Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Inledning... 2 Mål... 4 Resultat och måluppfyllelse... 4 Åtgärder för utveckling... 4 Bilagor... 6 Pedagogisk plattform för Backaskolan bilaga Protokoll från Utvärderingsdagarna och 14, bilaga Protokoll från Upptaktsdagarna, aug 2005, bilaga Utvärdering av Stora elevrådet och Kamratstödjarna, bilaga Nationella proven 2004 Sammanställning för Backaskolan, bilaga Filmpedagogisk plan i två delar bilaga

2 Inledning Backaskolan är en fristående skola med ca 220 elever fördelat på årskurs F-9. Fritidshemmet för barn i åk F-5 är integrerat i skolan. Skolan är belägen i Sege park och har en fin utemiljö med många grönytor. Skolan drivs som en ideell förening där styrelsen består av föräldrar och pedagoger. Organisationen är platt, och beslutsvägarna korta. Pedagogerna har stor möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten via torsdagskonferensen, som är beslutande i många frågor. Vi arbetar efter devisen Utan tvivel är man inte klok (se vidare Pedagogisk plattform), och försöker skapa olika forum där pedagogerna ges möjlighet att ifrågasätta och reflektera kring sin pedagogiska verklighet. Inom de tre arbetslagen (F-2, 3-5 och 6-9) samverkar man över årskurserna i tematiska arbeten av olika slag. Vi strävar efter att utveckla det vidgade textbegreppet, till exempel har vi de senaste åren gjort en satsning kring film och rörliga bilder. Backaskolan samarbetar med lärarutbildningen på Malmö Högskola, och förutom att vara en partnerskola inbegriper också samarbetet att vi planerar och genomför fältstudiedagar för lärarstudenterna. Ett annat uttryck för vårt samarbete med Malmö Högskola är det årligen återkommande Backaseminariet, se nedan. Som en bas och bakgrund för skolans pedagogiska arbete ligger ovannämnda Pedagogisk plattform, se bilaga 1. Tanken är att pedagoger, föräldrar och styrelse ständigt ska diskutera och tolka innehållet i plattformen och omvandla innehållet till något konkret. Under verksamhetsåret 04/05 har ett revideringsarbete påbörjats, vilket kommer att fortgå även under 05/06. Läsåret 04/05 beslöt vi att fokusera på och utvärdera följande mål: 1. Att få till stånd elevansvar inflytande 2. Att ha en organisation som befrämjar reflektion, utveckling och möjliggör demokratiska beslut och ansvar. 3. Att ha ett väl utvecklat föräldrasamarbete och en organisation som uppmuntrar och möjliggör ansvar och inflytande, kort sagt en demokratisk organisation. 4. Att arbeta fram en fungerande organisation kring hur skolans olika arbetslag ska mötas och hitta Röda trådar /beröringspunkter, t ex genom pedagogisk utvecklingsgrupp, ämnesgrupper och i arbetsplanearbete, och där även finna former för både elever och pedagoger kring hur man kan ha ett innehåll och en undervisning som berör eleverna och befrämjar deras lärande och kunskapande. 5. Att förtydliga vad vi menar med formuleringen i Pedagogisk plattform Miljö har betydelse för det pedagogiska arbetet. Det vill säga miljön är den tredje pedagogen. 6. Att arbeta med film och rörliga bilder i samtliga klasser på skolan, enligt Målbeskrivning för Film o Rörliga bilder 7. Att se till att vi får en skolvardag som inte bränner ut eller tröttar ut pedagoger. Det vill säga integrera friskvård i skolans vanliga arbete. 8. Att lägga särskild tonvikt på arbetet med barn med läs- och skrivsvårigheter 9. Att under läsåret arbeta om/uppdatera Pedagogisk plattform Dessa punkter var grunden för vår utvärdering som ägde rum 13 och 14 juni Denna var upplagd så att alla anställda inför utvärderingsdagarna gjorde en skriftlig utvärdering utifrån de ovan nämnda huvudområdena och klasspedagogerna ansvarade för att det gjordes utvärderingar med elever i respektive klass.

3 Allas utvärderingar var lästa av alla inför utvärderingsdagarna, och bildade underlag för konstruktiva diskussioner. Protokoll från utvärderingdagarna bifogas, se bilaga 2. Elevrådet för de äldre eleverna (årskurs 6-9) har också utvärderat sitt arbete, liksom kamratstödjarna, se bilaga 4. Som ett konkret resultat av lärandet finns varje år resultaten av de nationella proven, en sammanställning bifogas, bilaga 5. Det årligen återkommande Backaseminariet, har under året åter varit föremål för intensiva förändringsdiskussioner. Tidigare har det alltid legat i anslutning till vårterminens slut, men för att göra det mera tillgängligt för pedagoger från andra skolor och/eller kommuner låg det hösten 2004 i höstlovsveckan. Malmö Högskola har hela tiden funnits med som vår samarbetspartner, men denna gång fanns även Malmö stad genom Kirsebergs stadsdel samt Medie-gymnasiet, Kristianstad högskola, Föreningen Datorn i Utbildningen och Svenska Filminstitutet med i arrangörskretsen kring Backaseminariet. Syftet är fortfarande att skapa ett forum där exempel från det pedagogiska arbetet kan lyftas, problematiseras och förstås tillsammans med andra pedagoger och människor. Under våren 2005 fördes fortsatta diskussioner med Malmö Högskola, men även med Satellitskolan i Malmö och Vikingaskolan i Lund, som intresserade samarbetspartners. Detta resulterade i en planering för ett Backaseminarium i ytterligare ny tappning, och på ytterligare en ny tidpunkt, nämligen i uppstartsveckan precis före läsårsstart. Upptaktsdagarna 15 och 16 augusti ägnades åt att följa upp utvärderingen av föregående läsår och att planera för förbättrande åtgärder under läsåret. Målformuleringarna inför lå diskuterades ingående, och det fanns många synpunkter. Detta resulterade i att inget beslut fattades vid upptaktsdagarna, utan skolledningen fick i uppdrag att utifrån de inkomna synpunkter göra en sammanställning och beslutsunderlag. Den Filmpedagogiska planen reviderades däremot. Därefter fördelades ansvarsområden enligt en för läsåret ny modell, samt avhandlades andra praktiska detaöljer. Även protokoll från upptaktsdagarna bifogas, bilaga 3. Utvärderings- och upptaktsdagarna på Backaskolan känns angelägna i sin funktion att få oss att stanna upp och titta bakåt - för att kunna blicka framåt. På så sätt utgör de stommen i utvärderings- och kvalitetsarbetet på skolan. Även om vi historiskt sett inte kan skryta med att vi följt eller ens följt upp alla beslut från dessa dagar, har vi blivit mycket bättre på att tillvara alla de kloka tankar som tänks vid olika tillfällen och att få en kontinuitet i det vi gör. Men - att inte slaviskt följa en inslagen linje ligger i sakens natur beträffande en förändringsprocess. Den lever sitt eget liv i så motto att det hela tiden händer nya saker som styr in processen i andra spår. Det måste ges utrymme att finnas i nuet och haka på det som känns aktuellt just nu. Det handlar alltså om ett förhållningssätt och ett sätt att genom samtal söka en gemensam förståelse av det gemensamt upplevda. Med samtal ska då förstås en situation där det inte finns några förutbestämda svar eller lösningar, men som berikar deltagarna. Vi tror att vårt ständigt pågående samtal om skolans Röda tråd är en direkt parallell till detta. Denna är inget som en gång för alla kan formuleras. Det väsentliga är att processen hålls levande genom att Röda tråden ständigt är föremål för samtalande pedagoger emellan. Vi känner också att det är nödvändigt att föra samtal inte bara internt inom kollegiet, utan även med människor utifrån och därmed med andra erfarenheter och frågeställningar - för att verkligen få syn på barns lärande. Därför har vi också tagit initiativ till Backaseminariet - ett årligen återkommande seminarium för kollektiva samtal om pedagogiska arbeten med fokus på barn och barns lärande (alltså inte på metoden eller på pedagogen). Genom att detta år förändra konceptet och bredda arrangörskretsen så att förutom Malmö Högskola även Malmö stad, Kristianstad högskola, Föreningen datorn i Utbildningen och Svenska Filminstitutet

4 fanns med, hoppades vi nå fler vanliga pedagoger på andra skolor. Av samma anledning knöt vi kontakt med Satellitskolan i Malmö och Vikingaskolan i Lund inför planeringen av det Backaseminarium som skulle gå av stapeln under höstterminen Vi tror att förutsättningen för utveckling på en skola är just att kunna problematisera skolvardagen, och från den tänka och formulera nya teorier. Mål för läsåret , antagna Att få till stånd elevansvar inflytande 2. Att ha en organisation som befrämjar reflektion, utveckling och möjliggör demokratiska beslut och ansvar 3. Att ha ett väl utvecklat föräldrasamarbete och en organisation som uppmuntrar och möjliggör ansvar och inflytande, kort sagt en demokratisk organisation 4. Att arbeta fram en fungerande organisation kring hur skolans olika arbetslag ska mötas och hitta Röda trådar /beröringspunkter, t ex genom pedagogisk utvecklingsgrupp, ämnesgrupper och i arbetsplanearbete, och där även finna former för både elever och pedagoger kring hur man kan ha ett innehåll och en undervisning som berör eleverna och befrämjar deras lärande och kunskapande 5. Att förtydliga vad vi menar med formuleringen i Pedagogisk plattform Miljö har betydelse för det pedagogiska arbetet. Det vill säga miljön är den tredje pedagogen 6. Att arbeta med film och rörliga bilder i samtliga klasser på skolan, enligt Målbeskrivning för Film o Rörliga bilder 7. Att se till att vi får en skolvardag som inte bränner ut eller tröttar ut pedagoger. Det vill säga integrera friskvård i skolans vanliga arbete 8. Att lägga särskild tonvikt på arbetet med barn med läs- och skrivsvårigheter 9. Att under läsåret arbeta om/uppdatera Pedagogisk plattform Resultat och måluppfyllelse Vg se protokoll från utvärderingsdagarna respektive upptaktsdagarna, samt resultaten på de nationella proven. (Bilaga 2,3 och 5). 24 av 26 (=92%) elever som gick ut åk 9 i juni 2005, hade nått målen i matematik, svenska och engelska. Eleverna som inte nådde målen hade adekvat stöd under sin skoltid, och nådde så långt man kan förvänta sig utifrån deras respektive problematik. Åtgärder för utveckling Vi ska tillse att arbetet med film och rörliga bilder fortgår, så att det blir en naturlig del av skolvardagen. Måldokumentet för film och rörliga bilder som togs under förra årets upptaktsdagar, utvärderades vid läsårsslutet, och har reviderats. Vi fortsätter att ständigt arbeta med och uppmuntra alla uttrycksformer, språk, i arbetet med eleverna. Satsning på läs- och skrivutveckling fortgår, försöket med extra språkträning permanentas. Miljögruppen ges mandat att fortsätta arbetet för att få en mer ändamålsenlig och tydligare läromiljö. Tanken är att få en bättre överblick över hela skolan och ett tänk som blir mer hållbart på lång sikt.

5 Den pedagogiska utvecklingsgruppen ska, i en delvis ny konstellation, fortsätta sitt arbete kring pedagogiskt helhetstänk och röd tråd. Vi satsar på att intensifiera den pedagogiska diskussionen ytterligare. Vi ska, med olika samarbetspartners (stadsdelen, Malmö högskola m fl), försöka få till stånd möten, samtal, för att öka förståelsen av det pedagogiska arbetet och barns lärande och kunskapande. I övrigt hänvisas till protokollen.

6 Bilagor Pedagogisk plattform för Backaskolan bilaga 1 Utan tvivel är man inte klok Tage Danielsson Pedagogiska idéer är lätta att formulera och tro på, men svåra att omsätta i en pedagogisk praktik. Därför är det ärligare att fastställa vissa grundläggande ställningstaganden för det pedagogiska arbetet på Backaskolan och se praktiken som ständigt föränderlig snarare än att slå fast sanningar vad gäller pedagogiska idéer och metoder. Även om praktiken skall ses som ständigt föränderlig måste ändå de principer som slås fast i denna plattform få en mer konkret form i en arbetsplan, som ständigt skall revideras. En skola måste ha en syn på lärandet och kunskapandet. Lika självklart är att den synen måste harmoniera med en syn på grundläggande värden. Två ställningstaganden: Individen i centrum - Olikheter berikar Varje individ är unik. Ett konstaterande som får till följd att olikheter mellan individer utgör en del av det unika. Det kan vara svårt att i vardagen leva upp till att se olikheter hos människor som det som gör livet rikare och mer spännande. Vårt sätt att fatta beslut i politiska församlingar bygger ofta på tron på att den enda rätta och sanna vägen finns. På Backaskolan tror vi på en komplicerad världsbild som bygger på insikten att mångfald och olikheter berikar. Det är denna insikt vi tar med oss in i nästa ställningstagande. Demokrati På Backaskolan har vi tagit ställning för demokrati, demokrati i bemärkelsen att samtliga människor på skolan oberoende av ålder, utbildning och kön skall ha verkligt inflytande över det dagliga arbetet på skolan. Det handlar helt enkelt om att var och en måste ha huvudrollen i sitt eget liv. På Backaskolan handlar det om inflytande och makt för tre grupper: föräldrar pedagoger barn - elever Vi ser det som en förutsättning att alla grupper i en maktrelation har makt för att någon av grupperna skall kunna ha det. För att möten mellan vuxna och barn, pedagoger och föräldrar skall bli meningsfulla och för att diskussioner skall kunna leda fram till beslut, måste diskussionerna vid mötena ha en struktur. När människor i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter möts för att prata om pedagogiskt innehåll så är det inte självklart att de förstår varandra. Syn på verklighet, lärande och kunskap Det måste också finnas en överenskommelse om en teori för hur barn förvärvar kunskaper och färdigheter. Vi utgår från att varje barn konstruerar sin kunskap. Kunskapen är alltså något individuellt, men används i ett socialt sammanhang. Som en förutsättning för lärande gäller att var och en lär sig av lust och av egen motivation. Därmed inte sagt att allt lärande alltid är roligt. Det är ofta förknippat med hårt och tålmodigt arbete, men finns motivation så finns också känslan av meningsfullhet.

7 Ett sätt att skapa meningsfullhet och motivation är att kunna se vad kunskaperna och färdigheterna skall användas till. I dag mer än någonsin behöver barn och framförallt ungdomar en tydlig och relativt snabb koppling mellan hårt arbete, lärande och användning av kunskaper och färdigheter. Därför måste kopplingarna teori - praktik, hand - huvud och fantasi - logiskt tänkande finnas i så många sammanhang som möjligt. Nya kunskaper och färdigheter måste bearbetas, användas och kommuniceras av den lärande, både med sig själv och andra. Att vara människa är att vara social, en förutsättning är att kunna kommunicera. Människans förmåga till kommunikation beror bland annat på hur bra man behärskar de olika språken. För att se och förstå att vi ser och upplever verkligheten olika, att den totala sanningen inte finns, kan det vara nödvändigt att bearbeta och uttrycka samma upplevelser med olika språk. Det leder till ökad insikt att själva kommunicerandet ändrar, eller påverkar bilden av det upplevda. Konkret: Om jag har en upplevelse, och dessutom är tränad i att uppleva med alla mina sinnen så att upplevelsen blir rik, och sedan uttrycker min upplevelse med ord i skrift eller tal, i bild, form, drama, dikt, rörelse, lek så upptäcker jag att min egen förståelse av det upplevda djupnar och får fler bottnar, att verkligheten är mångfacetterad och tolkbar. Detta bör leda till en förståelse av att olikheter är något positivt och nödvändigt och att möten med andras tolkning av något upplevt kan tillföra min egen förståelse något. Den pedagogiska uppgiften (eller mänskliga) är att finnas som intresserad, nyfiken och problematiserande mottagare av det barn (och andra) kommunicerar. Den pedagogiska personalen måste förstå att processen är viktig, att det aldrig går att komma fram till ett enda rätt sätt att arbeta, utan ständigt vågar ompröva och problematisera. Vår (Backaskolans) syn på kunskaper, lärande och kunskapande får följder, dels självklart i det dagliga pedagogiska arbetet och dels i miljön. Hur få syn på barnet och lärandet? - Pedagogisk dokumentation. Den prövande, öppna och undersökande inställningen, till det pedagogiska arbetet som finns på Backaskolan, kräver att alla berörda (pedagoger, barn och föräldrar) har redskap för att kunna se och förstå vad som händer. Ett sätt att försöka få syn på vad som sker, ibland dolt bakom det som synes ske, är att dokumentera det pedagogiska arbetet. Ju större mångfald i dokumentationssätten; bild, text, video, intervjuer och observationer, ju större chans att bilden av det som barnen gör blir rikare och mer mångfacetterad. Det går att se tre tydliga syften med dokumentationen på Backaskolan: Dokumentationen möjliggör för elever att se sitt eget arbete och att kunna reflektera över sitt eget lärande. Därmed underlättas att barn med stigande ålder tar mer och mer ansvar för sitt eget lärande. Dokumentationen har också till syfte att ge pedagoger redskap att se och förstå elevers arbeten, väg till kunskap och därmed utgöra underlag till pedagogiska diskussioner, reflektioner och utvärdering i arbetslaget och med kollegor

8 Ett tredje syfte med dokumentationen är att möjliggöra djupare diskussioner med föräldrarna kring barnens lärande och att utgöra underlag i utvecklingssamtal. Ytterligare ett syfte är att dokumenterade arbeten kan utgöra underlag till en portfölj som elever har med sig när de lämnar Backaskolan. Pedagogiska miljön: Miljön har betydelse för det pedagogiska arbetet. På Backaskolan eftersträvar vi en tydlighet i miljön. Tydlighet i bemärkelsen att ett rum skall visa vad man kan göra där, rummets möjligheter. Miljöer och material inspirerar till olika aktiviteter, till exempel skapande arbete, fysiska aktiviteter, vila o rekreation, tänkande och reflektion och kommunikation. "Väggarna skall tala" - berätta om de aktiviteter som pågår i skolan om barns och ungdomars vägar till kunskap, deras färdigheter mm. Hur få struktur på samtal och beslutsfattande? För att förstå och kunna diskutera det pedagogiska arbetet har vi delat upp innehållet i tre områden. Varje del av arbetet skall leda fram till kompetenser hos barnen. Det pedagogiska arbetet bör leda fram till att barnen förvärvar eller lär sig: social kompetens nödvändiga kunskaper och färdigheter kaoskompetens Barn föds inte med social kompetens. De förvärvar det. Alltså måste de vuxna på en skola, en pedagogisk institution, vara överens om vilka normer och regler som skall gälla för gruppsamvaro. Självklart skall detta diskuteras och beslutas av pedagoger och föräldrar, men vi bör vara medvetna om att det är de närvarande vuxna, pedagogerna i skolan som måste se till att regler och normer efterlevs. De måste helt enkelt fostra. Det går inte att slå fast att så här skall en fostrare agera i olika situationer. Det handlar bland annat om ens personlighet. Men vissa principer går att slå fast. En fostrare måste vara en tydlig vuxen som är konsekvent och som inte ger sig. Samtidigt måste den vuxne ha insikten att det finns inget mer orättvist än att behandla alla barn likadant. En svår balansgång. Behovet av fostran går inte att moralisera över. Behovet är en självklarhet. Det är nödvändigt med en insikt om skillnaden mellan ett barn till exempel i familjen och ett barn i en grupp. Fostran får aldrig vara ett självändamål, utan målet för den vuxnes fostran är att den på sikt i princip inte skall behövas. Vad som betraktas som nödvändiga kunskaper och färdigheter skiftar med tiden, kulturen och barns ålder. För vår del finns det som sagt delvis reglerat i läro- och kursplaner och kontrolleras delvis genom Nationella prov. Vi förstår med bakgrund av vår teori om inlärning att det är otroligt viktigt hur inlärandet organiseras och att de nylärda kunskaperna behövs och används i det dagliga livet. MEN det pedagogiska arbetet som skall leda fram till att barn lär sig kunskaperna och färdigheterna har ett av vuxna fastställt mål. Det går alltså att bedöma om varje barn nått fram till målet; en viss kunskap eller en färdighet.

9 Med tanke på den snabba förändringstakten och med tanke på att flödet av information och kunskaper ökar är det allt svårare att slå fast vad som kan vara nödvändigt att kunna i framtiden, men det finns fortfarande kunskaper och färdigheter som vi som vuxna slår fast är nödvändiga även i dag. Vi förstår också att det behövs något nytt för att kunna tackla morgondagen och det leder fram till den tredje kompetensen. ok Kaoskompetens skall förstås som det någon måste ha för att kunna tackla och lösa problem i framtiden när vi i dag inte ens vet hur problemet ser ut. Att kunna använda kunskaper och färdigheter i nya sammanhang under nya förutsättningar. Nödvändiga ingredienser i en sådan kompetens är fantasi, kreativitet, kritiskt tänkande, reflektions- och analysförmåga. Det pedagogiska arbetet som förhoppningsvis skall leda fram till dessa egenskaper hos barn kan inte styras av vuxna på samma sätt som när en pedagog vet var arbetet skall sluta. Det handlar om att starta resor tillsammans med en grupp barn där ingen vet var resan skall sluta. Pedagogen blir en med-lärande och barnens tankar och reflektioner styr hur arbetet fortskrider. Den här typen av pedagogiska arbeten finns det inte gott om, varken inom förskolan eller skolan. Nödvändiga beståndsdelar är barn fyllda av självtillit som har rika möjligheter och goda kunskaper i att uttrycka sig och vuxna som tar dessa uttryck på allvar.

10 Protokoll från Utvärderingsdagarna och 14, bilaga 2 Dagarna inleddes med att vi enades om upplägget för båda dagarna, samt vilka punkter som särskilt skulle uppmärksammas och diskuteras i grupperna under utvärderings- respektive upptaktsdagarna. Följande punkter diskuterades inte alls under utvärderingsdagarna utan sköts till Upptaktsdagarna: Omformulering och konkretisering av målet att få till stånd elevansvar och elevinflytande Pedagogisk afton: innehåll. Koppling till Pedagogisk UtvecklingsGrupp? Friskvård: Friskvårdsgruppen, vikarier vid hög arbetsbelastning ex rättning NP? Följande punkter diskuterades men beslöts att tas upp igen på Upptaktsdagarna: Strategidiskussion och formulering av målen kring läs- och skrivsatsningen Vi tar ställning till det nya förslaget för del 1 och 2 av Filmpedagogisk plan Vi tar ställning till förslaget kring samplanering av filmarbetet, bokning av redigeringsrum och utrustning Gruppindelningen för dag 1 skedde enligt följande: 1. Kevin, Emma, Maria, Nina, Ola och Martin 2. Dyveke, Susanne, Anna, Lennart A, Sara S och Per 3. Lie, Iréne Petra, Mattis, Gittan och Sara N 4. Kazimierz, Lena H, Lennart H, Lisbeth och Gunilla 5. Lena L, Marcus, Mats, MariaCristina och Jeanette Gruppindelning för dag 2 = de nya arbetslagen Torsdagskonferensen, hur förbättrar vi den? Grupp 1: Kan vi byta lokal och ha Festsalen som mötesplats? Vi måste bli bättre på att hålla tiden, så att mötet kan komma igång direkt. Vi behöver ett schema som håller för det rullande ordförande- och sekreterarskapet. Det är allas ansvar att se till att vi kan säga vad som helst och hjälpa varandra till ett öppet forum. Ordföranden måste få stöttning från skolledningen när det gäller att avbryta en alltför långdragen diskussion. Vi måste kunna ta kritik och beröm på ett professionellt sätt inte personligt. Vad betyder tystnaden när kollegiet förblir tyst efter frågor/förslag etc? Är det ett godkännande, eller? Det är bättre med negativ respons än ingen alls. Grupp 2: Ibland tas onödiga saker upp, men det är viktigt att man kan ta upp vad som helst eftersom det är enda tillfället alla träffas. Bra att fikabekymret försvunnit, även om frukostarna var godare förr. Bra att vissa frågor går ut i arbetslagen för diskussion innan beslut. Viktigt att fortsätta rotera ordförande- och sekreterarskap. Vi måste bli bättre på att hålla koncentrationen uppe även om det är en fråga som inte rör det egna arbetslaget. Vi måste också bli bättre på att komma i tid och komma igång. Vi vill inte att konferenstid används till pedagogisk morgon, tillbaks med pedagogisk afton. Alla som inte har möjlighet att närvara måste få protokoll. Det är för få som tar upp pedagogisk rapportering. Bara för att Pedagogisk rapport står som en särskild punkt på dagordningen, får det inte ses som något märkvärdigt. Det är bra om punkterna på dagordningen läses upp före Rundan, då är det lättare att komma ihåg om man har något att ta upp.

11 Grupp 3: Alla ska få plats runt bordet kanske kan vi vidga ringen, alla behöver kanske inte bord? Om man vill att alla ska vara aktiva deltagare hela tiden är det viktigt att man endast i undantagsfall har med sig något bredvidarbete. Bra att vi slipper stressmomentet med fikat. Diskussionerna efter suckandet har förbättrat stämningen. Vi är alla eniga om torsdagskonferensens fördelar med att alla får samma information samtidigt, och vi tycker om den. Hur fungerar det med torsdagsföräldrarna? Om det inte fungerar måste vi göra något åt detta, det är viktigt att alla pedagoger får vara med från början. Bra med det rullande schemat för ordförande- och sekreterarskapet. Det är kul att höra när pedagoger berättar om olika projekt, artiklar och föreläsningar. Gärna mer sådant, och även av reflektioner. Grupp 4: Är vi konflikträdda? Varför är vi rädda att saker kan vara för små för att tas upp? Vi måste träna oss i mötesteknik, mötesdisciplin ger bättre durstämning. Det är lätt att höra saker som inte finns, t ex suckar, för att vi inte riktigt är med, planerar lektion eller annat. Berätta på Rundan om man är stressad och måste ha bredvidarbete med sig. Vi är alla olika, och det berikar. Vi måste våga ta diskussioner. Viktigt att använda tiden fullt ut, inte tänka att vi har få punkter då kan vi hinna något annat. Om tid finns över, utnyttja den till smågrupper, ex yoga-grupp, diskussion kring något TV-program. Förslag till förändring: Fler bord, så att alla får plats runt bordet. Försök flytta runt i placeringen för att undvika grupperingar. Viktigt att man blir sedd i det man säger. Kom i tid. Sätt upp punkter på dagordningen i förväg. Håll reda på om man är ordförande/sekreterare så att man kommer förberedd. Mer tillåtande våga mer mindre kravfyllt. Tänk på hur man bemöter andra. Ta upp när man känner sig kränkt. Bryt tystnaden. Använd torsdagskonferenstiden fullt ut (eller kör enligt modell från engelska underhuset eller polsk riksdag ) Grupp 5: Vi är många på torsdagskonferensen, men lyckas ändå förvånansvärt bra. Alla punkter berör inte alla, men det kan vi stå ut med bra att vissa frågor bollas till arbetslagen. Hur går vi vidare med suckar och kränkningar? Antingen frågar man direkt vad menar du?, eller tar hjälp av skolledningen. Vad är trötthet och vad är kränkningar? Frågor som berör alla borde ges extra utrymme. Förslag: utvärdera suckar och kränkningar efter ett tag, sträva mot ärlighet och fri åsiktsyttring under konferenser, ta upp kränkningar med skolledningen om folk mår dåligt. Beslut: Vi fortsätter att hålla torsdagskonferensen i textilslöjden, vi sätter in fler bord och försöker få plats till alla runt bordet. Skolledningen ser till att det finns en fungerande lista för ordförande och sekreterare. Ordföranden förbereder mötet. Punkter sätts upp i förväg på dagordningen, och man anger vad det är för slags punkt, t ex om det är en stor punkt som kräver tid och utrymme. Detta kan man också göra i samband med att punkterna läses upp före Rundan. Ämneskonferenser Grupp 1: Mötena är viktiga men hur ska vi kombinera tema och målen? Bättre struktur behövs, vad vill vi med mötena? Ingen bra tid. Röd tråd vad betyder det? Vi måste bli bättre på att delge varandra vad som tas upp på de olika konferenserna rapportpunkt på torsdagskonferensen. Vad är Backaskolan kulturskola, filminriktning, vilka krav och mål finns för eleverna? Det finns elever som känner sig lurade. Ska vi profilera oss? Det är bra att pedagogisk plattform är under omarbetning. När den är klar för denna gång måste den användas mer aktivt, ex visas för nya föräldrar, vid anställningsintervjuer

12 Tydlighet är ett måste: medlemskap i föreningen, fritidsavgift, budget. Har vi en inriktning måste det få kosta. Kan vi ha en uppdelad läromedelsbudget på NO, svenska, film, teater etc? Datorer??? Kan vi söka pengar och hur? Detta är en del av att vi känner oss otillräckliga. Grupp 2: Bra med 0-9-perspektivet. Kanske borde mötena fördelas i arbetslagen, så man inte behöver gå på alla möten, vilket kan vara tufft för lärare i de lägre årskurserna. Samtidigt borde dessa ges möjlighet att gå på flera ämneskonferenser. Bör läggas in i schemat, kanske ta bort något annat? Ska man ha dåligt samvete om man bara går på en eller två? Ledningen borde bestämma vilka möten man ska gå på, och se till att tiden räcker. Fokus ligger på kärnämnena, risk att SO prioriteras bort, de estetiska ämnena känns redan bortprioriterade. Grupp 3: Det måste komma upp på torsdagskonferensen vad som händer på ämneskonferenserna. Det har känts lite trevande såhär första året, men vi tror att det kommer att utvecklas. Kursplanerna för skolår 1-5 måste ges annan sammanhängande tid att färdigställa. Viktigt att diskutera i detta forum: Hur arbetar vi i de olika arbetslagen och varför? Vad har elever som slutat på Backaskolan uppskattat respektive saknat? För att fördjupa diskussionerna på ämneskonferenserna skulle man kunna tänka sig att några tar med ett arbete att utgå ifrån, men detta kan kännas som en stressfaktor. Vore också intressant att veta vad som händer inom de olika ämnena på andra skolor. Man kan inleda nästa termin med att var och en formulerar sig kring vad man vill få ut av mötena. Grupp 4: Något har saknats, diskussioner kring vad vi har vi för syn på kunskap. Finns det olikheter mellan de olika arbetslagen? Vad är nödvändiga kunskaper? Ämneskonferenserna ligger för sent på dagen, förslag kl De ligger för sällan, kanske kan de ligga i sjok ex tre på rad i svenska osv. De är ovärderliga. Viktigt spara skrivet material för dem som inte är närvarande. Bra att få en överblick över material. Grupp 5: Man ska koppla mer till tematiskt arbete, ex sv-bild. Det är positivt att dela med sig av erfarenheter. Hur tar vi tillvara varandras resurser, hur jobbar vi mot andra ämnen? Kanske kan man skapa ett nätverk inom stadsdelen eller med våra blivande vänskolor? Man kan ev samla bra material, sortera och inventera på en studiedag, för att ha som bas för olika projekt eller tematiska arbeten. Bra med kontakt mellan de olika arbetslagen, att kunna ha kopplingen från yngre till äldre barn inte minst när det gäller barn med problem. Vi behöver fler planerings- och utvärderingsdagar under terminen. Viktigt att rapportera från ämneskonferenserna på torsdagskonferensen. Beslut: Ämneskonferenserna ska rapporteras på torsdagskonferensen. Det ska också skrivas minnesanteckningar som samlas i en pärm på Kontoret, hyllan ovanför faxen, med en flik för varje ämneskonferens. Lisbeth ser till att detta blir gjort. B-språken skall också få en egen ämneskonferens. Nästa läsår startar med en övergripande diskussion kring innehåll och former, men även mötesfrekvens och annat som kan bidra till att mötena blir välbesökta. Hur ska vi t ex underlätta för fritidspedagogerna att delta? Som en förberedelse inför denna diskussion ska var och en ha formulerat sig kring vad man vill få ut av mötena. Förslaget om en ämnesuppdelad läromedelsbudget tas upp på en torsdagskonferens.

13 Läs och skrivinlärning Grupp 1: Stora arbetslaget har arbetat kring detta ämne med enskilda elever en förmån. Det har skett en enorm utveckling, eleverna har fått bättre självförtroende. I och för sig vet man inte hur utvecklingen blivit utan de enskilda stunderna. Det är bra om vi lägger tyngdpunkten hos de yngre eleverna. Alla i gruppen har arbetat på olika sätt. Vi måste bli bättre på att delge varandra. Vi bör också bjuda in föreläsare och gå på föreläsningar, och även då delge. Ämneskonferenserna kan vara ett forum för detta ämne. Vad ska vi göra med svensk/engelsk förstärkning där behovsspektrat är så brett? Förstärkningen måste ibland få vara till för att få eleven att trivas i skolan. Grupp 2: Har satsningen gett önskat resultat? Ja, åtminstone finns en ökad allmän medvetenhet. Vi har ju haft en gemensam dyslexiföreläsning och en pedagogisk afton på detta tema, men det är för lite. Resurserna ska sättas in så tidigt som möjligt, mer krut på att förebygga. Satsningen med individuell träning måste fortsätta, det räcker inte med ett år. Högstadieträningen ska finnas kvar, men någon pedagog även bland de yngre borde få utrymme i sin tjänst. Det är bra att vi numera har åldershomogena klasser, det är lättare både att förebygga och att följa upp barnen med läs- och skrivsvårigheter. Vi får många elever till Backaskolan med multiproblem, och vi räcker inte till för alla behov trots hög personaltäthet och halvklassundervisning. Vid grava problem måste vi bli tuffare med att slussa vidare till andra skolformer. Vi måste träna barnen mera på att läsa skrivna instruktioner, detta hade underlättat mycket i ex slöjdundervisningen. Vi måste också tydliggöra ansvarstagandet och även engagera föräldrarna i detta. Vi måste satsa mer på kompensatoriska hjälpmedel. Grupp 3: Att satsa måste få kosta. Vi borde ha en tydligare strategi att skicka folk till föreläsningar och kurser, med rapporteringsskyldighet till övriga kollegiet. Besöka andra skolor som kommit längre är också viktigt. Det är viktigt att vi diskuterar när resurserna ska sättas in. Så tidigt som möjligt? Det är också önskvärt att alla får inblick i eller möjlighet att påverka hur resurserna används. Grupp 4: Det har lästs mycket i klasserna, detta återspeglas i barnens läsutveckling. Däremot har man saknat att det inte diskuterats tillräckligt utifrån levande exempel kring läs- och skrivsatsningen. Vad har gjorts, hur har det gjorts, vad gav det? Varför kommer satsningen så sent i åldrarna? Var finns de otraditionella metoderna, hur kan vi använda den digitala tekniken? Grupp 5: Vi borde ha ett system för dokumentation av elever med läs- och skrivsvårigheter, ett dokument som följer med eleven där man följer upp specifika problem, vad har gjorts, hur har det blivit? Viktigt med bra överlämningsrutiner. Det måste finnas en öppenhet i alla ämnen för att vissa elever har läs- och skrivsvårigheter, så att undervisningen kan anpassas. Vi bör satsa på läsandet från tidig ålder. Vi bör också satsa på att köpa in klassuppsättningar av böcker. Allmän diskussion kring innebörden i att satsa på läs- och skrivutveckling. Följande definitioner fördes fram Skicka så många som möjligt på fortbildning, rapportera tillbaks till kollegorna Studiebesök på andra skolor som kommit längre Utvärdering av det som gjorts Mätredskap (= test i läsförståelse) bör köpas in främst för de senare årskurserna

14 Tydliga kriterier för de som ska ha hjälp Utbildning utifrån konferenser Inköp av kompensatoriska hjälpmedel (behövs CD-skivor även till NO) Läsa och skriva jättemycket, prata om det lästa och skrivna, ge mycket feedback, titta på hela läs- och skrivprocessen Tänka på att alla ämnen är språktränande Ta tillvara resultaten från nationella proven Beslut: Det ska finnas tid för extra språkträning. Tid finns avsatt i två pedagogers scheman. Strategidiskussion och formulering av målen kring läs- och skrivsatsningen fortsätter på Upptaktsdagarna. Filmpedagogisk plan, samplanering kring utrustning och redigeringsrummet Grupp 1: Bra att det finns en filmpedagogisk plan. Borde finnas en diskussion kring livet utanför skolan med rörliga bilder, vilket vi matas med dagligen. Tanken att producera och inte bara konsumera är viktig. Vi måste bli bättre på att fördela tiden när det gäller redigering. Fler datorer till hösten är bra. Kanske skulle vi ha en pärm där man skriver in om man jobbar med film och vilken klass eller att vi berättar på torsdagskonferensen för att undvika trängsel i redigeringen. Bra med rullborden till datorerna. Första delen av planen känns hanterlig men läsårsmålen i del två är svåruppnåeliga. Vid filmarbete jobbar eleverna ofta i grupp och då är det svårt att se till att varje elev uppnår målen. Vi borde bli bättre på att använda oss av film men tiden räcker dåligt, det är mycket annat som ska hinnas med. Hur viktigt är det med film? Vad innebär det att arbeta med Film och rörliga bilder? Det har fungerat bra att dela klassen när man är lärare/fritidspedagog och jobba i halvklass. Det är också bra att all information kring vad eleverna får/inte får rörande film/media finns att tillgå i Bra att veta. Grupp 2: Bra plan, men är den realistisk? De tekniska grunderna bör läras i år 1-5, sedan ska år 6-9 kunna använda filmandet självständigt, t ex som redovisningsform. Det borde finnas fler tillfällen då det visas film på hela skolan, och inte bara i den egna klassen. Om detta är en skola med inriktning Film och rörliga bilder märks det väldigt lite. Filmer borde också ligga på hemsidan i större utsträckning. På torsdagskonferensen skulle man under punkten pedagogisk rapport kunna visa film om något projekt. Det tekniska och organisatoriska tar all tid, så att det inte finns utrymme för reflektion tillsammans kring det man gjort. Beträffande samplanering etc måste var och en planera bättre så att allt filmarbete inte klumpas ihop till slutet av terminen. Ta upp planer och tankar på torsdagskonferensen under praktiska arrangemang eller Pedagogisk rapport. Använd PC också kan alla det systemet? Grupp 3: Planen är bra, men vi behöver mer praktisk erfarenhet av del 2, och eventuellt handledning under läsåret. Beträffande samplanering måste vi dra lärdom av årets kaos i slutet av läsåret. Det är viktigt att planera i god tid och boka redigeringsrummet lika viktigt är det att avboka om man inte ska använda sin tid. Gruppen tror inte på att schemalägga tiden så att varje klass får en kalenderperiod. Grupp 4: Planens första del är bra. Vi vuxna står fortfarande och stampar vid punkt 4, men vi står för det, låter oss inte stressas av det och vill fortfarande lära oss mer. Del 2: Vi behöver arbeta mer med kommunikation kring filmerna. Vi behöver delge varandra mer. I det första av

15 läsårs-målen saknar vi något om filmer som görs som pedagogiska hjälpmedel, dokumentationsfilmer. Uttrycket estetiska uttrycksformer bör förtydligas. Grupp 5: Planen är bra. På sista läsårs-målet borde föräldrar läggas till. På torsdagskonferensen kan man planera perioder för de olika klasserna. Vi borde ha bättre bokningsrutiner, t ex kunna ange vilken dator man behöver för sin redigering. Det har varit mycket tekniska problem som skapat frustration. Trasiga och osäkra utrustningsdetaljer bör plockas bort helt och hållet, inte bara förses med en liten lapp exempelvis med texten glappkontakt. Beslut: Planen. Del 1: Det tekniska slutmålet ligger kvar i skolår 6. Mattis och Ola formulerar om punkten som börjar med I 7:an, 8:an och 9:an. Del 2: Mattis gör en fotnot till uttrycket estetiska uttrycksformer. Rubriken Läsårsmål omformuleras. Mattis och Ola ger förslag till en formulering där föräldrarna kan komma in. Det nya förslaget tas upp till beslut på Upptaktsdagarna. Del 3 finns inte ännu men ska påbörjas. Denna ska innehålla tankar kring ett Mediatek, de etiska frågorna kring hantering och förvaring och tillgänglighet till Backaskolans färdiga filmproduktioner, och även en ekonomisk plan. För detta ändamål ska vi nästa läsår sätta igång en grundläggande diskussion: Hur dokumenterar vi? Hur diskuterar vi kring barn i dokumenterade (filmade) arbeten? Hur ser vi på Filmarbetet överhuvudtaget? Vad är etiskt rätt i filmandet respektive receptionen? Beslut: Samplanering. Ola och Mattis gör ett förslag till hur vi ska tänka kring samplanering och bokning av utrustning och redigeringsrum som vi tar ställning till på Upptaktsdagarna. Beslut: Fler tillfällen att visa film. Tas med i beaktningen när nästa läsårs pedagogiska arbete planeras Förslag: Samtal om filmspråket & rörliga bilder = ämne för Medlemsforum. Miljö Lilla arbetslaget: Bygg en holk över trappan. Skaffa skärmväggar för att göra ytterligare en avskärmningsmöjlighet i biblioteket, samtidigt som det blir utställningsytor. Silvriaväggen kan användas till bokhyllor. Skrivaren och datorn flyttas. De stora röda skåpen tas bort utanför köket. Kylskåpsdörren tas bort. Lektionstid är Hjärtat ett undervisningsrum. Keramiken kan fungera som ett grupprum om man sätter draperier och låsbara dörrar för skåpen. Glasburen kan med ett bokningsschema användas av fler. Mellanarbetslaget: Viktigt med en inbjudande miljö! Bygg ett grupprum och låt resterande del av Hjärtat vara bibliotek. Om grupprummet ska vara meningsfullt måste det ligga nära 3:ans och 4:ans klassrum. Ta bort skrivaren. Ta bort klädhängarna utanför nuvarande 4:ans klassrum, blir lugnare miljö för personalen vid fikarast. Blir då även plats för bibliotekshyllor. Hyllor även på grupprummets ytterväggar. Det krävs en rockad beträffande elevklädhängarna: ettorna i korridoren, tvåorna utanför femmornas klassrum, treorna i källaren, fyrorna i entrén vid toaletterna, femmorna utspridda på olika ställen. Går det att flytta vuxenklädhängarna? Stora arbetslaget: Allmänt: Ljudnivån är för hög i b 9. Golven blir en resonanslåda till allt stolskrap. Bänklocken behöver ljuddämpas. Elever som absolut måste passera genom undervisningsrummen måste tränas i konsten att smyga, övriga måste tränas i att gå vägen utvändigt. Fastskruvningen av ovanfönsterna i byggnad 9 måste slutföras. För de nedre fönsterna behövs långa haspar som är invändigt monterade. Alla fönster ska också ha fungerande lås, så att man slipper kontrollera alla fönster vid låsning. Vi behöver köpa in hörlurar till de elektriska instrumenten i musiksalen för att få ner ljudnivån. Luften (lukten) i

16 byggnad 9 och musiksalen är dålig, vi måste kräva av Stadsfastigheter att de åtgärdar avloppen. Stora personalarbetsrummets datorer måste åtgärdas, hög ljudnivå, dåliga skärmar och smutsiga tangentbord. Dessutom är själva rummet för trångt. Trevnad: Vi måste få till en lugn fikaplats för personalen, svårt i Hjärtat. Önskemål om att se till att eleverna kommer snabbt ut på rasten. I personalarbetsrummet måste arbetslaget se till att hålla fritt på bordet i mitten. I klassrummen behövs en uppryckning, det ser allmänt skräpigt ut alltid. Vi måste se till att det ser OK ut innan eleverna går på rast, alternativt ha rullande schema med elevansvariga som ser till detta. Alla klassrum måste ha städgrejor (sopborste, skyffel, hink, trasa/svamp). Utanför b 9 måste det också ses över efter rasterna. Elevernas skräpar ner med burkar och papper. Vi måste starta upp terminen med att skola in eleverna ordentligt.. I matsalen krävs också en uppryckning. Det är viktigt att pedagogerna från början ser till att eleverna vet hur allt ska gå till (skrapa tallrikar, matvärdar etc). Förslagen beträffande den gemensamma miljön överlämnades till Miljögruppen att besluta om. Miljögruppen bestämde ett möte till onsdagen 15/6 kl Arbetslagskonferenser, former och innehåll Lilla arbetslaget: Planeringstiden tisdagar ligger kvar. Tiden delas rakt av, kl planering inom klassen, kl planering hela arbetslaget. Mellanarbetslaget: Planeringstiden torsdagar ligger kvar. Vad ska vi ha våra möten till? Hur ska vi dela upp ämneskonferenserna? Fritidspedagogerna är villiga att gå på ämneskonferenser om skolledningen kan hitta någon lösning. Förslag: Alla fritidspedagoger är inne i klass vid ett lektionspass, så att lärarna kan ha ämneskonferens. Tematid on,to,fr eftermiddag. Stora arbetslaget: Vi ska ha mer av pedagogiska diskussioner där vi också kan delge varandra vad vi jobbar med. Vi bör lägga mycket tid på att diskutera ÄÖ-tiden i början. Petra kommer att informera oss om språkutveckling vilket hon fortbildat sig i. Varje möte inleds med 30 minuter rapporter och kvid, resten används till pedagogiska diskussioner Petra ansvarar för första månaden. Vi diskuterar innehåll för ÄÖ-tiden på Upptaktsdagarna, eftersom den startar redan första skolveckan. Behålla arbetslagen under längre tid än ett år? Lilla arbetslaget: Det känns viktigare att följa barnen under 5 år än att behålla arbetslaget intakt. Gunilla och Jeanette stannar dock kvar tillsammans även under nästa läsår, vilket känns bra med tanke på att man då får möjlighet att utveckla det samarbete som påbörjats. Tvåan och trean kommer att fortsätta samverka kring icke avslutade arbeten. Mellanarbetslaget: Alla tycker olika, det finns för- och nackdelar med alla system. Betygshantering Stora arbetslaget: Dyveke har författat ett debattinlägg där hon påpekar svårigheterna i att sätta betyg i ett praktisk-estetiskt ämne. Vissa lärare har känt sig påhoppade av elever, man borde i sådana lägen ta stöd av skolledningen. Det är bra att man samarbetar kring betygssättningen i kollegiet, men man borde även ta hjälp av vänskolor och högskolan. Det är ett önskemål att Marianne gör en lathund kring alla betygssättningens måsten. Inför nästa år ska vi vara ännu tydligare på utvecklingssamtalen, Marcus åtar sig att utforma en mall att utgå från. Vi måste fortsätta arbetet med kursplaner och betygskriterier, förslag att de estetiska

17 ämnena samverkar kring detta. Vid nationella prov i 9:an ska minst 2 lärare vara delaktiga i bedömningen. Pedagogiska utvecklingsgruppen Lilla arbetslaget: Hellre visionärt än städ-frågor. Ska handla om pedagogisk inspiration och utveckling. Bra om det blir en koppling till pedagogisk afton, en slags pedagogisk trål. Kan även ha ett övergripande studiedagsansvar. Visionärer. Önskemål om längre möten, kanske 2h en gång i månaden? Arbetslagets representant nästa läsår: Emma. Lena H fortsätter också gärna som skolledarrepresentant om det går att få ihop schemamässigt. Mellanarbetslaget: Arbetslagets representant nästa läsår: Lennart A Stora arbetslaget: Det finns många frågor från stora arbetslaget som ännu inte tagits upp i PUG pga att andra frågor haft högre prioritet. Är PUG ett forum för visioner? för det borde finnas ett sådant. Petra ersätter Susanne som ordinarie representant under nästa läsår, men är osäker på hur mycket hon får lov att arbeta till hösten och därför står Susanne kvar som backup. Utvärdering av utvärderingsdagarna Formerna har fungerat bra Bra gruppstorlek med 5-6 personer i varje Bra att det var så pass få punkter att diskutera, då hinner man gå på djupet Vi har fått mycket gjort Bra, men för mycket stillasittande. Mer musik, dans och lunchpromenader Nästa år måste vi ha ett tidigare inlämningsdatum för de individuella utvärderingarna. Tänk utvärdering hela läsåret! Vid protokollet Marianne

18 Protokoll från Upptaktsdagarna, aug 2005, bilaga 3 Måndag 15 augusti 2005 Alla hälsades välkomna tillbaks efter sommaren. Ett speciellt välkomnande riktades till våra nya medarbetare Maude och Anna, som också fick möjlighet att presentera sig. Dagens program gicks kort igenom, och vissa tillägg och förtydliganden gjordes enligt följande. Punkterna Kvällsaktivitet 15/8 och Skolstart tillfördes punktlistan för gruppdiskussionerna. Ansvarslistan har fått ett nytt upplägg där man inte skiljer på pedagogansvar och ansvar tillsammans med barn och föräldrar. Tanken är att den som tar på sig ett ansvarsområde ska vara fri att ta såväl kollegor som föräldrar och barn till sin hjälp - om man så finner lämpligt. I samband med ansvarspunkten textilslöjden framlade skolledningen ett förslag: Den som är fikavärd vid torsdagskonferensen hjälper till att köra ner vagnarna till fikat. Fikavärden ser också till att borden i textilslöjden, samt utanför i korridoren blir avtorkade efter konferensen samt kör upp fikavagnarna igen. Detta förslag bifölls. Mattis redogjorde för sitt och Olas förslag angående samordning av utrustning och lokaler i samband med filmarbete, nämligen att det sätts upp en månadskalender där respektive pedagog kan ringa in de veckor man planerar att arbeta med film. Det kommer också att finnas en lapp med instruktioner. beträffande årets målformuleringar ska vi även fundera kring hur vi når målen sekreterare ska utses i varje grupp som vid dagens slut överlämnar anteckningar till Marianne Därefter delades kollegiet upp i mindre grupper enligt nedan: Grupp 1: Kevin, Lena H, Anna S, Nina, Ola, Sara N Grupp 2: Lennart H, Emma, Anna K, MariaCristina, Sara S, Martin, Roger Grupp 3: Kazimir, Susanne, Petra, Lennart A, Gittan, Marianne Grupp 4: Lena L, Irene, Dyveke, Mattis, Gunilla, Per Grupp 5: Lie, Marcus, Mats, Lisbeth, Jeanette, Maude Information om årets Backaseminarium den 17/8 inledde återsamlingen i storgrupp. Föreläsare i år blir Gunilla Dahlberg, pedagogikprofessor från lärarutbildningen i Stockholm. Hon är bl a känd för att ha medverkat vid läroplansskrivande och har också skrivit boken Från kvalitet till meningsskapande. Hennes föreläsning kommer troligen att kretsa kring hur man reflekterar över det man arbetar med. Skolstart. Grupperna presenterade sina förslag, vilka var väldigt olika inbördes. Frågan bordlades till nästa dag, då den även kommit upp till diskussion i de nya arbetslagen. Målformuleringar. Även här var gruppernas förslag väldigt olika. Vi beslöt att fundera vidare kring de nya formuleringarna under tisdagen. Läromedelsbeställningar gör Sara N kl torsdag 18/8. Filmpedagogisk plan. Redovisning av gruppdiskussionerna kring det nya förslaget. Grupp 1 vill ändra tar vi för givet till ser vi som viktig. Grupp 2 menar att det är viktigt att vi följer planen från år 0, att vi utvärderar och i större utsträckning tänker film som redovisningsform/redskap. Planen bra, förslaget till samordning bra. Grupp 3 tycker att planen är bra, men att vi inte ska glömma bort att vi önskat en del 3 som bl a ska handla om hur vi handskas med de färdiga produkterna. Grupp 4 undrar om tilläggsmålet verkligen ska stå med,

19 vi ska akta oss för att ta på oss för mycket. Grupp 5 tycker att planen är bra. Efter en stunds diskussion beslutar vi att ta bort tilläggsmålet, att stryka ta för givet -meningen helt och att rätta till de stavfel som smugit sig in i fotnoten. Vi bifaller också Mattis förslag med planeringskalender. Kvällsaktiviteten beslutas gå av stapeln kl på restaurang Nyhamn på Möllevångstorget. Dagen avslutades med att Etikgruppen, samt Friskvårdsgruppen sammanträdde, medan övriga ägnade sig åt egna förberedelser inför Backaseminariet respektive skolstart. Tisdag 16 augusti 2005 Målformuleringar. Uppdrogs åt skolledningen att göra en sammanställning av förslagen, se bilaga 1, som ska utgöra underlag för ett beslut på torsdagskonferensen. Ansvarsområden. Listan med ansvarsområden gicks igenom, kompletterades och uppdaterades. Ansvariga utsågs, se bilaga 2 Pedagogisk afton. Grupp 1 föreslog att ped afton 30/11 flyttas till 7/9 och kan handla om Etik-temat. Tre personer utvalda utifrån intresse håller i varje afton, matlagningen sköts av resp arbetslag liksom tidigare, men andra personer än de 3. Ped afton nr 2 föreslogs handla om Reception och nr 3 om Läsoch skriv. PUG föreslogs ha det övergripande ansvaret för ped afton. Grupp 2 föreslog att vi borde diskutera kring läsårsmålen. PUGs roll är att se till att uppföljning sker. Grupp 3 tillförde att ett tänkbart ämne är Språkutveckling integrerat i alla ämnen.. Grupp 4 menade att fokus alltid ska ligga på diskussionerna, det får inte bli någon uppvisning. Arbetslagen bör fortfarande ansvara för ped afton. PUG måste bli tydligare för kollegiet med vad den kan användas till. Grupp 5 tyckte att ped afton skall användas t ex till utvärdering av tematiska arbeten. PUGs roll bör vara att fånga upp pedagogiska strömningar, och att driva våra egna frågor vidare. Efter en stunds diskussion beslöts följande: Pedagogisk afton ska bygga på praktiska arbeten. Innehållet styr vem som håller i den pedagogiska delen. Respektive arbetslag håller i det praktiska. Första pedagogiska aftonen flyttas till 13/9. 13/9 ägnas åt Etik och moral. Etikgruppen håller i upplägget, Lilla arbetslaget i det praktiska. 17/10 ägnas åt Utvärdering av Etik och moral-temat, Lena H och Mattis håller i upplägget, Mellanarbetslaget i det praktiska 15/11 handlar om Läs och skriv, Petra, Sara N, Nina & Kevin håller i upplägget, Stora arb laget står för det praktiska Rapport från Etikgruppen. Det kommer att finnas en pärm på Kontoret där allt inför och omkring Etiktemat samlas. Etikgruppens tre målformuleringar kring temat presenterades: 1. Vi vill att barnen uppnår ökad medvetenhet kring hur etiska val görs dagligen av var och en, antingen medvetet eller omedvetet. 2. Vi vill att barnen får en ny eller stärkt syn på vilka olika etiska handlingsalternativ som står till buds i olika situationer i människors vardagliga och professionella liv. 3. Vi vill att barnen uppnår ökad medvetenhet om att gott och ont definieras utifrån (mänskliga) perspektiv och om att en och samma handling eller situation kan värderas olika beroende på val av perspektiv. Rubriken på temat kommer att bli Det är vi som bygger världen. Gruppen tänker sig att man jobbar utifrån små handlingar (inte bara stora globala). Fokus ska ligga på att eleverna är medskapare till/aktörer i uppbyggandet av världen. De ska tvingas in i situationer där de måste ta ställning och handla, för att sedan stå utanför och reflektera. Pedagogerna ska ha en tydlig roll där man problematiserar/perspektiverar, spelar djävulens advokat. Det får inte bli ett tema fyllt av pekpinnar, det får heller inte bara bli utifrån ett skolperspektiv. Det gäller att hitta situationer som eleverna kan känna igen sig i.

20 Pedagogisk afton blir ett gemensamt avstamp, där vi kommer att utgå från bl a de etik-filmer som gjordes på de senaste fortbildningsdagarna kring Film och rörliga bilder. Målet är att få igång diskussioner kring vad är etik-moral, gott-ont, rätt-fel så att alla tvingas formulera sig själv kring detta plus varför man vill ha ett etik-tema. I den allmänna diskussionen som följde hördes röster för och emot att ha litteratur som inkörsport för oss vuxna. Vi beslöt att det var valfritt om man ville läsa något eller ej vi fungerar ju så olika som människor. Alla inkomna litteraturtips samlas i pärmen. Nya hålltider för tisdagen gicks igenom. De nya arbetslagen träffas , med avbrott för lunch och ett Qi Gong-pass under Lennarts ledning Återsamling i storgrupp för att bestämma oss kring skolstarten. Därefter har Fritidspedagogerna tid för sig själva, medan övriga liksom under gårdagen ägnar sig åt egna förberedelser inför Backaseminariet respektive skolstart. Skolstart. Genom omröstning bestämde vi oss för förslaget med Rymlingar och efterlysningar, där Marianne saknar och följaktligen efterlyser sin personal med Mats och Roger som behjälpliga. Lisbeth tänker kring efterlysningsformuleringarna. Sammanfattning av de beslut som fattades under Upptaktsdagarna: Den som är fikavärd vid torsdagskonferensen hjälper till att köra ner vagnarna till fikat. Fikavärden ser också till att borden i textilslöjden, samt utanför i korridoren blir avtorkade efter konferensen samt kör upp fikavagnarna igen Utifrån förslaget till ny Filmpedagogisk plan beslöts att ta bort tilläggsmålet, att stryka ta för givet -meningen helt och att rätta till de stavfel som smugit sig in i fotnoten. Mattis förslag med planeringskalender bifölls. Pedagogisk afton ska bygga på praktiska arbeten. Innehållet styr vem som håller i den pedagogiska delen. Respektive arbetslag håller i det praktiska. Första pedagogiska aftonen flyttas till 13/9. 13/9 ägnas åt Etik och moral. Etikgruppen håller i upplägget, Lilla arbetslaget i det praktiska. 17/10 ägnas åt Utvärdering av Etik och moral-temat, Lena H och Mattis håller i upplägget, Mellanarbetslaget i det praktiska.15/11 handlar om Läs och skriv, Petra, Sara N, Nina & Kevin håller i upplägget, Stora arbetslaget står för det praktiska. Vid protokollet Marianne