetecknas till viss eller till stor del av att studie- och yrkesvägledningen utgår från varje enskild elevs behov och att informationen om utbildningar och utbildningsanordnare är opartisk. Fyra av åtta skolor bidrar till att motverka begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social och kulturell bakgrund. Övriga arbetar på det. Samtliga skolor kännetecknas av att skolans studie- och yrkesvägledare helt eller till stor del har adekvat utbildning och kompetens. På tre av åtta grundskolor deltar skolans studie- och yrkesvägledare aktivt i verksamhetens planering av utbildningsinsatser och bidrar därmed med sina kunskaper och erfarenheter från elevsamtal. Fyra skolor har påbörjat ett sådant arbete. På fyra av åtta skolor fungerar studie- och yrkesvägledaren till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterade insatser. Sju av åtta skolor menar att skolans studie- och yrkesvägledning helt eller till stor del har betydelse för elevernas val. Tre av åtta skolor i Södertälje kommun utvärderas inte skolans studie- och yrkesvägledning regelbundet. Övriga anger att arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns. Kontakt skola arbetsliv/samhällsliv Tre av åtta grundskolor i Södertälje kommun kännetecknas till stor del av att skolan har väl utvecklade kontakter med företag och arbetsliv. Två skolor har påbörjat sådant arbete. En skola saknar kontakter. En av åtta grundskolor har väl utvecklade kontakter med närsamhället. Tre skolor har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns.

15 BILAGA 1 2(4) Tre av åtta skolor, främjar till stor del tidigt elevens beredskap inför arbetslivet. Övriga har påbörjat sådant arbete. Fyra av åtta grundskolor kännetecknas till stor del av att skolan anordnar återkommande studiebesök för eleverna på olika arbetsplatser som ett medvetet och planerat inslag i undervisningen. En av grundskolorna i Södertälje saknar sådan verksamhet. Tre skolor har inlett diskussioner om hur kriteriet ska uppnås. Tre av åtta grundskolor anger att eleverna till stor del får god kännedom om arbetslivets villkor. På övriga skolor har arbeten påbörjats. Tre av åtta skolor i Södertälje ger eleverna god kännedom om näringsliv och branschorganisationer under utbildningstiden. Övriga har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. Hälften, fyra av åtta skolor ger eleverna i Södertäljes grundskolor god kännedom om arbetsmarknadens parter. Övriga skolor har påbörjat arbetet och vissa kännetecken finns. En grundskola i Södertälje använder olika metoder för elevens kontakter med arbetslivet, t.ex. aktiverande projekt, fadderföretag eller partnerskap med företag. En av åtta skolor gör det inte. Tre skolor har inlett diskussioner kring hur ett sådant arbete ska uppnås. (Tre av åtta skolor svarade inte på denna fråga.) Tre av åtta grundskolor kännetecknas av att informationen och kontakterna med näringslivet till stor del ger kunskaper och erfarenheter som har betydelse som underlag för elevens val av yrke och fortsatt utbildning. Övriga skolor arbetar i samma riktning. Sju av åtta grundskolor anser att information och kontakter med arbetsliv och samhällsliv har betydelse för elevens val. Fyra av åtta grundskolor kännetecknas till stor del av att elevernas praktiska arbetslivsorientering och arbetsplatsbesök följs upp och bearbetas i undervisningen. I övriga skolor har personalen enats om hur kriteriet ska uppnås och arbeten påbörjats. Entreprenörskap Utvecklandet av entreprenörskap ingår som en naturlig del i verksamheten på en av åtta grundskolor i Södertälje kommun. Tre skolor anger att detta inte ingår i verksamheten och att det saknas modeller och verktyg. Sju av åtta grundskolor uppmuntrar helt eller till stor del elever att ta egna initiativ och fem skolor förmedlar vikten av att vara handlingskraftig till eleven. Två av åtta skolor har inlett diskussioner om hur kriteriet ska uppnås. På sex av åtta grundskolor ges eleverna till viss eller till stor del förutsättningar att utveckla sin kreativitet, arbeta självständigt samt lösa problem.

16 BILAGA 1 3(4) Fem av åtta grundskolor har angett att de inte anordnar utbildningsdagar om entreprenörskap i samverkan med lokalt närings- och föreningsliv. Två skolor har enats om hur kriteriet ska uppnås. Vidare anger fyra av åtta grundskolor att arbeten med ämnesövergripande temaarbeten med entreprenörskap som viktigt tema har påbörjats. Tre skolor anger att detta inte alls görs på skolan. Utvecklingssamtal En av sju skolor anger att elevens vägledningsprocess är central i utvecklingssamtalet. Två anger att detta inte kännetecknar skolan alls. Fyra av sju skolor tar upp elevens tankar och drömmar om framtiden efter grundskolan i utvecklingssamtalet. En av skolorna har diskussioner om hur detta ska uppnås. Två skolor har enats om hur kriteriet ska uppnås. En av sju grundskolor menar att utvecklingssamtalet till stor del ökar elevens självkännedom inför det kommande studie- och yrkesvalet. Övriga skolor har påbörjat arbeten i den riktningen. Individuella utvecklingsplaner Tre grundskolor i Södertälje kommun kännetecknas helt eller till stor del av att frågor kring elevens framtid tas upp i IUP. Tre skolor har inte några frågor kring elevens vägledningsprocess med i IUP. En skola har inlett diskussioner kring om hur detta ska uppnås. Fyra av åtta skolor har svarat på frågorna ovan. Kontakt med gymnasieskolan Tre av sex grundskolor i Södertälje anger att de till stor del har en tydlig struktur för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med gymnasieskolan. Övriga tre menar att detta inte alls kännetecknar skolan. I samarbetet med gymnasieskolan uppmärksammar fem av sex skolor särskilt elever i behov av särskilt stöd och fyra av skolorna planerar åtgärder i samverkan för att underlätta dessa elevers fortsatta studier. Två av skolorna anger att sådana åtgärder inte kännetecknar skolan alls. Fem av sex skolor anser att eleverna på skolan får tillräckliga kunskaper om och inblick i de gymnasieskolor de kan söka till.

17 BILAGA 1 4(4) På tre av sex grundskolor i Södertälje medverkar inte alla lärarna till att utveckla skolans kontakter med gymnasieskolorna. En skola har diskussioner kring hur ett sådant samarbete ska kunna uppnås. Ingen av lärarna i den obligatoriska skolan samverkar med gymnasieskolan kring hur ett sammanhängande lärande under skoltiden kan utvecklas. En skola har inlett diskussioner kring hur detta ska uppnås. (Sex skolor har svarat) Samtliga grundskolor som svarat (sex av sex) i Södertälje kännetecknas av att alla elever får studie- och yrkesvägledning inför övergången till gymnasiet och alla menar att eleverna helt eller till stor del känner sig väl förberedda inför övergången till gymnasiet. Studie- och yrkesorientering i undervisningen. På två av åtta grundskolor i Södertälje kommun är inte studie- och yrkesorienteringen integrerad i undervisningen i alla ämnen. Skolans studie- och yrkesvägledare ses inte som en resurs när undervisningen planeras. Tre skolor anger att eleverna inte får studie- och yrkesperspektiv i alla ämnen. På två fyra skolor har diskussioner om hur kriteriet ska uppnås inletts. På ytterligare en skola har arbetet påbörjats. På tre av åtta grundskolor har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns för att alla lärare är införstådda med hur studie- och yrkesorienteringen kan integreras i deras ämne. Det finns ingen (av åtta) grundskolor i Södertälje som avsätter särskild tid i undervisningen för frågor som rör elevens framtid. Två grundskolor har inlett diskussioner om hur detta ska uppnås. På en annan skola har personalen enats om hur kriteriet ska uppnås. Tre skolor har påbörjat arbetet. Två av åtta grundskolor bidrar till stor del att motverka begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social och kulturell bakgrund. Fem av skolorna har påbörjat ett sådant arbete. Tre av åtta grundskolor i Södertälje kommun anger att eleverna inte ser nyttan av varje ämne i relation till sina framtida studie- och yrkesval.

18 BILAGA 2 1(4) ENKÄTSAMMANSTÄLLNING BRUK GYMNASIESKOLAN Studie- och yrkesvägledning Fyra av sex gymnasieskolor i Södertälje kommun har helt eller till stor del tydliga mål och/eller tydliga planer för hur de ska uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. På tre av sex gymnasieskolor i kommunen vet var och en helt eller till stor del sitt ansvar i arbetet med att uppnå målen med skolans studie och yrkesvägledning. Två skolor har påbörjat arbetet. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. Fyra av sex gymnasieskolor anger att man ger alla elever förutsättningar att utveckla sin självkännedom och sin förmåga att realisera sina framtida livsmål. (Två skolor svarade inte på frågan.) Fem av sex skolor ger helt eller till stor del alla elever tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning. På en skola har personalen enats om hur kriteriet ska uppnås. I fem av sex gymnasieskolor i Södertälje ges alla elever helt eller till stor del förutsättningar att kunna analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. En skola kännetecknas inte allas av kriteriet. På samtliga (sex av sex) skolor inom kommunen har skolan studie- och yrkesvägledare adekvat utbildning och kompetens. Fyra av sex gymnasieskolor kännetecknas av etablerade strukturer och arbetsformer för att ge alla elever information inför val av kurser, fortsatt utbildning och kommande yrkesverksamhet. En skola anger att arbeten påbörjats och vissa kännetecken finns. (En skola har inte svarat på frågan.) Fyra av sex gymnasieskolor i Södertälje har helt eller till stor del etablerade strukturer och arbetsformer för att ge alla elever vägledning inför val av kurser. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. (En skola har inte svarat på frågan.) Fem av sex gymnasieskolor anger att de har etablerade strukturer och arbetsformer för att ge alla elever vägledning inför fortsatt utbildning och yrkesvägledning. (En skola svarade inte.) På en av sex gymnasieskolor i Södertälje kommun utvärderas studie- och yrkesvägledningen regelbundet. Två skolor kännetecknas till stor del av kriteriet medan en skola har påbörjat ett sådant arbete och vissa kännetecken finns. Två skolor kännetecknas inte alla av kriteriet.

19 BILAGA 2 2(4) Kontakt skola arbetsliv och samhällsliv Tre av sex gymnasieskolor i Södertälje kommun har tydliga mål för skolans samarbete med arbetslivet. På en skola har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte allas av kriteriet. (En skola svarade inte på frågan.) Tre av sex gymnasieskolor har helt eller till stor del väl etablerade strukturer och arbetsformer för samarbetet med arbetslivet. Dessutom får eleverna goda kunskaper och insikter om arbetslivets villkor. På en skola har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. (En skola har inte svarat.) På två av sex gymnasieskolor inom kommunen är eleverna till stor del medvetna om yrkesområdens förändringar och förstår behovet av personlig kompetensutveckling i yrket. På ytterligare två skolor har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. (En skola har inte svarat.) En av sex gymnasieskolor har tydliga mål för skolans samarbete med samhällslivet. Två skolor påbörjat ett sådant arbete och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. (En skola har inte svarat.) Ingen av sex gymnasieskolor i Södertälje har väl etablerade struktur och arbetsformer för ett väl utvecklat samarbete med samhällslivet. Två skolor kännetecknas till stor del av kriteriet och en skola har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte allas av kriteriet. (Två skolor har inte svarat.) På fyra av sex gymnasieskolor i Södertälje kommun finns helt eller till stor del den kompetens som behövs för ett bra samarbete med arbets- och samhällslivet. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. (En skola har inte svarat.) Tre (av totalt fyra skolor som svarat) utnyttjar de kunskaper eleverna får från arbetslivs- och samhällskontakterna i undervisningen. Två (av totalt fem gymnasieskolor som svarat) har helt eller till stor del väl etablerade strukturer och arbetsformer för att stimulera till internationella kontakter. Vidare har två skolor påbörjat ett sådant arbete och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. Två (av tre skolor som svarat) utvärderar regelbundet sitt samarbete med arbetsliv och samhällsliv. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. Entreprenörskap En (av tre gymnasieskolor som svarat på denna fråga) i Södertälje kommun har till stor del definierat hur de ska arbeta med och utveckla entreprenörskap. På en skola har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet.

