Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Närsjukvården i västra östergötland

Transkript

1 Delårsrapport period inkl styrkorts Närsjukvården i västra östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Medborgar-/ kundperspektivet 5 3. Förnyelseperspektivet 7 4. Processperspektivet 9 5. Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Blankett 1 Blankett 2A/B2B Blankett 3A-3D osv.

3 Till Landstingsstyrelsen 1. INLEDNING Sammanfattning Verksamhetsåret 2006 har börjat med ett hårt tryck på vårdverksamheterna, både på vårdcentraler och på klinikerna. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) som finns organisatoriskt inom NSV men med ett länsövergripande uppdrag har ett kontinuerligt ökat antal samtal. Helger är trycket särskilt hårt, då SVR då är enda möjligheten för befolkningen till kontakt med vården. För att klara detta så har fler sjuksköterskor anställts. Produktionstalen visar en ökning 2006 jämfört med Antal läkarbesök har ökat med 10 % jan-mars i år jmf med motsvarande period förra året. Till en del förklaras detta av bättre läkarbemanning på vårdcentraler, men även LAH- och psykiatrimottagningar har ökat sina besök. Antalet vårddagar inom Sjukhusmedicin har ökar med 8,5 %. Det förklaras av att patienter ligger kvar längre i väntan på en plats till kommuner och att patientströmmar har vänts från NSC till NSV för våra närsjukvårdspatienter. Dessutom handläggs nu inom närsjukvården flera patienter som tidigare togs om hand på länscentrum. Det gäller särskilt patienter som tidigare sköttes av KC. Avsaknad av kirurgisk eftervård i västra länsdelen leder till en ökad efterfrågan av insatser från den avancerade hemsjukvården, samt ett tryck på den medicinska slutenvården. Allt fler och sjukare patienter tas omhand i hemmet. NSV tar ett särskilt stort ansvar för länscentrums behov av hemsjukvård genom en väl utbyggd avancerad hemsjukvård. Utvecklingen att allt fler patienter som behöver hjälp nära tas om hand av NSV är en önskvärd utveckling. Men överföring av ansvar måste kopplas till en ekonomisk justering för att vi långsiktigt ska kunna bedriva den verksamhet som vi gör idag. Kostnaden för medicinsk service har ökat kraftigt. Kärnverksamhetens möjlighet att påverka det ekonomiska et är allt mer begränsat bl.a. med anledning av stödprocessernas utveckling och prissättning. För att inte vårdverksamhet ska tvingas reduceras till förmån för gott ekonomiskt resultat inom medicinska serviceenheter, så måste större volymer kompenseras med lägre priser. Prioritering av sjukare patienter sker och fler patienter hänvisas till sjukvårdande behandling, telefonkontakt och egenvård. Rådgivning och information om egenvård utgör en allt större del av telefonsamtalen både till SVR och till vårdcentraler. Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och ställer nya krav på yrkeskunskap och samverkan. Förstärkning av personal med psykosocial kompetens har skett för att möta detta. Varje verksamhet har de sista åren effektiviserats hårt och samtidigt kan vi räkna med att framtiden medför att vi får en äldre befolkning, större förväntningar hos patienterna och ökade kostnader p.g.a. medicinsk och teknisk utveckling. Möjligheten vi har för att möta detta är ökad samverkan. Närsjukvårdsorganisationen har skapat förutsättningar för en ökad samverkan inom den nära vården, genom förbättring av de stora vårdprocesserna inom NSV och med kommunerna i västra länsdelen. Det medför ett bättre omhändertagande av patienter och kostnadseffektivt resursutnyttjande. Resultat kan delvis redan ses, men kommer med all sannolikhet att bli mer påtagliga de närmsta åren. Inom NSV är det prioriterat att förbättra processerna bl.a. för psykisk ohälsa och för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Närsjukvården som har ett särskilt ansvar för befolkningens trygghet och för att koordinera vården nära, måste få reella förutsättningar att göra det genom att i framtiden även kunna påverka den nära vård som ska bedrivas av länscentrum.

4 Representanter från NSV deltar i arbetet med vårdprocessprogram övervikt och fetma, generell smärta, hjärtsvikt, stroke och höftfrakturer. Närsjukvården ska medverka till en god hälsoutveckling genom att integrera det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för att aktivt påverka grundläggande orsaker till sjukdom och ohälsa. Under 2006 har en strategi för folkhälsoarbetet i NSV tagits fram, som skall omsättas i handlingsplaner och praktiskt arbete. NSV är pilot i det stora förändringsarbete som införandet av Patient Journal 08 innebär. Syftet är att skapa ett nytt mer standardiserat arbetssätt, vilket är nödvändigt om alla enheter i framtiden, smidigt ska kunna använda den gemensamma journalen och därmed ge en effektivare och säkrare hälso- och sjukvård. Kraven är stora på NSV som pilot, avseende kompetens och tid. Samtidigt som ett ökat antal patienter tas om hand, så har planeringen för journal 08 pågått och ombyggnation på sjukhuset påbörjats. Detta ställer stora krav på personalen, men också på en god arbetsmiljö och ett gott samarbetsklimat för att behålla våra kvalificerade medarbetare och för att långsiktigt säkra rekrytering. Arbetssituationen kommer sannolikt bli mer ansträngd under tiden journal 08 införs, vilket kan påverka produktionen och tillgängligheten negativt under hösten 2006 och Prognosen för NSV bedöms till - 5 mkr, dvs samma underskott som budgeterats. Generalplansarbetet, som skall vara slutfört 2008 är en förutsättning för ekonomisk balans inom NSV. Närsjukvården i västra Östergötland Martin Strömstedt Produktionsenhetschef

5 2. MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Kommentar NSV finns till främst för befolkningen i västra länsdelen. Våra viktigaste kunder är patienter, remittenter och studerande. Strategin är att utgå från kundernas behov. NSV arbetar för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och deltar i nätverket Hälsofrämjande sjukhus. Genom processledare och hälsosamordnare vidareutvecklar vi det hälsofrämjande arbetet med målsättningen att bidra till förbättrad hälsa för befolkningen i västra länsdelen. Patienternas behov identifieras genom arbetet med systematisk kundorienterad verksamhetsutveckling samt genom professionella och engagerade medarbetare. Kundorientering, processorientering, samverkan och ständiga förbättringar är de viktigaste av våra grundläggande värderingar. Styrande är också våra åtaganden i avtal med HSN. Kundtillfredsställelsen följs upp via LiÖ:s sjukhusenkäter, egna enkäter inom hemsjukvård och gemensam primärvårdsenkät. Vid senaste mätningen är patienterna i primärvården mer nöjda med tillgängligheten jämfört med patienterna vid sjukhusklinikerna. Alla enheter medverkar i för dem relevanta nationella kvalitetsregister, i vissa av dem följs patientens nöjdhet med vården upp samt livskvalitet. NSV följer resultatmått från registren för de stora sjukdomsgrupperna. Genom att organisera vården nära patienterna, med god tillgänglighet och i olika vårdformer bl. a. väl utbyggd hemsjukvård tillgodoser vi patienternas individuella behov och önskemål. Utvecklingsarbetet fortsätter i samverkan med vårdgrannar. För att långsiktigt kunna erbjuda västra Östergötlands befolkning en trygg närsjukvård krävs länscentrums delaktighet och att innehållet i länscentrums del av närsjukvård tydliggörs. Alla studerandes nöjdhet följer vi fortlöpande via enkäter och vi når målet. Strategin är att erbjuda ett rekryteringsbefrämjande utbildningsklimat. Strategi 1: Utgå från kundernas behov (Befolkningen i västra länsdelen Patienter Remittenter Studerande) God tillgänglighet God tillgänglighet Strategi 2: Utgå från kundernas behov Tillgänglighet för behandling inom 90 dgr Andel nöjda patienter, acceptabel/rimlig väntetid för besök/inläggning DÅ % 6 pat. > 90 d. 85 % 77 % (alla enh.) % (11 av 20 enh.) 2004 God tillgänglighet Optimal medicinsk-, omvårdnads- och bemötande kvalitet Andel nöjda patienter med framkomlighet per telefon till primärvård, hemsjukvård och sjukhusmottagning Andel nöjda patienter med helhetsintryck av besöket/sjukhusvistelsen DÅ % 74 % (alla enh.) 85 % 83 % (alla enh.) 91 % (11 av 20 enh.) 89 % (13 av 20 enh.)

6 Strategi 3: Utgå från kundernas behov Tydliga utfästelser Utbildning, introduktion och handledning av god kvalitet Andel patienter som anger att de fått hjälp med sjukdom och problem i relation till förväntan Utbildning, introduktion och handledning av god kvalitet DÅ % 80 % (alla enh.) 85 % 85 % (> 6 på 7 gr skala) 84 % (11 av 20 enh.) 90 % (> 8 på 9 gr skala)

7 3. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Kommentar Journal08, där NSV är pilot, innebär förutom teknikinförandet att vi också måste se över hela vårt arbetssätt för att effektivisera/säkra vården. SVR har påbörjat arbetet med införandet av nationell sjukvårdsrådgivning Under 2005 utarbetade NSV en övergripande FoU strategi för hela närsjukvården som kommer att utgöra en grund för enskilda FoU strategier inom samtliga enheter inom NSV. Detta arbete kommer att påbörjas inom halvårsskiftet Möjligheten att söka ALF medel f.o.m. juni 2006 kommer också att underlätta att nya FoU projekt påbörjas. Det hälsofrämjande arbetet inom sjukhusklinikerna har också utökats och kommer att innebära att det förutom inom primärvården också kommer att finnas hälsosamordnare inom sjukhusklinikerna. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept kommer också att påbörjas i projektform på några sjukhusenheter. Ett arbete har påbörjats för att öka samarbetsformerna mellan närsjukvårdens FoU enhet och NSV. Årligen arrangeras NSV-dagen för gemensam inspiration och lärande, alla medarbetare bjuds in och samtliga enheter erbjuds anmäla presentationer, i muntlig- eller i posterform. FoU-arbetet och medarbetares vetenskapliga rapporter samt förbättringsarbeten presenteras på NSV:s hemsida. Strategi 1: Arbeta med systematisk kundorienterad verksamhetsutveckling Positivt utvecklings- och förändringsklimat Skapandet av förutsättningar för FoU-arbete som stöd för verksamhetsutveckling Användning av vårddokumentpubliceringstjänsten Andel enheter med FoUstrategi DÅ % 0 % 0 % 100 % 20 % Strategi 2: Omvärldsbevakningen är systematisk Uppmuntran, synliggörande och belöning av ständiga förbättringar Andel medarbetare som upplever ett positivt utvecklings- och förändringsklimat Metodstöd Antal FoU-rapporter Minst en per enhet Strategi 3: Utveckla en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård DÅ % 45 % 49 % % 25 % (5 av 20 enh.) 2004 DÅ 04

8 Jämförelse av NSV:s processer med ledande verksamheter Ökad kunskap kring folkhälsoproblem Följa resultat för HFS indikatorer Andel enheter som har integrerat förebyggande insatser vid livsstilssjukdomar > Rikssnitt 100% 20 % 100 % 100 % 2005

9 4. PROCESSPERSPEKTIVET Kommentar NSV:S huvudprocesser är: Hälso- och sjukvård Folkhälsa Utbildning Forskning- och utveckling Strategin är att utveckla effektiva processer och att kvalitetssäkra dessa. NSV har en gemensam processmodell som utgår från befolkningens, patienternas och de studerandes behov. Detta förutsätter att NSV samverkar med vårdgrannar internt och externt för en effektiv och säker vård. Vi följer resultatmått utifrån fyra dimensioner, kliniska/medicinska resultat, kundtillfredsställelse, funktionellt hälsostatus och ekonomiska resultat. Inom ramen för avtalet med HSN ansvarar NSV för framtagande av vårdprocessprogram för stroke samt deltar med representanter i arbetet med övriga vårdprocessprogram. Inom NSV fortgår arbetet med de prioriterade processerna; Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov, Psykisk ohälsa, Långtidssjukskrivna patienter i Primärvården, Demens och Akutprocessen. I samband med arbetet inför åtagandebeskrivningen inför 2007 kommer det ske en översyn av både tillfredsställelse, process- och resultatmått. NSV kommer under 2006/2007 att vara pilotenhet för införande av journal 08. Även här ägnas en stor del av förberedelsearbetet åt processorientering och att effektivisera och förbättra NSV:s processer. Ytterligare ett led i att förbättra och effektivisera NSV:s processer är tillskapandet av Medicinska specialistkliniken där LAH- och medicinkliniken gått samman till en enhet. För att förbättra tillgängligheten följs kontinuerligt dessa resultat. Enheter som haft svårt att klara nationella vårdgarantin arbetar med riktade insatser för detta. Alla sjukvårdande enheter inom NSV har avvikelsesamordnare och handlingsprogram för avvikelsehantering samt använder IT-stödet Synergi. Utvecklingsarbetet fortsätter i samarbete med vårdgrannar och modell för avvikelsehantering kring äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är framtagen i samarbete med alla kommunerna. Rapporteringen har under senaste tiden försämrats varför riktade utbildningsinsatser sker inom området. Strategi 1: Utveckla effektiva processer Redovisade processresultat Strategi 2: Utveckla effektiva processer Redovisade processresultat Förändring av produktivitet uttryckt i procent jmf m bokslut 2005 Andel enheter som klarar den nationella vårdgarantin Telefontillgänglighet till primärvården - erhållen DÅ 04 >2% -1,2 % 0,2 % DÅ % 100 % 100 % Bokslut 2005 DÅ 04 70% 100 % 100 % Bokslut 2005

10 ersättning av maxbelopp HSN NSV och enheterna redovisar mål och mått för de stora sjukdomsgrupperna och prioriterade processerna Enheter som når målen för medicinska/kliniska resultat för stora sjukdomsgrupper och prioriterade processer 100% 100 % Strategi 3: Kvalitetssäkra processer Fungerande avvikelsehantering Patientrelaterade avvikelser i förhållande till samordnad vårdplanering DÅ 04 10% Bristfä ll. redovi sn 18% (helår 2005) 2005

11 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Kommentar För att NSV ska vara en attraktiv arbetsplats krävs att arbetsmiljöarbetet har en central roll. Ett styrkort för arbetsmiljö inom NSV har tagits fram och kommer under närmaste året att implementeras i verksamheterna i samband med en lokal utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. t för sjukfrånvaron är <6 % på helår, et för mars är något högre. Värdet för mars blir lite missvisande då sjukfrånvaron i regel är högre under vintermånaderna. Snittet för året bör bli lägre. Vissa mått är oförändrade i jämförelse med ående redovisning då de utgår ifrån medarbetarenkäten som genomförs vartannat år. Personalförsörjningsarbetet är en viktig fråga. Vi har fortfarande brist inom vissa yrken och har dessutom ett stort antal pensionsavgångar framöver. En grupp har tillsatts inom NSV för att arbeta långsiktigt med dessa frågor. Antalet medarbetare totalt sett har ökat något. Det har anställts fler distriktsläkare på tidigare vakanta tjänster, en ny verksamhet inom psykiatrisk vård, mellanvården, har startat och det har också anställts fler sjuksköterskor inom resurs bl a med anledning av att många ordinarie sjuksköterskor är föräldralediga. SVR har utökat antalet sjuksköterskor och planerar ytterligare anställningar under året för att möta upp till de krav på kortare svarstider som ställs. Strategi 1: Skapa en attraktiv arbetsplats Hälsofrämjande arbetsplats DÅ 03 Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period <6% 6,50% 7,30% 0512 Enheter som följer styrkortet för arbetsmiljö i NSV 100% 25% 25% 0512 Strategi 1 forts: Skapa en attraktiv arbetsplats Utveckling av ledarskapet och medarbetarskapet DÅ 03 Medarbetarenkät >LiÖ medelvärde 100% 100% 100% 0512 Förtroende för chefens sätt att leda verksamheten 85% 62% 62% 0512 Strategi2: Personalförsörjningsarbetet är aktivt och långsiktigt Strategiskt lönearbete DÅ 03 Följsamhet mot lönekartläggningen inom LiÖ samtliga enheter 100% 100% 100% 0512 Medarbetare med befattningsutveckling 85% 85% 85% 0512

12 6. EKONOMIPERSPEKTIVET KOMMENTAR Helårsbedömningen för NSV beräknas till 5 mkr, samma som budgeterat. Flera osäkerhetsfaktorer finns, bl a hur NSV-patienter kommer att konsumera vård i NSC i förhållande till 2003 års konsumtion som utgör bas för jämförelse och NSV:s andel av IVA-patienter inom NSC. I helårsbedömningen är utgångspunkten att NSV:s konsumtion håller sig inom givna ramar. Flera verksamheter inom NSV har obalans i sin ekonomi. De handlingsplaner som gjorts följs fortlöpande upp med berörda verksamheter. Generalplansarbetet, samlokalisering av verksamheter/kliniker har påbörjats och är en förutsättning för att uppnå balans i ekonomin genom kostnadseffektiv samverkan. Detta beräknas vara slutfört först Ökat antal läkarbesök, 10 %, medför ökade kostnader ffa för medicinsk service där röntgen- och lab-kostnader beräknas öka med ca 4 mkr jmf med Kontakter har tagits med resp ledning för att närmare analysera och utreda detta. Hjälpmedelskostnader är fortsatt höga och ett underskott på 1,5 mkr beräknas även för Hjälpmedelsförskrivningen och prissättningen ses över. Positivt läkemedelsresultat för allmänläkemedel genom följsamhet till REK-listan och kontinuerliga ar beräknas även Kostnader för klinikläkemedel beräknas öka, ffa neuroleptika inom psykiatrin. Det nya ersättningssystemet 2006 för närsjukvård innebär en oförändrad ersättning jämfört med Arbetet med att utveckla och anpassa ersättningssystemet fortsätter. Genom KPP kan närsjukvårdens reella kostnader belysas för olika sjukdomsgrupper i LiÖ och vårdtunga grupper få genomslag i ersättningsmodellen framgent. Strategi 1: Ekonomin skall ge handlingsfrihet Avtalet är i balans med ekonomin Information till befolkningen, samarbetet NSV-NSC DÅ 03 Enheter med positivt resultat 75 % 30 % 65 % Bokslut Andel vårdade NSV-patienter inom NSV i relation till basplattan *) Tom mars är et något sämre än mätvärdet, svårbedömbart på helår. Strategi 2: Ekonomin skall ge handlingsfrihet >100 % *) Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen *) Förklaring, se medarbetarperspektivet. Lönekostnadsutveckling i procent jmf med motsvarande period ående år DÅ 03 3 % 6,1 %*) Mättidpun kt 4,0 % Bokslut 2005 jmf 2004 Strategi 3: Arbeta med ekonomisk långsiktighet Mål- Mät-

13 Kostnadsmedvetna medarbetare Enheterna får bära med sig del av resultat, småföretagaranda värde DÅ 03 tidpunkt Positivt läkemedelsresultat > < -2-1,8 % -5,8 % Bokslut kostnadsökning % Enheter med positivt kapital % 90 % Bokslut %

14 Blankett 1 Ledningsstaben Annika Hjertkvist Resultaträkning Närsjukvården i västra Östergötland Produktionsenhetschefens godkännande: - obs anges i tkr Finansieringsanalys 2006 Tillförda medel 2006 Landstingsbidrag Koncernbidrag Årets resultat Patientavgifter sjukvård/tandvård Justering för avskrivningar Försäljning av sjukvård/tandvård Försäljning av anläggningstillgångar bokf värde Försäljning av utbildning Minskning av långfristiga fordringar Övriga intäkter i landstigets huvudverksamhet Nya långfristiga lån Försäljning av övriga tjänster Minskning av förråd Statsbidrag 670 Minskning av kortfristiga fordringar Bidrag för personal 590 Ökning av kortfristiga skulder Övriga bidrag Övrigt Försålt material, varor, övriga intäkter Summa tillförda medel Summa intäkter * Lönekostnader Använda medel Arbetsgivaravgifter Nettoinvesteringar Övriga personalkostnader Ökning av långfristiga fordringar Summa personalkostnader Amortering långfristiga lån Ökning av förråd Kostnader för köpt verksamhet Ökning av kortfristiga fordringar Verksamhetsnära material och varor Minskning av kortfristiga skulder Lämnade bidrag Övrigt Övriga verksamhetskostnader Summa använda medel Summa övriga kostnader Summa kostnader Förändring av likvida medel Avskrivningar Netto Finansiella intäkter 880 Finansiella kostnader -90 Resultat efter finansnetto Årets resultat *varav intäkter från nämnd/landstingsstyrelse Balansräkning Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Eget kapital Inventarier Datorutrustning 20 0 Balanserat eget kapital Medicinteknisk apparatur Årets resultat Bilar och andra transportmedel 35 0 Summa eget kapital Summa anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Omsättningstillgångar Leverantörsskulder Förråd och lager Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Kundfordringar Upplupna kostn o förutbet intäkter Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder Förutbet kostn o upplupna intäkter Summa kortfristiga skulder Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa skulder Summa tillgångar Summa eget kap, avsättn o skulder

15 Tjänsteställe Ledningsstaben Lena Alsén Melin Blankett 2B (endast närsjukvården) Rapportering av helårsbedömning samtliga läkemedelskostnader i syfte att ge god kännedom om kostnadsutvecklingen samt underlag till kvalitetsarbete rörande läkemedel Produktionsenhet (nr) 209 Bedömningen gjord av Märit Franzén och resp verksamhetsenhets ekonom kostn per 03 kostn per 08 (tkr) 3) (tkr) 3) Reglering av kostn Helårsbedömn av utifrån PV överkostn exkl regl PV /underskott över-/underskott (tkr) allmänläkemedel Helårsbedömning av kostn inkl regl PV över- /underskott (tkr) Allmänläkemedel 1) Övriga läkemedel 2) Fördeln överskott inom PE PE totalt Tidpunkt för rapportering: Rapporteringssätt: enligt fastställd tidplan som bilaga till delårsrapport 1) Avser hanteringskostn Apodos konto 55940, läkemedelskonto 56123, samt reglering över-/underskott allmänläkemedel konto ) Avser läkemedel på recept (öppen vård) konto 56120, 56124, 56127, 56130, läkemedel via rekvisition konto 56110, 56111, 56112, 56113, samt konto för reglering över-/underskott allmänläkemed 3) Aktuell periods och ående perioders anges i respektive kolumn Blankett 2B -Helårsbedömning läkemedel - Pe rapportering kostn_närsjukvården_2006.xls/

16 Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Baker Blankett 3B Processperspektivet Produktionsenhet: 209 Närsjukvården i Västra östergötland Uppgiftslämnare: Märit Franzén Eleonor Thealus Sammanställer verksamhetsenheten medicinska resultat? Ja Nej Förklaring: Medicinska specialistkliniken X * Gäller vårdande kliniker samt Psykiatriska kliniken X medicinsk service PVV - Primärvården i västra länsdelen X * Varje klinik på egen rad. * Rapporteras efter mars Kan vårdcentral boka tid direkt hos kliniken? Ja Nej Förklaring: Medicinska specialistkliniken X * Gäller endast patientvårdande Psykiatriska kliniken X sjukhuskliniker inkl medicinsk service. * Varje klinik på egen rad. * Rapporteras efter mars och augusti

17 Kan patienten få behandlingstid direkt vid behandlingsbeslutet hos kliniken? Ja Nej Förklaring: Medicinska specialistkliniken X * Gäller endast patientvårdande Psykiatriska kliniken X sjukhuskliniker (ej medicinsk service) * Varje klinik på egen rad. * Rapporteras efter mars och augusti Kan patienten komma direkt till kliniken på drop-in/ öppen mottagning med icke-akut remiss, för någon eller några undersökningar? Ej aktuellt, ingen sådan verksamhet i NSV Ja Nej Förklaring: * Gäller endast medicinsk service * Varje klinik på egen rad. * Rapporteras efter mars och augusti

18 Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Baker Blankett 3C Medarbetarperspektivet Produktionsenhet: 209 Närsjukvården i Västra Östergötland Uppgiftslämnare: Märit Franzén Eleonor Thelaus Vilka är, för produktionsenheten, de tre viktigaste förbättringsområdena i handlingsplanen till Förklaring: medarbetarenkäten? 1 Uppföljning av mål *Rapporteras efter mars 2 Delaktighet 3 Kompetensutveckling Har produktionsenheten analyserat och integrerat resultatet från medarbetar- och patientenkäten? Produktionsenhet NSV Ja Nej Förklaring: X * Rapporteras efter mars

19 Har produktionsenheten processat resultatet från chefsvärderingen? Ge Ja Nej Förklaring: konkreta exempel Produktionsenhet * Rapporteras efter mars NSV X Exempel: Närsjukvårdsdirektör och primärvårdschef har tillsammans med personalchef träffat alla chefer och utifrån medarbetarenkätens 10 indexområden samt chefsutvärderingen haft en dialog om resultaten. I denna dialog inventeras ev behov av stöd och verksamhetscheferna beskriver åtgärder och handlinggsplaner. Använder verksamhetsenheten Oliviamodellen för befattningsutveckling? Verksamhetsenhet A Verksamhetsenhet B Verksamhetsenhet C osv. Ja Nej Förklaring: * Rapporteras efter augusti Har produktionsenheten en dokumenterad strategi för medarbetarskap? Produktionsenhet Ja Nej Förklaring: * Rapporteras efter augusti