En studie av arbetet med elevers personliga utveckling på en gymnasieskolas individuella program. Kajsa Reimer

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 18 hp Personlig utveckling En studie av arbetet med elevers personliga utveckling på en gymnasieskolas individuella program Kajsa Reimer Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik Handledare: Göran Cöster Ht 2008 OXA 299 1

2 LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 18 hp ABSTRACT Kajsa Reimer Personlig utveckling En studie om arbete med elevers personliga utveckling på en gymnasieskolas individuella program Personal development A study of the work with students personal development at a secondary school s individual program Antal sidor: 36 Syftet med arbetet var att studera hur personlig utveckling hos elever uppmärksammas och finns med i verksamheten på individuella programmet (IV) på en gymnasieskola. Då eleverna på programmet av olika anledning är i behov av extra stöd och har svårigheter att nå kunskapsmålen är den personliga utvecklingen extra viktig. Metoden som användes för att genomföra undersökningen var semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med tio elever och två lärare på IV. Resultaten visar att lärarna medvetet arbetar med elevernas personliga utveckling och att de saknar ett bra sätt att utvärdera och dokumentera det på. Resultaten visar också att alla tillfrågade elever tyckte att de hade utvecklats på IV. Mina slutsatser visar att lärarnas sätt att arbeta stämmer också överens med de faktorer som har hjälpt eleverna till utveckling. Framgångsfaktorer som framkommit i min undersökning återfinns också i tidigare studier. Tidigare studier visar att personalens engagemang är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn vilket också stärks men min undersökning. Nyckelord: Framgångsfaktorer, individuella programmet, kvalitetsmått, måluppfyllelse, personlig utveckling 2

3 Innehåll Introduktion... 4 Bakgrund... 4 Gymnasieskolans individuella program... 4 Kvalitetsmått... 5 Personlig utveckling... 7 Styrdokument... 7 Lokal kvalitetsredovisning... 8 Elevers inställning till IV i tidigare studier... 9 Problemområde... 9 Avgränsningar Syfte och frågeställningar Metod Val av metod Instrument Urval Process Bearbetning av data Resultat Lärarnas arbete med elevernas personliga utveckling (frågeställning 1a) Lärarnas mål när det gäller elevernas personliga utveckling (frågeställning 1b) Lärarnas mått på elevernas måluppfyllelse när det gäller personlig utveckling (frågeställning 2) Elevernas tankar, förväntningar och farhågor om IV innan de började där (frågeställning 3) Elevernas mål när det gäller personlig utveckling på IV (frågeställning 4a) Elevernas tankar om sin personliga utveckling på IV och vad som har hjälpt dem att utvecklats (frågeställning 4b & 5) Analys av resultat Lärarnas arbete med elevernas personliga utveckling (frågeställning 1a) Lärarnas mål när det gäller elevernas personliga utveckling (frågeställning 1b) Lärarnas mått för elevernas måluppfyllelse när det gäller personlig utveckling (frågeställning 2) Elevernas tankar, förväntningar och farhågor om IV innan de började där (frågeställning 3) Elevernas mål när det gäller personlig utveckling på IV (frågeställning 4a) Elevernas tankar om sin personliga utveckling på IV och vad som har hjälpt dem att utvecklats (frågeställning 4b & 5) Diskussion Koppling mellan resultat och tidigare studier Överensstämmelse mellan lärarnas arbete och elevernas upplevelser Egna reflektioner Kritik mot det egna arbetet Förslag till fortsatt forskning Referenser Bilaga 1 - Intervjumanual Bilaga 2 - Intervjupersonernas skolbakgrund

4 Introduktion Det här arbetet är en studie av individuella programmet (ofta förkortat med IV) på en gymnasieskola i Sverige och hur elevernas personliga utveckling uppmärksammas och finns med i programmets verksamhet. Studien speglar både lärarnas och elevernas perspektiv på ämnet. Lärarnas mål, arbete med och mätning av elevernas personliga utveckling framkommer liksom elevernas egna mål och faktiska personliga utveckling under sin tid på individuella programmet. Personlig utveckling som ett mått på framgång, jämte måluppfyllelse och betyg, är särskilt viktigt på individuella programmet där flertalet elever är i behov av särskilt stöd på ett eller annat sätt. En del elever behöver mycket hjälp, stöd och anpassningar för att nå kunskapsmålen medan en del inte når ända fram till ett betyg men ändå har växt och utvecklats som personer på vägen. Att öka begreppet måluppfyllelse till att även innefatta personlig utveckling anser jag är positivt för alla parter som verkar i skolan men främst för eleven som kämpar men ändå inte når fram till ett betyg och lyckas i dagens mening. Mitt intresse för ämnet uppstod då jag arbetade ett läsår på IV och såg flertalet elever kämpa och utvecklas utan att nå betyg i sina skolämnen. Jag insåg då att utvecklingen av eleverna som personer är minst lika viktig att uppmärksamma och lyfta fram som framsteg som görs i ämnena. För vissa av eleverna som jag stötte på var ett betyg avlägset men med uppmärksamhet och stöttning på vägen kom att måluppfyllelsen lite närmare. Jag insåg också att framgång inte bara kan mätas genom betyg utan att man måste hitta ett kompletterande sätt att mäta och dokumentera utveckling med för att komma åt olika delar i elevernas utveckling. Målgrupp för mitt arbete är studenter på lärarutbildningen, verksamma inom pedagogisk verksamhet, elever och föräldrar. Bakgrund I detta kapitel kommer att ges en bakgrund till hur gymnasieskolans individuella program fungerar idag, vilka kvalitetsmått och framgångsfaktorer som kan identifieras i verksamheten samt vad personlig utveckling kan innebära. Fokus kommer att ligga på den teori som har betydelse för elevernas personliga utveckling. En granskning av vad styrdokument, nationella såväl som lokala, ger en bild av vilka riktlinjer skolan har att rätta sig efter när det gäller arbetet med elevernas personliga utveckling. Gymnasieskolans individuella program När den nya gymnasieskolan tog form 1992 stods det klart att det individuella programmet (IV) skulle ta hand om de elever som inte var behöriga att söka in till ett nationellt eller specialutformat program direkt efter år 9 i grundskolan (Myndigheten för skolutveckling 2007b). I dag är individuella programmet tredje största programmet på gymnasieskolan, bara de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen är större (Myndigheten för skolutveckling 2007a). Eleverna som återfinns på IV idag är en brokig skara med en blandning av både behöriga och obehöriga. Ungefär 45 % av eleverna på IV är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan. Bland de behöriga återfinns väntarna som går på IV i väntan på en ledig plats på det program de önskar, bytarna som har hoppat av från ett program och går på IV i väntan på ny antagning till övriga program och avhopparna som har avbrutit sina gymnasiestudier och som går på IV i väntan på annan sysselsättning eller studier. Övriga 55 % av eleverna på IV saknar ett eller flera betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik och är därför inte behöriga till andra program inom gymnasieskolan. Gemensamt för de obehöriga eleverna är att de är i behov av särskilt stöd på ett eller annat sätt för att nå målen. Anledningar till att de saknar betyg kan bero på att de har problem som är 4

5 kopplat till någon typ av diagnos, att de är omotiverade, att de har fått för lite stöd tidigare under skoltiden, att de har sociala problem, att de har invandrat sent till Sverige eller att de är svaga eller på gränsen till särskola (Utbildningsdepartementet 2008). Av eleverna som går första året på IV börjar knappt en tredjedel på ett nationellt program på gymnasiet året därpå, samtidigt som drygt en fjärdedel lämnar skolan helt och hållet. Detta innebär att många elever går flera år på IV för att få sin behörighet, om de ens klarar av det. De elever som inte får sin behörighet ses som misslyckanden i statistiken på grund av att de saknar ett eller flera betyg även om de kommer att klara sig bra i sitt framtida liv och i samhället. Gymnasieutredningen menar att IV:s uppdrag, att förbereda för fortsatta studier, är för snävt och komplext och att det krävs samverkan mellan skola, socialtjänst och landsting för att lösa elevernas problem och att det inte bara ska betraktas som bristande behörighet (Utbildningsdepartementet 2008). Det finns inga nationellt fastlagda kursplaner för IV och därför har kommunerna ett stort ansvar för hur utbildningen fungerar. Individuella studie- och utvecklingsplaner blir därför mycket viktiga på IV. Dessa planer beskriver såväl kunskapsmässig som social och personlig utveckling. Det är viktigt att visa på allt som leder framåt för personlig utveckling, kunskapsutveckling och motivation (Myndigheten för skolutveckling 2007a). Kvalitetsmått Kvaliteten på IV är idag olika i kommunerna och beror på i vilken utsträckning man satsar på programmet (Myndigheten för skolutveckling, 2007a). På många platser finns en fungerande organisation med bra undervisning medan det på andra platser inte fungerar lika bra vilket resulterar i att ungdomarna inte får den utbildning som de behöver för att komma vidare (Utbildningsdepartementet 2008). Kvalitet mäts genom måluppfyllelse, d v s hur många elever som lyckas uppnå godkänt betyg eller högre i de ämnen som de studerar. För att kunna öka kvaliteten på programmet och undervisningen krävs att det går att identifiera de faktorer som är framgångsrika i arbetet och hela programstrukturen och organisationen av skolan. Det går att skilja på systemrelaterade och processrelaterade kvalitetskriterier (Myndigheten för skolutveckling, 2007a & 2007b). Systemrelaterade kvalitetskriterier Systemrelaterade kvalitetskriterier handlar om organisation mellan och inom skolformer både när det gäller hela kommuner och varje skolledning. Organisationen ger förutsättningar för vilken kvalitet som undervisningen kan hålla. Det kan handla om att varje elev måste erbjudas studier på heltid, att varje elevs förutsättningar, önskemål och behov ska styra organisationen, att arbetsplatsförlagd praktik styrs genom kursplaner och valideras för att ge gymnasiepoäng eller att måluppfyllelse på IV måste innebära andra alternativ än enbart erhållna betyg. Det kan också innebära samverkan mellan olika skolformer, gymnasieprogram, näringsliv etc. för att ge en helhetssyn i skolgången, motverka negativa skolkulturer och förhindra avhopp från gymnasieskolan. (Myndigheten för skolutveckling, 2007a & 2007b). Processrelaterade kvalitetskriterier De processrelaterade kvalitetskriterierna är möjliga för skolans personal att påverka och handlar om hur verksamheten organiseras med tanke på utveckling och lärande. En viktig faktor här är adekvat kompetens hos rektor och lärare. Anpassning till varje elevs behov när 5

6 det gäller innehåll, arbetssätt och arbetsformer är också viktigt liksom en positiv elev- och kunskapssyn där utgångspunkten är att eleven kan utvecklas. Motivationsskapande arbete genom att bygga bra relationer, tillit, förtroende, ökad självkänsla och motivation är en grund för att sedan kunna fokusera på kunskapsuppdraget som skolan har till grund. Samverkan inom skolan och med omvärlden ses också som ett processrelaterat kvalitetskriterium (Myndigheten för skolutveckling, 2007a& 2007b). Framgångsfaktorer Orsakerna till att elever misslyckas i skolan och inte når kunskapsmålen och får behörighet är starkt kopplade till tidigare beskrivna kvalitetskriterier. Utöver de orsaker som har med brister i processer och organisation att göra finns även de individrelaterade orsakerna. Det kan vara till exempel medicinska orsaker, psykiska eller sociala svårigheter, inlärningssvårigheter eller att eleven är sent anländ till Sverige och därför inte har samma förutsättningar som övriga elever (Myndigheten för skolutveckling 2007a). För att kunna arbeta på ett framgångsrikt sätt krävs goda relationer mellan elever, pedagoger och föräldrar. Den sociala arbetsmiljön och motverkandet av mobbning ger ökade förutsättningar för trygghet och trivsel, vilket i sin tur ger förutsättningar för ett lustfyllt lärande, bättre hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att lärare ser varje elev, lyssnar, uppmuntrar, har tilltro till deras förmåga och ger stöd att utvecklas. För detta krävs att lärare får kunskaps- och kompetensutveckling om elevers sociala utveckling. Det är också viktigt att elevernas självkänsla och samarbetsförmåga utvecklas. För att skolan skall lyckas med sitt uppdrag måste den prioritera basfärdigheter såväl som sociala färdigheter. Idag är elevernas måluppfyllelse via betygsnivå i fokus när man bedömer hur väl skolan lyckas i förhållande till sitt uppdrag. Att använda betygsutfall som ett enda mått på skolans måluppfyllelse i vid bemärkelse har dock brister både när det gäller att jämföra och bedöma skolors kvalitet och när det gäller bedömningar på individnivå (Myndigheten för skolutveckling 2003, sid 24). Genom att identifiera och arbeta med framgångsfaktorer i verksamheten kan kvaliteten höjas och elevernas förutsättningar förbättras. Myndigheten för skolutveckling (2003, 2007a) har identifierat följande framgångsfaktorer som bör stå i centrum i verksamheten på IV; Helhetssyn i arbetet Integrering Relationer mellan lärare och elev och elever sinsemellan Samverkan med föräldrar och närsamhälle Professionellt ledarskap Kvalificerade lärare Kunskapsmålen prioriteras Jämte de framgångsfaktorer som har identifierats för en framgångsrik skola beskriver psykologen Abraham Maslow, genom sin behovshierarki för personers självförverkligande, förutsättningar för personlig utveckling. Först kommer kroppsliga behov och behov av trygghet, sedan behov av gemenskap och tillgivenhet, därefter uppskattning, och till sist behovet av självförverkligande. Behoven på en lägre nivå måste vara tillfredställda innan mål högre upp kan bli viktiga och relevanta för personen. Ett sätt att använda detta i verksamheten kan vara att erbjuda frukost som obligatoriskt moment i skoldagen för att ge ökade förutsättningar till en bra skoldag (i Myndigheten för skolutveckling 2007a). 6

7 Personlig utveckling Utveckling kan definieras som en process där något förändras och ofta blir mer komplicerat (Nationalencyklopedin 2009). Personlighetsutveckling innebär människans utveckling till en individ med avseende på bestående, karaktäristiska mönster som har med förhållningssätt till andra människor och situationer att göra. Utvecklingen innebär hur dessa mönster utvecklas genom livet, från tidig barndom till vuxenlivet (Nationalencyklopedin 2009). Styrdokument Skolans verksamhet vilar på styrdokument både på nationell och på lokal nivå. Till de nationella styrdokumenten räknas skollag, förordningstexter, läroplan och kursplaner för olika kurser och ämnen. Lokala styrdokument kan vara kommunal skolplan, lokala kursplaner och lokala arbetsplaner. Nationella styrdokument Skollagen (1985:1100), som styr skolverksamheten i Sverige, säger att Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd (Utbildningsdepartementet 1985, 1 kap. 2 ). Vidare står skrivet att skolans verksamhet skall drivas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. För IV finns riktlinjerna att verksamheten först och främst skall förbereda eleverna för vidare studier på ett nationellt eller specialutformat program på gymnasieskolan (Utbildningsdepartementet 1985). I gällande läroplan för gymnasieskolan (Skolverket 1994) står att läsa: Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället (Skolverket 1994, sid 5). För att göra detta möjligt skall skolan anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Elever med särskilda behov skall ges extra uppmärksamhet och därför måste undervisningen vara individuell. Till detta skall varje elev få utmaningar och möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och lärdomar ger dem möjlighet till personlig utveckling. Syftet med detta är att skapa en positiv inställning till lärande eller återskapa en sådan inställning hos elever som har negativa erfarenheter av skolan. Skolan skall också hjälpa till att stärka elevernas tro på framtiden och sig själva. Målet när det gäller detta är att varje elev tror på sin egen förmåga att utvecklas och får en insikt om sitt lärande och kan utvärdera detta (Skolverket 1994). Varje elev som lämnar ett individuellt program skall ha en planering för och goda möjligheter till fortsatt utbildning eller förvärvsarbete. Lärarens ansvar är att stärka varje elev så att dennes förutsättningar till lärande och fortsatt sysselsättning blir så bra som möjligt. Samverkan mellan lärare kan vara aktuellt om det ger eleven ytterligare bättre möjligheter att nå målen. Personalen i skolan skall också arbeta för att eleverna utvecklar en känsla av samhörighet med andra elever. Skolans värdegrund skall diskuteras med eleverna och gruppen/skolan skall utarbeta gemensamma regler som skall gälla (Skolverket 1994). 7

8 Lokala styrdokument för aktuell skola I kommunens skolplan för undersökt skola går att läsa att gymnasienämnden har valt ut att fokusera på tre prioriterade områden (varav jag här väljer att presentera de två som har med elevernas personliga utveckling att göra); Resultat och kunskapsutveckling: Utbildningen skall ge varje elev bra förutsättningar för fortsatta studier eller en anställning. Varje elev skall möta utmaningar och få utvecklas och gå vidare i sitt lärande utifrån sina förutsättningar. Fokus skall ligga på att eleverna skall nå de nationella kunskapsmålen för gymnasiet. Normer och värden: Skolan skall fungera som en mötesplats där alla känner sig trygga och får en möjlighet att utvecklas. Alla skall bli uppmärksammade, sedda och respekterade och var och en som ser att någon behandlas illa skall reagera och ingripa. I den lokala arbetsplanen för Individuella programmet på gymnasieskolan i aktuell kommun finns tre mål, vilka jag citerar nedan, som går att koppla ihop med elevernas personliga utveckling: Mål 1: Att vidareutveckla och utvärdera målen för programmet för att lokalisera framgångsfaktorer i verksamheten. Frågor/områden att arbeta med kan vara; Vad bör utvärderas? Genomföra elevenkät vid läsårets slut samt muntliga intervjuer med några elever. Uppföljning med tidigare elever för att se vad de gör några år efter att de slutat på IV. Eventuellt hitta andra modeller för utvärdering. Mål 2: Att arbeta med dokumentation av verksamheten på programmet med syfte att visa på varje elevs utveckling och särskilda åtgärder för densamma. Områden att arbeta med kan vara: Individuella studieplaner, åtgärdsprogram, loggbok över insatser för den enskilde eleven och utarbetande av strategi för de elever som inte går vidare till ett annat nationellt program. Mål 7: Att arbeta med elevernas sociala utveckling med syftet att varje elev skall kunna leva ett bra framtida liv. Här skulle man kunna arbeta med att ha ett väl fungerande samarbete med grundskolan och BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin). Lokal kvalitetsredovisning För att utvärdera verksamheten gör varje rektor på gymnasieskolan årligen en kvalitetsredovisning över sitt verksamhetsområde. I den framkommer hur väl verksamheten lever upp till målen som satts upp och vad som behöver förbättras inför kommande år. I kvalitetsredovisningen 2007 för det studerade IV-programmet beskrivs verksamheten som en utbildning med tydlig struktur där målen för verksamheten är väl kända för eleverna. Det framkommer att målet för IV är att stödja elevens lärande och personliga utveckling. Detta görs genom att erbjuda utbildning som förbereder för vidare studier eller arbete, ha en väl fungerande dialog med eleverna om deras studier för att kunna planera efter deras intressen, styrkor, svagheter och erfarenheter samt att möjliggöra för elevens vårdnadshavare att vara delaktig. För en del elever behövs ytterligare mål, utöver kunskapsmål, för att stödja socialiseringsprocessen mot vuxenlivet. Det kan vara att gå upp på morgonen, passa tider och att komma till skolan varje dag. Kvalitetsredovisningen talar om att verksamheten utvärderas med en elevenkät vid varje läsårsslut för att elevernas synpunkter på programmet skall komma fram. Jämte detta så sammanställs de betyg som satts under året för att kunna mäta och jämföra framgång mellan åren. För att kunna höja kvaliteten på programmet erbjuds kontinuerlig fortbildning för 8

9 personalen där inriktningen är att kunna stödja ungdomar i sin kunskaps- och sociala utveckling. I personalgruppen förs också diskussioner om hur man ska utvärdera verksamheten på ett så bra sätt som möjligt och främst de elever som av olika orsaker inte når behörighet till resten av gymnasieskolan. Programmet har också ett samarbete med andra IVprogram i närområdet, med syfte att byta erfarenheter och höja kvaliteten på sitt arbete. I gymnasieskolans statistik kan man se att de ungdomar som blir behöriga under sin tid på IV, söker sig de flesta sig till de nationella yrkesprogrammen. Elevers inställning till IV i tidigare studier Gymnasieutredningen (Utbildningsdepartementet 2008) ger bilden av att många ungdomar är nöjda och trivs på IV. Den generellt negativa bilden som ibland målas upp är inte rättvisande menar utredningen. Skolverkets studie (2007) om ungdomar som byter studieinriktning eller hoppas av gymnasiet visar också på att ungdomar på individuella programmet är nöjda. Gustav uttrycker att han tyckte lärarna var schyssta när han kommenterade skolan och lärarna. Sara säger lärarna där var jättesnälla, så det året gick jag i skolan. De tar hand om alla, det är som en hel stor familj kände jag. De hittade på saker, det var inte så man skulle räkna matte i 20 minuter utan att det var du kan göra någonting på tavlan och de hittade på saker för det är oftast barn som har svårt för skolan som går där. Det var kul! (Skolverket 2007, s 39). Problemområde Problemområdet som stod i fokus för undersökningen var elever på en gymnasieskolans individuella program och hur deras personliga utveckling uppmärksammas och finns med i skolans arbete. Undersökningen fokuserade både på ett antal elevers egna mål med och erfarenheter av sin personliga utveckling under tiden på programmet, samt två lärares arbete och mål med elevernas personliga utveckling. Då personlig utveckling kan definieras på olika sätt valde jag att utgå från ett antal faktorer som är grundläggande för individuell utveckling och lärande (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Dessa faktorer är; 1. Trygghet och trivsel 2. Förtroendefulla relationer till skolans personal (jag lade även till andra elever) 3. Stärkandet av god självkänsla och självförtroende 4. Fortsatt lust att lära Jag ser att det skulle finnas flera intressenter när det gäller valt problemområde. För elever och föräldrar skulle intresset vara att det blir synligt att personlig utveckling är viktig för att lyckas nå kunskapsmålen i skolan och leva upp till läroplanens mål. Även för att parterna ska bli medvetna om att arbetssättet som tillämpas och ses som framgångsrikt anpassas till var och ens behov och förutsättningar. Personalens intresse för ämnet skulle kunna yttra sig genom att det blir tydligt vilka mål verksamheten har och vilka insatser och anpassningar som görs för att eleverna ska få så goda förutsättningar som möjligt för att nå målen i undervisningen och klara sig senare i livet. Skolledningens intresse sammanfaller med både elever, föräldrar och personals intressen. 9

10 Avgränsningar För att kunna genomföra min undersökning avgränsade jag studien till att omfatta individuella programmet (IV) på en gymnasieskola i västra Sverige. Jag valde att avgränsa studien till en skola av flera anledningar. Dels så är IV organiserat på väldigt olika sätt på olika skolor, dels så trodde jag mig få tillräckligt med underlag för studien på den aktuella skolan. Hela gymnasieskolan har ungefär 1600 elever varav knappt ett hundratal är inskrivna på IV. IV är organiserat i två arbetslag varav det ena erbjuder studier på grundskolenivå varvat med praktiska gymnasiekurser (kallas ofta PRIV) och det andra erbjuder grunskolestudier varvat med miljöpraktik på olika arbetsplatser i olika omfattning. Jag valde att begränsa min undersökning till arbetslaget som arbetar med studier på grundskolenivå och miljöpraktik. I slutet av vårterminen var 36 elever inskrivna i detta arbetslag. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att ta reda på hur elevernas personliga utveckling uppmärksammas och finns med i verksamheten på en gymnasieskolas individuella program. Jag ville ge både lärarnas och elevernas perspektiv i frågan. Frågeställningarna som jag ville få svar på i min undersökning var följande; 1. a) Hur arbetar lärarna med elevernas personliga utveckling på IV? b) Vad har de för mål med detta arbete? 2. Hur mäter lärarna att eleverna når upp till dessa mål? 3. Hur var elevernas inställning till IV innan de började på programmet? 4. a) Vad har eleverna för mål när det gäller sin personliga utveckling under tiden på IV? b) Hur tycker de att de har uppnått dessa mål? 5. Hur anser eleverna att de får hjälp med sin personliga utveckling på IV? Metod Metodkapitlet innehåller val av metod, instrument, presentation av urvalet samt beskrivning av processen. Val av metod Första steget i val av metod stod mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Eftersom syftet med min undersökning var att studera ett begränsat antal individer och förstå deras tankar bakom skolans arbete med personlig utveckling, inte att generalisera mina resultat till att gälla alla elever och all personal på individuella programmet, så bestämde jag mig för att använda en kvalitativ metod för att få bästa möjliga kvalitet på min undersökning. Kvalitativa metoder som stod till buds var etnografi och deltagande observation, kvalitativa intervjuer och fokusgrupper (Bryman 2001). Etnografisk och deltagande observation kräver engagemang i en grupp under relativt lång tid (Bryman 2001) vilket inte gjorde denna metod lämplig för min studie. Fokusgrupper är en typ av kvalitativ intervju med flera personer samtidigt i en grupp. Om intresset för intervjun är hur individer agerar i grupp som gruppmedlemmar är denna metod lämplig (Bryman 2001). Mitt syfte med undersökningen var att förstå vad var och en hade för åsikter i ämnet och 10

11 därför valde jag istället att genomföra kvalitativa intervjuer. Dessa kan vara mer eller mindre strukturerade och sker enskilt. Intervjun är riktad mot intervjupersonens ståndpunkter och åsikter. De kvalitativa intervjuerna finns i två former, ostrukturerade och semi-strukturerade. Båda typerna av intervjuer ger intervjuaren utrymme att frångå ursprungsfrågorna för att följa upp intressanta svar under intervjun. Den ostrukturerade intervjun sker runt ett PM med teman som fungerar som minneshjälp under intervjun. Intervjupersonen får associera fritt runt temana och intervjuaren reagerar på det som är av vikt för undersökningen. Den semistrukturerade intervjun följer en intervjumanual med mer specifika frågor, som får ändra ordning och ordalydelse. Intervjupersonen får svara fritt på frågorna och intervjuaren kan ställa följdfrågor som inte är med i manualen om de anknyter till något som intervjupersonen har svarat (Bryman 2001). För att besvara mina frågeställningar valde jag kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär. Anledningen var att jag ville få så bra förståelse som möjligt om aktuella frågeställningar. Eleverna som jag skulle intervjua var inte vana vid att reflektera och prata om frågor som jag var intresserad av och därför trodde jag att semistrukturerade intervjuer skulle ge bättre kvalitet på undersökningen än vad ostrukturerade intervjuer skulle ha gjort. Jag kunde då ha en flexibel intervju men med styrning för att vara säker på att få mina frågeställningar besvarade. Instrument Intervjumanualerna för lärar- och elevintervjuerna finns som bilaga 1 Intervjumanual s. 34 i detta arbete. Frågorna i manualerna har fungerat som stöd för intervjuerna så att jag på bästa möjliga sätt ska kunna besvara mina frågeställningar. Urval Intervjupersonerna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval (Bryman 2001) där de elever som var närvarande, de aktuella dagarna för intervjuerna, tillfrågades om de ville ställa upp och delta. Av elva närvarande elever så avstod en från att delta på grund av att han inte hade lust, de övriga tio ställde upp på att intervjuas en i taget. Alla intervjuade elever tillhörde det aktuella arbetslaget för studien. Vid tidpunkten för genomförandet av intervjuerna var 36 elever inskrivna för studier i ett eller flera ämnen. Då intervjuerna genomfördes i slutet av vårterminen innebar detta att många elever klarat av sina kurser och befann sig på miljöpraktik mer än tidigare på terminen. Detta medförde att antalet elever som befann sig i skolan på heltid var få och urvalet på så sätt begränsades ytterligare. Till detta kan också tilläggas att ett antal elever inte har så stor motivation till skolarbete och på grund av detta inte befann sig i skolan. Varför jag ändå valde att genomföra intervjuerna vid denna tidpunkt var för att hinna med innan terminen slutade och eleverna gick på sommarlov. Av de elever som ställde upp för intervjuerna var flertalet förstaårselever på IV men jag bedömer att detta inte har betydelse för resultatet i undersökningen. Alla elever på IV har olika behov och förutsättningar för att klara skolan och är därför unika och på grund av detta bedömer jag att resultaten ändå är jämförbara och representativa trots elevernas olika studietid på programmet. När det gäller urvalet av lärare valde jag att intervjua de två lärare som undervisar de aktuella eleverna. 11

12 Intervjupersonerna Namnen på intervjupersonerna är fingerade. Elevernas skolbakgrund finns samlad i bilaga 2 Intervjupersonernas skolbakgrund s Helena är gymnasielärare utbildad i svenska och engelska men undervisar just nu bara i engelska. Hon började vikariera som lärare i engelska för 10 år sedan när hon själv studerade på komvux. Efter ett år började hon studera engelska på universitetet och detta resulterade i en gymnasielärarexamen i engelska Helena har arbetat på flera olika avdelningar inom komvux, på ungdomslyftet som var en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar i åldern 18 och 25 år samt nu på gymnasieskolans individuella program. Gemensamt för de arbetsplatser där hon har arbetat är att arbetssättet har fokuserat på individen och dennes behov och möjligheter och att var och en har varit med och aktivt påverkat sina studier. Något som återkommer även på IV. På IV har Helena arbetat i 2 år. Mats är grundskollärare och har ca 30 års erfarenhet inom yrket. Han har arbetat 25 år på mellanstadiet, varit speciallärare på ett öppet behandlingshem för ungdomar i åldern år i 6 år och nu senast på gymnasiets individuella program i 2 år. Nu undervisar han främst i svenska och matematik men har även engelska, idrott och livskunskap när behovet finns. Främst genom arbetet som lärare på behandlingshem har han erfarenhet av kontakter med sociala myndigheter och andra institutioner och pedagogiska utredningar av olika slag. Mats har arbetat på många av kommunens skolor. Rickard är 17 år och går första året på IV. Han har under året studerat matematik, svenska, musik och samhällskunskap och fått betyg i alla fyra ämnen. Han lämnar IV och har sökt till annat gymnasieprogram. Maja är 17 år och går första året på IV. Hon har under året studerat matematik, engelska, svenska som andraspråk och samhällskunskap. Hon har inte avslutat någon av sina kurser utan kommer att fortsätta minst ett år till på IV. Ali är 17 år och går första året på IV. Han har under året studerat engelska, svenska som andraspråk och biologi och fått betyg i alla sina ämnen. Han lämnar IV för att börja på annat gymnasieprogram till hösten. Ida är 17 år och går även hon första året på IV. Hon har studerat engelska, matematik och samhällskunskap under året. Hon har fått betyg i matematik och samhällskunskap och kommer därför att fortsätta med engelskan på IV även nästa år. Emma är 17 år och går första året på IV. Hon har under året studerat svenska, engelska och matematik kommer att fortsätta med det även nästa år. Emil är 17 och går sitt första år på IV och har under året studerat svenska, samhällskunskap, musik och biologi. Han har klarat av sina ämnen och fortsätter på annat gymnasieprogram till hösten. Lovisa är 18 år och går sitt andra år på IV. Hon har under två år studerat engelska och matematik och har nu fått betyg i båda ämnena. Hon lämnar IV för att eventuellt studera på annat gymnasieprogram. 12

13 Oskar är 16 år och går första året på IV. Han har studerat engelska, svenska och matematik och har klarat betyg i svenska och matematik. Han kommer att fortsätta på IV nästa år och studera engelska samtidigt som han kommer påbörja gymnasiekursen matematik A. Irina är 19 år och går sitt tredje år på IV. Hon har under sina år på IV läst svenska som andraspråk, matematik, engelska, musik och bild. Hon har klarat alla ämnen förutom engelska men kommer att lämna IV på grund av att hon är för gammal. Troligtvis kommer hon till hösten att börja på folkhögskola där hon bland annat kommer att fortsätta med sina engelskstudier. Louise är 16 år och går första året på IV. Hon har under året studerat matematik och samhällskunskap. Hon kommer att fortsätta på IV nästa år och läsa matematik. Process Intervjuerna genomfördes på skolan i en lokal som var känd för både elever och lärare. Elevintervjuerna hölls relativt korta, minuter, för att eleverna skulle klara av att hålla koncentrationen uppe under hela intervjun. Denna avvägning gjorde jag, tillsammans med övrig personal, för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna. Anledningen till detta var att individerna i den valda elevgruppen inte har någon större vana att reflektera över och tala om frågor som undersökningen rörde. Före intervjun upplystes intervjupersonerna om att de var anonyma i undersökningen och att de inte kan kopplas ihop med skola eller person, att deltagandet var frivilligt och att materialet är skyddat enligt gällande forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet årtal okänt, Bryman 2001, Kvale 1997). De informerades även om att det var viktigt att deras tankar om ämnet kom fram och att de talade fritt samt att intervjuerna spelades in och hur materialet sedan skulle användas. En av intervjupersonerna ville inte bli inspelad på band så under den intervjun antecknade jag så noggrant som möjligt under intervjuns gång. Intervjuerna genomfördes under dagtid då elever och lärare normalt vistas i skolan. Annat arbete fick för en stund ersättas av intervjuerna. Som stöd och utgångspunkt för intervjuerna användes en intervjumanual med frågor som syftade till att ge svar på de, för studien, aktuella frågeställningarna. Då intervjuerna var av semi-strukturerad karaktär tog intervjuerna lite olika vändningar beroende på vad som kom upp under samtalens gång (Bryman 2001, Kvale 1997). Inledningsvis fick eleverna kort beskriva hur deras skolgång hade varit innan IV, vad som hade varit positivt och negativt, samt deras förväntningar och/eller farhågor innan de började på IV. Därefter gick intervjun över till att prata om deras mål med sin personliga utveckling, med utgångspunkt i tidigare angivna faktorer, samt hur de tyckte att de hade utvecklats med tanke på dessa och vad det var som hade gjort att de hade utvecklats eller inte hade utvecklats under tiden på IV. Intervjuerna med lärarna gick till på princip samma sätt som elevintervjuerna men med fokus på lärarnas mål och arbete med elevernas personliga utveckling samt hur måluppfyllelse mäts. Intervjuerna spelades in och samtalen hölls med intervjumanualen som utgångspunkt. Lärarna fick vid detta tillfälle tala fritt utifrån några få frågor och jag begränsade inte tiden men samtalen pågick ungefär 20 minuter. Lärarna fick vid ett annat tillfälle berätta om sin bakgrund i yrkeslivet. 13

14 Bearbetning av data Alla intervjuer utan en spelades in på band och transkriberades därefter av mig själv. Den intervjun som inte spelades in skrev jag själv rent i efterhand. Efter transkriberingen sammanställdes rådata till mer tillgänglig form genom att strukturera data och sortera bort sådant som inte var av intresse för undersökningen med tanke på aktuella frågeställningar. Det som var av intresse presenteras i sammanfattad form under resultat. Jag valde att redovisa resultatet frågeställning för frågeställning och låta varje intervjuperson komma till tals under varje frågeställning. Därefter analyserade jag resultaten och tittade på skillnader och likheter i svaren och detta redovisas under analys av resultat. Intervjupersonerna gavs andra namn för att de inte ska kunna identifieras. Resultat I resultatkapitlet redovisas sammanställning av intervjupersonernas svar, frågeställning för frågeställning. Lärarnas arbete med elevernas personliga utveckling (frågeställning 1a) Intervju med Helena För att ge eleverna trygghet och trivsel i skolan arbetar Helena med små undervisningsgrupper och ett väl fungerande mentorskap. Varje elev har en mentor (som är en av programmets lärare) att vända sig till och som denne kan ha en närmare relation till än till övrig personal. Helena säger att det är viktigt att nå fram till eleven innan man börjar undervisa, annars fungerar inte undervisningen. Eftersom många elever på IV tidigare har blivit illa behandlade i skolan är det extra viktigt att nå fram till var och en tycker hon. Detta kan man göra genom att peppa var och en och bygga ett förtroende, och att visa att lärare också är människor. På IV umgås vi med eleverna hela dagarna, på raster, lunchen, lektioner och arbetspass vilket är bra menar Helena. Goda relationer kan också odlas genom att hitta gemensamma intressen för att skapa en grund att utgå från i det fortsatta arbetet. För att kunna bygga goda relationer och stärka eleverna som personer så måste man vara personlig men inte privat med dem, säger Helena. Detta kan göras genom att till exempel dela med sig av sina egna erfarenheter till eleverna. För att stärka kontakten mellan elev och elev sätter Helena medvetet ihop elever som hon tror kan stärka och stötta varandra. Hon tar också tillfället att på lektioner prata om aktuella saker med eleverna för att främja att eleverna diskuterar och pratar med varandra. Elever med olika nationalitet och etnicitet integreras också i undervisningsgrupperna för att så långt som möjligt undvika främlingsfientlighet mellan elever. Helena har utarbetat ett eget undervisningsmaterial som hon använder i engelskan och som är lätt i början och stegvis blir svårare. Detta anser hon stärker elevernas självkänsla och självförtroende eftersom de flesta kan hänga med från början och lyckas. Hon uppmuntrar också elevernas positiva arbete i alla situationer och tar tillfällen att stärka eleverna genom täta samtal med dem. Ibland tycker Helena att det kan vara svårt att hitta något positivt hos en elev men det är viktigt att ändå peka på det lilla som går att uppmuntra. Eleverna får inte heller hela undervisningsmaterialet på en gång utan de fyller på allt eftersom de blir klara. 14

15 Alla moment som eleven ska göra finns på en arbetsordning så det är lätt för eleven att se vad som ska göras och det går att bocka av när ett moment är klart. Helena försöker få eleverna intresserade för ämnet och anpassa materialet för varje individ för att minska stressen som en del upplever. Ett sätt att minska stressen är genom att inte tvinga någon elev att prata engelska högt inför andra elever utan att istället prata enskilt tillsammans med en elev i taget. Detta gör också att många fler tycker att engelska är roligt säger Helena och att de tycker att det är roligare att gå till skolan. Att undervisningen är flexibel och anpassningsbar gör också att många elever tycker att det är roligare i skolan. Intervju med Mats Mats tycker att grunden är att hitta varje elev, att se varje elev, utan detta får de ingen trygghet. Är eleven sedan trygg så kan den trivas mycket bättre. Det är också viktigt att hitta personliga knytningar, vad eleven tycker är kul och intressant och vad den behöver jobba mer med. Kontakt mellan elev och vuxen knyts i små grupper där det är viktigt att varje individ blir sedd, säger Mats. När varje elev blir sedd så får man en fungerande kontakt. De flesta elever får också kompiskontakter på IV säger Mats. Finns det svårigheter när det gäller detta så försöker jag att se till att de får jobba tillsammans med andra eller på annat sätt hjälpa till lite på traven, fortsätter han. I vissa fall skulle han också vilja styra vem som umgås med vem, alla kontakter är inte positiva kontakter. Då får man försöka göra eleverna observanta på vilka konsekvenser som kontakterna kan få. Trygghet och trivsel är en förutsättning för att kunna bygga självkänsla och självförtroende menar Mats. Det viktigaste på IV är att stärka självkänslan hos eleverna fortsätter han. Om en elev är otrygg så vågar den inte tro på sig själv och då vågar den inte heller tro att den kan någonting. Förutsättningen för att eleven ska tycka att det är roligt i skolan måste ju vara att den först kommer dit säger Mats. En del elever behöver viss press för att komma. Nästa steg är att komma igång att arbeta och för att det ska vara roligt så krävs det en bra dialog mellan elev och lärare. Det måste hela tiden ske ett samtal kring arbetet där eleven får så mycket positiv respons och uppmuntran som möjligt. Det är viktigt att prata även om de små grejorna. Ser eleven att den kan så blir det oftast roligt, säger Mats. Det gör att elevens självkänsla stärks och det blir roligare, de lyckas i skolan. En del elever som kommer till IV har ett invant beteende att alltid misslyckas och det kan ta lång tid att vända detta beteende, fortsätter Mats. Lärarnas mål när det gäller elevernas personliga utveckling (frågeställning 1b) Intervju med Helena Målet är att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare och för att nå detta så måste allt individanpassas totalt för att kunna stärka varje elev, tycker Helena. Alla elever har olika behov, förutsättningar och möjligheter. 15

16 Intervju med Mats Målet är ju att dom ska bli självständiga, tänkande individer i ett demokratiskt samhälle och ansvarstagande medborgare, det är ju det generella målet säger Mats. Beroende på sin mognadsgrad kan en elev nå olika långt. Mats stävar efter att eleverna skall bli lyckliga människor, eller åtminstone att de skall känna att de duger och att de är nöjda. Vägen till målet ser olika ut från individ till individ och alla startar på olika ställen. En del elever behöver hjälp och stöttning att klara sig själva och kunna hjälpa sig själva för de har ingen fungerande vuxenvärld runt omkring sig, utanför skolan. De måste då få hjälp att komma vidare på egen hand. Lärarnas mått på elevernas måluppfyllelse när det gäller personlig utveckling (frågeställning 2) Intervju med Helena Helena tycker inte att det går att säga att man mäter elevernas personliga utveckling. Det är lätt att bli hemmablind när man möter eleverna varje dag. Vi har ju pratat om dokumentation när eleven kommer och sedan vad som har hänt på vägen, säger Helena. Vissa saker är lätt att dokumentera medan annat som till exempel social utveckling är svårare. Helena tycker att det finns ett behov av att dokumentera elevens personliga utveckling, både för personalens och för elevens räkning. På IV kan en del elever gå flera år utan att klara sina ämnen men det har ändå hänt mycket med dem som personer. Det kan vara skönt för eleven att se detta och att kunna visa på en personlig utveckling i rätt riktning, tycker Helena. Hon tycker att utvecklingsmålen bör formuleras av studiehandledare och eventuellt övrig personal som arbetar nära eleven. I vissa fall är det bra om elevhälsan är med också. Detta kan vara bra att göra en bit in på höstterminen när man samtalar med eleven och ser vilka problem som finns. Ibland kan det vara bra att ha föräldrar med i diskussionen också. Utvärderingen bör ske tillsammans med eleven. Intervju med Mats Mats tycker att det är svårt att mäta om eleven når upp till målen vad gäller personlig utveckling. Han har ingen måttstock, men det är inte tillfredställelsen över antal satta betyg i alla fall, poängterar han. Kanske skulle man nå längre med detta arbete om man hade en strategi, tror han. Men vilken är då denna strategi, frågar han sig. Jag känner att det sker en utveckling och det ligger klart hos mig och min uppfattning om eleven, säger Mats. Han diskuterar emellanåt med eleven men inte regelbundet. En del elever behöver fler samtal och diskussioner än andra elever. De elever som han är studiehandledare pratar han oftare med om detta. Personlig utveckling innebär ju ofta två steg framåt och ett steg bakåt så det måste inte alltid vara positiv utveckling men talar om. Mats saknar något sätt att visa på mål som har med personlig utveckling att göra och han har funderat mycket på det men ser ingen lösning på det nu. Det handlar om något som är helt individuellt och en personlig uppfattning hos läraren men främst hos eleven. Det finns elever som inte får betyg och som vi enligt IV:s mål har misslyckats med men som jag tycker att vi har lyckats utmärkt med, medan andra elever har fått sitt betyg men inget mer, säger Mats. 16

17 Elevernas självuppfattning, som ofta är väldigt dålig på IV, måste också tas hänsyn till om man sätter upp mål för personlig utveckling. IV:s arbete med elevernas personliga utveckling måste hållas levande för elever, föräldrar och personal och påvisa att detta är en förutsättning för allt det andra, menar Mats. Elevernas tankar, förväntningar och farhågor om IV innan de började där (frågeställning 3) Intervju med Rickard Innan Rickard började på IV tyckte han att det kändes onödigt att gå ett extra år men han hade hört att lärarna skulle vara bra på IV. Förväntningarna uppfylldes och lärarna är bra, bättre än väntat, tycker han. Det går bättre i skolan nu än tidigare och Rickard tycker att han har lärt sig mer på ett år på IV än på tre år på högstadiet. Han kommer och arbetar också på lektionerna istället för att bara sitta av tiden. Intervju med Maja Maja tyckte att det skulle kännas bra att börja på IV men hade inga förväntningar eller farhågor innan starten. Intervju med Ali Ali tyckte inte att det kändes så bra att veta att han skulle börja på IV. Han hade hört att det inte var det bästa, att många går dit och inte gör något och istället skiter i skolan men det blev inte som han trodde. Han tycker att IV är mycket bättre, man läser och slappar inte så mycket. Intervju med Ida Ida hade inga känslor inför IV. Hon visste inte någon annan som skulle gå på IV utan kom helt ensam från sin skola. Hon hade hört från en kompis, som gått på IV, att det skulle vara bra. Det blev mycket bättre än vad hon hade förväntat sig. Hon visste inte att det kunde vara så bra i skolan, eftersom hennes tidigare erfarenhet var att hon avskydde skolan. Det är roligt på IV, säger hon, därför kommer jag till skolan. Intervju med Emma Emma tyckte att det var pinsamt att börja på IV eftersom hon då var tvungen att träffa nya människor. I övrigt så tycker Emma alltid att det är jobbigt med nytt folk innan hon har hunnit vänja sig och lära känna dem. Folk är alla som är okända, både jämnåriga, yngre och vuxna. Intervju med Emil Inför IV kände han inget speciellt och hade heller inte hört något större från andra. Han hade inga förväntningar eller farhågor om hur det skulle bli. 17

18 Intervju med Lovisa När det stod klart att det var IV som gällde för Lovisa så tyckte hon det var tråkigt att inte få följa sina kompisar som började direkt på ett nationellt program på gymnasiet. Hon kommer inte ihåg om hon hade några förväntningar eller farhågor innan hon började. Intervju med Oskar Oskar tyckte det var pirrigt att börja på IV men efter någon vecka så trivdes han bra. Han hade varken förväntningar eller farhågor innan han började på IV för han visste inte om att det fanns innan det blev aktuellt för honom. Intervju med Irina Innan Irina började på IV hade hon inte gått i svensk skola. Det kändes konstigt att börja i skolan, friheten var stor och hon kunde skratta med lärarna, något som var väldigt ovant. Intervju med Louise När det gäller känslor inför IV så har hon länge varit inställd på att det är där hon skall gå, skolan har präntat in det i henne sedan årskurs 7, säger hon. Ändå kändes det jobbigt att vara en av eleverna från hennes tidigare skola som började på IV och att inte komma vidare direkt som alla andra. Hon tyckte ändå att det skulle bli skönt att börja på IV men hennes föräldrar hade svårare att smälta detta. Louise hade hört att det skulle vara så himla dåligt på IV och att det var många elever från hennes skola som gick där. Två halvsyskon till henne hade gått på IV innan och det hade hjälpt dem så hon hade även hört att det var bra. Hon hade inte förväntat sig så mycket med det blev bättre än hon trodde at det skulle bli. Hon har hela tiden haft en positiv inställning till IV och tyckt att får hon bara hjälp med sina studier så spelar det ingen roll varifrån hjälpen kommer. Elevernas mål när det gäller personlig utveckling på IV (frågeställning 4a) Intervju med Rickard Rickard har inga direkta mål med sitt år på IV annat än at det skall gå bra och att han skall få godkänt. Intervju med Maja Maja hade som mål att klara av skolan och att kunna börja på gymnasiet men hade inte tänkt vidare på personlig utveckling. Intervju med Ali Alis mål med året på IV var att få betyg i svenska som andraspråk och engelska. Intervju med Ida Målet som Ida hade när hon började på IV var att få godkända betyg i matte och engelska. 18

19 Intervju med Emma Emma hade inga uttalade mål med sin tid på IV och inte heller några förväntningar eller farhågor om hur det skulle bli. Intervju med Emil Emils mål med tiden på IV var att klara av att få betyg i svenska och samhällskunskap. Intervju med Lovisa Lovisa hade som mål att komma in på en annan linje. Dessutom var hennes mål att komma till skolan, istället för att skolka och stanna hemma. Hon ville också ta mer ansvar för sina studier än tidigare. Intervju med Oskar Oskar hade som mål att bli godkänd i matematik, svenska och engelska samt få ett socialt umgänge med nya kompisar. Intervju med Irina Irinas mål med skolan var att lära sig svenska och att få nya kompisar. Intervju med Louise Louise hade som mål att få godkänt i matte, att läsa upp sitt svenskbetyg och att få bättre självförtroende under sin tid på IV. Elevernas tankar om sin personliga utveckling på IV och vad som har hjälpt dem att utvecklats (frågeställning 4b & 5) Intervju med Rickard Rickard tycker att det har gått bra under året men han vet inte riktigt varför, det bara känns bra. Han tycker att det har varit bra med små grupper och han tycker att han har fått görbra relation med personalen. Han har även fått nya kompisar, även från andra länder, som han inte hade fått om han hade gått på ett annat program. Rickard vet inte om hans självförtroende har utvecklats men det har däremot självkänslan gjort. Nu vet han bättre nu vad han kan, särskilt när det gäller matten. Han vet inte om han tycker att det är roligt att lära sig och gå till skolan, men det funkar säger han. En av anledningarna till att det funkar i skolan är att dagarna inte är så långa vilket gör det lättare att komma dit och orka med, tycker Rickard. Rickard tycker, efter att ha funderat lite, att han har utvecklats som person när det gäller alla diskuterade punkter. Lärarna har hjälpt till mycket genom att pusha på och stärka honom att nå målen. Han tycker att hjälpen har varit tillräcklig och saknar inget när det gäller detta. När han tänker tillbaka så känner han sig nöjd. Han har klart av svenskan, matematiken, musiken och samhällskunskapen som han hade tänkt sig och han hoppas att han kommer in på något annat gymnasieprogram till hösten. 19

20 Intervju med Maja Maja säger att hon har utvecklats på så sätt att hon nu kommer till skolan, skolkar mycket mindre och går på sina lektioner. Hon känner sig trygg i skolan och trivs ganska bra men det har hon gjort även på tidigare skolor. Hon tycker inte att trivseln och tryggheten har förändrats under året på IV. Kontakten med personalen har däremot utvecklats och hon tycker att det är lättare att prata med dem nu än i början av läsåret. Maja tycker inte att hennes självförtroende har utvecklats men däremot har hon fått bättre självkänsla under året. Tidigare tyckte hon att det var pinsamt att inte kunna vilket gjorde att hon inte arbetade, detta har förändrats för nu ser hon att hon kan lite i alla fall, även om hon inte kan allt. Hon tycker också att det är roligt att gå till skolan men vet inte riktigt vad det är som gör det. Kanske det att jag börjar bli vuxen och inser att det finns en skola där jag kan lära mig och få en framtid, säger hon. Tanken på att bli behörig till ett nationellt program på gymnasieskolan och få en fortsatt utbildning och ett jobb gör det roligt att gå till skolan, tycker hon. Maja tycker att hon har utvecklats som person på flera sätt under året och tror nog att det är personalen som har hjälpt henne med detta. Hon skulle vilja ha lite mer hjälp att klara matematiken som hon tycker är ett svårt ämne och som hon vill ha mer stöd i. Hon har i övrigt en positiv bild av skolan och vill under nästa år bli klar med sina studier på IV så hon kan gå vidare. Hon tycker att skolan hjälper henne med det som hon behöver för att klara sig bra efter skolan. Intervju med Ali Ali tycker att det har hänt mycket med kontakten både till personal och med andra elever under året. Till en början så var inte personalen så snäll men nu tycker han att de är skitsnälla. Han vet inte riktigt varför det har ändrats men kanske beror det på att personalen nu pratar mer med eleverna. Kontakten med andra elever har varierat under året. Mot slutet har det varit uppdelat mellan blattar och svartskallar och det är inte bra tycker han. Visst sitter eleverna ihop på raster och så och pratar med varandra men det är inte bra hela tiden, säger han. Ali tycker att hans självförtroende har blivit bättre och han tror att det kan bero på att han pratar mer med lärarna så han kan få hjälp om det dyker upp problem. Han tycker att det är kul att komma till IV. Det är inte så svårt i skolan och det är kul att komma till skolan och lära sig nya saker. Ali tycker att han har tagit för lite ansvar för sina egna studier. Det är svårt att ta ansvar när man är typ lat, säger han. Ali säger att han har arbetat bra under en period och sedan lite mindre, vilket beror på att han är trött och inte orkar. Det beror på saker som händer utanför skolan (som han inte vill berätta om). Ali tycker att han har fått hjälp med sin personliga utveckling på IV. Det är personalen som har hjälpt till genom att Ali kan prata med dem och får hjälp när han behöver. Ali har lyckats att nå sina mål när det gäller att få betyg i de ämnen som han saknade när han började på IV. Intervju med Ida Ida har utvecklats genom att hon trivs mycket bra i skolan och hon känner sig säkrare. När hon började på IV vågare hon inte säga så mycket men det släppte ganska snabbt, säger hon. Hon har aldrig tidigare haft förtroende för personal i skolan men känner idag att hon kan prata 20