Har antalet någon betydelse? Does the number matter?

Transkript

1 Malmö högskola Studie och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Har antalet någon betydelse? Does the number matter? Edin Zgog - Hanan Chennagui Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Höstterminen 2008 Examinator: Anders Lovén Handledare: Leif Andergren

2 Förord Först och främst vill vi tacka varandra för uthållighet och samarbete. Sedan vill vi tacka alla studie- och yrkesvägledare som tog sig tid att fylla i enkäten. Utan er hade undersökningen inte kunnat genomföras. Tack! Vi vill sedan också tacka de personer som har bidragit med sin kunskap: Leif Andergren, Jan Trost, Oscar Hultåker, Saida Charafi och Siham Chennagui Ett extra stort tack till Zana Zgog som har bidragit med sin kunskap. Göteborg, oktober 2008

3 Sammanfattning Under vår undersökning har vi tagit del av en artikel och tre rapporter som på olika sätt granskar studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan. I granskningen av studie- och yrkesvägledningen enligt rapporterna framkommer det bland annat att antal skolor och antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för kan påverka kvaliteten på vägledningssamtalet. För att bilda oss en egen uppfattning om det som framgår valde vi att undersöka vilken uppfattning respondenterna har om det som lyfts upp i rapporterna. Syftet med undersökningen var att se om huruvida antalet elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet samt vilka andra faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Vi valde den kvantitativa metoden och webbenkäter som undersökningsmetod för att besvara våra frågor. Urvalet gjordes bland olika grundskolor med studie- och yrkesvägledare som har hand om olika antal elever. I undersökning ingår respondenter det vill säga studie- och yrkesvägledare från en storkommun, mellanstorkommun och en liten kommun. I resultatet av undersökningen framgår det att respondenterna anser att ett stort antal elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet men att det inte är den viktigaste påverkansfaktorn. Andra faktorer som respondenternas egen ambition samt antalet skolor de ansvarar för är enligt undersökningen de faktorerna som mest påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet.

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING STATISTIK ÖVER STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE SYFTE PROBLEMFORMULERING VÄGLEDNING KVALITET PÅ VÄGLEDNINGSSAMTALET FEMSTEGSMODELLEN Steg 1: Utreda och klargöra situationen Steg 2: Vidga Perspektiven Steg 3: Formulera mål och delmål Steg 4: Upprätta handlingsplan och genomföra den Steg 5: Utvärdera och följa upp FÖRFÖRSTÅELSE METOD URVAL OCH GENOMFÖRANDE MATERIAL INSAMLING/ENKÄTKONSTRUKTION/WEBBENKÄTER BORTFALL ETISKA ÖVERVÄGANDEN VALIDITET RELIABILITET TEORIER VAL AV TEORIER MASLOWS TEORI HERZBERGS TEORI RESULTAT Diagram Diagram Diagram Diagram Diagram Tabell Diagram Diagram Diagram Diagram ANALYS DISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR INTERNET... 1 Enkätfrågor... 1

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och tidigare forskning Under kursen vetenskaplig teori och metod som vi genomförde våren 2008 under vår utbildning på Studie- och yrkesvägledarprogrammet fick vi ta del av artikeln som publicerades i Sydsvenskan, med rubriken Kris för studie- och yrkesvägledare (Internet 1). Denna artikel väckte frågor hos oss, frågor som: Stämmer detta? Ser verkligheten ut så här? Artikeln väckte intresse hos oss på grund av vår framtida yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Artikeln med rubriken ovan kommer från en rapport som har utförts av SACO (Sveriges akademikers centralorganisation, 2008). Det som rapporten bland annat tar upp är att studieoch yrkesvägledningen är i kris, det vill säga att studie- och yrkesvägledarens roll är oklar i skolan jämfört med andra yrkesroller på skolan som kuratorer, skolsköterskor och lärare. I rapporten tas även upp minskningar av administratörer som har inneburit att det har blivit fler arbetsuppgifter för studie- och yrkesvägledaren. Vi har under vår utbildningstid stött på människor i vår omgivning som har reagerat på att man behöver en treårig högskoleutbildning för att utbilda sig till en studie- och yrkesvägledare. Detta är även något som tas upp i rapporten där en deltagare exemplifierade hur lärare och skolledning kan reagera när de lär sig mer om studie- och yrkesvägledning. Va, behöver man gå på universitet för att bli studie- och yrkesvägledare? I tre år? (Internet 2, s.8, 2007). I rapporten framgår även att antalet studie- och yrkesvägledare på en skola kan variera. Rapporten (Internet 2) tar även upp att otillräcklig bemanning försvårar möjligheterna att nå bra resultat och det i sig resulterar i att yrket blivit mer ensamt. En studie- och yrkesvägledare i rapporten beskrev sin situation enligt följande: Jag är ensam med 800 elever. Massor elever med svaga resultat mår ganska dåligt på jobbet när man har så många elever och inte hinner följa upp. (Internet 2, s.8, 2007). 1

6 I andra stycket av rapporten tar man upp ämnet bra studie- och yrkesvägledning, man kommer fram till att detta ämne är svårdefinierat (Internet 2, 2007). Studie- och yrkesvägledarna i rapporten beskriver känslan av att ha gjort ett bra jobb, när man blir igenkänd av eleverna som säger hej ett år senare. Studie- och yrkesvägledarna tog också upp styrdokument när de förklarade vad ämnet en god studie- och yrkesvägledning innebär. I Läroplanet för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94, 2.6 s 24) för gymnasievalet framgår det att eleverna skall få underlag för att välja fortsatt utbildning. En studie- och yrkesvägledare i rapporten säger så här: Även om man erbjuder minst ett vägledningssamtal inför valet till gymnasiet är det inte kvalité (Internet 2, s 9, 2007). Studie- och yrkesvägledarna i rapporten anser att kvaliteten på vägledningssamtalet innebär bland annat att ha förutsättningar att arbeta mer på djupet, kunna inspirera till att tänka annorlunda om sig själv och att bryta familjemönster (Internet 2, 2007). I rapporten (Internet 2, 2007) tar man också upp behovet av kollegial gemenskap när det gäller studie- och yrkesvägledningen och det positiva med att lyfta ut studie- och yrkesvägledningen ur skolan och placera den i en helt fristående organisation. Det har bland annat inneburit att rektorn inte längre bestämmer vad vägledningen skall handla om. Det har också inneburit att man som studie- och yrkesvägledare inte konkurrerar med någon annan verksamhet inom skolan samt att man som studie- och yrkesvägledare ingår i ett team som består av kollegor. Detta innebär bland annat kunskapsutbyte och samordning med kollegorna (Internet 2, 2007) I en förklaring av vad ett framgångsrikt vägledningsarbete kräver så tar man i rapporten (Internet 2, 2007) bland annat upp kontinuitet i arbetet. Flera studie- och yrkesvägledare i rapporten medger att det behövs för- och efterarbete, som bland annat innebär att studie- och yrkesvägledarna skall komma tidigt med i bilden och inte enbart då eleverna skall välja i årskurs nio. 2

7 Slutligen tar rapporten (Internet 2, 2007) upp hur studie- och yrkesvägledningen kan bli bättre. Enligt studie- och yrkesvägledarna i rapporten så bör det i styrdokumenten finnas minimikrav på hur många elever varje studie- och yrkesvägledare skall ansvara för. Det som också framkom av gruppdeltagarna i rapporten (Internet 2, 2007) var att om elevantalet blir för högt påverkas vägledningens kvalitet negativt. En av gruppdeltagarna ansåg att om elevantalet per studie- och yrkesvägledare överstiger 400 så bör man vara minst två studieoch yrkesvägledare. Andra studie- och yrkesvägledare menade att de för 25 år sedan fanns en begränsning på hur många elever en studie- och yrkesvägledarna kunde ha. Rapporten tar även upp att studie- och yrkesvägledarna trivs med sitt arbete (Internet 2, 2007). Enligt Skolverket (2005) ansvarar studie- och yrkesvägledarna på grundskolan för mellan 452 och 593 elever. I en artikel från sydsvenskan menar Lärarnas Riskförbunds ordförande Metta Fjelkner att 400 elever skulle vara för många per en studie- och yrkesvägledare (Internet 1, 2008). De flesta av landets studie- och yrkesvägledare finns på en skola men det finns även kommuner där studie- och yrkesvägledarna har sin arbetsplats på ett vägledningscentrum där man tillsammans med andra studie- och yrkesvägledare ansvar för flera olika skolor (Internet 3, 2005). 1.2 Statistik över studie- och yrkesvägledare I rapporten från Skolverket (2005) presenteras statistik som ger en allmän uppfattning om hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad. Statistiken har samlats under år och visar hur många elever det är per heltidstjänst samt antal elever per heltidstjänst 2004 i kommunal grundskola fördelat på kommuntyp (Internet 3, 2005). Tabell 1 Studie- och yrkesvägledare antal elever per heltidstjänst 2004 SYV täthet, antal elever per heltidstjänst 2004 Kommunal grundskola 522 Fristående grundskola 825 Kommunal 479 gymnasieskola Fristående 1164 gymnasieskola Källa: (Internet 3) 3

8 Tabell 2 Studie- och yrkesvägledare antal elever per heltidstjänst 2004 i kommunal grundskola fördelat på kommuntyp. SYV täthet, Antal elever per heltidstjänst på kommuntyp 2004 Kommunal grundskola Antal elever per Kommungruppstillhörighet heltidstjänst Storstad 553 Förort 542 Större stad 535 Mellanstor stad 498 Industrikommun 496 Landsbygd 473 Glesbygd 452 Större övrig kommun 556 Mindre övrig kommun 593 Riket totalt 522 Källa: (Internet 3) Skolverket har i rapporten Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan (Internet 4, 2007) granskat kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen i grundskolan (Internet 4). Det framgår i denna rapport att studie- och yrkesvägledarna bland annat är väl insatta i läroplanets mål och att flera av studie- och yrkesvägledarna i rapporten var besvikna på att rektorer på deras skolor inte visar något större intresse för studie- och yrkesvägledningen, samt att rektorerna inte alltid vet vilka arbetsuppgifter som en studie- och yrkesvägledarna har på skolan. 4

9 När det gäller resurstilldelningen för studie- och yrkesvägledarna så framgår det i Skolverkets rapport (Internet 4, 2007) att resurstilldelningen skiljer sig mellan skolor och kommuner. Enligt studie- och yrkesvägledarna är resurserna oftast fördelade utan någon medveten tanke, plan eller behov. Denna rapport från Skolverket (Internet 4, 2007) visar också att i kommuner med centralt samordnade vägledare exempelvis vägledningscentrum finns det mera medvetna grundregler för fördelningen av resurser. När det gäller frågan om studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter så framgår det av resultatet i rapporten Skolverket (Internet 4, 2007) att arbetsuppgifterna i huvudsak består av information och enskilda samtal. I rapporten framgår det också att studie- och yrkesvägledarna anser att det är väldigt ovanligt med samarbete mellan dem och lärarna på skolan och att de flesta av studie- och yrkesvägledarna uttrycker en önskan om ett samarbete. Fortsättningsvis framgår det i rapporten Skolverket (Internet 4, 2007) att flera av studie- och yrkesvägledarna anser att de har för lite tid för enskilda samtal på grund av andra tilldelade arbetsuppgifter så som exempelvis kursadministration och ansvar för elevfotografering. Den personliga vägledningen där vägledningssamtalet står i centrum har allt sedan 1980-talet varit ett av de viktigaste verktygen i studie- och yrkesvägledarens arbete (Lovén, 2000, s 40). Vi anser också att vägledningssamtalet är det centrala i studie- och yrkesvägledarens yrke och därför vill vi i vårt arbete lyfta upp vägledningssamtalet. Vi finner det intressant att själva undersöka om antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar över påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. 5

10 1.3 Syfte Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om studie- och yrkesvägledare anser att kvaliteten på vägledningssamtalet påverkas av antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Vi vill också undersöka vilka faktorer som enligt studie- och yrkesvägledare påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet Problemformulering 1. Upplever studie- och yrkesvägledare att det finns något samband mellan elevantal och kvalitet på vägledningssamtalet? 2. Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna att det är som påverkar kvaliteten på vägledningssamtal? 1.5 Vägledning Begrepp: Vägledning, Kvalitet på vägledningssamtalet Eftersom vår uppsats handlar om det professionella samtalet är begreppet vägledning och kvalitet på vägledningssamtalet viktigt att beskriva. Förutsättningarna för att den vägledningssökande skall kunna göra väl underbyggda val är att denne har tillgång till konkret och heltäckande information. Det är viktigt att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när den sökande behöver den. Vägledningen handlar inte grundläggande om information utan om att kunna stödja den sökande i att själv utforska, formulera och utveckla sina intressen (Internet 4, 2007). Att ringa in intresseområden, vilken typ av studier och arbete man vill ägna sig åt kan vara en lång process. Här behöver den sökande vägledningen för att kunna pröva, testa och få stöd i olika faser på väg mot ett väl underbyggt val. Behovet av stöd kan vara allt från vägledning genom hela valprocessen till att fatta beslut med endast visst stöd av en vägledare vid ett enstaka tillfälle. På detta sätt skall den sökande komma fram till individuella och väl underbyggda val (Internet 4, 2007). 6

11 (Lindh, 1988) definierar begreppet som något som hela tiden förändras beroende på samhällsutvecklingen och normsystemen. Hon menar att vägledning inte är något stillastående begrepp, på grund av att metoder och teorier utvecklas i den organisation vägledningen tillhör och förutsättningar inom utbildningsväsendet och arbetsmarkanden påverkar definitionen av vägledning. Vidare så anger Lindh (1988) flera definitioner på vägledning. Lindh menar att alla ger sin beskrivning och sin bild på vad vägledning är utifrån tidsanda, ideologi, teoretiska skolan och organisatorisk bas. Här följer några exempel: Vägledning är en process som sker mellan en individ med problem som han/hon inte kan hantera ensam och en professionell yrkesman vars träning och erfarenhet kvalificerar honom/henne ensam att hjälpa andra att nå lösningar på varierande typer av personliga svårigheter. (Hanh & Maclan, 1955 i Lindh, 1988, s. 15). Vägledning är en process i vilken en person med problem (klient) får hjälp att känna och bete sig på ett personligt mera tillfredställande sätt genom interaktion med en icke inblandad person (vägledare) som ger information och reaktion som stimulerar klienten att utveckla beteendet som hjälper klinten att hantera sig själv och omgivningen på ett effektivt sätt. (Lewis 1970, i Lindh, 1988, s. 15). Vägledningen är en interaktionsprocess som underlättar en meningsfull förståelse av en själv och omgivningen och resulterar i klargörandet och väljandet av mål och värderingar för det framtida beteendet (Shertzer & Stone, 1980 i Lindh, 1988, s. 15). 1.6 Kvalitet på vägledningssamtalet För att vägledningssamtalet ska innehålla en hög grad av kvalitet kan studie- och yrkesvägledare använda sig av olika samtalsmodeller för vägledning. Vägledningsmodeller kan enligt (Lindh, 1988) användas för att skapa struktur i vägledningssamtalet. Strukturen gäller oftast att vägledaren tillsammans med den sökande utreder och klargör problemsituationen. Man försöker hitta alternativa lösningar, man gör upp en handlingsplan och ser till att handlingsplanen verkställs samt utvärderar vägledningen. Att vägledaren har kännedom om en samtalsmodell kan vara ett stöd och hjälpmedel för vägledningssökandes utveckling. Vi har valt att presentera en samtalsmodell, modellen vi har valt är femstegsmodellen och den kommer från (Lindh, 1988). Femstegsmodell inleds med att man belyser och hittar problemet och i den avslutande fasen blir det någon form av handling. För att femstegsmodellen skall vara lyckad måste alla faser 7

12 innehålla samma grad av kvalitet och detta innebär att man inta skall hoppa över något steg eftersom de bygger på varandra. Den andra modellen vi valt att presentera är trestegsmodellen av (Hägg & Kuoppa, 1997). Här nedan beskrivs modellerna. 1.7 Femstegsmodellen 1.8 Steg 1: Utreda och klargöra situationen I Steg 1 är målet för vägledaren att utifrån den sökandes behov på bästa möjliga sätt komma fram till vad problemsituationen är. Vägledaren och den sökande måste komma överens om vad problemet är för att kunna gå vidare i vägledningsprocessen. När vägledaren och den sökande har utrett, klargjort och är överens om hur problemsituationen ser ut kan man gå vidare till nästa steg (Lindh, 1988). 1.9 Steg 2: Vidga Perspektiven I steg 2 använder sig vägledaren av sin kunskap och samtalsmetodiken för att vidga perspektiven för den sökande. Man försöker nå en lösning på problemsituation. Det tidigare sättet som den sökande använt sig av har inte kunnat hjälpa individen att hitta rätt väg för att lösa de problem som den sökande tidigare haft. Därför behövs det nya infallsvinklar som kan vidga den sökandes perspektiv (Lindh, 1988) Steg 3: Formulera mål och delmål I steg 3 är det dags att sätta de nya tankarna och perspektiven som man kom till från steg 2 i verk, detta genom att formulera konkreta mål och delmål för den sökande. Mål och delmål kan bidra till en lösning på den sökandes problemsituation det vill säga valsituationen eller till att denna kan hantera sin problemsituation på ett bättre sätt. Målet med steg 3 är att den sökande skall han en föreställning vad denna vill göra, utan att nödvändigt veta hur (Lindh, 1988). 8

13 1.11 Steg 4: Upprätta handlingsplan och genomföra den I steg 4 arbetar vägledaren och den sökande utifrån den sökandes önskan och behov med att upprätta en handlingsplan på hur målen skall nås samt hur den sökande skall gå tillväga för att nå de uppsatta målen. Genom handlingsplanen ska den sökande steg för steg kunna nå och förverkliga de uppsatta målen (Lindh, 1988) Steg 5: Utvärdera och följa upp I steg 5 utvärderas vägledningsprocessen av den sökande och vägledaren. I utvärderingen tar den sökande med sig det kunskaper som denna har fått för att lättare möta en liknande situation i framtiden (Lindh, 1988) Förförståelse Efter att ha läst den första artikeln som vi nämnt tidigare Kris för studie- och yrkesvägledare (Internet 1, 2008) fastnade vi för meningar som att en vägledare idag kan ha ansvar för cirka 800 elever och att även hälften skulle vara för många (Internet 1, 2008). Vi har även läst som vi nämnt tidigare två rapporter från Skolverket som berör vägledningssamtalet. Vi är nya inom detta område det vill säga vi har ingen kunskap om huruvida antalet elever som en studie- och yrkesvägledare har hand om påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Vi anser att det är positivt att vi inte har någon kunskap inom detta område eftersom vi då får bilda oss en egen uppfattning från början. Vad vi dock har med oss som förförståelse är att vi tidigare under vår studiegång på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har praktiserat på flera olika grundskolor, där vi bland annat har varit med i den dagliga verksamheten som innehållit vägledningssamtal. Vi är dock neutrala till ämnet, eftersom vi själva inte upplevde om antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar över påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. 9

14 2. Metod Två stora inriktningar inom vetenskapen är positivismen och hermeneutiken. De som förespråkar positivismen vill gärna tro på absolut kunskap. Denna kunskap når man via våra sinnen och det som vi kan räkna ut med vår logik (Patel & Davidson, 1994). Utifrån detta valde vi i vårt examensarbete den kvantitativa metoden där vi skall kunna stödja oss på fakta och sen analysera logiskt och behandla statistik innan vi drar slutsatser. Det vi tror och känner skall bort, vi skall istället använda oss av hårda fakta det vill säga samla fakta, får ut tabeller och analysera data. Denna arbetsmetod tycket vi lämpar sig bäst till vårt syfte och frågeställningar. I denna kvantitativa metod har vi samlat in vårt material via webbenkäter som vi har skickat till studie- och yrkesvägledare. Vi anser att detta arbetssätt är den mest ekonomiska och lönsammaste sättet när vi skall skicka och samla in data samt att vi då slipper registrera svaren separat (Trost, 2007).Det är viktigt att tänka på hur man skall få sina frågor besvarade på bästa sätt och vilken typ av frågor man ställer (Patel & Davidson, 1994). Här tänker vi använda oss av både helt standardiserade och halvt strukturerade frågor för att på bästa sätt kunna få svar på våra problemställningar. Med helt standardiserade frågor menar vi att vi ställer lika frågor i exakt samma ordning till alla respondenter. Detta arbetssätt underlättar för oss när vi skall jämföra och generalisera våra svar (Patel & Davidson, 1994). Med en halvstrukturerad enkät menar vi att vi kan förutsäga vilka svarsalternativ som är möjliga och att det finns utrymme för respondenterna att lägga till åsikter och kommentarer. Vi kommer att inleda enkäten med bakgrundsfrågor som exempelvis deras ålder och kön. Detta är även något som rekommenderas av Patel & Davidson (1994). De frågor som rör vårt preciserade problem kommer vi att ha i mitten av enkäten. Hur man formulerar frågor har vi fått kunskap om från vår studie- och yrkesvägledare utbildning, när vi läste samtalsmetodik det vill säga vad det finns för olika slags frågor och hur man formulerar dem. Vi försökte undvika frågor i enkäten som är ledande, långa och dubbelfrågor. Vi använde oss av en pilotundersökning innan för att stärka reliabiliteten (Se avsnitt 2.6). För att få feedback på vår enkät så lät vi fyra studie- och yrkesvägledare besvara enkäten. Feedback som vi fick på vår enkät tog vi vara på innan vi skickade ut enkäten (Trost, 2007). I inledningen av enkäten använde vi oss av. Sedan använde vi oss av attitydfrågor för att vi ville få fram vilken arbetsuppgift som respondenterna prioriterar mest i deras profession. Efter detta använde vi oss av attityds frågor för att få fram vilka faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. 10

15 2.1 Urval och genomförande Vi gjorde vårt urval utifrån olika grundskolor med studie- Och yrkesvägledare som har hand om olika antal elever. Utgångsort för vår undersökning är en storkommun för att det finns tillräckligt många grundskolor för att vi skall kunna göra vår kvantitativa undersökning. För att få en större bred på urvalet så tog vi kontakt med en närliggande mellanstor kommun och närliggande liten kommun. För att få större kunskap om hur studie- och yrkesvägledningen bedrivs i kommunerna tog vi kontakt med verksamhetssamordnarna i respektive kommun via mail. I mailet presenterade vi oss själva och förklarade syfte med vårt examensarbete. Genom verksamhetssamordnaren fick vi reda på hur många elever en studie- och yrkesvägledare ansvar för per heltidstjänst i respektive kommun. Det visade sig att i storkommunen ansvarar en studie- och yrkesvägledare för cirka 800 elever och att studie- och yrkesvägledarna är anställda av ett vägledningscentrum. I den mellanstora kommunen och i den mindre kommunen varierar antalet elever per studie- och yrkesvägledare per heltidstjänst och man är anställd på en skola. För att kunna skicka vår webbenkät så behövde vi ta reda på mailadresser till respektive studie- och yrkesvägledare i alla tre undersökningskommunerna. När det gäller storstadskommunen så tog vi reda på mailadresserna till respektive studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan genom kommunens hemsida. För de övriga undersökningskommunerna fick vi mailadresser från kommunernas respektive verksamhetssamordnare. Genom verksamhetssamordnarna och storstadskommunens hemsida fick vi samanlagt 70 mailadresser till studie- och yrkesvägledarna som är verksamma på grundskolan. Enligt Trost så är en regel för urvalet, att ju större urval desto större sannolikhet att det skall vara representativt för populationen (Trost 2007) 11

16 2.2 Material insamling/enkätkonstruktion/webbenkäter I vår kvantitativa undersökning valde vi att använda oss av webbenkäter som besvaras via Internet. Eftersom vi båda håller en nybörjarnivå när det gäller webbenkäter och har begränsade kunskaper om ämnet så valde vi att ta hjälp av olika organisationer. Vi har tidigt fått information om, om man använder sig av webbenkäter och om användningen skall vara kostnadsfri, brukar man oftast ingå i en organisation. Exempelvis en skola eller en arbetsorganisation där man får verktyg för att kunna genomföra webbenkäten. Eftersom webbenkät enklast görs med hjälp av en färdig webbenkät på en hemsida där man själv fyller i frågorna, var vi i behov av en sådan webbsida. Vi blev föreslagna programmet Query & Report från vår handledare, men det programmet var väldigt svårt för oss att hitta. Vi tog kontakt med vår högskola som var den organisationen som vi närmast ingick i. Där fick vi genom biblioteket reda på att de inte hade något sådant verktyg som vi studenter kunde använda oss av i vår undersökning. Efter något ytligare misslyckande försökte vi få hjälp med vår webbenkät genom kontakt med de närliggande universitetsbiblioteken där vi bor, men dock utan resultat. Då bestämde vi oss för att skapa webbenkäten för hand genom Html-kod. Att skapa en webbenkät med hjälp av Html-kod fann vi var väldigt komplicerat, inte minst för respondenter som efter att de fyllt enkäten måste spara enkäten och sedan skicka tillbaka den till vår adress. Vi fick senare en idé som blev genombrottet för oss när det gäller konstruktionen av webbenkäten. Vi bestämde oss för att maila till Jan Trost författaren av bland annat Enkätboken (Trost, 2007). Trost vidarebefordrade vår vädjan om hjälp till Oscar Hultåker som har skrivit ett kapitel i (Trost, 2007) som handlar om webbenkäter. Hultåker hjälpte oss med bland annat att hitta internetsidor som vi kunde använda oss av för att konstruera webbenkäten. Internetsidan som vi slutligen använde oss av är en amerikansk sida som heter Här kunde vi skapa ett användarkonto och börja använda oss av de funktioner som sidan erbjöd. Versionen av programmet som vi använde oss av genom Internetsidan kallas freeware detta innebär att det är ett gratisprogram med begränsade funktioner. Det gjorde att vi hade möjlighet att använda oss av högst tjugo frågor i 12

17 enkäten samt att vi kunde skicka ut enkäten till femtio respondenter per undersökning. För att vi skulle kunna ha tillgång till att skicka ut 70 enkäter, registrerade vi oss båda två med var sitt konto. Under en begränsad tid av våra konton kunde vi använda sig av funktionen automatiskpåminnelse som innebär att programmet skickar en påminnelse till de respondenter som inte hade besvarat enkäten. Vi skickade även ut ett massivbrev tillsammans med enkäten där vi förklarade vad undersökningen handlar om, att respondenterna är anonyma men att vi har tillgång till deras mailadresser. I brevet försökte vi också motivera respondenterna att besvara enkäten. I slutet av enkäten tackade vi respondenterna för deras medverkan. 2.3 Bortfall Vår enkät skickades ut till 70 studie- och yrkesvägledare till deras respektive mailadresser. Det externa bortfallet, det vill säga de som inte fyllde i enkäten blev 30 studie- och yrkesvägledare. Fem studie- och yrkesvägledare som inte hade besvarade enkäten skickade mail till oss och förklarade orsaken, dessa var följande: Någon hade inte börjat med sina vägledningssamtal, en annan hade fått för många påminnelser från oss tyckte respondenten, någon var på semester, en annan var barnledig och någon arbetade inte kvar. Vi hade dock inget internt bortfall, det vill säga frågor som inte besvarades i enkäten. 2.4 Etiska överväganden Alla uppgifter som vi erhåller från individen kommer vi att behandla konfidentiellt, det vill säga vi kommer inte att lämna uppgifter till utomstående och det får inte vara möjligt att kunna identifiera en enskild individ när vi presenterar resultatet. Eftersom vår undersökning genomförs i olika kommuner blir det svårare att identifiera respondenterna (Patel & Davidson, 1994). 13

18 2.5 Validitet Det är viktigt att urvalet är representativ i statistisk mening och att var och en av de utvalda motsvarar eller representerar en del av populationen (Patel & Davidson, 1994). Efter som vi själva valt ut kommunen anser vi att vi har gjort ett strategiskt urval. Det finns fler urval exempelvis slumpmässiga och icke-slumpmässiga urval (Patel & Davidson, 1994). För att ytterligare höja validiteten är det viktigt att tänka på om man har lyckats överföra teoretisk förförståelse, begrepp och frågeställningar till mätbara frågor så svaren blir meningsfulla (Patel & Davidson, 1994). För att studien skall vara valid har enkäten utformats efter våra frågeställningar, det vill säga genom enkäten har vi försökt undersöka det som vi hade avsett att undersöka (Svenning, 1996). 2.6 Reliabilitet Trost menar att reliabilitet bygger på att en mätning eller undersökning är stabil och att alla respondenter skall frågas på samma sätt, det vill säga situationen skall var enhetlig för alla (Trost, 2007). För att vår undersökning ska inneha hög grad av reliabilitet, tog vi hänsyn till att alla frågor som skickades till respondenterna var formulerade på samma sätt och att frågorna var tydligt formulerade. Vi tänkte även på att inte ha ledande frågor så att respondenterna inte skall bli påverkade utav oss (Svenning, 1996). Enkäten skickades även ut vid ett och samma tillfälle, detta för att respondenterna skall ha samma möjligheter att besvara frågorna. Vi har beskrivit tillvägagångssättet på vår undersökning så att den kan upprepas av någon annan och leda till samma resultat. Om två undersökningar ger samma resultat är dessa täcken på hög reliabilitet (Trost, 2007). 14

19 3 Teorier 3.1 Val av teorier Vi har valt att använda oss av två teorier, den ena är Maslows motivationsteori som är en av de mest refererade och diskuterande teorier inom området organisationslitteratur. Teorin gav oss kunskap om vad det är för faktorer som motiverar oss i vårt arbete. Maslow utvecklade denna teori mot bakgrund av sina egna erfarenheter som psykolog. Den andra teorin vi valt är Frederick Herzbergs teori och är utformad efter Maslows teorier. Herzbergs teori tar upp två olika typer av motivationspåverkande faktorer, det vill säga faktorer som förhindrar vantrivsel och på detta sätt även underlättar motivationen. Dessa faktorer kallar han för motivationsfaktorer och hygienfaktorer (Jacobsen & Thorsvik, 1998). 3.2 Maslows teori Maslows teori går ut på att alla människor har fem grundläggande behov och dessa är: fysiologiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, behov av status, behov av prestige och självförverkligande behov. Han menar att dessa behov ingår i hierarkis ordning det vill säga man måste uppfylla de behov som ligger längst ner i innan man kan klättra uppåt till de andra behoven. Allra nederst i hierarkin finner vi de fysiologiska behoven som är hunger, törst, sömn med mera. När man har tillfredställt dessa behov kommer man till nästa nivå som är trygghetsbehov som innefattar både den fysiska och känslomässiga tryggheten. I ett ordnat samhälle har människan oftast tillfredställt sina behov av trygghet. Den tredje nivån innefattar sociala behov det vill säga behov av vänskap, samhörighet och känslomässiga band till andra människor. Maslow menar att de sociala behoven oftast är orsakerna till anpassningssvårigheter i samhället. Den fjärde nivån handlar om status och prestige och här är det viktigt att få erkännande från andra människor. Individen värderar sig själv och sina prestationer. I dagens samhälle är det svårt, då man skall klara sig i utbildningsväsendet och i arbetslivet. Om man klarar av detta ger det människan självförtroende. 15

20 Det som är högst upp i hierarkin är behov av självförverkligande, det vill säga hur mycket människan lyckats utveckla sina förmågor och möjligheter. Exempel på detta är att någon vill bli duktig i någon sport, hos andra kan det vara en önskan att bli konstnär. Maslow menar att det är ytterst få människor som lyckas förverkliga sig själva Jacobsen & Thorsvik (år) 3.3 Herzbergs teori Herzbergs teori handlar om arbetsmotivation och trivseln på arbetsplatsen. Han har diskuterats i organisationslitteraturen och haft stort inflytande på teoriutvecklingen inom motivation och ledning i organisationen. Teorin säger att trivsel och vantrivsel i arbetet hänger samman med följande förhållanden: arbetets organisation, fysisk miljö, förhållandena på arbetsplatsen, belöningssystemet, personligt växande, status och lön. Dessa faktorer kallar Herzberg för hygienfaktorer och de leder till trivsel i arbetet. Det visade sig att vantrivsel i arbetet var knutet till arbetsmiljön och hur arbetarna blir behandlade. Om det är något förhållande som arbetarna är missnöjde med och man rättar till det, då skulle arbetarna bli nöjda. När det har visat sig att de är nöjda, då har det oftast hängt samman med deras arbetsuppgifter. De menar att detta är motivationsfaktorer som: framgång, ansvar, erkännande, prestation, arbetsuppgifter som förebygger motivationen och gör så att arbetarna presterar mera (Jacobsen & Thorsvik, 2009). 16

21 4 Resultat Av de 70 enkäter som vi skickade ut till respondenterna fick vi 40 svar varav 27 var kvinnliga studie- och yrkesvägledare och 13 svar var från de manliga studie- och yrkesvägledarna. Diagram 1 Diagram 1 nedan visar åldersfördelningen mellan respondenter som ligger mellan 25 och 65 år där den största skalan av respondenterna som är 13 stycken ligger mellan år. Den näst största skalan av respondenter som är 11 stycken ligger mellan år. 2 av respondenterna var 65+. Diagram 1-Åldersfördelning för respondenterna fördelat på skala mellan år. Åldersfördelningen för repondenterna Ålderskillnaden På vår öppna fråga om hur länge respondenter har varit verksamma som studie- och yrkesvägledare på grundskolan fick vi stor spridning i svaren som var allt från ungefär 2 månader i arbetet till 27 år. Diagram 2 Diagram 2 nedan visar att de flesta av respondenter det vill säga 29 stycken arbetar mellan %. 6 stycken av respondenterna arbetar mellan % och 5 stycken arbetar mellan %. Diagram 2 - Tiden respondenterna arbetar fördelat mellan 20 % -100 %. Antal procent i arbetet Rrespondenter % 50-70% % Procent 17

22 Diagram 3 På frågan om hur många skolor respondenterna arbetar i svarade 14 stycken att de arbetar i 2 skolor. Lika många av respondenter det vill säga 10 stycken arbetar i en skola samt 10 arbetar i 3 skolor. 6 stycken av våra respondenter arbetar i 4 skolor. Diagram 3 Antalet skolor per respondent från 1 4. Antal skolor per respondenter Antal skolor Respondenter Diagram 4 Diagrammet nedan visar att 19 respondenter ansvarar för elever. 11 av respondenterna ansvarar för mindre än elever samt 10 ansvarar för elever. Diagram 4 antalet elever per respondent fördelat mellan Respondenter Antal elever Antal ellever 18

23 Diagram 5 Diagrammet nedan visar vilken arbetsuppgift respondenterna prioriterar mest i sitt arbete. De flesta av respondenterna det vill säga 31 stycken prioriterar vägledningssamtalet mest i sitt arbete. 5 stycken av respondenterna prioriterar informationen mest. 4 av respondenterna prioriterar administrativa uppgifter i sitt arbete mest. Kommentar: Några av respondenterna har valt att kommentera frågan angående de arbetsuppgifterna de prioriterar mest. En av respondenterna skriver så här: Fast under vissa perioder under läsåret blir det mest information. En annan skriver så här: Eftersom jag är ansvarig för prao för 1400/elever/termin så blir informationen nr 1. Ytterligare en av respondenterna skriver så här Administrativa uppgifter (praobusskort, blankettjakt, praktikkort) är jag nödd och tvungen till. Diagram 5 prioriteringsområde för respondenterna. Prioriteringsområde 35 Antal respondenter Vägledningssamtalet Administrativa uppgifter Information 19

24 Tabell 3 Tabellen nedan visar på skalan 1 till 5 (där 1 påverkar minst och 5 påverkar mest) de faktorerna som våra respondenter anser mest påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Tabellen visar att de flesta det vill säga 24 respondenter anser att den egna ambitionen mest påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. 21 av respondenterna anser att antalet skolor som de ansvarar för påverkar vägledningssamtalet mest samt 19 respondenter tycker att antalet elever de ansvarar för påverkar vägledningssamtalet mest. Kommentar: Två av respondenterna valde att kommentera frågan. En av respondenterna skriver: Det är viktigt att eleven har med sig en välfylld ryggsäck hit i form av omvärldskunskap för att samtalet skall få ett djup, vi som vägledare har inte alltid den tid att få eleverna medvetna om "världen utanför". En annan skriver: Rektorers okunnighet om begreppet "vägledning" Tror att det är detsamma som information. Tabell 3 påverkans faktorer för respondenterna fördelat på en skala mellan Din ambition Arbetsmiljö (lokaler utrustning) Föräldrapåverkan Kompetensutveckling Dina chefer Antal elever Lönen Administrativa uppgifter Antal skolor du har hand om Uppskattning Resurser

25 Diagram 6 Diagrammet nedan visar den faktor som respondenterna anser mest påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. 10 respondenter anser att deras egen ambition är den faktorn som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. 7 respondenter anser att elev antalet påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. 4 respondenter anser att kompetensutveckling påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. 3 av respondenter anser att antal skolor som de ansvarar för påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. Diagram 6 påverkans faktor som enligt respondenterna mest påverkar vägledningssamtalet. Respondenter Faktorer som påverkar mest Din ambition Arbetsmiljö (lokaler utrustning) Föräldrapåverkan Kompetensutveckling Dina chefer Antal elever Lönen Administrativa uppgifter Antal skolor du har hand om Uppskattning 0 1 Resurser Ingen uppfattning 21

26 Diagram 7 Diagrammet nedan beskriver huruvida respondenterna anser att de har resurser för att vägleda och informera eleverna inför deras fortsatta utbildning. 26 av 40 respondenter ansåg sig ha resurser för att vägleda och informera eleverna inför deras fortsatta studiegång. Kommentar: En av respondenterna som svarade Nej, valde att kommentera frågan. Ja, jag har resurser i form av god utbildning, nyfikenhet, engagemang och samverkan med övrig personal på skolan. Nej, jag har inte tillräckligt med resurser för att göra ett så gott jobb som jag velat - eftersom jag var så kort tid på varje skola hade jag sällan en god samtalsmiljö (avskildhet, rum, utrustning, material). Diagram 7 anser respondenterna att de har resurser för att vägleda. 30 Resurser Respondenter Ja Nej Diagram 8 Diagrammet nedan visar om huruvida respondenterna anser att antalet elever som dem ansvar för, påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. 30 av respondenterna ansåg att ett för stort antal elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. 10 av respondenterna tyckte att ett för stort antal elever inte påverkade kvaliteten på vägledningssamtalet. Diagram 8 anser respondenterna att elev antalet påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Stort antal elever Ja Nej 22

27 Diagram 9 Diagrammet nedan visar antalet respondenter som svarade Ja, på ovanstående diagram att ett stort antal elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet samt hur många elever de anser är lämpligt för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. 29 av respondenterna ansåg att mellan elever är lämpligt för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. 9 av respondenterna ansåg att elever är lämpligt för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. 1 av respondenterna ansåg att elever är lämpligt för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. Diagram 9 vid svar Ja, hur många elever anser respondenterna är lämpligt för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. Om ja, Hur många elver anser du är lämplig Respondentar Över Elevantalet Elevantalet Kommentar: Några av respondenterna som svarade Nej, (Se diagram 8) och valde att kommentera frågan. En av respondenterna kommentera att: Jag vägleder de jag hinner och tummar inte på kvalitén. Stressar inte upp mig för de jag eventuellt missar (försöker i alla fall). Ja, vad ska man säga?! En annan kommenterar: Jag vill egentligen svara både ja och nej. Jag tycker antalet elever jag har hand om inte är för många, men dock för stort i förhållande till den tid jag har till mitt för fogande på min grundskola. En tredje kommenterar. Jag anser inte att jag har för stort antal elever, men hade jag haft färre hade jag kunnat jobba mer i de lägre åldrarna och mer med processvägledning. Det är svårt i dag. Svårt att hinna med fördjupad vägledning. 23

28 På frågan om respondenterna tror att större antal gruppvägledningssamtal skulle påverka kvaliteten på deras enskilda samtal svarade 24 respondenter att större antal gruppvägledningssamtal skulle bättra kvaliteten på vägledningssamtalet. 16 respondenter svarade att fler gruppvägledningssamtal inte skulle påverka kvaliteten på vägledningssamtalet. På frågan huruvida respondenterna upplever kvaliteten på deras vägledningssamtal svarade 23 av respondenterna att kvaliteten skulle kunna bli bättre. 17 respondenter anser sig nöjda med kvaliteten på vägledningssamtalet. Kommentar: Några av respondenter valde att kommentera frågan huruvida de upplever kvaliteten på deras vägledningssamtal. En av respondenterna kommenterade: Trots att jag har så många elever tycker jag att kvaliteten ändå är bra, eleverna och föräldrarna är nöjda.. En annan kommenterade: Förtydligande: Man skall aldrig nöja sig helt, vi finns till för individen och att hitta individuella lösningar kräver ett kreativt tänkande och ständigt reflekterande. En tredje kommenterar: Tidspress påverkar givetvis- hur mkt tid du egentligen har möjlighet att lägga på enskild elev för optimalt resultat. En fjärde kommenterade: En lärare kan vara hur korkad som helst, eleverna måste gå dit i alla fall. En SYV som får ett dåligt rykte får inga besök. Jag har en jävla massa besökare :-). 24

29 5 Analys I resultatet framgår det att respondenterna prioriterar vägledningssamtalet mest i deras yrke. Enligt Lovén (2000) har vägledningssamtalet stått i centrum allt sedan 1980-talet och varit det viktigaste verktyget i studie- och yrkesvägledarens arbete. Enligt respondenterna framgår det att den egna ambitionen är den faktor som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. Enligt Herzbergs arbetsmotivationens teori påverkas människan av olika motivationsfaktorer som är: framgång, ansvar, erkännande och prestation. I resultat framgår det att antal skolor som respondenterna ansvarade för påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Herzberg menar att det finns olika hygienfaktorer som bör uppfyllas för att man skall vara bekväm i den fysiska miljön (Jacobsen & Thorsvik, 1998). I rapporten (Internet 2, 2007) tar man också upp behovet av kollegial gemenskap när det gäller studie- och yrkesvägledningen och det positiva med att lyfta ut studie- och yrkesvägledningen ur skolan och placera den i en helt fristående organisation. I resultat framgår det att respondenterna anser att ett högt antal elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Enligt studie- och yrkesvägledarna i rapporten (Internet 2, 2007) bör det i styrdokumenten finnas minimikrav på hur många elever varje studie- och yrkesvägledare skall ansvara för. Det som också framkom av gruppdeltagarna i rapporten (Internet 2, 2007) var att om elevantalet blir för högt påverkas vägledningens kvalitet negativt. Av resultatet i vår undersökning framgår det att flest antal respondenterna ansvarar för elever vilket överstämmer med medelantalet som är 522 elever per en heltidstjänst för en studie- och yrkesvägledare (Internet 3, 2005). I rapporten (Internet 2, 2007) framgår det om elevantalet per studie- och yrkesvägledare överstiger 400 så bör man vara minst två studieoch yrkesvägledare och i vår undersökning framgår det också att respondenterna anser att mellan elever är lämpligt för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. I vårt resultat framgår det att kompetensutveckling är en faktor som skulle bidra till bättre kvalitet på vägledningssamtalet. Enligt Maslows behovshierarki ligger behovet av självförverkligande högst upp och det innebär att individen lyckats utnyttja sin förmåga och förverkliga sina möjligheter. Förutsättningen är att individen får tillfälle att förverkliga sig själv som person genom arbetet (Jacobsen & Thorsvik 1998). I resultatet av vår undersökning framgår det att respondenterna har resurser för att vägleda och informera eleverna i deras fortsatta studiegång. En av respondenterna beskriver resurserna 25

30 som den egna utbildningen nyfikenhet, engagemang och samverkan med övrig personal på skolan. De yttre resurser som en av respondenterna saknar är tid, god samtalsmiljö, avskildhet, rum, utrustning och material. Maslow menar att det sociala och organisatoriska sammanhang som individen ingår i skall präglas av ideal som rättvisa, rymlighet och ärlighet det måste råda förutsättningar för den enskilda individen. Endast då finns förutsättningar för individen att tillfredställa behovet av växande, utveckling och utnyttja sin begåvning och sina färdigheter till hundra procent. I vårt resultat (s. 24, 25, 26) framgår det också att tidspressen är något som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. I rapporten (Internet 4, 2007) framgår det att flera av studie- och yrkesvägledare anser att de har för lite tid för enskilda samtal på grund av andra tilldelade arbetsuppgifter så som kursadministration och ansvar för elevfotografering. 5.1 Diskussion Vi har tidigare i uppsatsen beskrivit hur man har granskat studie- och yrkesvägledningen utifrån en artikel och tre rapporter. Man tar bland annat upp att vägledningens kvalitet påverkas negativt av antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för (Internet 2, 2007). Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om detta stämmer, och att ta reda på vad det är för faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Vad som har framkommit av vårt resultat är att studie- och yrkesvägledarna anser att antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Den slutsatsen har vi kunnat dra på grund av det som har framkommit i vårt resultat. De flesta respondenter anser sig ansvara för 100 till 150 elever för mycket för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. Vi har kommit fram till att den allra största faktorn som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet är studie- och yrkesvägledarnas egen ambition. Denna slutsats har vi kunnat dra genom svaren på frågan som redovisas i tabell 3 där vi har en skala med flera olika svarsalternativ. Vi har också kunnat dra slutsatsen genom kommentarer från studie- och yrkesvägledare där de flesta svarat att det är deras egen ambition som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet mest. Vi har även kunnat se att den tredje faktorn som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet är antalet skolor som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Maslow menar att behoven av vänskap, samhörighet i sociala grupper och känslomässiga band till andra människor är något som vi människor behöver för att må bra och strävar efter för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt (Jacobsen & Thorsvik, 1998). 26

31 Vi tror att en av anledningarna till att studie- och yrkesvägledarna anser att antalet skolor som de ansvarar för påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet kan vara att det är svårare för studie- och yrkesvägledarna att skapa samhörighet till de andra människor som arbetar i de olika skolorna. Vi tror även att anledningen till att studie- och yrkesvägledarna anser att antalet skolor som de ansvarar för påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet kan vara är att studie- och yrkesvägledarna känner sig stressade när det byter arbetsmiljö. Vi tror inte att det enbart finns en faktor som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet utan flera olika faktorer. Faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet som har visat sig i vårt resultat det vill säga egen ambition, antalet elever och antalet skolor anser vi är möjliga, även om man ser till de tidigare rapporterna. Med hjälp av resultatet har vi kunnat se att studie- och yrkesvägledarna anser att de har resurser för att det skall bli kvalitet på vägledningssamtalet. Resultatet visar att trots detta är inte studie- och yrkesvägledarna nöjda med kvaliteten på vägledningssamtalet. Detta tycker vi tyder ännu mer på att det är studie- och yrkesvägledarnas egen ambition som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Med detta anser vi att vi har förklarat att studie- och yrkesvägledarna tycker att det finns ett samband mellan höga elevantal och kvaliteten på vägledningssamtalet, samt att vi har fått fram vilka faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Vi drar slutsatsen att vi som framtida studie- och yrkesvägledare och de som är verksamma i professionen idag, måste först och främst arbeta med vår egen ambition och det som påverkar den. Sedan lyfta upp andra faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet så som antalet elever, och antalet skolor som en studie och yrkesvägledare ansvarar över. Detta för att vägledningssamtalet som är det centrala inom studie- och yrkesvägledare skall bli så effektivt som möjligt. När det gäller vår metod val anser vi att den kvantitativa metoden har varit effektiv när det gäller att få svar på vårt syfte. Det vi också anser har fungerat bra är att vi med den kvantitativa metoden inte påverkade respondenterna med vår närvaro när de besvarade frågorna. Det som har fungerat mindre bra var att hitta något verktyg för att konstruera webbenkäten och detta bidrog till att vi förlorade tid till uppsatsen. 5.2 Förslag till vidare forskning Eftersom vi har kommit fram till att den egna ambitionen är den största faktorn som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet anser vi det relevant att vidare forska kring ämnet: Vilka faktorer är det enligt studie- och yrkesvägledarna som påverkar deras egen ambition. 27