Verksamhetsplan 2011

Transkript

1 Verksamhetsplan 2011 Förskola, grundskola, fritidshemmet och särskola Verksamhetsplan Årsredovisning Strategi och budget 2011 Tertial 1 Tertial

2 Inledning Strategier och aktiviteter i relation till Lpfö 98 och Lpo 94 samt Haninge kommuns skolplan Kunskap och lärande i förskolan Kunskap och lärande i fritidshemmen Kunskap och lärande i grundskolan F Kunskap och lärande i grundskolan Kunskap och lärande i särskolan Verksamhetsplan förskolan Verksamhetsplan grundskolan F-5 och fritidshemmen Verksamhetsplan grundskolan Verksamhetsplan central stödenhet Verksamhetsplan kvalitetsavdelningen Verksamhetsplan kansliavdelningen

3 Inledning Verksamhetsplanen 2011 beslutas av förvaltningschef vid utbildningsförvaltningen. Grund- och förskolenämnden informeras därefter om innehållet i samma plan. Inledningsvis i verksamhetsplanen beskrivs de planerade strategierna samt de olika aktiviteterna som planeras för att uppfylla målen i Lpf 94 eller i Haninge kommuns skolplan Därefter beskriver verksamhetsplanen de åtaganden samt de aktiviteter som planeras för att uppfylla Kommunfullmäktiges mål samt de direktiv som grund- och förskolenämnden beslutat om. Varje åtagande och de tillhörande beskrivna olika aktiviteterna är dessutom tydligt beskrivna när och hur vi informerar såväl grund- och förskolenämnden som kommunfullmäktige om måloch resultatuppfyllelsen. De åtaganden och aktiviteterna som här i verksamhetsplanen beskrivs är oftast utvärderingsbara, p.g.a. de styrs av olika förväntade målvärden. I de fall som det inte finns några förväntade målvärden, är ändå strävan att bedöma i vilken grad som åtagandet är uppfyllt eller inte När vi här använder oss av begreppet uppföljning menar vi att detta är aktiviteter som utbildningsförvaltningen sedan tidigare regelbundet följer upp. Här i verksamhetsplanen åsyftas detta främst på de olika aktiviteter vilka beskrivs i den s.k. mål- och resultatuppföljningsplanen Med utvärdering menas här att de kan vara när vi granskar olika data på individ, grupp eller enhetsnivå. Utvärdering kan också här i verksamhetsplanen innebära att vi granskar och värderar i vilken mån åtagandet är uppfyllt eller inte. Ett annat viktigt inslag vid all form av utvärdering är att analysera i vilken mån olika mål eller resultat är uppfyllda eller inte. Här i verksamhetsplanen menar vi att det innebär att vi ställer frågor och kan ge skäl till eventuella framgångar eller bakslag. Under verksamhetsåret 2011 kommer vi även att följa upp vår verksamhetsplan genom att beskriva vilka åtgärder som vi vidtar, i de fall som vi bedömer att inte målvärdet eller att ett åtagande inte är uppfyllt. 3

4 1. Strategier och aktiviteter i relation till Lpfö 98 och Lpo 94 samt Haninge kommuns skolplan Kunskap och lärande i förskolan Förskoleverksamheten omfattar både kommunalt driven verksamhet och förskolor som bedrivs i privat regi. Den kommunalt drivna verksamheten är uppdelad i 17 rektorsområden, inkl. familjedaghemmen. (Pedagogisk omsorg) Det finns i nuläget 12 enskilt drivna förskolor och ca 20 enskilda familjedaghem. På utbildningsförvaltningen finns förutom den centrala förskolechefen en handläggare som arbetar med godkännande och systematiskt tillsynsarbete av de enskilt drivna förskolorna och familjedaghemmen. Även under 2011 kommer kommunen att erbjuda familjer att nyttja vårdnadsbidraget. Fyra personer med ansvar för placeringar, avgifter, skuldhantering och handläggning av vårdnadsbidrag ingår i kansliavdelningen. Nya rektorer till Vega resp. Haga förskoleenhet kommer att tillsättas vid årsskiftet 10/11 Förskoleverksamheten styrs bl.a. av följande styrdokument: Läroplanen för förskolan Skollagen Haninge kommuns skolplan samt kvalitetskriterier för förskolan En ny skollag och ny läroplan för förskolan träder i kraft 1 juli Enligt den nya skollagen kommer titeln rektor att försvinna inom förskolan och ersättas av titeln förskolechef. Den nya läroplanen för förskolan har förtydligat arbetslagets, förskollärarens och förskolechefens specifika uppdrag samt nya riktlinjer vad gäller utvärdering av verksamhetens kvalitet samt uppföljning av barnets individuella utveckling. För att nå målen som anges i Lpfö 98 samt Haninge kommuns skolplan kommer nedan beskrivna strategier och aktiviteter att genomföras. Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att öka andelen förskollärare, i första hand till nivå med riksgenomsnittets 51 %. En förutsättning för att attrahera förskollärare är en väl fungerande organisation som erbjuder ett intressant och stimulerande kvalitetsutvecklingsarbete. För att nå riksgenomsnittet kommer arbete att ske med att vidareutbilda barnskötare samt att vid nyanställning prioritera högskoleutbildade pedagoger. Barnskötare erbjuds möjlighet att studera till förskollärare vid Stockholms universitet, Södertörns högskola och i Växjö. Utbildningstiden beräknas till åtta terminers deltidsstudier samt validering av tidigare erfarenheter och kompetenser. För närvarande är det 13 barnskötare som studerar till förskollärare. Varje år i mars resp. september följer central förskolechef upp personaltäthet när det gäller förskollärare på avdelningsnivå. Uppföljningarna syftar till att följa och säkra att varje barn i verksamheten har tillgång till förskollärare. Under 2011 kommer arbetet på förskolorna att präglas av fördjupning av redan påbörjade processer. 4

5 I regeringens satsning Förskolelyftet kommer ytterligare kurser starta under Det syftar till att ge personal inom förskolan möjlighet till fortbildning med inriktning på att pedagogiskt stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. Kunskapskontrollerna i läsutveckling och matematik kommer även under 2011 användas som en utvärderingsmetod för att mäta verksamhetens kvalitet. Det kommer att genomföras fördjupningsutbildning, bedömarseminarium för förskollärarna. Syftet är att säkerställa att utvärderingsmetoden används i enlighet med de gemensamma instruktioner som förvaltningen utarbetat. Barnen får inte under några omständigheter utsättas för testsituation. För att snabbt introducera nyanställda i arbetet med Haninge kommuns skolplan kommer central förskolechef i samarbete med rektorerna att anordna Introduktion för nyanställda 2 ggr per termin. Under 2011 kommer fortbildning i Pedagogisk dokumentation, både grundkurs samt fördjupning att fortsätta. Som en del av förskolornas fördjupningsarbete kommer delar av den pedagogiska personalen samt ledningsgrupper att delta i föreläsningar om pedagogiska miljöer, värdegrund mm Förskolornas personal kommer att fortbildas i klimatpedagogik i enlighet med förskolans styrdokument. Central förskolechef och rektorerna vill ha tydligare riktlinjer för att nå ökad fokusering och medvetenhet kring miljöfrågorna. Ett flertal enheter kommer under 2011 också att ansöka om Grön flagg certifiering som ett verktyg att använda för en miljövänligare förskola och samhälle. En obligatorisk brandskyddsutbildning för all personal i Haninges förskolor startade under 2010 och fortgår under Utveckling av det pedagogiska ledarskapet kommer att fortgå på alla nivåer i organisationen. Rektorerna som är de pedagogiska ledarna för verksamheten har en avgörande betydelse för utvecklingen. Rektorerna för förskolan har gått eller går en pedagogisk ledarutbildning. De som nyanställs som rektorer inom förskolan, kommer att erbjudas den ovan nämnda utbildningen. Rektorerna har i uppdrag att anordna lokala pedagogiska forum för personalen. Forumen är, har varit och kommer under 2011 att vara en betydelsefull faktor för personalens kompetensutveckling. I forumen används aktuella observationer och dokumentationer från verksamheten. Central förskolechef och några rektorer kommer även under 2011 driva ett kommungemensamt nätverk som en del av det pedagogiska fördjupningsarbete som pågår. Under 2011 kommer pedagogiskt centrum att starta med fokus på naturvetenskap och språk vilket kommer att bli en arena för kompetensutveckling. Med anledning av förskolans nya läroplan och den nya skollagen kommer samtliga pedagoger att behöva fortbildning under våren Därutöver anordnar enheterna själva kompetensutveckling utifrån sina specifika behov. I nya läroplanen för förskolan står det att förskolechefen har ansvar att säkerställa att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande ökar. Några rektorer har startat barnråd på sina enheter och förskolans rektorsgrupp kommer att fördjupa sig i barns delaktighet under Det står även att förskolechefens ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda. 5

6 Förskolornas rektorsgrupp kommer att fördjupa sig i FN:s barnkonvention. Central förskolchef kommer under läsåret att ta in samtliga enheters likabehandlingsplaner och därefter ha en dialog kring den praktiska verksamheten ur ett likabehandlingsperspektiv. Efterfrågan på förskoleplatser ökar stadigt och ett stort antal barn behöver inom de närmaste åren förskoleplats. Det är avgörande för kvaliteten att en utbyggnad kommer till stånd utifrån befintliga prognoser. Inför 2011 är framförallt Jordbro, Tungelsta och Vega områden med ökande behov av förskoleplatser. Om så inte sker blir en effekt att kommunen inte kan leva upp till platsgarantin dvs. att plats erhålls inom 4 månader efter anmälan om platsbehov från föräldrar. Att öka antalet barn i grupperna från 18,5 i snitt per år skulle innebära en kvalitetsförsämring för verksamheten. Under 2009 utarbetades enhetliga strukturer för att få till stånd en ändamålsenlig övergång mellan förskola och grundskola. Målet var att tydliggöra vad varje barn och deras föräldrar kan förvänta sig ska ske i samband med övergången. Det finns ett behov att arbeta vidare kring dessa strukturer för att säkra varje barns rätt till kontinuitet i lärandet. Central förskolechef kommer tillsammans med förskolerektorerna att arbeta fram enhetliga lönekriterier inför 2011 års lönerevision. 1.3 Kunskap och lärande i fritidshemmen Grund- och förskolenämnden beslutade 2010 om att det skulle finnas gemensamma mål för fritidshemmen. Dessa mål utgår ifrån läroplanen, skolplanen och de allmänna råden för fritidshemmen. Dessa mål skall under 2011 realiseras på skolnivå och rutiner för att dokumentera varje elevs utveckling behöver skapas. 1.3 Kunskap och lärande i grundskolan F-5 F-5 skolorna i Haninge kommun har under de senaste åren förbättrat sina resultat markant. Detta beror på en ökad mål- och resultatstyrning, analyser av resultat som har omvandlas i andra sätt att utforma arbetet i klassrummet och att organisera arbetet på skolorna. För att ytterligare förbättra resultaten behöver undervisningen i högre grad utformas utifrån kursplanerna och dessutom behöver lärmiljöerna förbättras. Detta måste ske utifrån de kvalitetskriterier som grund- och förskolenämnden beslutar och utifrån den nya läroplanen Lgr 11. Vidare behöver arbetet med trygghet och arbetsro intensifieras. Bland annat behöver man se över effekterna av SET och ytterligare säkerställa att likabehandlingsplanerna följs och att de är utformade på ett korrekt sätt. 6

