Delårsrapport. Jan-okt 2013 Närsjukvården i centrala Östergötland DNR

Transkript

1 Delårsrapport Jan-okt 2013 Närsjukvården i centrala Östergötland DNR

2

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Ekonomiperspektivet 2 Fördjupad ekonomisk analys 3 KPP-analys 4 Ekonomisk redovisning, bilagor Helårsbedömning: Resultaträkning bilaga 1 Kassaflödesanalys bilaga 1 Investeringsredovisning bilaga 1 Balansräkning bilaga 1

4 Delårsrapport Till Landstingsstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion T empot är oförändrat högt eller mycket högt över allt i NSC. Det finns gott om utmaningar. Flera verksamheter, t ex habiliteringen, flaggar för kraftigt ökad tillströmning av remisser. Andra, t.ex. geriatriken och vissa vårdcentraler, för att de har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Kompetensförsörjning är en ständig utmaning som vi är vana att tampas med men kommande pensionsavgångar i kombination med redan befintlig brist på vissa yrkeskategorier kommer att ställa ökade krav på oss. Kompetensförsörjning är sedan tidigare ett prioriterat område och vi satsar på flera fronter för att dels göra oss attraktivare och dels ta ett större ansvar för rekrytering/utbildning av ST läkare och nya sjuksköterskor. Dessa utmaningar gör också att vi behöver optimera förutsättningarna för att bedriva sjukvård och utbildning. Vi vill stimulera medarbetarna att lämna förbättringsförslag, oförtrutet arbeta med LEAN samt över allt där det är lämpligt lyfta fram teamarbetet. Vi har också förstärkt staben med kompetens för att snabbare kunna produktionsplanera hela NSC. Trots stort fokus på "här och nu" tvingar vi oss att tänka framåt vilket är både nödvändigt och stimulerande. Vi ser utmaningar som exv. sjösättning av Hemsjukvårdsreformen i januari 2014 samt ett nytt ersättningssystem för primärvården men också möjligheter som fördjupat samarbete med kommunerna och inte minst våra arbeten inför framtidens US. Vi ser nya möjligheter till samverkan inom och utanför sjukhuset men också behov av nya arbetssätt. När det gäller FUS och inte minst FUS 3 så dröjer det ett antal år innan vi har nya lokaler. En del lokaler, exv. vuxenpsykiatrins, är så slitna att åtgärder vidtas och kommer att behöva vidtas för att erbjuda en anständig miljö för patienter och medarbetare i avvaktan på det nya huset. Även primärvården har en del dåliga lokaler. Vi planerar för att primärvården i Åtvidaberg skall få nya lokaler. I dagarna ligger vi sista handen vid att " rigga" projektet "akuta flöden" som är tänkt för uppstart i början av Både primärvård, akutmottagning och sjukvårdsrådgivningen berörs. Och säkert även den prehospitala vården (ambulansen). Syftet är att optimera flöden och på bästa sätt nyttja våra gemensamma resurser för patienter med akut behov av sjukvård. I dagarna har vi också vår VFU dag vilken är en viktig temperaturmätare på hur vi lyckas med våra studenter. Vår bedömning, efter oktober månads utfall, är att NSC kommer att klara sitt budgetmål för Detta är en viktig förutsättning för att verksamheterna skall ha hyfsad stabilitet när de skall verkställa sina uppdrag. Viktiga faktorer för vårt gemensamma resultat är dels professionell uppföljning och dels chefernas sidledsansvar. Närsjukvården i centrala Östergötland Henrich Wilander Närsjukvårdsdirektör

5 Delårsrapport Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Strategiskt mål 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet Strategiskt mål 2: Kostnadseffektiv verksamhet Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Strategiskt mål 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet. NSC beräknas gå med nollresultat för år 2013 och därmed uppfylls målet om en ekonomi som ger handlingsfrihet. Strategiskt mål 2: Kostnadseffektiv verksamhet. Utifrån producerad sjukvård i relation till ekonomiskt resultat bedöms NSC:s verksamheter bedrivas kostnadseffektivt. Väsentliga insatser och resultat Efter att två år i rad ha uppvisat positivt resultat beräknas NSC för år 2013 gå mot ett ytterligare år med en ekonomi i balans. Det är med stora ansträngningar och tuffa beslut som målet har uppnåtts. Trots nollresultat råder ekonomisk obalans inom NSC därför har interna resultatkrav lagts ut på enheter med ekonomiskt överskott. Därtill råder stor restriktivitet med ersättningsrekryteringar, tydligare gränsdragning och fokus på vad som ingår i NSC:s egentliga uppdrag. De flesta verksamheter inom NSC visar noll- eller positivt resultat. De enheter som visar negativt resultat är akutkliniken, den medicinska akutkliniken samt neurologiska kliniken. Inom akutkliniken fortsätter antalet besök att öka under 2013 till ca eller med 2,7 % jämfört med föregående år. Under den senaste femårsperioden är ökningen ca 20 % och jämfört med senaste tioårsperioden är ökningen ca 40 % av antalet besök. Utredningar och diskussioner pågår centralt i landstinget för att på sikt finna en hållbar utveckling för de tre Akutklinikerna i länet. Det negativa resultatet för medicinska akutkliniken(mea) är ett resultat av en successiv effektivisering i omhändertagandet av patienter med en sänkt medelvårdtid som följd och som därmed ger möjlighet att vårda ännu fler patienter inom givet antal platser. Underskottet på neurologiska kliniken kan framförallt hänföras till ökade kostnader för läkemedel. NSC:s målsättning är en lönekostnadsökning med 3 %. Bruttolönekostnadsökningen ligger på 6,1 % men rensat för utökade uppdrag och övriga förändringar där medel har tillförts ligger ökningstakten kring ca 4 %. Kostnaden för allmänläkemedel fortsätter att minska och har efter årets första tio månader minskat med 3,4 %. Kostnaden för klinikläkemedel har däremot ökat med 9,4 % under motsvarande period. Orsaken är de dyra läkemedlen inom neurologi till framförallt vad gäller Parkinson- och MS- patienter samt även ökade kostnader inom neuropsykiatrin.

6 Delårsrapport Fördjupad ekonomisk analys Även om NSC sammantaget beräknas ge nollresultat för år 2013 uppnår inte alla drygt 30 verksamheter positivt eller nollresultat. Verksamheter med underskott arbetar med handlingsplaner för att förbättra och effektivisera processer med stöd av NSC:s stab. Generellt kan sägas att kostnadskontrollen är hög på samtliga enheter. Mest utsatt är akutkliniken som egentligen är en US angelägenhet. Sviktar akutkliniken får det effekter på i stort sett samtliga enheter inom US och till del hela landstinget. Problemen kan sammanfattas i; 1. En fortsatt ökad besöksvolym, ca 20 % på en femårsperiod och ca 40 % på en tioårsperiod. 2. Gränsdragningsproblematik innebärande att mottagande klinik som ska bereda en plats för en patient från akutmottagningen kräver en alltmer omfattande röntgen och provtagning. Ett omfattade länsövergripande arbete avseende akutflödesprocessen är på väg att landas. I detta involveras även HMC, CKOC och BKC. Vad gäller gränsdragningar pågår dialog med berörda verksamheter och särskild betydelse har arbetet i akutflödesgruppen på US. En samverkansarena har skapats mellan akutkliniken och primärvården. Akutkliniken har hittills inte klarat tillgänglighetsmålet 1:4. Men resultaten förbättras successivt. Under våren öppnades en processenhet med fyra platser som ger större möjlighet att uppnå att den totala vistelsetiden inte uppgår till mer än 4 timmar. Ett tilläggsavtal är tecknat med HSN där medel tillförs. Underskottet för medicinska akutkliniken(mea) är till största delen beroende av de senaste årens ökade patientflöde som ger merkostnader i form av medicinsk service och läkemedel. Kliniken har under en observationsperiod öppnat upp MOA för patienter från andra centrum. Medel för detta har tillförts med 1,9 mkr. Inom neurologiska kliniken ökar kostnaden för läkemedel motsvarande 4-5 mkr beroende på ökade kostnader för MS- och Parkinson patienter. Vuxenpsykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna ger överskott beroende på framförallt vakanta tjänster. Produktionsplaner, till viss del individuella, har införts på dessa kliniker. Beroendekliniken visar underskott beroende på ökade kostnader för neuropsykiatriska patienter. Geriatriska kliniken har under första kvartalet successivt öppnat ytterligare fyra akutgeriatriska vårdplatser för att underlätta i akutvårdsflödet. Ett tilläggsavtal är tecknat med HSN där medel tillförs. Habiliteringen är i ekonomisk balans. Under 2013 fortsätter arbetet med att hantera det ökade inflödet av vuxna, barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Primärvård, rörelse & hälsa, LAH och psykiatrin påverkas alla av kommunaliseringsreformen Beräkningar och diskussioner pågår för att anpassa verksamheterna till de nya förutsättningarna.

7 Delårsrapport Primärvården är i ekonomisk balans men står inför stora utmaningar att nå uppsatta tillgänglighetsmål och samtidigt tillgodose de kroniskt sjukas behov. Förutom hemsjukvårdsreformen införs ett nytt ersättningssystem, ACG, för primärvården Det nya ersättningssystemet kommer åtminstone initialt att få stor påverkan för olika vårdcentraler. Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/klinik Helårsbedömning 2013 (mkr) Budget 2013 (mkr) Bokslut 2012 (mkr) Akutkliniken -7,5-7,0-12,3 Medicinska akutkliniken -4,6-2,0-3,9 Neurologiska kliniken - 7,0-1,0-3,2 Geriatriska kliniken 0-0,5-2,1 Psykiatriska kliniken 3,2 3,2 5,8 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 3,5 3,5 6,2 Beroendekliniken -0,5 0,4 0,8 Landstingets habilitering i centrala Östergötland 1,0 0,5 1,0 Rehabgruppen NSC 0,1 0 0 Bemanningsenheten LAH 0,5 0,2 0 Rörelse & Hälsa 2,7 2,7 4,2 Ungdomsmottagningen & Unga vuxna 0 0 0,8 Råd stöd och hälsa 0 0 0,8 KUP teamet Ätstörningsenhetens länsteam Vårdcentraler 4,0 0 6,8 NSC gemensamt 4,6 0 0,2 Summa 0 0 5,1

8 Delårsrapport KPP-analys- benchmarking KPP-analys görs för akutkliniken, medicinska akutkliniken samt för neurologi. Analysen visar respektive kliniks kostnader för sin sjukvårdsproduktion i öppen- och sluten vård jämfört med genomsnittet för Sverige vid jämförbar sjukhusnivå. En beräkning görs vad klinikens kostnad skulle kunna ha varit om man hade haft den nationella genomsnittskostnaden per DRG. Klinikens egen kostnad ställs i relation till den alternativa kostnaden, se bilaga 2. Data är hämtad ur SKL:s databas. För år 2012 visar akutkliniken en kostnad per DRG-poäng på kr jämfört med kr för akutmottagningar på jämförbara sjukhus i Sverige. Översatt till vår egen akutmottagning innebär detta att med 2012 års sjukvårdsproduktion och med en genomsnittskostnad enligt SKL:s databas skulle akutkliniken ha kunnat reducera sin kostnad motsvarande ca 7,9 mkr. Analysen visar dock att det är avsevärda skillnader i Sverige hur kostnaden registreras samt hur ansvarsfördelningen vad gäller provtagning etc fördelas mellan respektive akut- och specialistklinik. Sett till akutkliniken, US bokförs dessutom kostnader för akutläkare i sin helhet även när dessa är ute på andra kliniker och randar. Denna kostnad i sig överstiger 7,9 mkr. Fortsatta analyser kommer över tiden att göras men sammanfattningsvis kan ändå konstateras att akutklinikens DRGkostnad/poäng på kr står sig väl även nationellt. Medicinska akutkliniken utgörs till ca 95 % av sluten vård. Kostnaden per DRG-poäng i sluten vård understiger kraftigt genomsnittet i SKL:s databas, kr/poäng jämfört med det nationella snittet på kr/poäng. Det nationella genomsnittet är alltså ca 50 % högre vilket översatt till medicinska akutklinikens produktion skulle utgöra en teoretisk merkostnad på ca 37 mkr. Bortsett från regionala skillnader hur organisationen ser ut för olika sjukhus vad gäller omhändertagandet av motsvarande patienter som medicinska akutkliniken har så är skillnaden i DRG-kostnad/poäng inte så förvånande. Kliniken har under lång tid effektiviserat sina processer och tagit ett allt större ansvar i den medicinska akutvårdskedjan med en allt större patientandel. Detta har för medicinska akutklinikens del skett till priset av ett icke obetydligt ekonomiskt underskott. För neurologi är kostnaden totalt per DRGpoäng i stort identisk med SKL:s nationella genomsnitt kr respektive kr/poäng för sluten vård. Skillnader föreligger i vissa fall mellan olika DRG-grupper kan till del förklaras hur olika diagnoser kodas. I öppen vård är skillnaden stor, kr respektive kr/poäng. Förklaringen ligger till största delen i att kostnaden för öppenvårdsläkemedel ligger i neurologens DRG-pris. En fortsatt analys kommer dock successivt att ske.

9 Delårsrapport Bilaga Närsjukvård i centrala Österg Helårsbedömning 10 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 10 Budget 2013 Bokslut 2012 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

10 Delårsrapport Närsjukvård i centrala Österg Bilaga 1 Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

11 Delårsrapport Investeringsredovisning Bilaga 1 Föregående Investeringar Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget 2013 Bokslut 2012 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning:

12 Delårsrapport Närsjukvård i centrala Österg Bilaga 1 Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2013 IB Bokslut 2012 Not # TILLGÅNGAR # Inventarier # Medicinteknisk apparatur # Summa Anläggningstillgångar # Förråd mm # Övriga kortfristiga fordringar 21 1 # Förutbet kostn upplupna intäkt # Kassa och bank # Summa Omsättningstillgångar # SUMMA TILLGÅNGAR # EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER # Semlöneskuld okomp övertid mm # Upplupna kostn förutbet intäkt # Övriga kortfristiga skulder # Summa Skulder # SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: