KVALITETSRAPPORT HÅKSBERGS utbildningsområde Läsåret 2013/2014

Transkript

1 1 KVALITETSRAPPORT HÅKSBERGS utbildningsområde Läsåret 2013/2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHET Grundskola åk F-6 Björnen Skolbarnomsorg ANSVARIG REKTOR: BoLennart Johannesson

2 2 INNEHÅLL KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 7 RESULTAT... 9 Kunskaper, elevers ansvar och inflytande, skola hem, övergång och samverkan, bedömning och betyg... 9 Barnperspektivet... 9 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet BILAGA 1 STYRKORT/skola 2013/2014 BILAGA 2 STYRKORT/fritids 2014/2015 BILAGA 3: STYRKORT/skola 2014/2015 BILAGA 4: ÅRSHJUL 2014/2015

3 2 Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret 2013/2014 innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort används på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektorsområdets styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Lokal elev- och föräldraenkät åk F-6 Motorikkartläggning förskoleklass Språkliga kartläggningar Na- prov åk 3 och åk 6 Kunskapsmål i alla ämnen åk 2-5 Betyg åk 6 Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Skolinspektionens granskning Håksbergs skola firade 50 år Skolan hade 90 elever åk F-6 läsåret 2013/2014

4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 80 elever inom Håksbergs skola: - 9 barn i förskoleklassen - 71 elever i grundskola åk 1-6, varav Björnen 6 elever - 42 barn i fritidshemmet MEDARBETARPERSPEKTIVET Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. FÖRSKOLEKLASS Området/enheten Kommunen Riket Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 0% 1,7% 5,8% Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 100% 72% 56% Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 0% 10% 21% Antal elever per lärare (heltidstjänst) 16 15,4 16,4 GRUNDSKOLAN Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 100% 83 % 86 % Antalet elever per lärare 17 10,8 12,1 BJÖRNEN (kommungemensam specialpedagogisk grupp) Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 67% 83 % 86 % Antalet elever per lärare 1,5 10,8 12,1 FRITIDSHEMMET Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 60% 69 % 56 % Antalet elever per årsarbetare Källa: SCB Statistik gällande hösten 2013

5 4 HUR BLEV DET BEHÖRIGHET LÄSÅRET 2013/2014 I grundskolan är andelen pedagoger med högskoleexamen högre än kommun- och rikssnittet I Björnens verksamhet ligger snittet lägre än kommun- och rikssnittet I fritidsverksamheten ligger snittet lägre än kommun- och rikssnittet pga av den resurspersonal som täcker upp i verksamheten Antalet elever i förskoleklass är något högre än kommunsnittet, men lägre än rikssnittet Antalet elever per pedagog i grundskolan är högre än kommun- och rikssnittet Antalet elever i Björnens verksamhet är lägre än kommun- och rikssnittet. Lärartätheten är hög i Björnens verksamhet, en kommungemensam grundskola för elever med stora behov av särskilt stöd Antalet elever per årsarbetare i fritidshemmet är lägre än kommun- och rikssnittet. Detta beror på att verksamheten har två extra resurspersoner kopplat till enskild elev. VAR ÄR VI Skolan; Den stora skolan i det lilla formatet har ett mycket kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen värnar om den enskilde elevens förutsättningar och möjligheter Hösten 2013 gick all personal in i nytt läraravtal (40+5) vilket möjliggjorde att mötestider och rutiner kunde skapas med riktade möten gentemot åldrar och verksamhet samt ämnes- och fokusområden. Till rektorsstöd och hjälp finns en pedagogisk utvecklingsledare tillsatt. Personen har ingen nedsättning i tjänsten för arbetet utan utför det i och utanför ordinarie arbetstid. Personen har även rektorsmandat i vissa frågor. Att rekrytera behörig personal är svårt, dock har enheten lyckats till 100% att fylla verksamhetens tjänster för skola och fritids med behörig personal. I Björnens verksamhet har en personal (förskolärarexamen) fått lärarlegitimation och ämnesbehörighet i ett antal ämnen. Ytterligare en ansökan ligger inne på Skolverket för beslut. Skolan har nu ämnesbehörighet i idrott- och hälsa samt musik, något som Skolinspektionen påtalade vi sitt besök hösten 2013 Under läsåret har skolans kompetens kompletterats med speciallärare (50%) samt tillgång till specialpedagog. Till enheten finns även skolsköterska och kurator kopplad En ny organisation gällande elevhälsan startades upp hösten 2013, där bla mötes- och dokumentationsrutiner förändrades. Personalen är delaktig i beslut gällande anpassningar/åtgärder. På enheten har några elever haft sva-undervisning, dock ej hemspråk pga lärarbrist En kvalitetshöjning har skett på enheten under läsåret gällande strukturer och skrivande av div planer, analyser och dokumentation (anpassning/åtgärdsprogram, Unikum etc) Under läsåret har delar av Björnens personal samt pedagog för F-klassen deltagit i KIWI-special Personal från Björnen och skolan har deltagit i kommuns satsning på svenska språket Skolverkets satsning på matematik Matematiklyftet deltog 80% av personalen HINDER Ett hinder för verksamheten är lokaler. Skolan är gammal och behöver renoveras och moderniseras utifrån krav på kvalitativ och flexibel undervisningsform, vilket blir extra tydligt vid behov av gruppindelningar och anpassningar. En mindre organisation är alltid mera känslig än en större, vilket bla blir tydligt vid sjukskrivning etc

6 5 MÖJLIGHET Den stora skolan i det lilla formatet möjliggör och förenklar många processer. Alla barn är och blir allas ansvar Vår fantastiska utomhusmiljö med uteklassrum, Hökboden och diverse spår och spelplaner som under läsåret kompletterats med en egen hockeyrink STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2012/2013 MÅLTAL 2013/2014 MEDARBETARE Andelen nöjda medarbetare 44,5% KOMPETENS & BEHÖRIGHET Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning VART SKA VI RESULTAT 2013/2014 Resultat saknas 100% Bibehålla 100% AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI MEDARBETARE Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal fortsätter. Regelbundna väl förberedda APT för att skapa delaktighet för personalen fortsätter. Organisationsförändringen som genomfördes 2013/2014 möjliggör rektors delaktighet i och under gemensamma konferenser/möten samt läraravtalet 40+5 som all personal gått över till. KOMPETENS & BEHÖRIGHET Aktivt stimulera pedagogerna till fortbildning och fördjupning. Aktivt stimulera fortsatt kompetensutveckling i formativ bedömning, Aktivt stimulera fortsatt kompetensutveckling såsom - MatteLyftet, IkT, NTA Aktivt stimulera till kompetensutvecklande insatser gällande elever i behov av särskilt stöd Rekryterat speciallärare samt lärare i praktiskestetisk verksamhet Ny organinsation har genomförts under 2013/2014 gällande Elevhälsan. Ytterligar kvalitetsstärkning kommer att ske under 2014/2015

7 6 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2014/2015 KOMPETENS & BEHÖRIGHET Pedagogiska diskussioner F-6 Hela av personalgruppen genomgår MatteLyftet Kompetensutvecklingsinsatser gällande IkT Delar av personalen kompetensutvecklas i NTA Kompetensutveckling i Problemskapande beteende Delar av personalen kompetensutvecklas vidare i KIWI-special Delar av personalen kompetensutvecklas i kommunens satsning på språket Kompetensutveckling i dokumentation och formativ bedömning HUR GÖR VI

8 7 EKONOMIPERSPEKTIVET Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2012 Måltal 2013 Resultat 2013 BOKSLUT Skola/fritids Björnen Totalt för enheten +153Tkr -297Tkr -144Tkr Nollresultat Nollresultat Nollresultat +154Tkr -260Tkr -106Tkr HUR BLEV DET Överskott gällande fritids och skolverksamheten pga strategiskt ekonomiskt tänkande och bla återhållsamhet gällande vikarier. Björnen fick en extrakostnad pga enskild elev vilket påverkade budgetutfallet negativt för budgetår 2012 samt för 2013 Ambitionen att minska underskottet för enheten lyckades och slutade på ett positivt resultat för enheten exklusive Björnen. Inklusive Björnen minskade underskottet. VAR ÄR VI Inför och i början av hösten hade skolan hantverkare på plats. Detta pga handikappanpassning. Budgetår 2014 är ekonomiskt ansträngt Minskad budgetram för fritidshemmet Elevunderlaget kräver extraresurser Under läsåret har enhetens datapark utökats i takt med förvaltningens IkT satsning och nätverksuppkoppling, vilket till del enheten själv bekostar Information till personalen sker regelbundet gällande budget- och budgetuppföljning (APT)

9 8 STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2013 VART SKA VI MÅLTAL 2014 EKONOMI BOKSLUT 2014 Skola/fritids Björnen Totalt för enheten - Håksberg +154Tkr -260Tkr -106Tkr Nollresultat Nollresultat Nollresultat AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2014/2015 EKONOMI Fortsatt regelbunden budgetuppföljning Planerade och återhållsamma inköp samt vikarieanskaffning. Samverkan med andra enheter gällande tjänster. Kombinationstjänster på fritids och skola Kombinationstjänster mellan rektors båda enheter (Håksberg och Sörvik). HUR GÖR VI Skolans nya hockeyrink

10 9 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG BARNPERSPEKTIVET Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. STYRTAL Resultat 2012/2013 Måltal läsåret 2013/2014 Resultat 2013/2014 MOTORIKKARTLÄGGNING F-klassen 12 Minska 10,7 SPRÅKKARTLÄGGNING resultatgenomsnitt i stanine 4-9 för elever i åk 1 för elever i åk 2 för elever i åk 3 för elever i åk 4 7,9 4,4 5,4 3,5 ( - ) / 7,4 (7,9) / 3,6 (4,4) / 5,1 (5,4) / 4,0 KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Åk 2 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 3 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 4 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 5 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 88,5% 11,5% 100% 0% 96% 4% 98% 2% NATIONELLA PROV andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga delprov åk 3 (SV, MA) åk 6 (SV, MA, ENG, FY, GE) 91,8% 100,0% Bibehålla 27% 93% BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Höstbetyg - åk6 Hösten 2013 ur ett genusperspektiv Medelvärde flicka Medelvärde pojke Vårbetyg - åk6 Våren 2014 ur ett genusperspektiv Medelvärde flicka Medelvärde pojke HÖSTEN Uppgift saknas Uppgift saknas VÅREN Uppgift saknas Uppgift saknas HÖSTEN VÅREN

11 10 HUR BLEV DET MOTORIKKARTLÄGGNING F-klass Resultatet har i enlighet med måltalet minskat från läsåret 2012/2013 från 12 till 10,7 läsåret 2013/2014, vilket kan bero på att vi målmedvetet arbetat med elevernas motorik på schemalagd tid. För att ytterligare stärka resultaten i positiv riktning för framtiden behöver vi; Föra en bättre dialog mellan förskolans personal och skolan inför skolstart i F-klass samt vid nya resultat. En önskan från oss är att få en snabbare återkoppling på resultatet Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten SPRÅKKARTLÄGGNING åk 1-4 Resultatet har inte i enlighet med måltalet ökat tillfredställande från läsåret 2012/2013 till läsåret 2013/2014. Resultaten inkluderar även Björnens elever. Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten I kolumnen går att utläsa, dels årskursens resultat samt fjolårets resultat för samma elever Åk 1-7,4: en tillfredsställande siffra. Pojkar: 8,0 / Flickor: 6,3 Vi genomförde Provia för sent på läsåret, vilket resulterade i att fullborda åtgärder ej hanns med. Utvecklingsområde är att få ett samstämmigt resultat mellan pojkar och flickor. Åk 2-3,6: ett tapp från fjolårets resultat som var 7,9 Pojkar: 4,0 / Flickor: 6,0 Vi kunde konstatera att eleverna hade svårt att göra testerna pga första gången samt svårigheter att tolka bilderna. Utveklingsområde är att få ett samstämmigt resultat mellan pojkar och flickor inklusive Björnen. Åk 3-5,1: en ökning från fjolårets resultat som var 4,4 Pojkar: 4,8 / Flickor: 5,4 Vi kan konstatera att eleverna fått arbeta för lite med stavningsregler. Utveklingsområde är att få upp resultaten samt ett samstämmigt resultat mellan pojkar och flickor. Åk 4-4,0: ett tapp från fjolårets resultat som var 5,4 Pojkar: 3,8 / Flickor: 4,1 När mentor blev långtidssjukskriven passerade ett antal vikarier vilket bla provresultatet är ett bevis för. I gruppen finns också elever med läs- och skrivsvårigheter. Utvecklingsområde är att få upp resultaten samt ett samstämmigt resultat mellan pojkar och flickor. Under våren har personal i verksamheten utbildat sig i metoden BRAVKOD där eleverna scannas av och får utveckla sin läshastighet. Metoden har visat upp goda resultat, därför är nu metoden permanentats i verksamheten och sker i alla årskurser, inklusive Björnen. Nedan följer stainine resultat över 4; Åk 1: 6/8 elever klara stainine 4 och över Åk 3: 9/11 elever klara stainine 4 och över Åk 5: 10/12 elever klara stainine 4 och över Åk 2: 7/11 elever klara stainine 4 och över Åk 4: 12/15 elever klara stainine 4 och över Åk 6: 10/11 elever klara stainine 4 och över

12 11 KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Sedan hösten 2013 begär rektor in betyg /bedömning på alla elever och ämnen i årskurs 2-5. Avstämningen sker i december och maj. Detta för att få en fingervisning om hur eleverna ligger till kopplat till kunskapskraven. Dokumenten analyseras och där behov finns tillsätts anpassningar. I analysen tittar vi bla på orsak och verkan, vilket påverkat resultatet positivt och negativt, vi tittar på hinder och möjlighet samt vilka lärdomar vi kan dra. Resultaten är relativt goda i åk 3-5, där resultaten visar på att % av eleverna klarar kunskapskraven i alla ämnen. I åk 2 klarar 88,5% av eleverna kunskapskraven. NATIONELLA PROV åk 3 Resultatet har i strid med måltalet minskat från läsåret 2012/2013 till läsåret 2013/2014. Procentsatsen slår hår på en liten grupp och räcker med att en elev missar ett delprov. Av 11 elever har 6 elever klarat alla delproven i svenska och matematik. Fördelningen elever som klarat alla delproven ser ut enligt nedan fördelat per ämne och kön; ÄMNE POJKE FLICKA HELA GRUPPEN MATEMATIK 0% 40% 18,0% SVENSKA 33% 40% 36,4% NATIONELLA PROV åk 6 Resultatet har i strid med måltalet minskat från läsåret 2012/2013 till läsåret 2013/14 Procentsatsen slår hår på en liten grupp Resultatet visar på ett bättre resultat för pojkarna än för flickorna Resultatet är en sammanslagning av de 5 ämnen nationella provet inkluderade; svenska, engelska, matematik, fysik och geografi. Resultat i procent. andelen elever som når kravnivån på samtliga delprov, per ämnesprov; SVENSKA 91% MATEMATIK 82% ENGELSKA 100% FYSIK 100% GEOGRAFI 91% Resultat i procent. Fördelningen elever som klarat alla delproven ser ut enligt nedan fördelat per ämne och kön; ÄMNE POJKE FLICKA HELA GRUPPEN SVENSKA 100% 100% 91% MATEMATIK 100% 100% 82% ENGELSKA 100% 100% 100% GEOGRAFI 100% 75% 91% FYSIK 100% 100% 100%

13 12 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Enhetens meritvärde har ökat läsåret 2013/2014 i förhållande till betygen läsåret 2012/2013. Detta gäller både hösten och vårens betyg. 3 Läsårets årskurs 6 ökade sitt meritvärde med 27 poäng mellan höst- och vårbetyget från 183 till 210. Pojkarnas meritvärde var högre än flickornas både höst och vår. GRUPPENS MERITPOÄNG Differensen höst & vår 2013/2014 HÖST 2013 VÅR 2014 TOT ÖKNING FLICKOR & POJKARS MERITPOÄNG FLICKORNAS MERITPOÄNG POJKARNAS MERITPOÄNG HÖST 2013 VÅR 2014 TOT ÖKNING HÖST 2013 VÅR 2014 TOT ÖKNING DIFERENS i MERITPOÄNG HÖST & VÅR Differensen mellan meritpoängen hösten 2013 LÄGST HÖST 2013 HÖGST HÖST 2013 DIFFERENS Differensen mellan meritpoängen våren 2014 LÄGST VÅR 2014 HÖGST VÅR 2014 DIFFERENS Halloween i Håksberg delar av skolans fritidspersonal Anton & Hanna

14 13 VAR ÄR VI MOTORIKKARTLÄGGNING F-klass Resultatet är bra men bör förbättras genom medvetenhet och kontinuitet från pedagogerna se styrkort 2014/2015samt en önskan om revidering av testet samt snabbare redovisning av resultaten. Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten SPRÅKKARTLÄGGNING åk 1-4 Genom analyser, scanning med hjälp av ny metod, medvetna pedagoger och överlämningar tror vi att vi ska förmå våra elever till bättre resultat. Under läsåret 2014/2015 införs också En läsande klass i alla årskurser (F-6). Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten. KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Genom den avstämning rektor införde julen 2013 med att stämma alla ämnen kopplat till kunskapskraven på alla elever i årskurs 2-5 har nu skolans personal kontroll på grupp- ämnesoch individnivå. Vilket betyder att insatser/anpassningar i kan skräddarsys i samtliga ämnen. Området var ej upptaget i styrkortet 2013/2014 som ett mättal, men införts from 2014/2015. NATIONELLA PROV & BETYG 2013/2014 åk 3 och 6 Skolans resultat påverkas av en rad faktorer och grundar sig till del på elevens förmåga, ambition och prestation samt skolans organisation och förmåga att entusiasmera sina elever Läsårets resultat har ej följt måltalen för 2013/2014, att bibehålla och höja. ÅRSKURS 3 Godkända Nationella provresultat i alla ämnen ser oroväckande ut för åk 3. Bakom procentsatsen finns en rad parametrar som kan förklara provresultaten se ovan. ÅRSKURS 6 I analysen konstaterades att eleverna klarade alla delproven i alla ämnena utom ett (geografi), en elev och ett delprov påverkade således resultatet från 100% till 93%. BETYG ÅK 6 Differensen mellan pojkar och flickor är ett område skolan måste uppmärksamma finns det pedagogiska skillnader, attraheras pojkarna mera av skolarbetet än flickorna etc Utifrån betygens resultat kan vi även se en stor differens mellan det slutgiltiga meritvärdet på individnivå. Dessa frågeställningar framkommer tydligt i de analyser skolan gör. KOMPETENSUTVECKLING Personalen kommer under läsåret 2014/2015 att genomföra en rad kompetensutvecklande insatser. Som exempel kan nämnas; Kommunövergripande bedömarträning för årskurs 3 och 6 kring de nationella proven Kompetensutveckling i NTA, IkT, Läs & skriv, mattelyftet light, formativ bedömning, dokumentation (analys och nya reglerna för ÅP), rast- och fritidsaktiviteter etc

15 14 SPECIALUNDERVISNING & ELEVHÄLSOTEAM Med hjälp av skolans speciallärare och specialpedagog stödja elever och pedagogerna i sitt arbete utifrån beprövad forskning. Elevhälsoteamet utökas med kurator och skolsköterska. Hälsoteamet träffas en gång per månad. Personalen förbereder case veckan innan för att på detta viset effektivisera arbetet. Ny dokumentationsrutin infördes hösten 2013, vilket visat sig vara framgångsrikt utifrån delaktighet för all personal. BJÖRNEN kommunövergripande grupp för barn i behov av särkilt stöd Efter Skolinspektionens yttrande gjordes en rad åtgärder i verksamheten; Rektor har sett över och reviderat beslutsdokumenten för Björnens elever i enlighet med författningarnas krav. Eleverna är inskrivna i lämpliga klasser på skolan, där ordinarie mentor även ansvarar för dessa elever Inkludering; personliga elevscheman är gjorda som en del av förändringsarbetet Små tillfälliga grupper kan förekomma och då med elever från båda verksamheterna Personalen har fått utbildning gällande IuP samt åtgärdsprogram, vilket innebär att den tidigare övervikten gentemot de sociala aspekterna nu har flyttats till kunskap och målen i alla ämnen Speciallärare och specialpedagog samt pedagoger från kommunens särskola stödjer elever och personal i verksamheten För två av verksamhetens personal (förskolärare och fritidspedagog) har rektor ansökt om legitimation hos Skolverket. Den tredje personen har för avsikt att slutföra sin lärarutbildning. Förvaltningen har under våren 2014 utrett verksamheten. Resultatet presenteras under hösten 2014 Efter Skolinspektionens besök har vi bla specifika F-3 och 4-6 konferenser samt F-6 med riktade analys- och utvecklingsfrågor. På dessa möten deltar numera all personal från skolan och Björnen. UTVECKLINGSOMRÅDE Skolinspektionens granskning pekade inte direkt på några generella brister för enheten. Dock påtalades några områden, så som säkerställande av stöd till elever i behov av särskilt stöd samt Björnens verksamhet. Enhetens utmaning inför läsåret 2014/2015 är; Infört ämnesövergripande arbetssätt/pass i schemat med syfte att stimulera eleverna att nå längre i sitt lärande och sin kunskapsutveckling Styrning gällande elevens val, kopplat till LGR11 elevernas medvetenhet gällande den demokratiska processen - delaktighet/inflytande. ämnesövergripande arbetsområden Retorik in i klassrummet Satsning på motorik, språket och matematik Kollegial handledning/coachning mellan personal, personal och elev samt mellan elever

16 15 STYRTAL SOM MÄTS VART SKA VI RESULTAT 2013/2014 MÅLTAL 2014/2015 MOTORIKKARTLÄGGNING F-klassen 10,7 Minska SPRÅKKARTLÄGGNING resultatgenomsnitt i stanine 4-9 för elever i åk 1 (2012) för elever i åk 2 (2012) för elever i åk 3 (2012) för elever i åk 4 (2012) KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Åk 2 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 3 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 4 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 5 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet NATIONELLA PROV andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen åk 3 åk 6 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Hösten 2013 Våren ,4 3,6 5,1 4,0 88,5% 11,5% 100% 0% 96% 4% 98% 2% 27% 93% Höst Genus Vår Genus Skolavslutning

17 16 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER MOTORIKKARTLÄGGNING Analysera resultatet Skolan arbetar framåt Lyft resultatet med förskolechef för förbättrade resultat (förebyggande åtgärd) SPRÅKKARTLÄGGNING Ge förutsättningar för tätt samarbete mellan F-klass och skolan (åk1-6) Stöd och styrning av speciallärare Kompetensutveckling för att stärka elevens läs & skriv Ämnesövergripande arbetssätt Brav-kod permanentas En läsande klass införs Analyser av resultat styr hur vi organiserar och anpassar verksamheten KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Fortsatt IkT utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Ämnesprogression mellan årskurserna Öva och avdramatisera provsituationen Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Analysera elevresultaten på individ- grupp- och ämnesnivå Björnens elever integreras NATIONELLA PROV Fortsatt IkT utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Öva och avdramatisera provsituationen Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Analysera elevresultaten på individ- grupp- och ämnesnivå BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Fortsatt IkT utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Öva och avdramatisera provsituationen Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Analysera elevresultaten av NP på individ- grupp- kön- och ämnesnivå HUR GÖR VI En dag på jobbet: Maria fixar arkivlådor... rektor bjuder på lunch i uteklassrummet.. ledningsgruppen planerar organisation

18 17 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI MOTORIKKARTLÄGGNING Finmotoriken testas av Kjell Hållberg Grovmotoriken kollas på idrotten under HT- Kolla av samtliga elever i år 1 och följ upp dem i fin- och grovmotorik Mentor ansvarar för daglig aktivitet Grovmotorik tränas bl.a. på idrott, utedagar, raster etc Finmotorikgrupper 30 min varje dag fr.o.m. hösten 2014 i klassrummet. Extra finmotorisk träning för de barn med behov. Fri lek ute och inne dialogen mellan förskola/skolans personal inför skolstart. i F-klass SPRÅKKARTLÄGGNING Analyserar resultatet av språkkartläggningen som grund för det fortsatta arbetet Kontinuerlig lästräning varje dag (åk 1-6) Se till att vi har aktuella och lockande böcker och tidningar Lockar till läsning med t.ex. temarbeten, författar besök, bok lotteri, bok recension, rekommendera böcker för varandra, talböcker m.m. Åk1 Vi följer Provia resultatet och arbetar intensivt med åtgärderna redan i f-klass under VT. Repetera Bornholm vid skolstart i åk 1 Tätt samarbete- samt återkoppling gällande språkkartläggningen mellan F-klass åk 1 Åk2 Vi ska arbeta intensivt med läsförståelse med materialet en läsande klass. Vi ska arbeta med stavningsregler. Vi låter eleverna göra liknande tester innan screeningen för att bli vana. Elever med avkodningsproblem arbetar med BRAVKOD Åk3 Vi ska arbeta intensivt med läsförståelse med materialet en läsande klass. Vi ska arbeta med stavningsregler Elever med avkodningsproblem arbetar med BRAVKOD Åk4 Vi låter eleverna göra liknande tester innan screening för att bli vana. Vi arbetar med stavningsregler. Elever med avkodningsproblem arbetar med BRAVKOD KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Öva på provsituationer. Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Träna på prov situationer datortätheten och dess användningsområden bland personal och elever Scanna av elevresultaten på individnivå Se nedan

19 ARBETSLAGET - fortsättning NATIONELLA PROV Öva på provsituationer. Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Träna på prov situationer datortätheten och dess användningsområden bland personal och elever Scanna av elevresultaten av NP på individnivå Åk 3 - SV Vi arbetar medvetet med faktatexter och stödord från förskoleklass. Vi arbetar utifrån en läsande klass och Lyckostjärnan (f-klass) Vi arbetar aktivt utifrån kommunens retorikplan. Vi rättar nationella prov tillsammans. Vi tränar barnen på att samtala i grupp. Åk 3 - MA Förskoleklassen och åk 1 arbetar med mäta låda i NTA. Vi arbetar med problemlösning f-klass-åk 3. Vi tar bort vårt läromedel och gör eget material. Träna på att mäta med trasig linjal. Träna på problem-lösning Träna på överslagsräkning Träna mycket på likhetstecknets betydelse. Eleverna behöver träna på att förklara hur det tänkt. Ta in miniräknare i undervisningen. Träna på symmetri. Träna på algoritmer och skriftliga räknemetoder Åk 6 - SV Pedagogiska planeringar som delges både elever och föräldrar. För att underlätta skrivandet och bedömningen av proven bör alla elever i provsituationer skriva sina texter på dator. Aktivt arbeta med läsförståelse t.ex. genom En läsande klass. Personalgruppen diskutera frågor kring läsning och läsförståelse genom studiecirkel. Schemalagd lästid i klassen. Använda kompensatoriska läromedel såsom mp3 och datorer Åk 6 - MA Starta höstterminen med kunskapstest och utifrån det repetera och planera fortsatt arbete. Pedagogiska planeringar som delges både elever och föräldrar. Individanpassade läromedel. Ev. schemalägga tid då elever arbetar med moment de behöver träna extra på. Vid behov ge individuella hemuppgifter för att befästa aktuella arbetsmoment. Åk 6 ENG Köper Kiwi-material på engelska och börjar använda dessa redan i åk 2. Åk 2 börjar med engelska. Träna eleverna i hörförståelse och att kommunicera. Låta eleverna göra övningar på dator. De som undervisar i engelska träffas för att bygga en idébank med övningar. BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Speciallärar- och pedagogiska insatser Uppföljning och utvärdering Analysera betygen ur ett genusperspektiv 18

20 19 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM PROCESSPERSPEKTIVET Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. STYRTAL Resultat April 2013 Måltal läsåret Resultat April 2014 DELAKTIGHET F-6 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan JA & För det mesta 91,4% 88% GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika JA & För det mesta 92,9% 88,3% TRIVSEL F-6 Jag trivs på min skola Jag trivs i min klass Jag tycker att det är roligt att gå i skolan 92,9% 97,1% 95,7% 94,9% 94,9% 94,9% TRYGGHET F-6 Andelen elever som känner trygghet på raster i klassrummet 98,6% 98,6% 100% 98,7% KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan av någon elev (JA) vuxen (JA) 16,9% 0% Minska 0% 15,5% 0% Andel elever i F-6 som anser att det förekommer kränkningar på skolan Ja 11,2% Minska 10,9% VÅRDNADSHAVARE Jag känner mig trygg att lämna mitt barn, F-6, till skolan Jag känner förtroende för skolans personal Jag känner mig alltid välkommen att besöka skolan 80,7% 79,2% 88,4% 88,3% 88,3% 95,3%

21 20 HUR BLEV DET Underlaget för nedanstående resultat kommer ur enhetens lokala elev- och föräldraenkät som delas ut i november och april varje år. DELAKTIGHET F-6 Resultatet i april 2014 visade på att 88% av eleverna upplevde att de kunde vara med och påverka i skolan, en något lägre siffra än året dess för innan (april 2013). I november visade mätningen 91,4%, vilket låg på samma nivå som i april I skolan upplever vi att det kan vara svårt för en elev att veta när och om vad man som elev kan förhandla om och ha möjlighet att påverka skolmaten är ett exempel, antal timmar matematik kan vara ett annat exempel som eleverna gärna vill förhandla om Därför är det viktigt att pedagogerna tydliggör när och om vad eleverna kan ha inflytande i samt när. Den pedagogiska planeringen är tex ett gott exempel på elevinflytande. GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika har minskat i enlighet med måltalet från läsåret 2012/2013 till läsåret 2013/2014. Procentsatsen har minskat med 4,6 procentenheter till 88,3% TRIVSEL F-6 Andelen elever som upplever trivsel i skolan har ökat i enlighet med måltalen Elever som trivs på sin skola har ökat med 2 procent till 94,9% Elever som trivs i sin klass har minskat med 2,2procent sedan 2012/2013 och stannat på 94,9% Elever som tycker att det är roligt att gå i skolan har minskat med 0,8 procentenheter till 94,9% TRYGGHET F-6 Resultatet av elevenkätundersökningen visar på en hög trygghetsfaktor bland skolan elever. Andelen elever som upplever sig trygg i skolan har ökat i enlighet med måltalen Elever som känner trygghet under raster har ökat med 1,4 procent till 100% Elever som känner trygghet i klassrummet har ökat med 0,1 procent till 98,7% KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig blivit kränkta av annan elev har minskat i enlighet med måltalen med 1,4 procent till 15,5% Andelen elever som anser sig blivit kränkta av vuxen har bibehållits i enlighet med måltalet. Ingen elev anser sig kränkt av någon vuxen. Andelen elever som anser att det förekommer kränkningar på skolan har inte minskat i enlighet med måltalet med 0,3 procent till 10,9%

22 21 VÅRDNADSHAVARE F-6 Andelen vårdnadshavare som känner trygghet att lämna sitt barn till skolan, förtroende för skolans personal samt känslan av att vara välkommen till skolan har ökat. Resultatet har därmed följt måltalets och enhetens intension.. VAR ÄR VI Läsåret har till del varit oroligt, vilket påverkat delar av ovanstående resultat gällande elevens upplevelse av trivsel, trygghet och inflytande. Skolinspektionens yttrande handlade bla om arbetsro i en utav klasserna, vilket vi arbetade med under våren för att säkerställa elevernas arbetsmiljö. Vi har bla tittat på organisation- individ- och gruppnivå, vilket lett till div förändringar. Uppstyrd dokumentation kring elev och händelser Personalen tydliggör för eleverna när och i vilka frågor delaktighet ska förekomma, så att eleverna vet när de har inflytande och möjlighet att påverka. Den pedagogiska planeringen (PP) är ett lysande och tydligt exempel på detta. Arbetet förstärktes av fritidspedagogernas fantastiska arbete med att organisera rastaktiviteter samt en uppstyrd fritidsverksamhet på eftermiddagarna, vilket givit märkbara effekter. Rastscheman har förändrats Alla eleverna på skolan (inkl Björnen) inkluderas under raster och fria aktiviteter, vilket avhjälpt den klyfta som tidigare fanns Personal har deltagit i och genomgått diverse kompetensutveckling Nära samarbete och regelbundna besök från Specialpedagogiska Myndigheten (SPSM) för stöd och handledning Nära samarbete med det kommunövergripande elevhälsoteamet (psykolog, kurator, övriga specialpedagoger etc) Nära samarbete med BuP, HaB och IfO Åtgärderna som vidtogs resulterade i ett lugn och en stabil känsla innan vårterminens slut. Fritids i Skuthamn en skön sommardag i juni 2013

23 22 STYRTAL VAD SOM MÄTS DELAKTIGHET F-6 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan JA & För det mesta VART SKA VI RESULTAT 2013/2014 April % MÅLTAL 2014/2015 April 2015 GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika JA & För det mesta TRIVSEL F-6 Jag trivs på min skola Jag trivs i min klass Jag tycker att det är roligt att gå i skolan TRYGGHET F-6 Andelen elever som känner trygghet på raster i klassrummet KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan av någon elev (JA) vuxen (JA) Andel elever i F-6 som anser att det förekommer kränkningar på skolan Ja VÅRDNADSHAVARE Jag känner mig trygg att lämna mitt barn, F-6, till skolan Jag känner förtroende för skolans personal Jag känner mig alltid välkommen att besöka skolan 88,3% 94,9% 94,9% 94,9% 100% 98,7% 15,5% 0% 10,9% 88,3% 88,3% 95,3% Bibehålla Minska Bibehålla Minska Fixarkvällar med hjälp av våra föräldrar i maj 2013

24 23 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI DELAKTIGHET & GENUS Ge pedagogerna förutsättningar att fördjupa sig i begreppet FORMATIV BEDÖMNING och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och den egna planeringen Kollegial handledning/coaching Ämnesövergripande arbetssätt Arbeta skolövergripande med demokratibegreppet samt genus TRIVSEL F-6 Eleverna uppmuntras gällande socialisering, delaktighet och medinflytande på fritids och i skolan Utöver central enkät mäter skolan elevernas trivsel genom en lokal enkät nov/april TRYGGHET F-6 Under våren 2014 planeras, genomförs och utvärderas övergången från förskola till skola, F-klass till årskurs 1 samt årskurs 3 till 4. Fritids fortsätter att vidareutveckla sina rastaktiviteter KRÄNKNING F-6 Fastställa och förankra i utbildningsområdets ledningsgrupp en gemensam värdegrund och likabehandlingsplan för områdets olika verksamheter samt skolans regler Elever och vårdnadshavare delges skolans likabehandlingsplan samt skolans ordningsregler Vi vuxna stödjer varandra gällande observation i hur vi bemöter varandra och våra elever Fortsatt samsyn och samverkan mellan förskola, fritids och skola på enhetsnivå. VÅRDNADSHAVARE Uppmuntra till ett gott samarbete mellan hem och skola Driva en öppen och rak kommunikation med hemmet Välkomna besök av vårdnadshavarna i skolan Utbildningsområdets ledning; kapten Krook alias rektor BoLennart Johannesson

25 24 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI DELAKTIGHET & GENUS Använder enkätorden i vardagssammanhang så de blir bekanta för eleverna Medvetandegöra eleven om dennes delaktighet Arbetslaget utarbetar en strategi gällande formativ bedömning som främjar och kompletterar bedömningen av elevens prestation Arbetslaget utarbetar en strategi för elevens självskattning (formativ bedömning) med målet att öka elevens medvetenhet, delaktighet och prestation Kontinuerlig uppföljning av elevens kunskaper i alla ämnen DELAKTIGHET Vi måste berätta när eleverna får vara med att påverka. Vi kan t ex säga nu har jag tänkt göra så här men ni har möjlighet att påverka har ni något annat förslag Vi följer vår progression i elevinflytande och tydliggör den för eleverna. Vi arbetar med demokratiprocessen, tema valet 2014 GENUS Vi arbetar i våra klasser med genusperspektivet. Arbetslaget tar tillsammans fram material TRIVSEL F-6 Tvärgruppsarbete Bestämda platser Klassråd/elevråd Eleverna uppmuntras gällande socialisering, delaktighet och medinflytande på fritids och i skolan Utöver central enkät mäter skolan elevernas trivsel genom en lokal enkät nov/april Starta upp terminen med gruppstärkande aktiviteter i klasserna. Trivselreglerna ses över i början av terminen. TRYGGHET F-6 Vi sätter upp en karta i personalrummet där vi markerar var eleverna känner sig otrygga. Läsning över årskurser. Äldre går till yngre och läser. 5 åringarna hälsar på en gång per vecka under VT. Under våren 2015 planeras, genomförs och utvärderas övergången från förskola till skola, F-klass till årskurs 1 samt årskurs 3 till 4. Fritids anordnar rastaktiviteter Rastvakter använder västar Stärkande gruppaktiviteter i klasserna och i tvärgrupper

26 25 ARBETSLAGET - fortsättning KRÄNKNING F-6 Högläsning om mobbning/kränkning, rollspel i grupperna om etik och moral. Arbeta med värderingsövningar och tvärgruppsaktiviteter Arbeta med återkommande temaarbeten - material finns i långa arbetsrummet Fastställa och förankra i utbildningsområdets ledningsgrupp en gemensam värdegrund och likabehandlingsplan för området samt skolans regler Elever och vårdnadshavare delges skolans likabehandlingsplan samt skolans ordningsregler Vi vuxna stödjer varandra gällande observation i hur vi bemöter varandra och våra elever Fortsätta samverkan mellan förskola, fritids och skola Vi gör förslag till regler och pratar skolans värdegrund i alla klasser. Förslagen tas till elevrådet och tillbaka till klasserna. Elevrådet gör regler som delges klasserna innan beslut tas. Vi frågar eleverna vilka kränkningar som förekommer så vi vet vad vi ska arbeta med. Vi lägger till kommentarsruta på enkäten hur den vuxne kränker. Vi arbetar med stärkande gruppaktiviteter och pratar värdegrund i klasserna. Vi lär eleverna vad orden betyder(kränkning etc) Elevrådet diskuterar hur vi får bort svordomar och fula ord. Föräldrarna delges elevrådets beslut. Vid upprepade kränkningar från elev diskuterar arbetslaget möjliga åtgärder. VÅRDNADSHAVARE Lägga in en kommentarsruta i föräldraenkäten så att vi får kunskap om vad som ev innebär otrygghet för våra föräldrar Utifrån föräldraenkäten görs åtgärder. Uppmuntra till ett gott samarbete mellan hem och skola Driva en öppen och rak kommunikation med hemmet Välkomna besök av vårdnadshavarna i skolan Kommentarsruta på föräldraenkät ang. trygghet LUDVIKA Bolennart Johannesson Rektor Håksbergs Utbildningsområde/skola