Delårsrapport Jan-Okt 2014 Närsjukvården i centrala Östergötland. Dnr

Transkript

1 Delårsrapport Jan-Okt 2014 Närsjukvården i centrala Östergötland Dnr

2 Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Fördjupad ekonomisk analys KPP 5 Ekonomisk redovisning 8 Diagram Akutkliniken US inläggningar 14

3 Delårsrapport Till Landstingsstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion N SC ekonomiska läge försämras. Det sammanlagda resultatet för 2014 pekar på ett underskott i storleksordningen ca -10 mkr. Underskottet är fördelat inom Primärvård -5 mkr och inom övriga NSC -5 mkr. Primärvårdens underskott består av flera faktorer men där den främsta orsaken är hemsjukvårdsreformen. Kostnaderna har inte kunnat reduceras i paritet med de resurser som överfördes i samband med hemsjukvårdsreformen. Handlingsplanerna har heller inte gett den effekt som eftersträvats. Ett annat stort bekymmer är läkarbrist med åtföljande höga kostnader för hyrläkare. Glädjande är därför att ett 10 tal ST läkare är på väg att anställas. Glädjande är också att Primärvården klarar sin tillgänglighet. Primärvården har framgångsrikt reducerat sina kostnader för läkemedel med 9 mkr tom oktober jämfört med föregående år. För övriga NSC konstateras att förväntad ekonomisk ersättning motsvarande ca 1,5mkr till mellanjouren inom medicin från de centra som har delansvar för jouren uteblivit. Även ekonomisk ersättning motsvarande ca 3,9 mkr till MOA-vård från de externa verksamheter som nyttjar vårdplatserna har hittills uteblivit. Frågan om ersättning för faktisk kostnad för sista linjen är ännu inte avgjord. Den faktiska kostnaden är betydande inom NSC. Akutkliniken och Medicinska akutkliniken har förbättrat sina resultat jämfört med Trots detta uppnår de inte en ekonomi i balans. Habiliteringen försämrar däremot sitt resultat med 2,5 mkr varav en betydande del hänförs till hjälpmedel p.g.a. regelverket i kombination med nya patientgrupper. En skrivelse har inlämnats till HSN. Även Geriatriken försämrar sitt resultat vilket delvis kan ses mot bakgrund av brist på både läkare och sjuksköterskor. Neurologen har ökat sin produktion men ändå förbättrat sin ekonomi, delvis tack vare avtalet med sjukvårdsregionen. Beroendekliniken, BUP och Vuxenpsykiatrin uppvisar positiva resultat men försämras i förhållande till 2013 med tillsammans 7 mkr. Förklaringen är dels att vakanta tjänster kunnat tillsättas men fortfarande saknas personal med åtföljande kostnader för övertid etc. Antalet patienter inom Vuxenpsykiatrin har ökat och det rapporteras även fler svårt sjuka patienter varför kostnaderna för köpt vård ökat. För Medicinska akutkliniken, Neurologen samt Beroendekliniken konstateras att flödet av patienter från östra och västra länsdelen ökar. NSC avser att initiera en diskussion med ledningsstaben avseende detta.

4 Delårsrapport Arbetet med handlingsplaner och uppföljning fortsätter. Fokusområden är oförändrat kompetensförsörjning, produktionsplanering samt klinikläkemedel. Samarbetet med kommunerna fördjupas avseende dels flöden ut från sjukhuset och dels avseende vissa patientgrupper som patienter med svårare psykisk ohälsa. Vuxenpsykiatrin är föremål för kollegial granskning. Akutkliniken skall pröva med telemedicin som del i samverkan med främst lasarettet i Motala. Telemedicin finns f.ö. redan etablerat inom Neurologen. En strukturell åtgärd avseende Rehabgruppen och Rörelse & Hälsa genomförs vid årsskiftet. Syftet är att allokera resurser samtidigt som fokus på patienters behov inom slutenvården ökar. I linje med NSC Verksamhetsplan 2015 fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för både utbildning av studenter och forskning. Henrich Wilander Närsjukvårdsdirektör Närsjukvården i centrala Östergötland

5 Delårsrapport Fördjupad ekonomisk analys Resultatet för NSC har försämrats under Resultatkrav lades tidigt under året på de verksamheter som bedömdes kunna leverera ett överskott utan att den medicinska verksamheten påverkades. Arbete med och uppföljning av handlingsplaner har skett kontinuerligt i dialog med verksamheterna under hela NSC har sedan tidigare en tradition av månadsvisa uppföljningar av ekonomi och produktion tillsammans med respektive klinik/vårdcentral. Arbetet sker teambaserat med ekonom, HR och i vissa fall även med verksamhetsutvecklare. Primärvården har haft en särskild utmaning att anpassa verksamheten till kapiterad intäkt under 2014 då det förutom ett delvis förändrat ersättningssystem genomfördes en hemsjukvårdsreform. Hemsjukvårdsreformen innebar att drygt 6 % av tidigare kapiterad intäkt överfördes från vårdcentralerna till kommunerna. Uppföljning av effekterna på kostnadssidan som beräknades minska med motsvarande belopp visar att den anpassningen inte kunnat ske. Det ekonomiska underskottet för de 14 vårdcentralerna inom NSC beräknas uppgå till storleksordningen mkr till följd av hemsjukvårdsreformen. Analys av bemanningsstrukturen sker kontinuerligt på vårdcentralerna. Två vårdcentraler, Kisa och Ljungsbro, har produktionsplanerat hela sina vårdcentraler vilket ger möjlighet till bättre KPPkalkyler och bättre uppföljning av verksamheten. Deras arbete förväntas underlätta för övriga vårdcentraler då de har en färdig struktur för vårdtjänster i Cosmic. Vårdcentralernas enträgna arbete med följsamhet till rek-listan för läkemedel visar resultat då de har lyckats reducera kostnaderna för allmänläkemedel med -7% tom oktober. Prognosen som låg till grund för ersättningsnivån för läkemedel inför året var lagd till -3% vilket innebär att vårdcentralerna får ett läkemedelsöverskott som balanserar upp det negativa resultatet. Primärvården inom NSC har ett stort positivt eget kapital som balanserar upp ett tillfälligt underskott Inflödet av patienter från öster och väster ökar inom flera kliniker inom NSC. Ingen ekonomisk reglering har hittills skett mellan närsjukvårdsenheterna utan patienterna har hanterats inom NSC ekonomiska ram. När det ekonomiska läget är förvärrat är detta ej längre möjligt. Det gäller främst patienter till Neurologen, men även till Beroendekliniken och Medicinska akutkliniken. Ökningen avser länssjukvård. Även inflödet av patienter från övriga kliniker på US är stort under semesterperioder som sommar och jul/nyår. Medicinska akutkliniken tar ett stort ansvar då de har samtliga vårdplatser öppna årets alla dagar. Konsekvensen blir att Medicinska akutklinikens egna patienter får utlokaliseras vilket i sin tur genererar kostnad för köpt vårdplats. Enbart under semesterperioden 2014 orsakade detta 500 tkr i kostnad för utlokaliserade patienter. Inflödet av patienter till Akutkliniken verkar stabiliserats efter flera år av kraftiga produktionsökningar. Under 2014 har ett utvecklingsprojekt med sjuksköterskebaserad mottagning startat igång vilket har bidragit till frigjord tid för läkare och bättre flöde för patienterna. Tillsammans med ett förändrat arbetssätt och bemanningsstrukturer som resulterat i en stabil bemanning är kliniken på god väg att uppnå balans i sin ekonomi. Kostnader för rekrytering och korttidsfrånvaro har minskat. Det pågår ett ständigt arbete med översyn av medicinsk service och viss farhåga finns över kostnadsutvecklingen som är ständigt ökande. Antal inläggningar från Akutkliniken minskar, se diagram i bilaga x. Detta sker dock på bekostnad av ökade kostnader för medicinsk

6 Delårsrapport service då det tas fler röntgen och labanalyser på Akutkliniken innan patienten får åka hem. Habiliteringens underskott förklaras till stor del av kraftigt ökade kostnader för hjälpmedel. Kostnaden är svår att styra då förskrivningen är lagreglerad. Patientgrupperna som den största ökningen främst finns inom är nyanlända multihandikappade barn samt överlevande för tidigt födda barn. Ökningen orsakas även av antal separerade vårdnadshavare med rätt till trippelförskrivning av hjälpmedel. En länsgemensam analys av kostnadsutvecklingen inom hjälpmedelsområdet har gjorts vilken har lett till ett uppdrag att ta fram lämplig modell för uppföljning framgent. Inom vuxenpsykiatrin har det skett en kraftig ökning av sjukvårdsproduktionen. Slutenvården har en konstant beläggning mellan % och behovet av att öka tillgången på slutenvårdsplatser och hitta alternativa vårdformer är stort. Dialog med kommunen sker kontinuerligt avseende patienter som bedöms klinikfärdiga inom psykiatrin. Kostnaden för utomlänsvård har ökat kraftigt pga. att kliniken bedömt att ett antal patienter inte kan vårdas inom kliniken utan har remitterats till andra sjukhus. Geriatrikens brist på specialistläkare och delvis även sjuksköterskor skapar merkostnader för kortsiktiga bemanningslösningar. Särskild insats görs för att analysera alla möjliga lösningar för att komma tillrätta med bristen särskilt inom läkarkompetensen. Några av NSC:s kliniker har en ekonomi i balans, dock minskar tidigare genererade överskott. Det gäller främst de psykiatriska klinikerna, men även LaH. De båda psykiatriska klinikerna har lyckats rekrytera på en del vakanta positioner vilket gör att tidigare ekonomiska överskott minskar under Generellt har det dock varit stor restriktivitet under 2014 både gällande ersättningsrekryteringar och för återbesättning av vakanta tjänster. Varje personalbehov granskas av PE-chef, HR-chef, ekonomichef samt berörda ekonomer och HR-konsulter. LaH påverkades i hög grad av hemsjukvårdsreformen då de hade ett primärvårdsuppdrag som överfördes till kommunen tillsammans med en del av den egna LaH-verksamheten. Förändringar kopplade till schema orsakade en bemanningsbrist på sjuksköterskor vilket visar sig i det ekonomiska resultatet för LaH 2014 som visar ett stort ekonomiskt överskott. Sjuksköterskerekryteringen har dock varit mycket lyckosam under hösten 2014 vilket betyder att bemanningen är god inför 2015.

7 Delårsrapport Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/klinik Helårsbedömning 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Akutkliniken ,5 Medicinska Akutkliniken ,5 Mellanjouren medicin ,5 Neurologiska kliniken -4,7 0-5,5 Geriatriska kliniken 0 0 0,1 Psykiatriska kliniken 2 0 6,5 BUP inkl. Ätlänsteam ,2 Habilitering -1,3 0 0,7 Rehabgruppen NSC 0 0 0,1 Rörelse & Hälsa 1 0 2,7 Beroendekliniken 0,5 0 0,1 LAH 1,5 0 0,4 Primärvård ,1 Övrigt 4 0 2,8 Summa ,1

8 Delårsrapport Fördjupad ekonomisk analys KPP Inom Närsjukvården centrala Östergötland görs benchmarkinganalys mätt med KPP-metodik för Akutkliniken US, Medicinska akutklinken samt Neurologiska kliniken, Geriatriska kliniken samt LaH Linköping. Syftet är att analysera respektive kliniks kostnader för produktionen 2013 i förhållande till genomsnittskostnaden i Sverige för jämförbarklinik inom jämförbar sjukhusnivå. Den egna kostnaden ställs i relation till alternativkostnaden, dvs den kostnad respektive klinik skulle ha haft om den legat på rikets snittkostnad. Relationstalet 100 motsvarar rikssnittet i kostnad medan värde över innebär en högre kostnad och värde under en lägre kostnad. Data är hämtad i SKL:s databas och distribuerad av Landstinget i Östergötlands KPP-grupp. För 2013 har Akutkliniken US ett relationstal på 105,1, dvs teoretiskt överstiger kostnaden den genomsnittliga kostnaden för övriga Akutkliniker på universitetssjukhusen i riket. Kostnaden per DRG-poäng uppgår till kr vilket kan jämföras med en kostnad på kr per DRGpoäng i riket. Detta innebär att alternativkostnaden för Akutklinken uppgår till 7,7 mkr, dvs med rikets snittkostnad för DRG skulle Akutklinken kunna reducera sin kostnad motsvarande belopp. Akutkliniken US har infört akutläkarbemanning vilket innebär att akutläkarkompetensen innefattar jouråtaganden som tidigare låg på specialistkliniker såsom kirurgi, ortopedi, neurologi och infektion. Ersättning motsvarande kostnaden har överförts. I akutläkarnas ST-utbildning ingår randning på olika specialistkliniker. Innan det finns färdiga specialister tjänstgör en stor del av ST-läkarna på andra kliniker för randning vilket medför en ökad grundbemanning. Merkostnaden beräknas uppgå till ca 6 mkr. Dessutom har Akutkliniken US uppdrag att bemanna Akutkliniken i Motala motsvarande en merkostnad på ca 6,9 mkr Akutkliniken US är första linjen för traumafall i länet och har en bemanning för att klara uppdraget. I Akutklinikens uppdrag ligger också ansvar för Alma-team samt vårdplatskoordinatorer som betjänar hela sjukhuset. Medicinska akutkliniken (MEA) ligger klart under riksgenomsnittet i sina kostnader, med ett relationstal om 65,9. Kostnad per DRG-poäng uppgår för MEA till kr att jämföra med rikets snittkostnad per DRG poäng som uppgår till kr. Organisatoriskt kan det finnas regionala skillnader för de olika sjukhusen vad gäller omhändertagandet av motsvarande patienter som vårdas på Medicinska akutkliniken. Dock har kliniken under lång tid effektiviserat sina processer och tagit ett allt större ansvar i den medicinska akutvårdskedjan. Medicinska akutkliniken är en akutklinik där medelvårdtiden är kortare än riksgenomsnittet. Patienterna färdigvårdas avseende slutenvård i mycket hög utsträckning (80%) och kliniken inrymmer vårdplatser med förhöjd vårdnivå. Inom slutenvården ligger Medicinska akutkliniken under riksgenomsnittet på samtliga DRG. Hade kliniken haft en riksgenomsnittlig kostnad hade Medicinska akutklinikens kostnad ökat med drygt 34 mkr, från 65 mkr till 99 mkr. Neurologiska kliniken har högspecialiserad vård som innefattar vård av patienter inom vår sjukvårdsregion Kalmar och Jönköping, patienter från övriga län samt från Närsjukvården i öster respektive väster inom Landstinget i Östergötland. Avvikelsen i kostnader jämfört med riket är 19,8 mkr vilket till stor del förklaras av den stora andelen högspecialiserad vård. Neurologiska kliniken har en kostnad per DRG poäng i slutenvård på kr att jämföra med kr i riket. Det är en stor avvikelse inom DRG A56E som innefattar Kramper och

9 Delårsrapport huvudvärk, och som innehåller bl.a. epilepsidiagnoser. Kostnaden för denna DRG avviker inom Neurologiska kliniken vilket kan förklaras av stora kostnader för videometri. Videometri är en högspecialiserad vård som kräver mycket personella resurser i form av extravak. En videometri med 24-timmars vak i två veckor får samma DRG som en förstagångskramp som sköter sig själv under ett observationsdygn med vanlig vårdnivå. DRGkostnaden per poäng i öppenvården är kr att jämföra med kr i riket. I kostnaden utgör klinikläkemedel en stor post vilket har samband med ansvaret för den högspecialiserade vården. Data visar att kliniken inte avviker från rikssnittet gällande förskrivning av specialistläkemedel. Geriatriska kliniken har ett relationstal på 132,4 och skulle ha en kostnad som är 18,8 mkr lägre med snittkostnad enligt riket. Rehabilitering inom slutenvården medför en högre kostnad för Geriatriken jämfört med riket. Det beror bland annat på att de har haft patienter med långa vårdtider med paramedicinska insatser vilket varit kostsamt. Det skedde en kraftig ökning av medicinskt färdigbehandlade patienter som kommunen inte förmådde ta emot under 2013 vilket medförde långa vårdtider och därmed en högre kostnad per patient. LaH i Linköping har en välfungerande hemsjukvård som avlastar många specialistkliniker på sjukhuset. Kliniken består av en palliativ slutenvårdsavdelning, palliativ hemsjukvårdsorganisation samt akut-lah i hemmet. Den palliativa slutenvårdsavdelningen är liten i förhållande till riket, 6 vårdplatser, vilket ger en högre kostnad per patient jämfört med en större avdelning. Linköping saknar hospice vilket finns i andra städer i vår storlek och en större andel cancerpatienter dör i eget hem än på de flesta håll. Akut-LaH har ett befolkningsansvar och ansvar att frigöra vårdplatser på US. Detta innebär många diagnoser vilket ställer krav på flödeseffektivitet snarare än resurseffektivitet. Totalkostnaden uppgår till 54 mkr varav 10 patienter har genererat kostnader motsvarande ca 7,4 mkr. Jämfört med riket ligger relationstalet på 100,2 vilket indikerar att kostnaden motsvarar rikets.

10 Delårsrapport Tabell specifikation resultat Verksamhetsområde/klinik Centrums resultat jämfört nationellt 107,3 Klinikens resultat jämfört nationellt för Akutkliniken ,1 - Medicinska akutkliniken ,9 - Neurologiska kliniken ,4 - Geriatriska kliniken ,4 - LaH Linköping ,2 Värde anges som relationstal där tal under 100 är lägre kostnad än riksgenomsnitt för aktuell sjukhusnivå

11 Delårsrapport Ekonomisk redovisning Bilaga Närsjukvård i centrala Österg Helårsbedömning 10 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 10 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter ) 2) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader ) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ) 2) Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag i budget ligger from 2014 i utfall på konto ) Poster påverkade av hemsjukvårdsreformen då resurser flyttades över till kommunen. Reducering av framför allt intäkter, personalkostnad samt hjälpmedel ) Kostnad för hyrpersonal redovisas under köpt verksamhet men samtliga tjänster budgeteras i personalkostnader

12 Delårsrapport Närsjukvård i centrala Österg Bilaga 1 Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager -60 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

13 Delårsrapport Investeringsredovisning Bilaga 1 Föregående Investeringar Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget 2014 Bokslut 2013 Inventarier Datorutrustning 54 Medicinteknisk apparatur Summa

14 Delårsrapport Bilaga Närsjukvård i centrala Österg Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2014 IB Bokslut 2013 Not # TILLGÅNGAR # Inventarier # Datautrustning # Medicinteknisk apparatur # Summa Anläggningstillgångar # Förråd mm # Övriga kortfristiga fordringar 44 8 # Förutbet kostn upplupna intäkt # Kassa och bank # Summa Omsättningstillgångar # SUMMA TILLGÅNGAR # EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER # Balanserat eget kapital # Årets resultat # Summa Verksamhetens eget kapital # Semlöneskuld okomp övertid mm # Upplupna kostn förutbet intäkt # Summa Skulder # SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER

15 Delårsrapport Primärvårdsrapport 207 Närsjukvård i centrala Österg Helårsbedömning 10 Resultaträkning (tkr) Helårsbedömning 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not 10 Intäkter 1008 Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader 1200 Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader 1212 Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar 1400 Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 1612 Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

16 Delårsrapport Ledningsstaben RESULTATUTREDNING, VÅRDVAL PRIMÄRVÅRD Resultat och eget kapital per vårdcentral och vårdcentralsområde Helårsbedömning Primärvårdsområde centrala länsdelen (mkr) PEOE/alt PEVE Resultat 2014 HB10 Eget kapital * Resultat 2013 Resultat 2012 Resultat 2011 Resultat 2010 Resultat 2009 Vårdcentraler Vårdcentralen Ljungsbro ,3 3,8 0,8 1,1 0,6 0,0 1,0 Vårdcentralen Skäggetorp ,0-16,0 0,7 0,1-2,6-4,3-6,8 Vårdcentralen Kärna ,0 2,2 0,9 0,6 0,6-0,3 0,3 Vårdcentralen Ryd ,5 2,6 1,3 1,0 1,1 0,7 0,0 Vårdcentralen Lambohov ,0-2,5-0,7-0,5-0,1-1,3 0,1 Vårdcentralen Kungsgatan ,4 6,4 0,5 1,5 0,8 0,6 1,5 Vårdcentralen Valla ,2-0,2 0,6 1,3-0,6-1,7-1,0 Vårdcentralen Tannefors ,0-6,1-3,6-0,4 0,2 0,2 0,5 Vårdcentralen Linghem ,0-0,4 0,0 0,3-0,3-0,8 0,4 Vårdcentralen Ekholmen ,8 4,7-0,2 0,9 0,2 0,4 1,5 Vårdcentralen Nygatan ,8 1,3 0,3 0,1 0,1 0,2-0,2 Vårdcentralen Åtvidaberg ,8 2,1 2,1 0,8-0,3 0,3 0,0 Vårdcentralen Kisa ,0-2,5-0,7-0,8 0,0 0,8 0,2 Vårdcentralen Österbymo ,0-1,0-0,1 0,5 0,0-0,6 0,3 Jourcentralen ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gemensamt PV-område ,8 14,2 1,2 0,2 4,0 4,2 3,8 Summa primärvårdsområde -5,0 8,6 3,1 6,8 3,7-1,6 1,5 **) Kommentar Avgår del utanför vårdvalsuppdrag (ange vad och för vilken VC) Vårdcentralen Skäggetorp Utbildningsmottagning -2,0-1,0-1,0 Vårdcentralen Åtvidaberg - PAH uppdrag ,0-1,0 Summa Vårdval primärvårdsområde 11,6 4,7-0,6 2,5 * Eget kapital motsvarar resultat från år , enligt specifikation nedan: Eget kapital Hela PVverksamheten Del utanför vårdvalsuppdrag Vårdvalsuppdrag Resultat Primärvårdsområde ,5-1,0 2,5 Resultat Primärvårdsområde ,6-1,0-0,6 Resultat Primärvårdsområde ,7-1,0 4,7 Resultat Primärvårdsområde ,8 0,0 6,8 Resultat Primärvårdsområde ,1 0,0 3,1 Resultat Primärvårdsområde ,0 0,0-5,0 UB Eget kapital ,6-3,0 16,6 **) Kommentar (del utanför vårdvalsuppdrag) Vårdcentralen Skäggetorp Utbildningsmottagning Sedan maj 2008 har en utbildningsmottagning byggs upp och varit verksam inom vårdcentralen Skäggetorp, med stöd av projektmedel från Hälso- och sjukvårdnämnden. Syftet med projektet är att på sikt öka tillgängligheten på allmänläkare och underlätta kompetensförsörjningen inom primärvården. På utbildningsmottagningen har läkare med utländsk utbildning och avsaknad av tillräcklig erfarenhet av svensk primärvård introducerats och utbildats. Inom ramen av projektet har en arbetsmodell med sambedömning av varje parientbesök och andledning av erfarna distriksläkare tillämpats och vidareutvecklats. Under år har vissa kostnader varit ofinansierade storleksmässigt 1 mkr årligen. Vårdcentralen Åtvidaberg PAH uppdrag Vårdcentralen Åtvidaberg har ett PAH uppdrag (primärvårdsansluten hemsjukvård) där följande patienter kan vara akuella; progressiv, ej botbar sjukdom med kort förväntad överlevnad oavsett orsak, behov av temet på vårdcentralens samlade resurser eller förväntas få det inom en nära framtid patienter med pågående palliativ onkologisk behandling, patienter med behov av medicinska insatser större än den basala hemsjukvården kan erbjuda. Behovet av PAH var stort år 2011 och innebar en utökad PAH verksamhet med ökade kostnader som följd. Kostnader som under år 2011 varit ofinansierade uppskattas till 1 mkr.

17 Delårsrapport Diagram Akutkliniken US inläggningar Bilaga Akutkliniken US Inläggningar år 2011, 2012, 2013, Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec