KVALITETSRAPPORT HÅKSBERGS utbildningsområde Läsåret 2014/2015

Transkript

1 1 KVALITETSRAPPORT HÅKSBERGS utbildningsområde Läsåret 2014/2015 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHET Grundskola åk F-6 Björnen Skolbarnomsorg ANSVARIG REKTOR: BoLennart Johannesson

2 2 INNEHÅLL KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 7 RESULTAT... 9 Kunskaper, elevers ansvar och inflytande, skola hem, övergång och samverkan, bedömning och betyg... 9 Barnperspektivet... 9 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet BILAGA 1 STYRKORT/skola 2014/2015 BILAGA 2 STYRKORT/fritids 2014/2015 BILAGA 3: STYRKORT/skola 2015/2016 BILAGA 4: ÅRSHJUL 2015/2016

3 2 Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort används på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektorsområdets styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Lokal elev- och föräldraenkät åk F-6 Motorikkartläggning förskoleklass Språkliga kartläggningar Na- prov åk 3 och åk 6 Kunskapsmål i alla ämnen åk 1-5 Betyg åk 6 Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Håksbergs skola firade 50 år Skolan hade 91 elever åk F-6 (exklusive våra elever i mottagningsklassen från Rämshyttans flyktingförläggning) läsåret 2014/2015

4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret 2014/2015 fanns 91 elever inom Håksbergs skola utöver det tog skolan emot asylsökande elever från Rämshyttans flyktingförläggning ett medelvärde på antalet, lika med 10 elever: - 16 barn i förskoleklassen - 76 elever i grundskola åk 1-6, varav Björnen 6 elever - intro - 43 barn i fritidshemmet MEDARBETARPERSPEKTIVET Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. FÖRSKOLEKLASS Området/enheten Kommunen Riket Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 0% 1,7% 5,8% Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 100% 76% 56% Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 0% 10% 21% Antal elever per lärare (heltidstjänst) 16 15,4 16,4 GRUNDSKOLAN Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 100% 83 % 86 % Antalet elever per lärare 15 10,8 12,1 BJÖRNEN (kommungemensam specialpedagogisk grupp) Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 67% 83 % 86 % Antalet elever per lärare 1,5 10,8 12,1 FRITIDSHEMMET Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 60% 69 % 56 % Antalet elever per årsarbetare 14, Källa: Skolverkets databas. Jämförelsetal gällande för 2014

5 4 HUR BLEV DET BEHÖRIGHET LÄSÅRET 2014/2015 I grundskolan är andelen pedagoger med högskoleexamen högre än kommun- och rikssnittet I Björnens verksamhet ligger snittet lägre än kommun- och rikssnittet I fritidsverksamheten ligger snittet lägre än kommun- och rikssnittet pga av den resurskrävande verksamheten Antalet elever i förskoleklass är något högre än kommunsnittet, men lägre än rikssnittet Antalet elever per pedagog i grundskolan är högre än kommun- och rikssnittet Antalet elever i Björnens verksamhet är lägre än kommun- och rikssnittet. Lärartätheten är hög i Björnens verksamhet, en kommungemensam grundskola för elever med stora behov av särskilt stöd 2014 års medarbetarenkät för Håksberg/Sörvik visar på ett värde av 52%, lika med ett snitt på 3,5% Antalet elever per årsarbetare i fritidshemmet är lägre än kommun- och rikssnittet. Detta beror på att verksamheten har resurspersoner kopplade till enskilda elever. VAR ÄR VI SKOLA Håksbergs skola är den stora skolan i det lilla formatet har ett mycket kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen värnar om den enskilde- och gruppens förutsättningar och möjligheter Hösten 2013 gick all personal in i nytt läraravtal (40+5) vilket möjliggjorde att mötestider och rutiner kunde skapas med riktade möten gentemot åldrar och verksamhet samt ämnes- och fokusområden. Till rektorsstöd och hjälp finns en pedagogisk utvecklingsledare tillsatt. Personen har ingen nedsättning i tjänsten för arbetet utan utför det i och utanför ordinarie arbetstid. Personen har även rektorsmandat i vissa frågor. Under läsåret fick en personal utnämningen till förstelärare Att rekrytera behörig personal är svårt, dock har enheten lyckats till 100% att fylla verksamhetens tjänster för skola och fritids med behörig personal Skolan har ämnesbehörighet i idrott- och hälsa samt musik. Skolan har en speciallärare på 40% samt tillgång till specialpedagog. Till enheten finns även skolsköterska och kurator kopplad Skolans elevhälsoteam består av rektor, speciallärare och specialpedagog, skolsköterska, kurator samt pedagogisk personal. Teamet träffas en gång per månad. I teamet diskuteras och tas beslut gällande anpassningar och åtgärder. På enheten har några elever haft sva- och hemspråksundervisning (spanska och arabiska) En kvalitetshöjning har skett på enheten under läsåret gällande strukturer och skrivande av div planer, analyser och dokumentation (anpassning/åtgärdsprogram, Unikum etc) BJÖRNEN Björnens verksamhet har två av personalen fått sin lärarlegitimation och ämnesbehörighet i ett antal ämnen för årskurs 1-6. Personal från Björnen och skolan har deltagit i kommuns satsning på svenska språket FRITIDS Skolans fritids har fortsatt sin utvecklingsbana med rastaktiviteter, temadagar etc. något som påverkar alla elever på ett positivt sätt gällande socialsamvaro, konflikthantering etc Skolans fritids har många yngre barn vilket är mera personalkrävande och varit en icke okomplicerad nöt att knäcka. Det har resulterat i att lärarpersonal stödjer vid vissa tillfällen under veckan. NY VERKSMAHET UNDER LÄSÅRET Skolan fick en ny klass under hösten med asylsökande barn från Rämshyttans flyktingförläggning. När verksamheten drog i gång bestod gruppen av 22 elever från F-klass till årskurs 6. Eleverna kom bla från Syrien, Ukraina, Afganistan, Kirgizstan och Eritrea. Till verksamheten anställdes två pedagoger och vi startade en sk mottagningsklass. Eleverna integrerades omgående i de praktiskestetiska ämnena De nya kamraterna togs emot väl av skolans befintliga elever vilket resulterat i snabb social integrering

6 5 HINDER Ett hinder för verksamheten är lokaler. Skolan är gammal och behöver renoveras och moderniseras utifrån krav på kvalitativ och flexibel undervisningsform, vilket blir extra tydligt vid behov av gruppindelningar och anpassningar. En mindre organisation är alltid mera känslig än en större, vilket blir extra tydligt vid sjukskrivning etc MÖJLIGHET Den stora skolan i det lilla formatet möjliggör och förenklar många processer. Alla barn är och blir allas ansvar Engagerad och kompetent personal Vår fantastiska utomhusmiljö med uteklassrum, Hökboden och diverse spår och spelplaner vår egen hockeyrink som nyttjats flitigt med och utan is Genom den nya mottagningsklassen väcktes en rad frågor och oro, vilket bla påverkade svarsfrekvensen i medarbetarenkäten, men möjliggjorde att en rad frågor kom upp på bordet som löstes och reddes ut STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2012/2013 MÅLTAL 2014 VART SKA VI RESULTAT 2014/2015 MEDARBETARE Andelen nöjda medarbetare 44,5% 52% KOMPETENS & BEHÖRIGHET Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 100% Bibehålla 100% AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2015/2016 MEDARBETARE Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal fortsätter. Förändra APT ns mötestid och form, med delaktighet i fokus Regelbundna samverkansmöten fortsätter Styrt konferensinnehåll Dra nytta av personalens olika kompetenser Stötta personalen gällande 40+5 KOMPETENS & BEHÖRIGHET Aktivt stimulera pedagogerna till fortbildning och fördjupning. Aktivt stimulera fortsatt kompetensutveckling Aktivt stimulera till kompetensutvecklande insatser gällande elever i behov av särskilt stöd Aktivt stimulera till kompetensutvecklande insatser gällande elever med annat modersmål än svenska HUR GÖR VI

7 6 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2015/2016 MEDARBETARE Processer inför beslut Relevant antal ämnesområden planeras per läsår Utvärdering sker av brytdagar samt APT en gång per läsår Tydlig delegation Strategier för nyanställda Vi talar med varandra och inte om Festligheter utanför arbetet Hjälps åt att uppmuntrar högt till tak Drar nytta av vår kompetens KOMPETENS & BEHÖRIGHET Pedagogiska diskussioner F-6 Hela av personalgruppen genomgår MatteLyftet Kompetensutvecklingsinsatser gällande IkT Delar av personalen kompetensutvecklas i NTA Kompetensutveckling i Problemskapande beteende Delar av personalen kompetensutvecklas vidare i KIWI-special Delar av personalen kompetensutvecklas i kommunens satsning på språket Kompetensutveckling i dokumentation och formativ bedömning HUR GÖR VI

8 7 EKONOMIPERSPEKTIVET Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2013 Måltal 2013 Resultat 2014 BOKSLUT Skola/fritids Björnen Totalt för enheten +154Tkr -260Tkr -106Tkr Nollresultat Nollresultat Nollresultat -298Tkr -127Tkr -425Tkr HUR BLEV DET Underskottet berodde delvis på att medel för nyinrättad elev i Berguven till kom under hösten, lika med 105Tkr. Verksamheterna administration och fortbildning tog ut varandra, lika med -16Tkr/+16Tkr Överskottet på 86Tkr under fritidsverksamheten berodde på ett strategiskt ekonomiskt tänkande och återhållsamhet gällande vikarier. Skolans underskott berodde bla på att den från central förvaltning extra anslag för speciallärare konterades med en delning mellan skolenheterna Håksberg och Sörvik samt att en extra resurs var nödvändig att tillföras pga elevs stora svårighet Under verksamhet 681 modersmål, felkonterades 138Tkr, lika med underskott. Kostnaden skulle konteras centralt. Björnen fick en extrakostnad pga enskild elev vilket påverkade budgetutfallet negativt för budgetår samt VAR ÄR VI Inför och i början av hösten hade skolan hantverkare på plats. Detta pga handikappanpassning. Budgetår 2014 är ekonomiskt ansträngt Minskad budgetram för fritidshemmet Elevunderlaget kräver extraresurser Under läsåret har enhetens datapark utökats i takt med förvaltningens IkT satsning och nätverksuppkoppling, vilket till del enheten själv bekostar Information till personalen sker regelbundet gällande budget- och budgetuppföljning (APT)

9 8 STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2014 VART SKA VI MÅLTAL 2015 EKONOMI BOKSLUT 2014 Skola/fritids Björnen Totalt för enheten - Håksberg -298Tkr -127Tkr -425Tkr Nollresultat Nollresultat Nollresultat AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2015/2016 EKONOMI Fortsatt regelbunden budgetuppföljning Planerade och återhållsamma inköp samt vikarieanskaffning. Samverkan med andra enheter gällande tjänster. Kombinationstjänster på fritids och skola Kombinationstjänster mellan rektors båda enheter (Håksberg och Sörvik). HUR GÖR VI Skolans fina hockeyrink

10 9 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG BARNPERSPEKTIVET Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. STYRTAL Resultat 2013/2014 Måltal läsåret 2013/2014 Resultat 2014/2015 MOTORIKKARTLÄGGNING F-klassen 10,7 Minska 9,3 SPRÅKKARTLÄGGNING resultatgenomsnitt i stanine 4-9 för elever i åk 1 för elever i åk 2 för elever i åk 3 för elever i åk 4 7,4 3,6 5,1 4,0 14,3 4,8 3,7 4,4 KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Åk 1 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 2 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 3 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 4 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 5 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Ingen uppgift 88,5% 11,5% 100% 0% 96% 4% 98% 2% 100% 0% 98% 2% 95% 5% 98% 2% 98% 2% NATIONELLA PROV andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga delprov åk 3 (SV, MA) åk 6 (SV, MA, ENG,) 27% 93% 96% 100% BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Höstbetyg - åk6 Hösten 2014 ur ett genusperspektiv Medelvärde flicka Medelvärde pojke Vårbetyg - åk6 Våren 2015 ur ett genusperspektiv Medelvärde flicka Medelvärde pojke HÖSTEN VÅREN HÖSTEN ,5 217,5 151,8 VÅREN ,5 239,2 175,4

11 10 HUR BLEV DET MOTORIKKARTLÄGGNING F-klass Resultatet har i enlighet med måltalet minskat från läsåret 2013/2014 från 10,7 till 9,3 läsåret 2014/2015, vilket beror på ett målmedvetet arbetat med elevernas motorik bla på schemalagd tid samt på fritids. För att ytterligare stärka resultaten i positiv riktning för framtiden behöver vi; För att ytterligare förbättra resultatet ska en dialog föras mellan förskola och skola Större tydlighet från den som utför testen En önskan från personalen är att få en snabbare återkoppling på resultatet Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten SPRÅKKARTLÄGGNING åk 1-4 Resultatet har i enlighet med måltalet ökat tillfredställande från läsåret 2013/2014 till läsåret 2014/2015, undantaget är åk 3 som minskat jämfört med läsåret dessförinnan årskurs 3. Ett nytt räknesätt infördes för årskurs 1, därav den stora differensen Resultaten inkluderar även Björnens elever. Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten Årskurs Vi arbetar med metoden BRAVKOD där eleverna scannas av och får utveckla sin läshastighet. Metoden har visat upp goda resultat, metoden är permanent i verksamheten och sker i alla årskurser, inklusive Björnen. Nedan följer stainine resultat över 4; Under våren 2015 gjordes en H4/H5 test på alla elever testen karlägger läshastigheten testades eleverna Antal ord per minut 10 eller lägre från gränsvärdet 6-10 från gränsvärdet 1-5 från gränsvärdet Motsvarande stanine 4 % som klara gränsvärdet per klass % % ,3% % ,3% % KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 1-5 Sedan hösten 2013 begär rektor in betyg /bedömning på alla elever och ämnen i årskurs 2-5, sedan våren 2015 även årskurs 1. Avstämning sker i december och maj, detta för att få en fingervisning om hur eleverna ligger till kopplat till kunskapskraven. Dokumenten analyseras och där behov finns tillsätts anpassningar. I analysen tittar vi bla på orsak och verkan, vilket påverkat resultatet positivt och negativt, vi tittar på hinder och möjlighet samt vilka lärdomar vi kan dra. Resultaten är goda i alla årskurser %. Årskurs 3 ligger sämst till med 95%, övriga klasser på 98% respektive 100%.

12 11 NATIONELLA PROV åk 3 Resultatet har i enlighet med måltalet ökat från läsåret 2013/2014 till läsåret 2014/2015. Procentsatsen slår dock hårt på en liten grupp, då det räcker med att en elev missar ett delprov. Av 12 elever har 10 elever klarat alla delproven i svenska och matematik. Fördelningen elever som klarat alla delproven ser ut enligt nedan fördelat per ämne och kön; ÄMNE POJKE FLICKA HELA GRUPPEN MATEMATIK 98% = 1 elev 100% 98% SVENSKA 93% = 1 elev 97% = 1 elev 95% NATIONELLA PROV åk 6 Resultatet har i enlighet med måltalet ökat från läsåret 2013/2014 till läsåret 2014/2015 Procentsatsen slår hår på en liten grupp Resultatet visar på ett bättre resultat för pojkarna än för flickorna Resultatet är en sammanslagning av nationella provet i svenska, engelska och matematik. Resultatet inkluderar Björnens elever Resultat i procent. andelen elever som når kravnivån på samtliga delprov, per ämnesprov; SVENSKA 100% MATEMATIK 100% ENGELSKA 100% Resultat i procent. Fördelningen elever som klarat alla delproven ser ut enligt nedan fördelat per ämne och kön; ÄMNE POJKE FLICKA HELA GRUPPEN SVENSKA 100% 100% 100% MATEMATIK 100% 100% 100% ENGELSKA 100% 100% 100%

13 12 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Enhetens totala meritvärde har sjunkit från läsåret 2014/2015 i förhållande till betygen läsåret 2013/2014, gäller både hösten och vårens betyg. Betygen inkluderar även Björnens elever. Jämför man betygen mellan läsåret 2013/2014 med 2014/2015 kan man se följande resultat samt finns en anledning; Totalt sjönk poängen i julbetyget från 183 till 171,5 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Flickornas julbetyg höjde sig dock från 168 till 217,5 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Totalt sjönk poängen i vårbetyget från 210 till 194,5 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Flickornas vårbetyget höjde sig dock från 189 till 239,2 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. I klassen fanns en elev som endast klarade ett betyg, vilket drog ner det totala resultatet samt sin grupptillhörighet. Slutresultat för läsåret 2014/2015 var att gruppen höjde sina resultat mellan december och juni från 171,5 till 194,5, lika med 23 poäng. GRUPPENS MERITPOÄNG Differensen höst & vår 2014/2015 HÖST 2013 VÅR 2014 TOT ÖKNING 171,5 194,5 23 FLICKOR & POJKARS MERITPOÄNG FLICKORNAS MERITPOÄNG POJKARNAS MERITPOÄNG HÖST 2014 VÅR 2015 TOT ÖKNING HÖST 2014 VÅR 2015 TOT ÖKNING 217,5 239, ,8 175,4 24 DIFERENS i MERITPOÄNG HÖST & VÅR Differensen mellan meritpoängen hösten 2013 LÄGST HÖST 2014 HÖGST HÖST 2014 DIFFERENS Differensen mellan meritpoängen våren 2014 LÄGST VÅR 2015 HÖGST VÅR 2015 DIFFERENS 32,5 262,5 230 Halloween i Håksberg delar av skolans fritidspersonal Anton & Hanna

14 13 VAR ÄR VI MOTORIKKARTLÄGGNING F-klass Resultatet är bra men ska förbättras ytterligare genom medvetenhet och kontinuitet från pedagogerna se styrkort 2015/2016 samt en önskan om revidering av testet samt snabbare redovisning av resultaten. Fritids är en bra och bidragande orsak till att resultaten nu börjar förbättras genom sina rastaktiviteter under skoldagen samt i den egna verksamheten SPRÅKKARTLÄGGNING åk 1-4 Genom analyser och extra avstämningar, medveten speciallärare och medvetna pedagoger tror vi på sikt ska ge ytteligare bättre resultat. Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten. KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 1-5 Genom den avstämning rektor införde julen 2013 med att stämma alla ämnen kopplat till kunskapskraven på alla elever i årskurs 2-5 (sedan maj 2015 även årskurs 1) har nu skolans personal kontroll på grupp- ämnes- och individnivå. I analysarbetet framkommer tydligt vilka insatser och anpassningar som behöver tillföras. Området infördes i styrkortet för 2014/2015. NATIONELLA PROV & BETYG 2014/2015 för årskurs 3 och 6 Skolans resultat påverkas av en rad faktorer och grundar sig till del på elevens förmåga, ambition och prestation samt skolans organisation och förmåga att entusiasmera sina elever Läsårets resultat har följt måltalen för 2014/2015, att höja resultatet. NP ÅRSKURS 3 Godkända Nationella provresultat i svenska och matematik ser hyfsat ut för åk 3. Bakom procentsatsen finns en rad parametrar som kan förklara provresultaten se ovan. I provresultaten ingår elever från Björnens verksamhet NP ÅRSKURS 6 I analysen konstaterades att eleverna klarade alla delproven i alla ämnena, lika med 100 %. I provresultaten ingår elever från Björnens verksamhet BETYG ÅK 6 Differensen mellan pojkar och flickor är ett område skolan måste uppmärksamma finns det pedagogiska skillnader, attraheras pojkarna mera av skolarbetet än flickorna en fråga jag ställde läsåret 2013/2014. Av resultaten för 2014/2015 får jag ställa en omvänd fråga - attraheras flickorna mera av skolarbetet än pojkarna? Utifrån betygens resultat kan vi även se en stor differens mellan det slutgiltiga meritvärdet på individnivå. Kunskapen om detta fanns det en medvetenhet kring vilket även påtalats om ovan

15 14 KOMPETENSUTVECKLING Personalen kommer under läsåret 2015/2016 inte att göra så stora och omfattande kompetensutvecklande insatser, då budget ej tillåter detta. En rad central satsningar kommer dock att ske. Som exempel kan nämnas; Kommunövergripande bedömarträning för årskurs 3 och 6 kring de nationella proven Kompetensutveckling i NTA och IkT Kompetensutveckling gällande ny anpassningsmodul i Unikum Rektor startar rektorslyftet All personal kommer att möta Bo Hejlskov SPECIALUNDERVISNING & ELEVHÄLSOTEAM Med hjälp av skolans speciallärare och specialpedagog stödja elever och pedagogerna i sitt arbete utifrån beprövad forskning. I elevhälsoteamet ingår även kurator och skolsköterska. Hälsoteamet träffas en gång per månad. Personalen förbereder case veckan innan för att på detta viset effektivisera arbetet. Ny dokumentationsrutin infördes hösten 2013, vilket visat sig vara framgångsrikt utifrån delaktighet för all personal. BJÖRNEN kommunövergripande grupp för barn i behov av särkilt stöd Efter Skolinspektionens yttrande gjordes en rad åtgärder i verksamheten och under läsåret 2014/2015 gjordes en utredning som resulterade i ett antal förbättringsåtgärder i linje med lagtexten. Nyintag inför hösten 2015 genomfördes under våren. Nedan är ett urklipp från ansökningshandlingarna till verksamheten from läsåret 2015/2016 Ludvika kommuns UTVECKLINGSKLASS/BJÖRNEN är en kommunövergripande verksamhet inom ramen för grundskolan baserat på LGR11. Verksamheten vänder sig till elever i årskurs 1 6. KRITERIER för att ta emot elever i verksamheten NPF basutredning är gjord eller påbörjad Eleven skall vara känd för Barn- & Elevhälsan Placering inleds alltid med att eleven skrivs in på prov på 3 månader Rektor vid elevens hemvistskola ansvarar under hela tidsperioden för eleven under placeringstiden i verksamheten Extra anpassning Basutredning eller delar av TILL ANSÖKAN BILÄGGS: Åtgärdsprogram Övrig relevant dokumentation Speciallärare och specialpedagog samt pedagoger från kommunens särskola stödjer elever och personal i verksamheten För två av verksamhetens personal (förskolärare och fritidspedagog) har fått legitimation hos Skolverket. Den tredje personen har för avsikt att slutföra sin lärarutbildning.

16 15 UTVECKLINGSOMRÅDE Fortsatta utmaningar för enheten inför läsåret 2015/2016 är; Införa ändå mera ämnesövergripande arbetssätt/pass med syftet att stimulera elevernas lärande och kunskapsutveckling Styrning gällande elevens val, kopplat till LGR11 elevernas medvetenhet gällande den demokratiska processen - delaktighet/inflytande. eleverna självskattning och kamratbedömningsförmåga Satsning på motorik, språket och matematik Kollegial coachning mellan personal VART SKA VI STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2014/2015 MÅLTAL 2015/2016 MOTORIKKARTLÄGGNING F-klassen 9,3 Minska SPRÅKKARTLÄGGNING resultatgenomsnitt i stanine 4-9 för elever i åk 1 (2014) för elever i åk 2 (2014) för elever i åk 3 (2014) för elever i åk 4 (2014) KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Åk 1 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 2 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 3 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 4 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 5 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet NATIONELLA PROV andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen åk 3 åk 6 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Hösten ,3 4,8 3,7 4,4 100% 0% 98% 2% 95% 5% 98% 2% 98% 2% 96% 100% HÖSTEN 171,5 Bibehålla Bibehålla Flickor Pojkar Flickor Pojkar Våren ,5 151,8 194,5 239,2 175,4 Skolavslutning

17 16 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER MOTORIKKARTLÄGGNING Analysera resultatet Skolan arbetar framåt Lyft resultatet med förskolechef för förbättrade resultat (förebyggande åtgärd) SPRÅKKARTLÄGGNING Ge förutsättningar för tätt samarbete mellan F-klass och skolan (åk1-6) Stöd och styrning av speciallärare Kompetensutveckling för att stärka elevens läs & skriv Ämnesövergripande arbetssätt Bravkod nyttjas Analyser av resultat styr hur vi organiserar och anpassar verksamheten KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Fortsatt IkT utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Ämnesprogression mellan årskurserna Öva och avdramatisera provsituationen Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Formativt och sumativt bedömningsunderlag Analysera elevresultaten på individ- grupp- och ämnesnivå Björnens elever integreras NATIONELLA PROV Fortsatt IkT utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Öva och avdramatisera provsituationen Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Analysera elevresultaten på individ- grupp- och ämnesnivå BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Fortsatt IkT utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Öva och avdramatisera provsituationen Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Analysera elevresultaten av NP på individ- grupp- kön- och ämnesnivå HUR GÖR VI En dag på jobbet: Maria fixar arkivlådor... rektor bjuder på lunch i uteklassrummet.. ledningsgruppen planerar organisation

18 17 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI MOTORIKKARTLÄGGNING Finmotoriken testas av Kjell Hållberg Grovmotoriken kollas på idrotten under höstterminen Kolla av samtliga elever i år 1 och följ upp dem i fin- och grovmotorik Mentor ansvarar för daglig aktivitet Grovmotorik tränas bl.a. på idrott, utedagar, raster etc Finmotorikgrupper 30 min varje dag fr.o.m. hösten 2015 i klassrummet. Extra finmotorisk träning för de barn med behov. Fri lek ute och inne dialogen mellan förskola/skolans personal inför skolstart. i F-klass SPRÅKKARTLÄGGNING Analyserar resultatet av språkkartläggningen som grund för det fortsatta arbetet Kontinuerlig lästräning (åk 1-6) Se till att vi har aktuella och lockande böcker och tidningar Lockar till läsning med t.ex. temarbeten, författarbesök, boklotteri, bokrecension, rekommendera böcker för varandra, talböcker m.m. Diktamen Hög- och parläsning Omtest stavning med dator Diagnoser Införa skrivträning (åt rätt håll/skrivstil) Vi arbetar med stavningsregler/grundorden/dubbelteckning. Elever med avkodningsproblem arbetar med BRAVKOD Åk1-2 Vi följer Proviaresultatet och arbetar intensivt med åtgärderna redan i F-klass under VT. Repetera Bornholm vid skolstart i åk 1 Tätt samarbete samt återkoppling gällande språkkartläggningen mellan F-klass åk 1och 2 Vi ska arbeta med stavningsregler. Vi låter eleverna göra liknande tester innan screeningen för att bli vana. Diagnostisk test på vårterminen i åk 1 Åk3-4 Vi låter eleverna göra liknande tester innan screening för att bli vana. KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Öva på provsituationer. Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Scanna av elevresultaten på individnivå Se nedan Nationella prov Kan vi ersätta läxhjälpen med att klasslärarna har en halvtimme varje dag med de barn som har behov? Att i möjligaste mån undvika lärarbyten under dagen. Pedagogiska planeringar som delges både elever och föräldrar. Använda kompensatoriska läromedel såsom mp3 och datorer

19 18 ARBETSLAGET - fortsättning NATIONELLA PROV Öva på provsituationer. Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Scanna av elevresultaten av NP på individnivå Vi rättar nationella prov tillsammans Sv och ma: samtal i grupp Pedagogiska planeringar som delges både elever och föräldrar Använda kompensatoriska läromedel såsom mp3 och datorer Använda individanpassade läromedel. Åk 3 SV Vi arbetar medvetet med faktatexter och stödord från förskoleklass. Arbeta aktivt utifrån kommunens retorikplan. Schemalagd lästid i klassen. Tränar eleverna på att samtala i grupp. Arbeta med läsförståelse Arbeta med retorikövningar Åk 3 - MA Förskoleklassen och åk 1 arbetar med mäta låda i NTA. Vi arbetar med problemlösning f-klass-åk 3. Träna på överslagsräkning Träna mycket på likhetstecknets betydelse. Eleverna behöver träna på att förklara hur det tänkt. Träna på algoritmer och skriftliga räknemetoder Träna eleverna på problemlösning, att arbeta med mini-räknare och symmetri Åk 6 - SV För att underlätta skrivandet och bedömningen av proven bör alla elever i provsituationer skriva sina texter på dator. Schemalagd lästid i klassen Åk 6 - MA Starta höstterminen med kunskapstest och utifrån det repetera och planera fortsatt arbete. Ev. schemalägga tid då elever arbetar med moment de behöver träna extra på. Vid behov ge individuella hemuppgifter för att befästa aktuella arbetsmoment. Åk 6 ENG Träna eleverna i hörförståelse och att kommunicera. Låta eleverna göra övningar på dator. BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Speciallärar- och pedagogiska insatser Uppföljning och utvärdering Analysera betygen ur ett genusperspektiv Arbete & rast

20 19 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM PROCESSPERSPEKTIVET Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. STYRTAL Resultat April 2014 Måltal läsåret 2014/2015 Resultat April 2015 DELAKTIGHET F-6 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan JA & För det mesta 88% 94% GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika JA & För det mesta 88,3% 95% TRIVSEL F-6 Jag trivs på min skola Jag trivs i min klass Jag tycker att det är roligt att gå i skolan 94,9% 94,9% 94,9% 100% 98% 100% TRYGGHET F-6 Andelen elever som känner trygghet på raster i klassrummet 100% 98,7% Bibehålla 99% 99% KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan av någon elev (JA) vuxen (JA) 15,5% 0% Minska Bibehålla 11% 1% Andel elever i F-6 som anser att det förekommer kränkningar på skolan Ja 10,9% Minska 9,8% VÅRDNADSHAVARE Jag känner mig trygg att lämna mitt barn, F-6, till skolan Jag känner förtroende för skolans personal Jag känner mig alltid välkommen att besöka skolan 88,3% 88,3% 95,3% 98% 98% 100%

21 20 HUR BLEV DET Underlaget för nedanstående resultat kommer ur enhetens lokala elev- och föräldraenkät som delas ut i november och april varje år. DELAKTIGHET F-6 Resultatet har följt i enlighet med målet för 2014/2015 och resultatet av elev- och vårdnadshavarnas enkätundersökning visar på en hög nöjdhetshetsfaktor bland skolan elever och vårdnadshavare Differensen mellan läsåret 2013/2014 och 2014/2015 är enligt nedan DELAKTIGHET Andelen elever som upplever att de får var med att påverka; från 88% till 94% - en ökning med 6% GENUS Andelen elever som upplever att flickor och pojkar behandlas lika; från 88,3% till 95% - en ökning med 6,7% TRIVSEL Andelen elever som upplever att de trivs på skolan; från 94,9% till 100% - en ökning med 5,1% Andelen elever som upplever att de trivs i sin klass; från 94,9% till 98% - en ökning med 3,1% Andelen elever som upplever att det är roligt att gå i skolan; från 94,9% till 100% - en ökning med 5,1% TRYGGHET Andelen elever som upplever och känner sig trygga på raster; från 100% till 99% - en minskning med 1% Andelen elever som upplever trygghet i klassrummet; från 98,7% till 99% - en ökning med 0,3% KRÄNKNING Andelen elever som upplever att de blivit kränkt av annan elev; från 15,5% till 11% - en minskning med 4,5% Andelen elever som upplever att det förekommer kränkningar på skolan; från 10,9% till 9,8% - en minskning med 0,9% VÅRDNADSHAVARE Andelen vårdnadshavare som upplever sig trygga att skicka barnet sitt till skolan; från 88% till 98% - en ökning med 10% Andelen vårdnadshavare som upplever förtroende för skolan; från 88,3% till 98% - en ökning med 10% Andelen vårdnadshavare som upplever sig välkommen till skolan; från 95,3% till 100% - en ökning med 4,7% Sammanfattningen av dessa fantastiska resultat är att skolan har nått sin ambition med att förbättra sina resultat läsåret 2014/2015. Nästa steg inför 2015/2016 är att ha 100% -ig nöjdhet..

22 21 VAR ÄR VI Läsåret har till del varit oroligt, vilket påverkat klimatet på skolan. I oktober 2014 etablerades en helt ny verksamhet på skolan då vi tog emot asylsökande elever från Rämshyttans flyktingförläggning. Skolans elever mottog sina nya kamrater på ett fantastiskt sätt, så även personalen om än det dock fanns massor med frågetecken kring organisation, säkerhet, smittor, bussresor och mycket mer Så här ett år med backspegeln i handen tycker jag mig kunna se mycket ny kunskap, nya metoder och arbetssätt. För våra befintliga elever tror jag mig kunna veta att några har insett hur bra vi har det i vårt land. Vad har vi gjort då? Vi har bla tittat på organisation- individ- och gruppnivå, vilket lett till div förändringar. Uppstyrd dokumentation kring elev och händelser Personalen tydliggör för eleverna när och i vilka frågor delaktighet ska förekomma, så att eleverna vet när de har inflytande och möjlighet att påverka. Den pedagogiska planeringen (PP) är ett lysande och tydligt exempel på detta. Arbetet förstärktes av fritidspedagogernas fantastiska arbete med att organisera rastaktiviteter samt en uppstyrd fritidsverksamhet på eftermiddagarna, vilket givit märkbara effekter. Rastscheman har förändrats Alla eleverna på skolan (inkl Björnen) inkluderas under raster och fria aktiviteter, vilket avhjälpt den klyfta som tidigare fanns Personal har deltagit i och genomgått diverse kompetensutveckling Nära samarbete med det kommunövergripande elevhälsoteamet (psykolog, kurator, övriga specialpedagoger etc) Nära samarbete med BuP, HaB och IfO Gemensam fritidsdag i Sörvik under påsklovet 2015

23 22 STYRTAL VAD SOM MÄTS DELAKTIGHET F-6 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan JA & För det mesta VART SKA VI RESULTAT 2013/2014 April % MÅLTAL 2014/2015 April 2016 GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika JA & För det mesta TRIVSEL F-6 Jag trivs på min skola Jag trivs i min klass Jag tycker att det är roligt att gå i skolan TRYGGHET F-6 Andelen elever som känner trygghet på raster i klassrummet KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan av någon elev (JA) vuxen (JA) Andel elever i F-6 som anser att det förekommer kränkningar på skolan Ja VÅRDNADSHAVARE Jag känner mig trygg att lämna mitt barn, F-6, till skolan Jag känner förtroende för skolans personal Jag känner mig alltid välkommen att besöka skolan 95% 100% 98% 100% 99% 99% 11% 1% 9,8% 98% 98% 100% Bibehålla Bibehålla Minska Minska Minska Bibehålla Fixarkvällar med hjälp av våra föräldrar i maj

24 23 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI DELAKTIGHET & GENUS Ge pedagogerna förutsättningar att fördjupa sig i begreppet FORMATIV BEDÖMNING och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och den egna planeringen Kollegial handledning/coaching Ämnesövergripande arbetssätt Arbeta skolövergripande med demokratibegreppet samt genus TRIVSEL F-6 Eleverna uppmuntras gällande socialisering, delaktighet och medinflytande på fritids och i skolan Utöver central enkät mäter skolan elevernas trivsel genom en lokal enkät nov/april TRYGGHET F-6 Under våren 2016 planeras, genomförs och utvärderas övergången från förskola till skola, F-klass till årskurs 1 samt årskurs 3 till 4. Fritids fortsätter att vidareutveckla sina rastaktiviteter KRÄNKNING F-6 Införa nolltolerans gällande kränkningar och språkbruk Fastställa och förankra i utbildningsområdets ledningsgrupp en gemensam värdegrund och likabehandlingsplan för områdets olika verksamheter samt skolans regler Elever och vårdnadshavare delges skolans likabehandlingsplan samt skolans ordningsregler Vi vuxna stödjer varandra gällande observation i hur vi bemöter varandra och våra elever Fortsatt samsyn och samverkan mellan förskola, fritids och skola på enhetsnivå. VÅRDNADSHAVARE Uppmuntra till ett gott samarbete mellan hem och skola Driva en öppen och rak kommunikation med hemmet Välkomna besök av vårdnadshavarna i skolan Utbildningsområdets ledning; kapten Krook alias rektor BoLennart Johannesson

25 24 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI DELAKTIGHET & GENUS Använder enkätorden i vardagssammanhang så de blir bekanta för eleverna Arbetslaget utarbetar en strategi för elevens självskattning (formativ bedömning) med målet att öka elevens medvetenhet, delaktighet och prestation DELAKTIGHET Medvetandegöra eleven om dennes delaktighet De äldre eleverna behöver bli mer aktiva på Unikum för att de ska bli mer delaktiga i sin kunskapsutveckling. Vi måste berätta när eleverna får vara med att påverka. Vi följer vår progression i elevinflytande och tydliggör den för eleverna Vi använder olika strategier så som names in a hat, glasspinnar mm, detta gör att eleverna är lika delaktiga i klassrummet. Kontinuerlig uppföljning av elevens kunskaper i alla ämnen GENUS Vi arbetar i våra klasser med genusperspektivet. Arbetslaget tar tillsammans fram material TRIVSEL F-6 Tvärgruppsarbete Bestämda platser Klassråd/elevråd Eleverna uppmuntras gällande socialisering, delaktighet och medinflytande på fritids och i skolan Utöver central enkät mäter skolan elevernas trivsel genom en lokal enkät nov/april Starta upp terminen med gruppstärkande aktiviteter i klasserna. Trivselreglerna ses över i början av terminen. TRYGGHET F-6 En karta i personalrummet där vi markerar var eleverna känner sig otrygga. Läsning över årskurser. Äldre går till yngre och läser. 5 åringarna hälsar på en gång per vecka under VT. Under våren 2016 planeras, genomförs och utvärderas övergången från förskola till skola, F-klass till årskurs 1 samt årskurs 3 till 4. Fritids anordnar rastaktiviteter Rastvakter använder västar Stärkande gruppaktiviteter i klasserna och i tvärgrupper

26 25 ARBETSLAGET - fortsättning KRÄNKNING F-6 Högläsning om mobbning/kränkning, rollspel i grupperna om etik och moral. Arbeta med värderingsövningar och tvärgruppsaktiviteter Arbeta med återkommande temaarbeten (material finns i långa arbetsrummet) Fastställa och förankra i utbildningsområdets ledningsgrupp en gemensam värdegrund och lika-behandlingsplan för området samt skolans regler Elever och vårdnadshavare delges skolans likabehandlingsplan samt skolans ordningsregler Vi vuxna stödjer varandra gällande observation i hur vi bemöter varandra och våra elever Fortsätta samverkan mellan förskola, fritids och skola Vi gör förslag till regler och pratar skolans värdegrund i alla klasser. Förslagen tas till elevrådet och tillbaka till klasserna. Elevrådet gör regler som delges klasserna innan beslut tas. Vi frågar eleverna vilka kränkningar som förekommer så vi vet vad vi ska arbeta med. Vi arbetar med stärkande gruppaktiviteter och pratar värdegrund i klasserna. Vi lär eleverna vad orden betyder(kränkning etc) Elevrådet diskuterar hur vi får bort svordomar och fula ord. Föräldrarna delges elevrådets beslut. Vid upprepade kränkningar från elev diskuterar arbetslaget möjliga åtgärder. VÅRDNADSHAVARE Utifrån föräldraenkäten görs åtgärder. Uppmuntra till ett gott samarbete mellan hem och skola Driva en öppen och rak kommunikation med hemmet Välkomna besök av vårdnadshavarna i skolan Kommentarsruta på föräldraenkät ang. trygghet LUDVIKA Bolennart Johannesson Rektor Håksbergs Utbildningsområde/skola