7 1.4 Kunskap och lärande i grundskolan 6-9 Beslut har fattats om ny skollag, nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och särskolan samt en ny betygsskala. De närmaste åren kommer verksamheten i grundskolan och särskolan att påverkas av dessa beslut på nationell nivå. För att möta de nya besluten behöver organisationsstrukturen för Haninges grundskolor ses över. Enheterna måste avsätta tid för att implementera Lgr 11, de nya kursplanerna och det nya betygssystemet. Enheterna genomför en självständig implementering av Lgr 11. Varje rektor ansvarar för att all berörd personal känner till gällande regelverk berörd personal är förtrogen med hur det kvalitativa/kvantitativa betygsystemet skall användas att det finns tidsekonomiska rutiner för utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och IUP det finns rutiner för att tillämpa det kvalitativa/kvantitativa betygssystemet som kan tas i bruk i åk 6-9 i december 2012, dvs. ht 2012 så att elever, föräldrar och kollegor förstår hur bedömningen fungerar i respektive ämne. Varje rektor ska beskriva vilket stöd som man har behov av från utbildningsförvaltningen. Det nya betygsystemet innebär att betyg sätts i fem godkända steg, A-E, och ett icke godkänt steg F. Det kommer även fortsättningsvis att finnas nationella betygskriterier för de tre stegen A, C och E. De mellanliggande stegen är tänkta att användas för den som uppfyller flertalet men inte alla fastställda kriterier för nästa steg. Behovet av ett systematiskt arbete för likvärdig bedömning och betygsättning ökar i och med att även tolkningen och tillämningen av betygstegen B och D behöver kvalitetssäkras. Gymnasiereformen 2011, innebär att behörighetskraven till gymnasiet skärps. Utöver godkänt betyg i svenska, engelska och matematik krävs fortsättningsvis godkänt i ytterligare minst fem ämnen för at bli behörig ett yrkesprogram och ytterligare nio ämnen för studieförberedande program. Om och hur dessa krav för behörighet till gymnasiet kommer att påverka 6-9 skolorna är ovisst. Skolverket har vid ett flertal tillfällen pekat på behovet av en snabbare inkludering av våra nyanlända elever. En kartläggning av undervisningens kvalitet för de nyanlända eleverna ska genomföras. Kartläggningen får utvisa styrkor och svagheter i verksamheten. Åtgärder får sedan sättas in för att rätta till eventuella brister och/eller förändra organisationen. Skollagen ställer krav på att lärare har behörighet/ kompetens i det ämne som de ska undervisa i. Riksdagsbeslut om krav på lärarlegitimation för att självständigt få sätta betyg är ännu inte fattat. Det finns trots det anledning att förbereda sig för en sådan framtid. Dels finns behov att planera åtgärder för att ytterligare höja behörigheten för skolornas lärare genom nyrekrytering, kompetensutveckling eller validering, dels finns behov att förbereda organisationen för den kommande arbetsuppgiften för legitimerade lärare att vara obehöriga lärare behjälpliga vid betygsättningen. Det första steget att inventera hur många som behöver komplettera sin behörighet för att få fortsätta att genomföra de arbetsuppgifter man har idag. Denna inventering blir underlaget för att beställa behörighetsgivande kurser från lärarutbildningar inom lärarlyftets ram. Den nya skollagen slår fast att det pedagogiska arbetet vid en enhet ska ledas och samordnas av en rektor. Denna skrivning förtydligar rektors uppdrag som pedagogisk ledare. Skolinspektionen har påtalat att man särskilt kommer att följa upp rektors roll vid tillsyn. 7

8 Skollagen ökar också tydligheten kring alla elevers rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Även detta kommer Skolinspektionen att lägga särskild vikt vid. Skollagen ger utökade möjligheter till disciplinära och andra särskilda åtgärder när en elev stör arbetsron eller tryggheten. Det behövs en öppen debatt om hur trygghet och arbetsro bäst åstadkoms och hur de åtgärder som kan vidtas ska tillämpas. 1.5 Kunskap och lärande i särskolan Beslutet om ny skollag, nya läroplaner och kursplaner i särskolan kommer de närmaste åren att påverka verksamheten i särskolan. En förändring är att det tionde skolåret är borttaget från särskolan fr.o.m Det innebär att alla elever som under innevarande läsår går i årskurs 9 ska söka till gymnasiesärskolan under våren Det finns inte några övergångsregler. Ett utbyte mellan ansvariga för särskolan på de olika enheterna har initierats. Detta pedagogiska forum syftar till att utveckla särskolans verksamhet genom att samordna vissa insatser, som t.ex. kompetensutvecklingsinsatser. På agendan står studier kring Kunskapsbedömning i särskolan, nya skollagen, Lgr 11 och nya kursplaner. Åtagande: Andelen föräldrar som upplever att särskolans undervisning bidrar till elevens utveckling ökar 1. Aktivitet: Samtliga elever i särskolan har individuella utvecklingsplaner. Elevernas mål ska vara högt men realistiskt ställda. Utvecklingssamtalen ska vara framåtsyftande och ge föräldrar ett tydligt uppdrag hur de kan stötta sitt barns kunskapsutveckling. Måluppfyllelsen följs upp av rektor på respektive enhet. Uppföljning/utvärdering: Skolplaneenkäten 8

9 2. Verksamhetsplan förskolan Nedan beskrivs de prioriterade strategiska satsningarna och aktiviteter som förskolan planerar utifrån Strategi och budget Åtagande: Fördjupa insatser för att öka andelen utbildade förskollärare. 1. Aktivitet: Barnskötare som arbetar inom förskoleverksamheten i Haninge kommun uppmuntras att vidareutbilda sig till förskollärare genom att få en betald dag per vecka för studier. Vid nyanställning ska högskoleutbildade pedagoger prioriteras. Åtagande: Genomföra insatser för att öka kompetensen hos lärarna. 1. Aktivitet: Våren 2011 fortlöper regeringens satsning Förskolelyftet. Det syftar till att ge personal inom förskola möjlighet till fortbildning med inriktning på språk, matematik och ledarskap. Det redan påbörjade kompetensutvecklingsinsatsen i Pedagogisk dokumentation fortsätter dels som grundkurs men även i form av fördjupningsnätverk. Uppföljning/utvärdering: T1 och T2 Åtagande: Förskola ska med ett ökat resultat och måluppfyllelse, bidra till ökad attraktion att bosätta sig i Haninge. 1. Aktivitet: Högre andel högskoleutbildad personal och satsning på kompetensutveckling i bl.a. språk och matematikutveckling leder till ett ökat resultat och måluppfyllelse, vilket leder till ökad attraktion att bosätta sig i Haninge kommun. Åtagande: Miljöperspektiv i undervisningen ska ge barnen sådana kunskaper att barnet kan bidra till att hindra en skadlig miljöpåverkan. 1. Aktivitet: En studiedag i Klimatpedagogik ska genomföras för förskolans personal för att öka kompetensen. På enhetsnivå kommer pedagoger tillsammans med barnen att sopsortera och lyfta in klimatperspektivet i den dagliga verksamheten. Åtagande: Hälsotalet bland medarbetare inom såväl förskolan som grundskolan skall förbättras under år Aktivitet: Rektorerna kommer att arbeta med att förebygga ohälsa genom olika aktiviteter i samarbete med enheternas hälsoinspiratörer. Likaså kommer det systematiska arbetet vid korttidsfrånvaro att fortgå i samarbete med företagshälsovård, Roa och PA team. 9

10 Åtagande: Med ett fördjupat arbete kring frågor om trygghet, arbetsro, mobbing, och inflytande ska förskolan leva upp till FN:s barnkonvention. 1. Aktivitet: Rektorerna kommer tillsammans med central förskolechef fördjupa sig i FN:s barnkonvention. I kvalitetsdialogerna som rektor har med central förskolchef kommer det att föras en diskussion om hur arbetet för trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande i förskolan sker i praktiken. Åtagande: Utred möjligheten att helt knoppa av pedagogisk omsorg. 1. Aktivitet: Central förskolechef kommer att utreda möjligheten att privatisera pedagogisk omsorg genom att i steg 1 ta kontakt med kommuner som genomfört ett sådant arbete. Därefter kommer pedagogisk omsorg att bjudas in till en informationsträff om hur erbjudandet ser ut och vilka förutsättningar verksamheterna får. Åtagande: Vi ska följa koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. 1. Aktivitet: Haninge kommuns förskolor följer koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. Åtagande: Ny skolplan för skolans långsiktiga arbete, d v s Skolplan skall framarbetas. 1. Aktivitet: Förskolan bör på ett eller annat representeras i kommande arbetsgrupp kring Haninge kommuns skolplan. Syftet är se till att förskolans nya läroplan blir en naturlig del inom ramen för ny skolplan. Åtagande: Pedagogiskt planerad verksamhet såväl inomhus som utomhus ska bedrivas måndag till fredag, kl Aktivitet: Pedagogisk planerad verksamhet såväl inomhus som utomhus bedrivs måndag till fredag, kl Åtagande: Fortsatt arbete med verksamhetsuppföljning genom kunskapskontroller inom förskolan. 1. Aktivitet: Förskolorna fortsätter att följa de tidigare utarbetade instruktionerna för kunskapskontrollernas genomförande. 10

11 Åtagande: Personalens arbete med planering, dokumentation och utveckling av verksamhetens ska stärkas. 1. Aktivitet: Vi fortsätter att genom lokala pedagogiska forum utveckla verksamheten. Förskollärarens och förskolechefens uppdrag och ansvar är förtydligat i förskolans nya läroplan vilket kommer att stärka verksamhetens utveckling. Åtagande: Organisation och arbetssätt anpassas till barngruppernas storlek, barnens behov och lokalernas förutsättningar. 1. Aktivitet: Varje enhet har sin egen organisation som är anpassad till barngruppens storlek, barnens behov och lokalernas förutsättning. Uppföljning/utvärdering: T1 och T2 Åtagande: Utvecklingssamtal skall vara framåtsyftande och informera föräldrarna om hur de kan stötta sina barns kunskapsutveckling. 1. Aktivitet: Förskolan följer de gemensamma instruktioner kring genomförande och innehåll i utvecklingssamtalet samt den individuella utvecklingsplanen. I skolplaneenkäten 2010 fick förskolan som helhet lågt resultat på Hur personalen informerar föräldrarna hur de kan stötta sina barns kunskapsutveckling. Utifrån det diskuteras detta på enhetsnivå samt i rektorsgruppen. Åtagande: Fördjupa arbetet med vår handlingsplan för trygghet och arbetsro i förskolan. 1. Aktivitet: Rektorerna för förskolan kommer att fördjupa sig i Handlingsplanen för trygghet och arbetsro i förskolan under Därefter kommer fördjupning att ske även på enhetsnivå. Åtagande: Utbildningsförvaltningen ska följa upp varje förskolas arbete med likabehandlingsplanen och arbete med att förhindra, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkning. 1. Aktivitet: Central förskolechef kommer under 2011 att samla in samtliga likabehandlingsplaner och ha ett samtal kring dokumenten med resp. rektor och utvalda pedagoger. Samtliga ledningsgrupper för förskolan samt ett antal pedagoger kommer att delta i en föreläsning om Värdegrunden under

12 3. Verksamhetsplan grundskolan F-5 och fritidshemmen Flera aktiviteter som genomförts under 2010 kommer även att fortsätta under De åtaganden eller aktiviteter som det gäller är följande: Genom att fortsätta säkra skolvägar skall skolan bidra till öka attraktionen av stadskärnan, där arbetet med Säkra skolvägar fortsätter. Hälsotalet bland medarbetare inom såväl förskolan som grundskolan skall förbättras under år 2011 där arbetet med att utveckla det pedagogiska ledarskapet fortsätter Vi skall följa koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. Kommunikationen mellan skola och hem skall ytterligare utvecklas med syfte att bl.a. bidra till minskad ogiltig frånvaro och tidiga insatser mot skolk fortsätter genom att bevaka frånvaron och sätta in insatser mot detta i god tid. Nedan beskrivs de prioriterade strategiska satsningarna och aktiviteter som grundskolan F-5 och fritidshemmen planerar utifrån Strategi och budget Åtagande: Genomför insatser för att öka kompetensen hos elevassistenter Kompetensutveckling för lärarkåren Fortsatt arbete med kompetensutveckling för personalen Fördjupa insatser för att öka andelen utbildade förskollärare och fritidspedagoger Genomför insatser för att öka kompetensen hos lärarna Aktivitet 1. Genomför en kompetenskartläggning av samtliga personalkategorier utifrån skollagens krav Aktivitet 2. Lägg upp en strategi för lärarlyftets användning utifrån kartläggningen samt se över om vissa utbildningar behöver samordnas centralt Aktivitet 3. Fortsatt satsning på vidareutbildning av barnskötare till fritidspedagoger Utvärdering och åtgärder: T 1 och årsredovisningen 12

13 Åtagande: Förskola och grundskola skall med en ökad mål- och resultatuppfyllelse, bidra till ökad attraktion till att vilja bosätta sig i Haninge. Med den skyldighet (Lpo 94)som skolan har att bedriva undervisning i bl.a. trafik för barn/elever, kan skolan ytterligare bidra till en attraktion av stadskärnan. Miljöperspektiv i undervisningen (Lpo 94) ska ge eleverna sådana kunskaper att eleven kan bidra till att hindra en skadlig miljöpåverkan. Undervisning bör inkludera praktiska anvisningar av hur vatten används i samhället. Undervisning i ekologi/naturkunskap kombineras med praktiska övningar/studiebesök i verkligheten. Fritidshemmet: Pedagogisk planerad verksamhet så väl inomhus som utomhus skall bedrivas måndag till fredag till klockan Verksamheten skall bidra till barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling Föräldrar skall i ett framåtsyftande perspektiv informeras om barnets utveckling Föräldrar på fritidshemmet upplever att fritidshemmens verksamhet bidrar till barnets utveckling ökar Aktivitet 1. Skolorna analyserar de nya målen i läroplanen och utifrån de kommunövergripande målen i fritidshemmet och kartlägger hur undervisningen behöver förändras Aktivitet 2. Kunskapskontrollerna ses över så att de motsvarar de nya målen Aktivitet 3. Kompetensutvecklingsinsatser tas fram Aktivitet 4. Fortsatta diskussioner om hur varje elevs utveckling på fritidshemmet ska ske Aktivitet 5. Pedagogiska diskussioner på rektorsmöten Aktivitet 6. Kommungemensamma bedömningsdiskussioner Aktivitet 7. Undervisningen planeras utifrån målen i LGR 11 hösten 2011 Utvärdering och åtgärder: T 2 och årsredovisning Åtagande: Alla elever som lämnar grundskolan ska ha minst godkänt i alla ämnen Tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå målen klarar kunskapskontrollerna ökar i förskoleklass som klarar kunskapskontrollen ökar klarar för åldern avsedd kunskapskontroll når målen i de nationella proven ökar i åk 5 når kunskapsmålen i alla ämnen ökar i år 3 klarar samtliga nationella prov ökar i år 5 klarar samtliga nationella prov ökar lär sig något på varje lektion ökar upplever att särskolans undervisning bidrar till elevens utveckling ökar Aktivitet 1. Rektorerna för diskussioner på skolorna om kvalitetskriterierna och skolans lärmiljöer Aktivitet 2. Rektorerna gör klassrumsbesök och tittar på lärmiljöer utifrån kvalitetskriterierna Uppföljning/utvärdering: T 2 Åtgärder: Beskrivning sker i samband med årsredovisning 13

14 Åtagande: Med ett fördjupat arbete kring frågor om trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande ska skolan leva upp till FN:s barnkonvention Fördjupa arbetet med vår handlingsplan för trygghet och arbetsro i skolan. Utbildningsförvaltning ska följa upp varje skolas arbete med likabehandlingsplanen och skolornas arbete med att förhindra, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkningar Följ upp effekten av arbetet med SET Aktivitet 1. Kollegial granskning av likabehandlingsplaner på rektorsmöte Aktivitet 2. Uppföljning av SET-arbete och arbetet med ledarskap i klassrummet Aktivitet 3. Utbyte av goda erfarenheter Utvärdering: T 1 och T2 Åtgärder: Beskrivning görs i samband med årsredovisning 14

15 4. Verksamhetsplan grundskolan 6-9 Nedan beskrivs de prioriterade strategiska satsningarna och aktiviteter som grundskolan 6.9 planerar utifrån Strategi och budget Åtagande: Effektivisera resursutnyttjandet av förvaltningens personal och lokaler 1. Aktivitet: Alla enheter ska under våren 2011 inventera behovet av personal och anpassa personalstorleken utifrån elevantal och uppdrag. Arbetet görs på enhetsnivå i samarbete med grundskolechefen för år 6-9 och med central personalavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen. Utvärdering: T1 och T2 2. Aktivitet: Alla enheter ska under våren 2011 göra en analys av lokalbehovet och där det är möjligt ställa av lokaler som verksamheten inte behöver. Arbetet görs på enhetsnivå och i samarbete med kommunstyrelseförvaltningens lokalcontroller Utvärdering: T1 och T2 Åtagande: Fortsatt kompetensutveckling av personalen. Arbete med att det pedagogiska ledarskapet säkerställs. Det ska omfatta alla nivåer i organisationen. 1. Aktivitet: Alla enheter ska för sin personal ha individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från verksamhetens resultat och behov av utveckling. I samband med detta skall behovet av behörighetsgivande utbildnings beaktas. Ansvarig för att planerna upprättas är rektor. Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/ 2. Aktivitet: Alla rektorer för 6-9 skolor ska ha individuella kompetensutvecklingsplaner. Ansvarig för att planerna upprättas är grundskolechefen för år 6-9. Uppföljning/ 3. Aktivitet: Säkerställa rektorernas pedagogiska ledarskap genom att anmäla rektorer, som uppfyller kriterier för att antas, till den statliga rektorsutbildningen. Ansvarig för anmälan är grundskolechef 6-9. Utvärdering/ 4. Aktivitet: Alla rektorer år 6-9 ska under 2011 genomgå andra delen av förvaltningens kompetensutveckling riktad till rektorer. Programmet omfattar åtta områden, som syftar till att utbilda och stärka cheferna i vad som karaktäriserar ett bra pedagogiskt ledarskap och goda lärmiljöer, vilket ska leda till att ge alla barn i Haninge kunskap till 100 %. I det sammanhanget skall pedagogiskt ledarskap definieras. Resultatmått för detta ska utvecklas. Utvärdering/ 15

16 5. Aktivitet: Alla rektorer i år 6-9 ska under 2011 ges möjlighet att genom samtal medvetandegöras om och stärkas i sitt ledarskap. Uppföljning/ 6. Aktivitet: Alla rektorer i år 6-9 ska tillsammans med grundskolechefen 6-9 genomföra individuella strukturerade samtal kring det pedagogiska ledarskapet, instructional leadership, mål- och resultatstyrning, utvärdering och analys. Uppföljning/ 7. Aktivitet: Möten och internat för rektorer i år 6-9 kommer under 2011 att ha ett innehåll som så långt som möjligt syftar till att precisera och klargöra det pedagogiska ledarskapet. Uppföljning/ Åtagande: Förskola och grundskola skall med en ökad måluppfyllelse, bidra till ökad attraktion till att vilja bosätta sig i Haninge 1. Aktivitet: Arbetet med skolplanen fördjupas genom att grundskolechefen vid sina besök på skolorna under våren 2011 bland annat observerar och granskar verksamheten utifrån skolplanens sju strategier. Observationerna följs upp i samtal med en elevgrupp, en personalgrupp och enhetens ledningsgrupp. Utvärdering: T 1 och T 2 2. Aktivitet: Inför arbetet med den systematiska kvalitetsuppföljningen under våren 2011 kommer grundskolechefen 6-9 med enheternas ledningsgrupper att diskutera, följa upp och analysera verksamhetens kvalitet utifrån bland annat skolplanens sju strategier. Fokus kommer då även att läggas på hur varje skola använder sig av tillgängliga resultatredovisningar för tillsammans med personalen analysera elevernas behov och utifrån detta vidare utveckla organisationen och pedagogiken. Uppföljning/ 3. Aktivitet: Enheternas systematiska kvalitetsuppföljningar och lokala arbetsplaner kommer under hösten 2011 att diskuteras med grundskolechef 6-9. Två prioriterade perspektiv i dessa diskussioner är hur enheterna lyckats med elevernas resultat och måluppfyllelse samt vilka resultat skolplaneenkäten visat. Uppföljning/ Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisning 4. Aktivitet: Våra verksamheter ska bli kända för en god kvalitet genom att värna om sitt rykte och ta ansvar för att arbetsuppgifter utförs på ett effektivt och kompetens sätt. Det ska inte finnas anledning till internt eller externt ifrågasättande av professionalitet på enheterna. Resultatmått för detta ska utvecklas. 16

17 5. Aktivitet: Alla rektorer ska lyfta fram det positiva och goda arbete som görs. Detta ska göras på kommunal nivå i möten med grundskolechef 6-9, förvaltning och politiker med också på lokal nivå i möte med personal, elever och föräldrar. Uppföljning/ Åtagande: Genom att fortsätta säkra skolvägar skall skolan bidra till att öka attraktionen av stadskärnan 1. Aktivitet: Fortsätta med aktiviteter för att påverka barn och deras föräldrar att gå och cykla till skolan istället för att åka bil. Finansieras enligt beslut av Kommunfullmäktige Utvärdering, analys och åtgärder med anledning av klimatstrategin sker i samband med årsredovisningen. Utvärdering, analys och åtgärder med anledning av klimatstrategin sker i samband med årsredovisningen. Åtagande: Med den skyldighet som skolan har att bedriva undervisning i bl.a. trafik för barn/elever, kan skolan ytterligare bidra till en attraktion av stadskärnan. 1. Aktivitet: Lpo 94 beskriver på samma sätt som åtagandet att skolorna ska och kommer att implementera trafikundervisningen i den ordinarie undervisningen. Utvärdering/ Åtagande: Miljöperspektiv i undervisningen ska ge eleverna sådana kunskaper att eleven kan bidra till att hindra en skadlig miljöpåverkan. 1. Aktivitet: Skolor ska uppmuntras ta del av en utställning (energi och klimat) för skolklasser vid Tekniska museet. Uppföljning/Utvärdering: Utvärdering, analys och åtgärder med anledning av klimatstrategin sker i samband med årsredovisningen. 2. Aktivitet: Skolor skall uppmuntras i att delta i tävlingen som kallas Vilka är bäst på att dra ner på användning av energi? Ovan beskrivna strategi finansieras enligt beslut av Kommunfullmäktige Utvärdering, analys och åtgärder med anledning av klimatstrategin sker i samband med årsredovisningen. Åtagande: Undervisningen bör inkludera praktiska anvisningar av hur vatten används i samhället. Undervisningen i ekologi/naturkunskap kombineras med praktiska övningar/studiebesök i verkligheten. 1. Aktivitet: Lpo 94 beskriver på samma sätt som åtagandet att skolorna ska och kommer att implementera trafikundervisningen i den ordinarie undervisningen. Utvärdering/ Åtagande: Fördjupa arbetet med Brobygget så att samarbetet mellan grundskolan och gymnasiet stärks. 1. Aktivitet: Projektet Brobygget avslutas under VT 11 med att man för skolhuvudmannen vid 3 seminarier 15/3, 5/4 och 3/5 redovisa de referenspunkter för gemensam bedömning man utveckla i samverkan mellan grundskolans och gymnasiets lärare. Utvärdering/Åtgärder: T 2 17

18 Åtagande: Hälsotalet bland medarbetare inom såväl förskolan som grundskolan skall förbättras under år Aktivitet: - Personalpolitiska programmet, - Arbeta med att utveckla ledarskap och Samverkansavtalet Utvärdering/. Åtagande: Kommunikationen mellan skola och hem skall ytterligare utvecklas med syfte att bl.a. bidra till minskad ogiltig frånvaro. 1. Aktivitet: Se nedan under åtagandet Tidiga insatser mot skolk Uppföljning/. Åtagande: Med ett fördjupat arbete kring frågor om trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande ska skolan leva upp till FN:s barnkonvention. 1. Aktivitet: Alla enheter ska under 2011 arbeta med Örebro preventionsprogram, ÖPP. Programmet syftar till att få föräldrarna att ta ett ökat ansvar för att deras barn säger nej till tobak, alkohol och droger. Varje enhet har en arbetsplan för arbetet med ÖPP. Ansvarig för arbetet är rektor i samarbete med kommunens drogsamordnare. Resultatmått skall utvecklas under året. Uppföljning/Utvärdering/. 2. Aktivitet: Alla enheter ska under 2011 arbeta med SET, social emotionell träning. Resultatmått skall utvecklas under året och alternativa program inventeras. Utvärdering/. 3. Aktivitet: Alla enheter ska ha ett väl fungerande samarbete med socialtjänst, närpolis, kultur- och fritid i UNGSAM-grupperna. Ansvarig för det lokala arbetet är rektor. Ansvaret för arbetet i Lokala chefssamrådet är grundskolechef 6-9. Resultatmått skall utvecklas under året. Utvärdering/. 4. Aktivitet: Alla enheter ska ha rutiner för uppföljning av elevers trivsel och trygghet i skolan. Rutinerna ska framgå i skolans Likabehandlingsplan. Resultatmått skall utvecklas under året. Uppföljning/. 5. Aktivitet: Alla enheter ska ha en elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Ansvarig för att det finns en fungerande elevhälsa på enheterna är rektor. Utvärdering/. 6. Aktivitet: Fördjupa arbetet med vår handlingsplan för trygghet och arbetsro i skolan. Förvaltningen har tagit fram ett dokument om arbetsro i skolan som enheterna arbetar utifrån. Samtliga enheter har tagit fram lokala ordningsregler som ska stärka arbetsron i skolan. Reglerna är framtagna i samarbete mellan skolans personal, elever och föräldrar. Samtliga enheter genomför varje år en enkät där bland annat elevers trivsel och upplevelse av arbetsro utvärderas. Det är rektor som ansvarar för att resultaten av enkäten analyseras och att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med eventuella problem och svårigheter. Resultatmått skall utvecklas under året. Uppföljning/. 18

19 Åtagande: Genomför en kartläggning av studie- och yrkesvägledningen organisation och hur eleverna kan få en förhöjd vägledning inför gymnasieval och framtida yrkesval. 1. Aktivitet: Aktiviteten beskrivs i åtagandet. Utvärdering/. Resultatmått för aktiviteten ska utvecklas. Åtagande: Vi ska följa koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. 1. Aktivitet: Alla enheter ska erbjuda eleverna en allsidig och varierande kost. Ansvarig för kosten är rektor i samarbete med kommunens koststrateg. Utvärdering/. Åtagande: Alla elever som lämnar grundskolan ska ha minst godkänt i alla ämnen 1. Aktivitet: Alla enheter ska ha rutiner för uppföljning av elevernas resultat. Att uppföljning sker och nödvändiga åtgärder ska vidtas på såväl individuell nivå (lärarens ansvar), gruppnivå (arbetslagets ansvar) som enhetsnivå (rektors ansvar). Grundskolechefen 6-9 följer upp att resultatuppföljningen har lika hög prioritet som budget arbetet. Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/ Analys/. 2. Aktivitet: Alla elever har rätt till en undervisning som anpassas till elevens förutsättningar och behov. Elevernas kunskapsbehov och skolans val av metoder bestäms och definieras av de regelbundna resultatuppföljningarna. En gemensam genomgång av elevresultaten, skolledning och personal skapar förutsättningar för flexibilitet vad gäller tidsanvändning, resursfördelning och gruppstrukturer. Resultatmått för detta ska utvecklas. (Resultatstyrningskompetens.) Uppföljning/ Analys/. 3. Aktivitet: Alla elever har individuella utvecklingsplaner. I planerna ska framgå vilka mål och åtgärder som är prioriterade för att eleverna ska nå minst godkänt i alla ämnen. Ansvarig för att det upprättas individuella utvecklingsplaner är rektor. För att öka tidsekonomin bör graden av precision kanske variera beroende på hur stort behov av stöd eleven har. Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/Utvärdering: T2 Analys/. Åtagande: Kompetensutveckling för lärarkåren 1. Aktivitet: Alla medarbetare på enheterna ska ha individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från verksamhetens behov och som följs upp i medarbetarsamtal med rektor/biträdande rektor. Skollagen ställer krav på att lärare har behörighet/ kompetens i det ämne som de ska undervisa i. En inventering av lärarnas behörighet ska genomföras för att se vilket behov som finns av fortbildning/kompetensutveckling. Behovet utgör ett underlag för beställning av kompletterade utbildning hos SU och Södertörns högskola. Resultatmått för detta ska utvecklas. Utvärdering/. 2. Aktivitet: Alla enheter har tid avsatt för gemensamma diskussioner om verksamhetens utveckling. Omfattningen av tiden kan variera men flera av enheterna i år 6-9 har en modell där man har frigjort 10 halvdagar under läsåret för pedagogiska diskussioner. Den största delen av tiden kommer att användas för 19

20 implementering av Lgr 11 och kursplaner. Rektorernas åtagande i samband med implementeringen kommer att ha preciserats inför verksamhetsåret. Utvärdering/. 3. Aktivitet: Den statliga satsningen Lärarlyftet kommer de närmsta åren enbart att riktas mot behörighetsgivande utbildningen i linje med de nya krav som nya skollagen ställer. Resultatmått för detta ska utvecklas. Utvärdering/. 4. Aktivitet: En studiedag för lärare inom förskolan och grundskolan F-5 med temat klimatpedagogik ska inplaneras och genomföras under Beslut KF. Finansiering enligt beslut av KF Utvärdering: Utvärdering, analys och åtgärder med anledning av klimatstrategin sker i samband med årsredovisningen. Resultatmått för detta ska utvecklas. 5. Aktivitet: Alla anställda inom utbildningsförvaltningen i Haninge kommun skall ges möjlighet att ta del av föreläsningar vid s.k. miljö- och klimatdagar. Beslut KF. Finansiering enligt beslut av KF Utvärdering: Sker i samband med årsredovisningen. Resultatmått för detta ska utvecklas. 6. Aktivitet: Under våren 2011 inleds arbetet med att implementera de beslutade förändringarna på skolområdet. Det kommer att behövas ett omfattande stöd från förvaltningen till rektor som genomför en självständig implementering av Lgr 11 Utvärdering/. 7. Aktivitet Den kartläggning av NO-undervisningen, som genomfördes i kommunen Vt visade att specifika åtgärder måste vidtas för att säkerställa elevernas rätt till kunskap. Åtgärden att fortsätta kompetensutveckling för berörd personal fortsätter under Effekten av aktiviteten ska kopplas till måluppfyllelse år 8 och år 9 Vt och ht Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/ Analys: T 2 en Åtagande: Tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå målen 1. Aktivitet: Alla elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen ska ha ett åtgärdsprogram. Samtliga enheter ska använda den mall för åtgärdsprogram som förvaltningen har tagit fram. Åtgärdsprogrammen upprättas i huvudsak av undervisande lärare. Rektor är ansvarig för att åtgärder vidtas i tid och att elever får det stöd de behöver för att kunna nå målen. Rektor eller biträdande rektor ska därför skriva under och därmed godkänna samtliga åtgärdsprogram. Rutiner tas fram för att elevens resultat ska följas upp varje månad. Resultatmått för detta utvecklas. Uppföljning/ Analys: T 2 en 20

21 2. Aktivitet: Tydlighet med skriftliga omdömen som ges vid varje utvecklingssamtal. Förvaltningen har i samråd med rektorerna tagit fram ett dokument för skriftligt omdöme som samtliga enheter ska använda. I det skriftliga omdömet bedöms elevernas kunskapsutveckling, men också elevernas sociala utveckling. Det skriftliga omdömet skickas hem till elever och vårdnadshavare inför utvecklingssamtalet för att under samtalet ligga till grund för en framåtsyftande individuell utvecklingsplan. Rektor ansvarar för att samtliga elever får det skriftliga omdöme som är gemensamt för kommunens alla elever. För att öka tidsekonomin bör graden av precision kanske variera beroende på hur stort behov av stöd eleven har. Analys: T 2 en Åtagande: Tidiga insatser mot skolk 1. Aktivitet: Förvaltningen har tagit fram riktlinjer för elever med ogiltig frånvaro, vilka alla enheter ska följa. I detta dokument framgår det ansvar som ligger på enheten, förvaltningen och grund- och förskolenämnden och vilket ansvar som ligger på hemmet. Rektor ansvar för att man på enheten vidtar de åtgärder man ska vidta utifrån dokumentets riktlinjer. Grundskolechefen år 6-9 är ansvarig för kontakten med nämnden. ( Detta dokument håller på att omarbetas och beräknas vara färdig för att sättas i bruk ) Analys: T 2 en 2. Aktivitet: Förbättra rutiner för snabbare kontakt med hemmet. Samtliga enheter ska använda systemet ikanalen för att nå ut med snabb information till skolpersonal, elever och vårdnadshavare. Vårdnadshavare ska snarast möjligt, senast samma dag få information om elev inte infunnit sig till lektion. Analys: T 2 en 3. Aktivitet: Förbättra rutiner för kvittering av lektioner. Dexter ska användas. Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/ Analys: T 2 en Åtagande: Andel elever som klarar kunskapskontrollerna ökar 1. Aktivitet: Förvaltningen har tagit fram en kunskapskontroll, ett ämnesövergripande prov i år 6. Provet genomförs för tredje gången hösten Syftet med provet är att säkra att eleverna har de kunskaper och färdigheter som de har rätt till och som utgör förutsättningar för fortsatta framgångar i skolarbete. Dialog kring provet kommer att fördjupas. Resultaten behöver användas systematiskt för att förbättra organisationen framför allt på lokal nivå. I samband med den lokala uppföljningen av resultaten följs upp görs också en precisering av fortbildningsbehovet. Kompetensen i att använda resultaten lokalt kommer att vidareutvecklas. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. en. 21

22 2 Aktivitet: Förvaltningen har tagit fram en ny kunskapskontroll, i kemi i år 7. Provet ska genomföras andra gången våren Syftet med provet är att säkra att eleverna har de kunskaper och färdigheter som de har rätt till och som utgör förutsättningar för fortsatta framgångar i skolarbetet. Dialog kring det lokala provet kommer att fördjupas. Resultaten behöver användas systematiskt för att förbättra organisationen framför allt på lokal nivå. I samband med den lokala uppföljningen av resultaten följs upp görs också en precisering av fortbildningsbehovet. Kompetensen att använda resultaten lokal kommer att vidareutvecklas. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 3. Aktivitet: Förvaltningen har köpt in en ny kunskapskontroll, i matematik år 8. Provet ska genomföras andra gången våren Syftet med provet är att säkra att eleverna har de kunskaper och färdigheter som de har rätt till och som utgör förutsättningar för fortsatta framgångar i skolarbetet. Dialog kring det lokala provet kommer att fördjupas. Resultaten behöver användas systematiskt för att förbättra organisationen framför allt på lokal nivå. I samband med den lokala uppföljningen av resultaten följs upp görs också en precisering av fortbildningsbehovet. Kompetensen att använda resultaten lokal kommer att vidareutvecklas. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 4. Aktivitet: Förvaltningen har tidigare i samråd med rektorerna i år 6-9 tagit fram en struktur för LUSningen av elever i år 6-9. Dessa strukturer syftar till en tydligare resultatstyrning utifrån de resultat som skolornas LUS-ningar visar. Resultat och åtgärder kommer främst att diskuteras på enhetsnivå, men också i rektorsgruppen år 6-9. Ansvarig för strukturen för LUS-ning samt att seminarier kring LUS genomförs är grundskolechefen i år 6-9. Kompetensen att använda resultaten lokal kommer att vidareutvecklas. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 och redovisning sker i samband med årsredovisningen Åtagande: Andelen elever som klarar samtliga nationella prov åk 9 ökar 1. Aktivitet: En noggrann uppföljning av ingångsvärden och att dessa stämmer med faktiska kunskaper så som de uppträder i klassrummet. Mäter proven det de avser att mäta? Behövs centralt stöd för att påverka provens utformning? Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 Åtagande: Andelen elever som lämnar grundskolan med minst godkänt i alla ämnen ökar 1. Aktivitet: Analysera rutiner för att anpassa organisationen till de ingångsvärden som eleverna har i åk 6. Vilken information finns, vilken ytterligare information behövs? Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 22

23 Åtagande: Andelen elever som lär sig något på varje lektion ökar 1. Aktivitet: Efter genomförande av Lgr 11 är utvärdering i klassrummet nästa steg. Pedagogiskt Centrum ges i uppdrag att fortbilda om införande av olika rutiner för utvärdering i klassrummet. Utveckla/förbättra lärarens förmåga se om/hur eleven deltar i undervisningen. Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 Åtagande: Andelen föräldrar som upplever att särskolans undervisning bidrar till elevens utveckling ökar 1. Aktivitet: Första steget är att inventera vilka instrument som används och som finns och att dessa harmonierar med resultatstyrning som system. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys: T 2 Åtgärder: T 2 Åtagande: Fördjupa arbetet med vår handlingsplan för trygghet och arbetsro i skolan 1. Aktivitet: Samtliga enheterna arbetar utifrån Haninge kommuns Handlingsplan för trygghet och arbetsro i skolan. Samtliga enheter har tagit fram lokala ordningsregler som ska stärka arbetsron i skolan. Reglerna är framtagna i samarbete mellan skolans personal, elever och föräldrar Samtliga enheter genomför varje år en enkät där bland annat elevers trivsel och upplevelse av arbetsro utvärderas. Resultatmått för detta ska utvecklas. Det är rektor som ansvarar för att resultaten av enkäten analyseras och att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med eventuella problem och svårigheter. Uppföljning/Utvärdering: Enligt mål- och resultatuppföljningsplan. Analys och åtgärder: T 2 Åtagande: Utbildningsförvaltningen ska följa upp varje skolas arbete med likabehandlingsplanen och skolornas arbete med att förhindra, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkningar 1. Aktivitet: Varje enhets likabehandlingsplan utvärderas i enhetens systematiska kvalitetsarbete (nuvarande årlig kvalitetsredovisning) Uppföljning/ Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. Åtgärder: Resultatmått för detta ska utvecklas. Redovisning sker i samband med årsredovisningen. 2. Aktivitet: Forskningsbaserade åtgärder används mot mobbning och kränkningar. Samtliga enheter har en likabehandlingsplan där förebyggande åtgärder och handlingsplaner vid mobbning och kränkningar har sin grund i aktuell forskning. Rektor ansvarar för att planen följs, årligen utvärderas och revideras. Resultatmått för detta ska utvecklas. Uppföljning/ Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. en Åtagande: Följa upp effekten av arbetet med SET 1. Aktivitet: Aktiviteten beskrivs i åtagandet Uppföljning/Utvärdering/Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen 23

24 5. Verksamhetsplan central stödenhet Nedan beskrivs de prioriterade strategiska satsningarna och aktiviteter som central stödavdelning planerar utifrån Strategi och budget Åtagande: Utred möjligheten att förändra resursfördelningen av strukturmedel och medel för barn i behov av särskilt stöd så att det kan fördelas på ett mer fördelaktigt sätt för att stödja barnens/elevernas måluppfyllelse. 1. Aktivitet Arbete pågår med att ta fram tydliga kriterier för bedömning av funktionsnivå hos barn i behov av särskilt stöd. Dessa kriterier ska sedan användas vid fördelning av gemensamma medel för barn i behov av särskilt stöd. Utvärdering: T 1 2. Aktivitet Av de medel som idag fördelas efter behovsprövning ska en andel del betalas ut efter barnantal. Medlen ska vara fortsatt riktade mot barn i behov av särskilt stöd, men rektors möjlighet att förutse sin tilldelning ökar. Dessutom minskar den administrativa processen runt ansökningsförfarandet. 3. Aktivitet Systemet för uppföljning av hur medel för barn i behov av särskilt stöd används vidareutvecklas. Åtagande: Genomför insatser för att öka kompetensen hos lärarna. 1. Aktivitet Genom handledning/konsultation vid enskilda elevärenden ökar lärarens kompetens och möjlighet att hantera sin aktuella arbetssituation samt framtida likvärdiga situationer. 2. Aktivitet Rektorer erbjuds möjlighet att tillsammans med avdelningen utforma skräddarsydd utbildning för den egna organisationen. och årsredovisning 3. Aktivitet Modersmålslärarna ökar sin kompetens i samband med implementering av de nya styrdokumenten för modersmål (Skolplaneenkäten) 4. Aktivitet Modersmålslärarna kommer att genomgå SET utbildning. 24