Kvalitetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning"

Transkript

1 -7- Kvalitetsredovisning för läsåret / Förskolan Rödluvan Avesta, -7- Förskolechef: Jerker Olofsson Utvecklingsledare: Alexandra Hållén Resultatenhetschef: Karin Vestman

2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument, verksamhetsmål i Mål- och budgetdokumentet Verksamhetsplaner Inför Kvalitetsredovisningen Planera för aktuell arbetsgrupp och tillvägagångssätt inför arbetet med resultatuppföljning och redovisning Arbetsgång Samla in underlag/resultatbilder Analysera resultat Dra slutsatser Identifiera utvecklingsområden Planera för utveckling Under varje huvudrubrik presenteras en resultatbild, analys och utvecklingsstrategi

3 INNEHÅLL Innehåll.... Normer och värden....förskolans övergripande bild av insatser och resultat - likabehandlingsarbete Förskolans övergripande bild av insatser och resultat - barnhälsoteam Barns delaktighet och inflytande Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Utveckling och lärande Resultat pedagogiska målplananer Lilla björn Stora Björn Smultronet.... Förskolans övergripande bild av insatser och resultat..... Språk..... Matematik..... Naturvetenskap och Teknik..... IT Sammanfattning.... Kvalitetsenkät.... Förskolans övergripande bild, analys och slutsats Hem och Förskola Förskolans övergripande bild av insatser och resultat... 6 Kompetensutveckling Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Målplaner Pedagogisk dokumentation IT-kompetens Modersmål Pedagogiskt ledarskap Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat Målplaner. Övergripande bild av insats och resultat Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Entrepenöriellt Lärande Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Identifierade framgångsfaktorer.... Identifierade utvecklingsområden...

4 . NORMER OCH VÄRDEN Vi försöker lära barnen att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion eller funktionshinder. Det är främst i dialoger med barnen som vi pratar om dessa frågor. När de har en fundering eller när vi hör att barnen pratar om detta så kan vi gå in i samtalet och vara med och styra dialogen. Personalen har tydliga regler i vad vi accepterar för beteende mot varandra. Vi anser att det är viktigt att ha tydliga rutiner och regler och att all personal är lojal mot dessa. HT Lilla Björn Smultronet Stora Björn VT Lilla Björn Smultronet Stora Björn Bland de yngre barnen på Lilla & Stora Björn har man arbetat mycket med trygghet. Detta beror mycket på att barngruppen har förändras hela tiden. På dessa avdelningar är majoriteten av barnen under år vilket gör att tryggheten blir extra viktig för att de ska kunna delta på ett bra sätt i verksamheten. På Lilla björn arbetar man mycket med att ha en förutsägbar struktur, där barnen vet vad som ska hända. Personalen ser att det har givit ett lugn. På Stora björn hade man under hösten ett väl fungerande arbete med Normer & Värden, de hade tydliga rutiner och struktur. Under våren var det två längre sjukskrivningar på den avdelningen. Detta gjorde att det var svårare att följa de vanliga rutinerna och strukturen. De har under våren arbetat med att ge barnen ett verktyg för när de inte vill något, vilket är att säga STOPP. Detta har baren acceptera och tagit till sig.

5 På Smultronet har man arbetat mycket med hur man är som vän. Kartläggningarna till likabehandlingsplanen visade att barnen sa elaka saker till varandra och kunde vara hårdhänta mot varandra. För att arbeta med detta använde sig pedagogerna av ett material som heter Kanin & Igelkott. En bit in på våren kunde pedagogerna se en förändring i gruppen, då konflikterna mellan barnen blev betydligt färre..förskolans ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT - LIKABEHANDLINGSARBETE I höstas genomförde vi kartläggningar som blev grunden för vår likabehandlingsplan. Dessa visade att de vanligaste förkommande kränkningarna var att man sa något elakt som t.ex. att någon var ful, att man slog någon för att man inte fick som man ville och att man inte respekterade när ett annat barn sa stopp. Under resterande del av hösten arbetade pedagogerna med detta bl.a. genom att vara mer med barnen så att det inte kunde bli konflikter. Man hade fokus på detta på samlingar, de äldre barnen hade även ett minitema där de arbetade med värdegrunden. På alla avdelningar kunde man se att arbetet gett resultat. Vi har kunnat se att medvetenheten har ökat kring vikten av att dokumentera incidenter, inser att det finns brister att göra det systematiskt. Detta beror troligtvis på att det är svårt att fastställa vilka typer av händelser som man ska skriva en incidentrapport på. Detta skall diskuteras under hösten så att vi kan säkerställa systematisk dokumentations arbete kring likabehandling.. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT - BARNHÄLSOTEAM Specialpedagogen Christina Eklund har varit hos oss nästan en förmiddag i veckan under läsåret. Detta för att kunna se de barn som går på Rödluvan och kunna vara ett stöd till personalen. Vi har även haft två BHT möten. Ett för barnen på Lilla och Stora björn och ett för barnen på Smultronet. På mötet för Lilla och Stora björn deltog en pedagog från vardera avdelningen, specialpedagog och utvecklingsledare. På mötet för Smultronet deltog en pedagog från Smultronet, specialpedagog och utvecklingsledare. På dessa gick vi igenom alla barn. Under läsåret har även specialpedagogen använts till mycket föräldrastöd, hon har haft flera möten med vissa vårdnadshavare. Samarbetet med specialpedagogen skall ses över. Vi har nu haft BHT en gång/ termin, vi vill att det skall vara en högre frekvens på dessa möten, men att man då inte behöver gå igenom alla barn. En plan för detta skall arbetas fram vid terminsstart. 5