20 BILAGA 2 3(4) Två gymnasieskolor (av fyra som svarat) har helt eller till stor del etablerade strukturer och arbetsformer för arbetet med entreprenörskap. På en skola har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. Tre gymnasieskolor i Södertälje (av fyra som svarat) uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ, genomföra och slutföra sina ideer. Eleverna stimuleras till och ges förutsättningar till att arbeta självständigt, lösa problem samt utveckla sin sociala och kommunikativa kompetens. Vidare anges att elevernas tilltro till sin egen förmåga stärks. En skola kännetecknas inte alls av dessa kriterier. Tre (av fyra gymnasieskolor) som svarat har helt eller till stor del etablerade strukturer och arbetsformer för en aktiv samverkan med näringslivet. En skola kännetecknas inte allas av kriteriet. Utvecklingssamtal Tre av fem gymnasieskolor i Södertälje kommun anger att frågor kring elevens vägledningsprocess helt eller till stor del är centrala i utvecklingssamtalet. Frågor om elevens tankar och drömmar om framtiden efter gymnasiet tas upp i samtalet, något som ökar elevens självkännedom inför det kommande studie- och yrkesval. En skola kännetecknas inte alls av kriterierna. Övriga har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. Individuella studieplaner Fyra av fem gymnasieskolor i Södertälje kommun har etablerade strukturer och arbetsformer så att alla elever får en upprättad individuell studieplan. En har påbörjat arbetet och vissa kännetecken finns. Fyra skolor anger att studieplanen upprättas i dialog mellan personal och elever. Vidare erbjuds eleverna vägledning i samband med studieplaneringen. Två gymnasieskolor ger eleverna god självkännedom och förmåga till individuell studieplanering. En skola har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. Tre (av fyra som svarade) gymnasieskolor i kommunen menar att eleverna får förståelse för innebörden och konsekvenserna av den studieplan som upprättas samt att eleverna ges god kännedom om gymnasieutbildningens uppbyggnad och struktur. En skola kännetecknas till stor del av dessa kriterier eller har påbörjat arbetet. På fyra gymnasieskolor i Södertälje (av fyra) följer man upp studieplanen och reviderar den vid behov. Två (av tre) skolor anger att eleverna vet hur de ska gå till väga föra att revidera sin egen studieplan. En skola har påbörjat sådant arbete.

21 BILAGA 2 4(4) Kontakt med den obligatoriska skolan En av fem gymnasieskolor i Södertälje kommun har tydliga strukturer och arbetsformer för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med grundskolan. Tre skolor har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. En skola har inlett diskussioner kring hur kriteriet ska uppnås. Två av fem gymnasieskolor anger att de har återkommande och planerade möten med grundskolans studie- och yrkesvägledare och lärare. Två skolor har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. Två av fem gymnasieskolor uppmärksammar helt eller till stor del särskilt elever i behov av särskilt stöd i samarbete med grundskolan. På en skola har personalen enats om hur kriteriet ska uppnås. Atgärder planeras i samverkan för att underlätta dessa elevers fortsatta studier (två av fem skolor). Två till tre skolor har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. Fem av fem skolor i Södertälje tar helt eller till stor del ansvar för att ge grundskolans elever en korrekt och saklig information om gymnasieskolan och dess utbildningar. En av fem gymnasieskolor i kommunen anger att man till stor del underlättar för grundskolans personal att samarbeta med gymnasieskolans personal. Två skolor har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. På en skola har personalen enats om hur kriteriet ska uppnås. En skola kännetecknas inte alls av kriteriet. Fem av fem gymnasieskolor i Södertälje kommun skapar goda förutsättningar för samarbete med grundskolans studie- och yrkesvägledning i samband med gymnasievalet. Fyra, av fyra skolor som svarade, kännetecknas inte alls av att lärare i grundskolan och i gymnasieskolan samverkar kring hur ett sammanhängande lärande under skoltiden kan utvecklas. Kontakt med högskola/universitet Fyra av fyra gymnasieskolor i Södertälje kommun ger helt eller till stor del sina elever god kännedom om eftergymnasial utbildning, om högskola och universitet i Sverige. Tre skolor ger även eleverna till stor del god kännedom om högskola och universitet i andra länder. Vidare anger tre skolor att man ger eleverna god inblick i hur det är att studera på högskola och universitet. En skola har påbörjat arbete i sådan riktning och vissa kännetecken finns. Fyra av fem gymnasieskolor inom kommunen har helt eller till stor del etablerade kontakter med högskola och universitet. En skola har påbörjat sådant arbete och vissa kännetecken finns. Tre av fyra gymnasieskolor anser sig vara uppdaterade och har aktuell kunskap om högskola och universitet. På en skola har arbetet påbörjats och vissa kännetecken finns.

22 BILAGA 2 5(4)

23 BILAGA 3 1(6) ENKÄTSAMMANSTÄLLNING OM VALET TILL GYMNASIESKOLAN 2007 Detta är ett exempel på hur vi arbetat med dessa enkäter. Arbetet pågår. De som svarat på enkäterna nedan är 37 elever från en grundskola i Södertälje kommun, åk 9 samt 10 ämneslärare som undervisar samma elever. Fråga 1 KUNSKAP OM ARBETSLIVET Elevfråga: I vilkeuvilka ämne/ämnen har du fått kunskap om arbetslivet? Lärarfråga: Ger du kunskap om arbetslivet i ditudina ämne/ämnen? En En En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Sv Sv Ge Hi Re Ke ShSv Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Resultat: Sex av tio lärare på skolan ger kunskap om arbetslivet i situsina ämnen. En elev av 37 anser sig inte ha fått kunskap om arbetslivet i något ämne. I tabellen ovan syns i vilka ämnen övriga elever har fått kunskap om arbetslivet. Notera att det finns elever som anser att de fått kunskap om arbetslivet i vissa ämnen (bl.a. idrott, slöjd) trots att läraren svarat nej på frågan. Fråga 2 BESÖK FRAN ARBETSLIVET Elevfråga: I vilkeuvilka ämne/ämnen har du fått besök från arbetslivet? Lärarfråga: Anordnar du besök från arbetslivet i ditudina ämnen?

24 BILAGA 3 2(6) I Nej I Nej I Ja I Nej I Nej I Nej I Nej I Nej I Nej I_Ne j Resultat: En av tio lärare som svarat anordnar besök från arbetslivet i sina ämnen. Nio ämneslärare gör det inte. Sju elever av 37 har inte fått besök från arbetslivet i något ämne, medan tolv elever anger att det fått besök från arbetslivet i samhällskunskap. I tabellen ovan syns i vilka ämnen övriga elever har fått besök från arbetslivet i sina ämnen. Fråga 3 STUDIEBESÖK Elevfråga: I vilkeuvilka ämne/ämnen har du gjort studiebesök i arbetslivet? Lärarfråga: Gör du och eleverna studiebesök i arbetslivet? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke ShSv Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Resultat: En av tio lärare anordnar studiebesök i arbetslivet. Nio ämneslärare gör det inte. Flest studiebesök har eleverna gjort i samhällskunskap (11 st). Tio elever har inte gjort några studiebesök i arbetslivet i något ämne. Fråga 4 ÄMNESKUNSKAPERNASSYFTE Elevfråga: I vilkeuvilka ämne/ämnen har läraren berättat om vad du kan använda ämneskunskaperna till i framtiden? Lärarfråga: Berättar du för eleverna vad du kan använda ämneskunskaperna till i framtiden? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke ShSv Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

25 BILAGA 3 3(6) Resultat: Samtliga (tio av tio) ämneslärare berättar för eleverna vad de kan använda ämneskunskaperna till i framtiden. Enligt elevenkäten får flest elever information i Samhällskunskap, Teknik, Svenska, Engelska och Matematik. Två av 37 elever anger att läraren inte berättat för dem vad de ska ha ämneskunskaperna till. Fråga 5. KUNSKAP OM GYMNASIET Elevfråga: I vilket/vilka ämne/ämnen har du fått kunskap om gymnasieskolan? Lärarfråga: Ger du i ditt ämne, kunskap om gymnasieskolan? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke Sh Sv Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Resultat: Sju av tio lärare ger kunskap om gymnasieskolan. Fem av 37 elever har inte fått kunskap om gymnasieskolan. Övriga se tabellen ovan. Fråga 6 INFORMATION OM UTBILDNJNG/GYMNASIEPROGRAM Elevfråga: I vilket/vilka ämne/ämnen har din lärare berättat vilken utbildning/gymnasieprogram du bör utbilda dig inom för att använda dessa ämneskunskaper? Lärarfråga: Berättar du vilken utbildning/gymnasieprogram som eleven bör utbilda sig inom för att använda de ämneskunskaper som du undervisar i? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke ShSv Nej Ja Nej &Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja & Nej Ja

26 BILAGA 3 4(6) Resultat: Sju av tio lärare berättar om vilken utbildning/gymnasieprogram som eleven bör utbilda inom för att använda ämneskunskaperna de själva undervisar i. Fem av tio lärare gör det inte. Notera att två ämneslärare svarar både jag och nej. En av dessa lärare undervisar i flera ämnen. Det är i ämnena Samhällskunskap, Svenska, Teknik och Biologi som flest elever fått sin information. Fråga 7 BESÖK FRAN GYMNASIESKOLAN Elevfråga: Vilka ämne/ämnen har tagit emot besök -från gymnasieskolan? Lärarfråga: Har du anordnat besök från gymnasieskolan? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke ShSv Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Resultat: En av tio lärare har anordnat besök från gymnasieskolan. Denna lärare undervisar i flera ämnen, se tabellen ovan. Nio av tio ämneslärare har inte anordnat besök från gymnasiet. Tio av 37 elever har fått besök från gymnasieskolan i samhällskunskap. 14 av 37 elever har inte tagit emot besök från gymnasieskolan i något ämne. Fråga 8 PRAOUPPFÖljNING Elevfråga: I vilkeuvilka ämne/ämnen har man tagit tillvara dina erfarenheter från praon? Lärarfråga Har du tagit upp elevernas PRAO-besök i din undervisning? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke ShSv Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Resultat:

27 BILAGA 3 5(6) Sex av tio lärare har tagit upp elevernas praobesök i sin undervisning. Fyra ämneslärare har inte gjort det. Tolv av 37 elever anger att man inte i något ämne tagit tillvara deras erfarenheter från praon. Fråga 9 VAL AV FRAMTID Elevfråga: I vilket/vilka ämne/ämnen har du fått tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör din egen framtid? Atta av 37 elever har inte fått tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att granska olika möjligheter och ta ställning till frågor som rör deras framtid i något ämne. Lärarfråga: Har du gett eleverna tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att de skall kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör elevernas egen framtid? En/Sv En/Sv En Id Ma Hk Id Ma Ma Bi Fy Sp SI SI Ge Hi Re Ke ShSv Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Resultat: Hälften (5 av 5) av lärarna anser att man har gett sina elever tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att de skall kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör deras framtid. 29 av 37 elever anser att man fått detta. Se fördelningen mellan olika ämnen i tabellen ovan. Samtliga ämnen finns representerade men det är i Svenska som flest elever har fått kunskaper och erfarenheter sig tillgodo. Fråga 10 HINDER I ARBETSLIVET Elevfråga: I vilket/vilka ämnen har du fått veta vilka hinder det kan finnas i arbetslivet som grundar sig på kön, social- eller kulturell bakgrund? Lärarfråga: Har du gett eleverna kunskap om vilka hinder det kan finnas i arbetslivet som grundar sig på kön, på social- eller på kulturell bakgrund?