6 . BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE HT Lilla Björn Smultronet Stora Björn VT Lilla Björn Smultronet Stora Björn. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT Den proximala utvecklingszonen ligger till grund för mycket i vardagen. Barnen får försöka göra så mycket de kan själva, men med stöd av en vuxen. Problem som uppstår uppmanas barnen att lösa genom samarbete. Om konflikter uppstår får de försöka lösa de själva men med stöd från en vuxen. Det finns tillfälle för fri lek varje dag på alla avdelningar då kan barnen bestämma själva vilken aktivitet de vill göra. I den fria leken försöker pedagogerna vara med som stöd och som observant. Detta är något som alla avdelningar behöver utveckla mer. Detta ska ske genom att vi utvecklar tydligare rutiner på vad som skall observeras och när. På Smultronet får barnen efter maten möjlighet att välja om de vill leka ute eller inne efter maten. På Smultronet är allt som barnen får ha placerat i deras höjd så att de lätt kan göra det de vill. På Stora björn skedde en stor förändring på hösten då miljöerna sågs över. Pedagogerna gjorde så att nästan allt material blev lättillgängligt för barnen. Hyllor sänktes till barnens höjd. Där har pedagogerna arbetat med att barnen får välja mellan aktiviteter som erbjuds, vad som erbjuds att har varit utifrån barnens intresse. Detta har de gjort för att få ett lugn i barngruppen där barnen tränas i att få göra 6

7 val. Under hösten hade Lilla björn fortfarande mycket kvar högt upp på hyllorna men efter att en pedagog fått göra ett studiebesök under våren så har mer material flyttats lägre ner på hyllorna. Att material placeras lättillgängligt är speciellt viktigt ur ett inflytande perspektiv, då barnen annars knappt har något eget inflytande över sin vardag utan är beroende av att det finns vuxna i närheten. Det är även viktigt att materialet byts ut med jämna mellanrum utifrån barnens intresse. Detta gör att miljön blir mer spännande för barnen. På Smultronet fungerade inte den struktur som fanns på avdelningen tidigare. Det märktes tydligt att arbetslagsledaren var utlånad till förskoleklass. Detta kombinerat med att nästan hela arbetslaget var nytt gjorde att flera saker ej fungerade som det skulle. Flera saker blev inte gjorda då ingen tog ansvar för det skulle bli gjort. Under våren gjordes strukturen om så att man inte var så beroende av att det fanns någon tydlig arbetslagsledare. Det gjorde att arbetet blev bättre. Man kan även se att resultaten på Stora björn sjönk när de utvärderade sig igen i våras. Detta beror främst på att det varit hög frånvaro, med två längre sjukskrivningar under våren. Barnen får vara med och påverka sin dag i stor utsträckning. Men det finns utrymme för förbättring. Det finns fler moment i verksamheten som de skulle kunna vara med att påverka t.ex. vad de ska göra på gymnastiken, vart de ska gå på utflykt, hur rummen ska användas med mera. Dessutom måste alla avdelningar bli bättre på att ändra miljöerna utifrån vad barnen har för intresse. Observationer och kartläggningar av barnens intresse ska ligga till grund för verksamheten och det är viktigt att miljön inte blir något statiskt. Eftersom vi vill att barnen ska lära sig genom lek så blir miljön ett av våra viktigaste verktyg för att förverkliga detta. Det är även viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt till hur barn får inflytande, där kommer Vägledande Sampel att bli en viktig del i utvecklingsarbetet. 7

8 . UTVECKLING OCH LÄRANDE. RESULTAT PEDAGOGISKA MÅLPLANANER.. LILLA BJÖRN HT Språk Förskola Hem Matematik IT Natur & Teknik Motorik Barns inflytande Normer & Värden VT Entrepenöriellt Språk Matematik Förskola Hem Natur & Teknik IT Barns inflytande Motorik Normer & Värden 8

9 .. STORA BJÖRN HT Språk Förskola Hem Matematik IT Natur & Teknik Motorik Barns inflytande Normer & Värden VT Entrepenöriellt Språk Matematik Förskola Hem Natur & Teknik IT Barns inflytande Motorik Normer & Värden 9

10 .. SMULTRONET HT Språk Förskola Hem Matematik IT Natur & Teknik Motorik Barns inflytande Normer & Värden VT Entrepenöriellt Språk Matematik Förskola Hem Natur & Teknik IT Barns inflytande Motorik Normer & Värden

11 . FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT.. SPRÅK Mycket av språkarbetet pågår i vardagen, det är då man betonar saker och har dialog med barnen. Alla avdelningar har arbetat mycket med språk på samlingar med sånger, lekar, praxis, sagostund varje dag. För barnen på Stora björn har man använt språkmaterialet Babblarna, detta har varit mycket uppskattat hos baren. De äldre barnen på Smultronet använder sig av före Bornholmsmodellen. Dock så har detta material inte använts i samma utsträckning som tidigare år eftersom stukturen på avdelningen varit bristfällig. Pedagogerna tänker på att prata mycket med barnen och att använda så mycket ord som möjligt för att stärka barnens ordförråd. De äldre barnen får höra minst en saga/dag då högläsning är viktigt för barnens språkutveckling. Användandet av medvetna språkliga miljöer är något som behöver utvecklas, därför skall alla arbetslag när de planerar inför hösten motivera sina miljöer och beskriva hur de använder dem för att stärka språket... MATEMATIK Matematik övas varje dag med barnen främst i vardagen. Pedagogerna tittar efter former vid måltider, räknar klossar vid bygglek, spel, pussel, lekmaterial sorteras vid städning med mera. Det övas även vid varje samling då det alltid finns matematikinslag på alla samlingar t.ex. räkna barn, betoning av lägesord, klappa namn och liknande. Alla 5-åringar har även genomfört NTA-lådan jämföra mäta. Vi kan fortfarande se goda resultat av mattecirkeln som alla pedagoger gick för något år sedan, de tänker på matematiken i vardagen. Dock behöver användandet av medvetna matematiska miljöer utvecklas, därför skall alla arbetslag när de planerar inför hösten motivera sina miljöer och beskriva hur de använder dem för att stärka matematiken... NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Alla avdelningar arbetar med att ha olika konstruktionsmaterial lättillgängligt för barnen. För de äldre barnen byts detta material ut med jämna mellanrum för att göra materialet mer lockande för barnen. Vid konstruktionslek finns det ofta en pedagog närvarande som antingen är med och bygger med barnen eller finns bredvid som stöd. De äldre barnen går på utflykt minst en gång i veckan. Då går de i mindre grupper för att utflykten ska bli mer pedagogisk. Då har de undersökt naturen som finns runt omkring oss, mycket utifrån barnens intresse. Man har även genomfört olika pedagogiska aktiviteter på utflykterna genom att t.ex. arbeta med motstasord, sortering och liknande med hjälp av naturmaterial som mossa, stenar, pinnar. Barnen har även fått plocka med sig material till förskolan från utflykterna för att kunna skapa med. På Stora björn gick detta inte att genomföra under våren p.g.a. den höga personalfrånavaron. De yngre barnen gick sällan på utflykt under hösten då de ville få barnen trygga på förskolan i första hand. Under våren har de gått cirka en gång i månaden. I ateljén på Smultronet finns många olika material och färger lättillgängliga för barnen för att utmana deras kreativitet och för att de ska få lära sig att skapa med olika material. Detta rum har varit väldigt populärt bland barnen, de har skapat många olika kreationer i olika material både på egen hand och med stöd av pedagoger. Dock behöver användandet av medvetna Natur & Teknik miljöer utvecklas, därför skall alla arbetslag när de planerar inför hösten motivera utformningen av sina miljöer och beskriva hur de använder dem för att stärka arbetet med natur och teknik. På Stora björn ser man tydligt i ateljén att detta behövs utvecklas... IT Alla avdelningar har haft svårt med användandet av IT med barnen. Vi kan se att pedagogernas egna kunskaper har ökat inom IT under året som gått, men då har det främst varit i dokumentationssyfte. Pedagogerna behöver få input utifrån i hur man kan använda IT med barnen. Idag används IPad:en mest till pedagogiska spel, men möjligheterna är så mycket större.

12 ..5 SAMMANFATTNING Rödluvans verksamhet bygger mycket på utevistelse. Vi är ute mycket i naturen eftersom den ligger nära. Utevistelsen har haft en stor del i uppfyllelsen av målen. I naturen kan man få in många olika moment så som motorik, naturvetenskap, matematik, språk m.m. De större barnens utflykter har haft en tydlig planering. Den pedagog som har ansvarat för utflykten har dokumenterat planeringen och utvärderingen av den. Dessutom har den dokumenterats i den gemensamma planeringen. De mindre barnens utflykter har haft fokus på att bli vana vid naturen och att vara ute och ses som ett bra sätt att öva motoriken samt att se naturens kretslopp. Deras planering och utvärdering har dokumenterats vid den gemensamma planeringen. Alla avdelningar går minst en gång i veckan på utflykt och vi är ute minst en gång om dagen På flera målplaner kan man se skillnader i avdelningarnas resultat. Lilla björn har fått goda resultat som hållit sig stabila under läsåret, t.o.m. ökat. Detta är en kontrast mot övriga avledningar när resultaten varit varierande. Detta beror på att arbetslaget haft en bättre kontinuitet och större arbetsro. De som arbetar i det arbetslaget har ofta varit på plats så att verksamheten har kunnat fortgå som planerat. Det man tydligt kan se på Stora björns resultat är att de var oerhört goda under hösten, det var bara inom IT som det var bristande kvalitet. Under våren kan man se att resultatet har sjunkit, detta beror till mycket på att de drabbades av två långtidssjukskrivningar där fokusen ofta blev att klara vardagen ofta fick pedagogiken stå åt sidan då det var mycket vikarier och de ofta var en person kort p.g.a. vikariebrist. På Smultronet fungerade inte den struktur som fanns på avdelningen under hösten. Det märkte tydligt att arbetslagsledaren på denna avdelning var utlånad till förskoleklass, vilket kombinerat med att nästan hela arbetslaget var nytt gjorde att flera saker inte fungerade som det skulle. Flera saker blev inte gjorda då ingen tog ansvar för det. Detta ledde till att resultaten under hösten var undermåliga. Under våren gjordes strukturen om så att man inte var så beroende av att det fanns någon tydlig arbetslagsledare. Detta gjorde att arbetet blev bättre. Detta märks även i resultatet, under hösten var resultaten knappt godtagbara, under våren höjde sig arbetslaget i vissa av områdena. Men fortfarande var det bristfälligt i fler av områdena. Strukturen på denna avdelning är oerhört viktig då den har många barn som delar på en plats, detta gör att det faktiska barnantalet kan bli högt, detta gör att det måste finnas en välfungerande struktur och rutiner..

13 . KVALITETSENKÄT. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD, ANALYS OCH SLUTSATS. Känner du och ditt barn er välkomna när ni kommer till förskolan: Överlag goda resultat, 6,5 % svarade alltid resten svarade ofta. Det som framkommer i kommentarerna är att vårdnadhavarna önskar att bli mötta när de lämnar sitt barn.. Upplever du att personalen är lyhörd för ditt barns funderingar och idéer: Överlag goda resultat, 8 % svarade alltid, resterande svarade ofta. På denna fråga fanns inte så många kommentarer, endast en som sa om de har tid.. Upplever du att dina synpunkter beaktas gällande ditt barns behov på förskolan: Överlag goda resultat, 5 % svarade alltid, resterande svarade ofta. Det fanns inga kommentarer på denna fråga.. Möts du av positiv och engagerad personal: Överlag goda resultat, 9 % svarade alltid, resterande svarade ofta. I kommentarerna kan man se att de i överlag är nöjda, dock att det ibland kan variera bland personalen. 5. Upplever du att barnen möts av stimulerande miljö på förskolan: Överlag goda resultat, 7 % svarade alltid, resterande svarade ofta. Kommentarerna visar att vårdnadhavare tycker att pedagogerna gjort det bästa av de lokaler som de har. 6. Upplever du att barnen är trygga med varandra i gruppen: Överlag goda resultat, 5,5 % svarade alltid, resterande svarade ofta. Kommentarerna visar att det ibland kan vara incidenter med barn som slåss. 7. Upplever du att det är positiv och trevlig stämning på förskolan: Överlag goda resultat, % svarade alltid, resterande svarade ofta. Kommentarerna visar att de främst är nöjda, vissa har upplevt att de varit rörigt på vissa avdelningar. 8. Upplever du att det är lätt att få kontakt med ledning på förskolan: % svarade alltid, 6% svarade ofta, 6% svarade sällen. Det som främst framkommer av kommentarerna är att de inte vet vad vi menar med ledning, detta kan bero på att den de oftast har kontakt med är Alexandra och hon också är en av pedagogerna. Kommentarerna visade även att flera ej behövt ta kontakt med ledningen. 9. Sammanfattning av Övriga synpunkter: Överlag är det främst positiva kommentarer om att pedagogerna gör ett bra arbete med barnen och att de är trygga med att lämna barnen på förskolan. De tycker att pedagogerna gör ett bra arbete med de förutsättningar och lokaler som de har. De visar även på att vissa vårdnadshavare känt av att det varit lite rörigt på vissa avdelningar, vilket skall förbättras till hösten Resultatet av enkäten kommer att diskuteras i personalgruppen under hösten.

14 5. HEM OCH FÖRSKOLA HT Lilla Björn Smultronet Stora Björn VT Lilla Björn Smultronet Stora Björn 5. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT På två av avdelningarna uppvisar man goda resultat i målplanen Förskola Hem, dock sjönk Stora björns resultat under våren p.g.a. den höga sjukrånvaron, men de har fortfarande bra resultat. Vårdnadshavarna har främst varit nöjda vilket vi även ser i kvalitetsenkäten som kommunen skicka ut. Men vi kan även se att Smultronet fick ej godtagbart under våren, detta beror på att alla utvecklingssamtal inte genomfördes. Det är inte accepterbart då dessa är obligatoriska. Förutom detta har de haft bra kontakt med vårdnadshavare. Men de märks också att vissa vårdnadshavare har känt av att det varit rörigt på avdelningen vilket skall stärkas upp till hösten. Vi kommer att öka kraven på förskolan i målplanen genom att försöka införa ett föräldraråd samt att alltid ha samtal med vårdnadshavare när hösten börjar för att se vad deras barn är intresserade av samt vad vårdnadshavarna har för förväntningar på verksamheten och vad vi kan genomföra utav dessa..

15 6 KOMPETENSUTVECKLING Under läsåret har förskolan satsat på att utveckla de prioriterade utvecklingsområdena som framkom i förra årets kvalitetsredovisning. Dessa områden var Målplaner, Pedagogisk dokumentation, IT-kompetens och Modersmål. Vi satte upp mål för detta i vår verksamhetsplan och gjorde insatser utifrån detta. 6. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT 6.. MÅLPLANER MÅL Att all personal ska vara medveten om hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt INSATSER Få målplanerna att bli en del av verksamheten Tydligare kvalitetsmål Dokumentationsmall för den gemensamma arbetslagsplaneringen, för att få en systematik i dokumentations och utvärderingsarbetet. All personal lämnar in två skriftliga reflektionsprotokoll till ledningen. Dessa skrivs på ens egen planering. På APT-tid och stängningsdagar ska personalen få tid att arbeta med målplanerna. Fokusmöten med fokus på kvalitetsmål, samt APT-tid för detta i arbetslagen All personal har läst och diskuterat Skolverkets Allmänna råd för förskolan UTVÄRDERING Personalen börjar bli mer medveten om målplanernas roll i verksamheten. Under lönesamtalen kunde utvecklingsledaren tydligt se att många pedagoger använde sig av dem vid planeringar. Alla avdelningar förstår vitsen med att använda en dokumentationsmall på arbetslagsplaneringen. Under slutet av våren kunde vi även se att flera började komma igång med reflektionsprotokollen. Vi kommer tillämpa Södra förskoleområdets mall för bedömning i målplanerna, där det finns tydliga krav på vad man ska göra för att komma upp till de olika nivåerna. 6.. PEDAGOGISK DOKUMENTATION MÅL KVAR FRÅN FÖREGÅENDE PLAN Alla barn ska ha en portfolio som uppdateras regelbundet Dokumentationsarbetet ska leda till att verksamheten utvecklas. Barnen ska vara delaktiga i dokumentationsarbetet Verksamheten ska dokumenteras på fler sätt än bilder All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten MÅL Att få en struktur på dokumentationsarbetet där alla vet vad som skall dokumenteras INSATSER Vi ska se över användandet av portfolio, diskutera syftet med den I den utsträckning som barnen kan så ansvarar de för sin egen portfolio. De ska själva klippa, klistra och berätta vad som ska stå under bilden. Pedagogiska målplaner Reflektionsprotokoll Dokumentationsmall arbetslagsplaneringen Inläsning av litteratur Finns - kameror på varje avdelning Förbättra årshjulet för dokumentation 5

16 UTVÄRDERING Under våren har vi beslutat att till hösten skall portfolion för barnen se annorlunda ut. I dagsläget samlas mycket av vad vi erbjudit i verksamheten i varje barns pärm, detta har gjort att det krävts mycket arbete för en enda dokumentationen. Samtliga åtgärder är genomförda men fortfarande finns det utrymme för förbättringar särskilt när det gäller barnens medverkan i dokumentationen. 6.. IT-KOMPETENS MÅL KVAR FRÅN FÖREGÅENDE PLAN All personal ska kunna använda det digitala klassrummet På avdelningar med Ipads ska all personal kunna det grundläggande som starta, logga in, hitta appar MÅL IT ska användas pedagogiskt med barnen Förbättra målplanen för IT så att det tydligt framgår hur avdelningarna skall arbeta med IT INSATSER Extra utbildnings tillfällen med fokus på hur man använder IT med barn IT ansvariga reviderar målplanen före jul UTVÄRDERING Insatserna har genomförs som planerat. Vi kan se att pedagogerna har blivit tryggare med datorn och med Ipad:en. Nästan alla kan hantera dem i dagsläget. Det som inte riktigt kommit igång är hur man kan arbeta med detta med barnen. Barnen får spela spel på Ipad men inte så mycket mer. Pedagogerna behöver mer tips och idéer på hur man kan använda IT pedagogiskt. 6.. MODERSMÅL MÅL Alla barn med annat modersmål ska få stöd i dess modersmål Alla barn med annat modersmål ska få extra stöd i svenska Att utveckla våra miljöer så att de utvecklar språket hos våra barn både modersmålet och svenskan INSATSER 5% tjänst för detta, används till litteratur samt timlön till personer som kan komma och bl.a. läas för barnen. Leta upp passande IT-material Göra personalen säker på IT så att de kan använda detta för att ge barnen stöd. En pedagog går Förskolelyftet: Interkulturalitet & Flerspråkighet Se över våra språkliga miljöer UTVÄRDERING Arbetet med modermål är fortfarande bristfälligt. De insatser som var planerade har ej blivit genomföra förutom att en pedagog går förskolelyftet, men den pedagogen kommer sluta hos oss till hösten. De mål som vi satt upp har vi ej uppnått detta har till stor del berott på att ledning ej har drivit arbetet då det ej funnits tid för detta p.g.a. en för splitrad tjänst under läsåret. Dessutom har inte pedagogerna i dagsläget tillräckligt med kompetens för att utveckla detta område. Det behövs kompetensutveckling inom detta område. 6

17 7 PEDAGOGISKT LEDARSKAP I Horndals RO har vi i dagsläget en rektor/förskolechef samt en utvecklingsledare på 5 % som arbetar 75 % i verksamheten. Utvecklingsledaren är den som haft rollen som den pedagogiska ledaren på Rödluvan under läsåret. För att kunna få in tankar från arbetslagen har tanken varit att det skulle hållas fokusmöten varje vecka. Dessa möten har ofta fått utgått då det varit personal frånvarnade och vi ej kunnat få vikarier. När mötena har varit så har fokusen ofta hamnat på att få verksamheten att gå ihop när det varit så mycket frånvaro i ett arbetslag. Till hösten skall fokusmötena fungera som det är tänkt, som ett diskussionsforum för pedagogiska frågor. Varje medarbetare har även haft medarbetarsamtal med utvecklingsledaren under hösten. Dessa skedde utifrån en gemensam mall för hela Horndals RO. Syftet med dessa var att se vad medarbetaren är bra på, vad den behöver utveckla samt vilket stöd den behöver för att utvecklas. Som stöd för detta fanns även lönekriterierna med. Dessa blev underlag till en utvecklingsplan för varje medarbetare som i sin tur var underlaget för lönesamtalet under våren. 7. VERKSAMHETSBESÖK. ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT Verksamhetsbesöken på förskolan har varit svåra att få till på Lilla & Stora björn för utvecklingsledaren. Detta beror mycket på en ambition att vara där under förmiddagen då de har huvudsakligverksamhet. Detta krockade det med den delade tjänsten som utvecklingsledaren har då denna har mycket ansvar för verksamheten i förskoleklassen Tiden har varit svår att få till. Men ett besök på Lilla björn har genomförts under våren, vilket har varit för lite. Detta arbete behöver förbättras. Till hösten kommer utvecklingsledaren få mer som ledare. Tanken är ett denne skall vara med på alla avdelningars gemensamma planering så mycket som möjligt under början av hösten för att hjälpa de ny arbetslagen att komma igång. 7. MÅLPLANER. ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATS OCH RESULTAT Under året har vi arbetat mycket med att förankra målplanerna. Syftet har varit att personalen ska förstå varför dessa är ett viktigt verktyg i vårt systematiska kvalitetsarbete. Arbete med målplaner var ett av lönekriterierna som sattes upp inför vårens lönesamtal. På dessa samtal fick personalen beskriva hur de arbetar med dessa. Då framgick att de hade fått en ökad förståelse för vikten av dem. Största delen ansåg att dessa var viktiga för att se/visa hur vi arbetar mot målen i läroplanen. Det som även framkom var att dessa hade varit till stor hjälp för att kunna arbeta med de stärkta kraven i läroplanen. Detta arbete har ledat till en ökad medvetenhet hos personalen. När vi reviderade målplanerna beslutade vi oss för att använda oss av ett liknande bedömningssystem som Södra förskoleområdet har i sina målplaner. Detta visar tydligt vad man ska göra för att hamna på de olika bedömningsnivåerna. Vi ändrade även mycket under rubriken Val av aktiviteter, där behövdes det bättre beskriva vad vi arbetar med och varför vi gör det. Kvalitetsmålen har även arbetats om under våren av ledning och nyckelpersonerna. Då har vi främst utgått från den resultatbild som finns i den pedagogiska deklarationen. Dessa förändringar i målplanerna tror vi kommer göra det lättare för personalen att förstå syftet med dem, de är mer konkreta för dem. 7

18 7. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE. ÖVERGRIPANDE BILD AV PROCESSEN Vi kan se att vi börjar komma en bit på vägen. Vi har nu en struktur som bestämmer hur kvalitetsarbetet ska se ut. Personalen börjar bli mer och mer medvetana om vikten av detta arbete och om varför vi gör detta. Men vi har fortfarande många bitar att arbeta med. Många i personalen har slarvat med reflektionsprotokoll och har enbart skickat in ett eller två, men under slutet av våren kunde vi se en ökning i inlämnande av detta. Detta skedde främst efter lönesamtalen då utvecklingsledaren gjorde en prioriteringordning för pedagogerna över vad som den förväntar sig att de gör på planeringen. Då förklarade den även ännu en gång vikten av reflektioner/planering, utvärdering.. Den gemensamma mallen för arbetslagsplanering har fungerat bra på alla avdelningar. De dokument som används för att säkerställa kvalitetsarbetet har setts över under året och det har gjorts justeringar i vissa av dem t.ex. har utvecklingssamtalsunderlaget arbetats om för att bättre stämma överens med vad Lpfö98/ vill att vi arbetar emot. Ledningen har även skapat ett komplement till reflektionsprotokollen, pedagogerna kan skicka in en planering av ansvarsområde. Syftet med denna är att man kan skriva i den om man t.ex. ansvarar för utflykter, gymnastik m.m.. I den kan man visa hur man tänkt arbeta med detta under en tid. 8

19 8. ENTREPENÖRIELLT LÄRANDE Lilla Björn Smultronet Stora Björn 8. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT Under våren har förskolan mest fokuserat på att begreppet skulle få landa hos personalen. Innan stängningsdagen i höstas så var många oroliga kring vad detta innebar. Många trodde att arbetet med detta skulle leda till en större arbetsbelastning. Vi arbetade då med vad vi redan gör inom detta område så att personalen skulle känna att detta är vi bra på. En målplan skapades för området, för Rödluvan blev miljöerna för barnen något som ansåg viktigt. Det är viktigt att material som inspirerar barnens kreativitet finns lättillgängligt samt att det finns medvetna pedagoger som stöttar barnen i sitt utforskande. Personalen känner fortfarande att de behöver mer kompetens inom detta område. Nästa steg i processen är att se vad vi kan utveckla inom detta område när vi redan fastställt vad vi redan gör. För att kunna göra detta kommer tid läggas på att utveckla målplanen för detta område. 9

20 9. IDENTIFIERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Rutiner är en viktig framgångsfaktor i arbetet med barnen. Rutinerna är oerhört viktigta för att göra barnen trygga på förskolan. Fasta rutiner gör att barnen vet vad som ska hända och det minskar oron hos barn som är oroliga. Kompetens är också en viktig framgångsfaktor. Vi kan tydligt se att i arbetet med matematik har lyfts sen personalen fick gå mattekursen, därför är det viktigt att satsa på vidare utbildning inom fler olika områden så att alla delar på förskolan fortsätter att utvecklas. Kontinuitet och arbetsro i arbetslagen I två av arbetslagen har det varit mycket personal frånvarande av olika anledningar. Dessutom har det varit svårt att få vikarier vilket gjort att de ofta varit en man kort i arbetslagen ibland t.o.m. två Detta har gjort att deras resultat har varit ojämna. I det arbetslag som ej haft så mycket frånvaro kan vi se att resultaten har varit jämna till och med ökat från hösten till våren. För att stärka upp detta har vi anställt en fast pooltjänst på ca 5% tanken är att vi alltid ska kunna ha den som vikarie om någon är borta så att vi ej hamnar i den situation som vi var i våras.

21 . IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Gemensamt förhållningssätt På flera avdelningar har vi kunnat se att bristen på ett gemensamt förhållningssätt har varit stressande och lett till irritation i arbetslagen. Det har även påverkat det pedagogiska arbetet då barnen kunnat få olika signaler från olika pedagoger. Därför kommer vi under detta läsår att sats på att arbeta med det gemensamma förhållningssättet. Under hösten kommer det genomföras en studiecirkel i Vägledande samspel, syftet med den ska vara att stärka arbetslagen. Entreprenöriellt lärande Begreppet entreprenöriellt lärande har börjat lägga sig hos pedagogerna och de efterfrågar nu mer kunskap inom området. Området tog emot väl under förra läsåret, speciellt uppskattat var stängningsdagen då vi lyssnade på Anna Fredqvist. Under detta läsår kommer vi satsa på att utveckla det entreprenöriella lärandet i förskolan. Under hösten kommer vi lägga en mer teoretisk bakgrund med litteraturläsning som skall diskuteras. Under våren kommer vi arbeta med det området i praktiken. Modersmålsstöd Tanken var att vi skulle arbeta med modersmålsstödet under läsåret som gått. Detta har ej skett, därför står detta kvar som ett utvecklingsområde även under nästa läsår.

2013/14. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan

2013/14. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013/14 Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-09-02 Organisation... 2 Skolledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Styrdokument... 2 Personal... 3 Fortbildning...

Läs mer

2012/13. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-01-01

2012/13. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-01-01 2012/13 Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-01-01 Organisation... 2 Skolledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Styrdokument... 2 Personal... 3 Fortbildning...

Läs mer

2015/16. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, Alexandra Förskolan Rödluvan 2015-09-02

2015/16. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, Alexandra Förskolan Rödluvan 2015-09-02 2015/16 Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan Hållén, Alexandra Förskolan Rödluvan 2015-09-02 Organisation... 2 ledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Arbetmiljö... 2 Verksamhet... 3 Styrdokument...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-12-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Förskola Datum: 2013-12-12 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-08-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Förskola Avesta, datum: 2012-09-17 Resultatenhetschef: Bengt Albertsson och Karin Vestman 1 Bildningsförvaltningens resultatenhet, förskola/grundskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-06-29 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Förskolan Rödluvan Avesta, 2012-06-25 Förskolechef: Jerker Olofsson Utvecklingsledare: Alexandra Hållén Resultatenhetschef: Karin Vestman 1 Kvalitetsredovisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010 Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010 Förutsättningar för Verksamhetens måluppfyllelse vt 2010 Barnkullen Filuren 18 barn 1,3-4,3 år 2,75 pedagoger Kryddan 20 barn 3,6-6,3 år 21 barn

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde

Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde 2016-2017 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Skogsbo förskolområdes prioriterade

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse Handläggare Datum Pia Ihse 2018-10-02 0480-45 20 40 Förskolan Smedby Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Kvarnga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument Verksamhetsplan Borgens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana

Läs mer

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19 Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Avesta förskolor

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Avesta förskolor Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Avesta förskolor Datum:2010-05-04 Johanna Johansson Controller Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3

Läs mer

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsplan förskola 18/19 Verksamhetsplan förskola 18/19 IGELBÄCKEN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Strategi för ökad kvalitet i förskolan... 4 i syfte att uppnå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

BoU: Enhetsplan/Lokal arbetsplan/utvecklingsplan för Noltorgets förskola 2010/2011

BoU: Enhetsplan/Lokal arbetsplan/utvecklingsplan för Noltorgets förskola 2010/2011 BoU: Enhetsplan/Lokal arbetsplan/utvecklingsplan för Noltorgets förskola 2010/2011 1. Verksamhetsbeskrivning Noltorgets förskola ligger i centrala Nol i anslutning till Nolskolan. Förskolan består av två

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 Förskoleavdelningen Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola Kvalitetsanalys Björkhagens förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun Charlottenbergs förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 17 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola Utbildningsförvaltningen 2019-03-25 Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019-2020 Förskola: Solrosens förskola Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen 1(8) Tillsynsrapport Pysslingen förskolor, Giggen 2(8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om enheten... 3 Kommentar... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 4 Bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Terminsuppföljning Bergsvägen hösten 2015

Terminsuppföljning Bergsvägen hösten 2015 Terminsuppföljning Bergsvägen hösten 2015 Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Prioriterade mål på förskolan: Skolutvecklingsplan tydliggöra The Big Five genom

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera

Läs mer

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer