Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Förskolan Rödluvan Avesta, Förskolechef: Jerker Olofsson Utvecklingsledare: Alexandra Hållén Resultatenhetschef: Karin Vestman 1

2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument, verksamhetsmål i Mål- och budgetdokumentet Verksamhetsplaner Inför Kvalitetsredovisningen Planera för aktuell arbetsgrupp och tillvägagångssätt inför arbetet med resultatuppföljning och redovisning Arbetsgång Samla in underlag/resultatbilder Analysera resultat Dra slutsatser Identifiera utvecklingsområden Planera för utveckling Under varje huvudrubrik presenteras en resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2

3 INNEHÅLL Innehåll Normer och värden Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan Barnhälsoteam Barns delaktighet och inflytande Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Hållbarhet IT Kvalitetsenkät Implementeringsarbete, Lgr Planering/genomförande Pedagogiskt ledarskap Hem och förskola Inskolningsenkät Föräldrasamverkan Kompetensutveckling Individnivå Verksamhetsnivå Bildningsstyrelsens verksamhetsmål Genomförande och måluppfyllelse Andelen personal med relevant högskoleutbildning skall öka All personal ska vara väl förtrogen med den nya skollagen och läroplanen Extra fokus skall läggas på människans lika värde Det skall finnas en plan för barnens delaktighet och inflytande på respektive förskola fr.o.m. hösten Öka samverkan mellan kommunens förskolor och skolor för att bredda kulturutbudet i förskolan Identifierade utvecklingsområden

4 1. NORMER OCH VÄRDEN Vi försöker lära barnen att alla människor har lika värde oavsett kön, nationalitet, religion eller funktionshinder. Det är främst i dialoger med barnen som vi pratar om dessa frågor. När de har en fundering eller när vi hör att barnen pratar om detta så kan vi gå in i samtalet och vara med och styra dialogen. Personalen har tydliga regler i vad vi accepterar för beteende mot varandra. På Stora björn har de arbetat mycket med att vara en bra kompis, mycket av detta arbete har skett på samlingarna. Detta arbete har dokumenterats och utvärderats i veckoplaneringarna för varje avdelning. Vi har hela tiden arbetat mot punkterna i normer och värden, men det har inte dokumenterats bra. I och med att vi under våren arbetat fram en pedagogisk målplan för Normer och värden kommer arbetet att dokumenteras och följas upp bättre. Det kommer även läggas mer fokus på detta bland de större barnen då de från hösten kommer börja ha barnråd. På dessa kommer vi att ta upp olika frågor som rör barnen. De kommer att få vara med att sätta reglerna för avdelningen och på detta sätt kommer de aktivt att vara en del av arbetet. Se bilaga 1 - Pedagogisk målplan för Normer och Värden för att läsa om hur vi tänkt arbeta med detta under nästa läsår. 1.1LIKABEHANDLINGSARBETE/LIKABEHANDLINGSPLAN Vi har under våren arbetat fram en likabehandlingsplan då det inte fanns någon tidigare. Se bilaga 9. Vi har tidigare försökt komma igång med arbetet kring ICDP. Men kunskapen runt detta område har inte funnits så det har inte blivit något konkret av detta. Därför har Rödluvan inte arbetat med detta. Vi kommer därför under hösten att arbeta med ICDP. Detta arbete är en viktig del i likabehandlingsarbetet då det belyser förhållningsätten mellan människor. Det kommer troligtvis att ske i form av en slags studiecirkel, eventuellt tillsammans med By och Fors som också tänkt lägga fokus på detta område. 1.2 BARNHÄLSOTEAM Specialpedagogen Christina Eklund har varit hos oss nästan en eftermiddag i veckan under vårterminen. Hon har även varit här två förmiddagar för att se de barn som vi bara har på förmiddagarna. Detta för att kunna se de barn som går på Rödluvan och kunna vara ett stöd till personalen. Vi har även haft två BHT möten. Ett för barnen på Lilla och Stora björn och ett för barnen på Smultronet. På mötet för Lilla och Stora björn deltog en pedagog från vardera avdelningen, specialpedagog och utvecklingsledare. På mötet för Smultronet deltog en pedagog från Smultronet, specialpedagog och utvecklingsledare. På dessa gick vi igenom alla barn. Vi kommer att försöka fortsätta på samma sätt. Det är bra att specialpedagogen främst är med i barngruppen och ser barnen än att vi bara pratar om dem. Vi kommer ha BHT möten en gång per termin. Specialpedagogen ska även finnas tillgänglig då det behövs extra stöd för något enskilt barn. Det är viktigt att denne kan delta i verksamheten under tider så att den kan se alla barn. 4

5 2. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Det finns tillfälle för fri lek varje dag på alla avdelningar då kan baren bestämma själva vilken aktivitet de vill göra. I den fria leken försöker pedagogerna vara med som stöd och som observant. På Smultronet får barnen efter maten möjlighet att välja om de vill leka ute eller inne efter maten. På Smultronet är allt som barnen får ha placerat i deras höjd så att de lätt kan göra det de vill. På Lilla och Stora björn ligger mycket uppe på hyllor. Detta är något som behövs ses över, det är viktigt att barnen själva kan sätta igång lekar. Vid samlingarna får barnen uttrycka sina tankar och åsikter. Vid dessa kan olika frågor tas upp som t.ex. hur man är en bra kompis. Då får de reflektera och diskutera detta. Vid val av aktiviteter ligger ofta barens intresse som grund, utifrån olika observationer. Även spontana frågor från barnen tas upp i verksamheten. Den proximala utvecklingszonen ligger till grund för mycket i vardagen. De får försöka göra så mycket de kan själva, men med stöd av en vuxen. Problem som uppstår uppmanas barnen att lösa genom samarbete. Om konflikter uppstår får de försöka lösa de själva men med stöd från en vuxen. De större barnen har ofta röstning om olika saker bl.a. vilken bok som ska läsas efter maten. En del omröstningar förtydligas med stapeldiagram för att ge en tydlig bild av hur röstningen gick. Detta för att lägga grund för demokratiska principer. Barnen får vara med och påverka sin dag i stor utsträckning. Men det finns utrymme för förbättring. Det finns fler moment i verksamheten som de skulle kunna vara med att påverka t.ex. vad de ska göra på gymnastiken, vart de ska gå på utflykt, hur rummen ska användas m.m.. De största barnen ska få ha barnråd 1gg/månaden till hösten. På dessa ska de få vara med och bestämma vilka regler de ska ha i de olika rummen, vad som ska finnas i rummen m.m.. Se bilaga 2 Pedagogisk målplan Barns inflytande för att läsa om hur vi tänkt arbeta med detta under nästa läsår. 5

6 3. UTVECKLING OCH LÄRANDE Rödluvans verksamhet bygger mycket på utevistelse. Vi är ute mycket i naturen då den ligger nära. Utevistelsen har varit en stor i del i uppfyllelsen av målen. I naturen kan man få in många olika moment så som motorik, naturvetenskap, matematik, språk m.m.. De större barnens utflykter har haft en tydlig planering, både den pedagogens som har ansvarat för utflykten har dokumenterat planeringen och utvärderingen av den samt så har de dokumenterats i den gemensamma planeringen. De mindre barnens utflykter har haft fokus på att bli van vid naturen och att vara ute och setts som ett bra sätt att öva motoriken samt att se naturens kretslopp. Deras planering och utvärdering har dokumenterats vid den gemensamma planeringen. Alla avdelningar går minst 1 gång i veckan på utflykt och vi är ute minst 1 gång om dagen. Vår grundverksamhet bygger också mycket på skapande. Det finns många olika sätt at skapa på och varje sätt ger nya insikter och erfarenheter hos barnen. I dessa situationer försöker vi utmana barnen att klara nya saker och pröva olika sätt att skapa. I detta kan man få in många bitar från Lpfö98/10 Vi gjorde inför hösten 2011 en grovplanering för varje avdelning, vi insåg snabbt en stor brist i dessa då de inte återkopplade till Lpfö98/10. Se bilaga 10,11 & 12. Den utvärderades i början av våren 2012 då vi även gjorde en grovplanering inför våren 2012, i denna så var allt återkopplat till läroplanen, se bilaga 10. Under hösten hade vi även arbetat fram ett avchekningsmaterial där vi skulle checka av vilka bitar från resultatbilden som vi fått med under en period, samt för att göra en planering av vilka av dem viskulle arbeta mot. Vi insåg under våren att de två materialen inte knöts samman och blev som två fristående dokument. Detta tyckte vi inte uppfyllde kraven på systematiskt kvalitetsarbete och började tänka på hur vi skulle kunna förbättra detta. Det har gjort att vi nu har pedagogiska målplaner för verksamheten som ska utvärderas varje termin. Vi tog fram dem tillsammans under en stängningsdag. Eftersom vi då diskuterade vad som gått bra under läsåret och fyllde i dessa istället så finns det inget under utvärdering av våren 2012 i den gamla grovplaneringen. Vi tyckte att syftet med utvärdering är att få verksamheten att utvecklas och det tyckte vi att vi gjorde i skapandet av de pedagogiska målplanerna. Utvecklingen av detta kommer vara användandet av pedagogiska målplaner för att tydliggöra arbetet mot Lpfö98/10. Pedagogiska målplaner, se bilaga 1-8. Vi har även dokumenterat den gemensamma planeringen och utvärderingen som vi har på varje avdelning, i dessa kan man följa verksamhetens utveckling. På Smultronet har personalen dessutom dokumenterat sin egen planering och utvärdering varje vecka, principen har varit att det man är ansvarig för den veckan planerar man och utvärderar man. Dessa har varit underlaget inför den gemensamma planeringen och utvärderingen. Dessa har varit ett bra verktyg för utvecklingen av verksamheten. Därför ska vi under läsåret få fram en bra mall som kan införas på alla avdelningar. Barnens lärprocesser dokumenteras i portfolio, där har vi arbetat fram ett årshjul. Detta för att säkerställa att vissa bitar kommer med varje år, så att man kan se utvecklingen hos barnet. Denna portfolio har främst pedagogerna arbetat med. Barnens inflytande över denna har främst varit genom att vi visat och pratat om vad vi sätter in, de har också ibland kommit med material som vi satt in. Den pedagogiska dokumentationen behöver förbättras, barnen behöver få mer inflytande och den behöver få en starkare koppling till Lpfö98/10. Den pedagogiska dokumentationen ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Under hösten kommer vi att arbeta för att förbättra vårt material. Skolverkets publikation om pedagogisk dokumentation kommer att lägga en grund för hur vi kommer utveckla vår pedagogiska dokumentation, vi kommer även att hämta inspiration från Södra förskoleområdets pedagogiska dokumentation. 6

7 3.1 SPRÅK Språket finns med oss hela tiden. Den genomsyrar allt. Det är i dialogen med barnen som barnen oftast lär sig. Vi försöker ta vara på de tillfällen som ges då vi kan utmana deras tankesätt genom att ställa frågor m.m. Vi har också tillfällen då vi medvetet arbetar med språket till exempel genom läsning varje dag, samlingar med språk/sånglekar, klappa namn, praxisalfabetet m.m. Hela verksamheten har sin grund i kunskapen att i förskoleåldern så byggs basen upp för språket uttalet, grammatisk kompetens och automatisering av språket. Detta gör att arbetet vi gör blir oerhört viktigt. Vi har använt TRAS för att utvärdera och utveckla vårt språk arbete. I dem kan arbetslagen se vilka områden som de behöver lägga fokus på. Språk är något som vi har varit duktiga på att arbeta med. Sjunga, leka med ord m m har varit en självklarhet att arbeta med. På samlingarna på alla avdelningar finns alltid något som stimulerar språket med. Men personalen skulle behöva vidareutbildning inom detta område så att den i större utsträckning kan stimulera barnens språkutveckling på et mer varierande sätt. Ett sätt att göra det skulle vara att ha en studiecirkel kring Före Bornholmsmodellen. Utvecklingsledaren kommer efter att arbetet med ICDP är klart att starta ett arbete kring detta, om ekonomin tillåter detta kommer det starta under hösten, annars blir det till våren. Troligtvis kan vi få lite stöd från ABF när det gäller kurslitteratur, det hade centrala förskoleområdet fått då de hade en studiecirkel kring detta. Flerspråkigheten har vi varit sämre på att arbeta med. De största barnen med annat modersmål har vid ett fåtal tillfällen blivit erbjudna att lyssna på sagor på sitt modersmål. Då vi har många barn med annat modersmål är det viktigt att denna verksamhet utvecklas. Vi skulle behöva sätta upp flaggor på de länder som barnen kommer ifrån, skriva välkommen på flera språk i hallen m.m.. Barnen behöver också bli erbjudna att lyssna på sagor på sitt modersmål minst en gång i veckan. Datorn har varit ett bra verktyg för att få fram sagor på olika språk. Vi har även försökt att använda en Recorder pen. På den talade en förälder in två sagor på ryska så att barnet kunde lyssna på dem. Vi behöver bli bättre på att använda dem, varje avdelning har möjlighet att använda en sådan. Men de behöver bättre instruktioner på hur man använder dem. Dessutom behövs mer material till pennorna. Planscherna som vi köpte in till pennorna fungerade inte med den modellen. Vi behöver något liknande då de planscherna hade massor med ord på flera olika språk som pennorna kunde läsa upp. De är dessutom barnvänliga och enkla för ett barn att ta fram själv att använda. Se bilaga 3 Pedagogisk målplan Språk samt bilaga 4 pedagogisk målplan Flerspråkighet för att läsa hur vi tänkt arbeta med detta under nästa läsår. 3.2 MATEMATIK Matematiken genomsyrar vårt dagliga arbete med barnen. Vi tar vara på varje situation som ges då man kan räkna m.m.. Vi har samling varje dag då det alltid finns med moment med matematik, så som räkna med kulor (kalender, på Smultronet), räkna barn, använda lägesord, klappar namn m.m.. Samlingarna på Smultronet dokumenteras i den ansvariges egen planering. Detta behöver utvecklas på övriga avdelningar. Vid många vardagsrutiner kommer matematiken in: utflykter, spelar spel, fruktstund (delning), sorterar (städar), gymnastik, påklädning, dukning osv. Hur varje barn utvecklas när det gäller matematik ser vi genom att använda MIO. Detta material hjälper oss att utvärdera vårt eget arbete samt att se vart vi ska lägga vårt fokus. Bland de barn som lämnar förskolan efter sommarlovet kunde vi se att i stort sett 9 av 10 barn hade hela sin MIO-cirkel i fylld. Matematik är något som vi har lagt mycket fokus på, speciellt då de flesta på Rödluvan gick mattecirkel i höstas. Denna gjorde att vi la mycket fokus på just matematik under hösten. Vi fick uppgifter att göra tillsammans med barnen och vi fick mycket idéer kring vad man enkelt kan göra för att arbeta med matematik. Vi fick även upp ögonen för hur vi får in matematik i vardagen. Se bilaga 5 Pedagogisk målplan Matematik för att läsa om hur vi tänkt arbeta med detta under nästa läsår 7

8 3.3 NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Vi använder oss av NTA-lådorna som finns på förskolan, där vi behandlar luft och vatten, jämföra-mäta. Detta arbete har främst skett på Smultronet. Arbetet kring detta har främst dokumenterats i ett varsitt häfte för barnen, där finns bilder, vad vi gjort samt kommentarer från barnen. Pedagogerna som haft NTA:n har dessutom dokumenterat arbetsprocessen i sin egen planering av aktiviteterna. Luft och vatten lådorna är oerhört uppskattade av barnen, de leder alltid till frågor och funderingar hos barnen. De har en bra balans av att diskutera samt upplevelser. På Lilla och Stora- björn har de inte arbetat med detta, trots att två gick luftutbildningen i höstas. Ingen på Lilla och Stora björn har gått vattenlådan, detta har gjort att de inte har arbetat med denna heller. Men till hösten kommer en att gå den lådan. Då kommer även de som gått utbildningarna vara tvungna att ha detta med barnen på dessa avdelningar. Det finns många enkla och lärorika experiment i lådorna många av dem kan man enkelt göra med mindre barn. Barnen bygger och konstruerar i sin lek med klossar, kuddar och annat byggbart material. På Smultronet har vi utvecklat ateljén för att göra olika skapande material mer åtkomligt för barnen. Detta för att inspirera barnen till skapande i olika material. Vi kunde se ett stort uppsving i skapandet bland barnen efter att vi gjort om i ateljén, när de kunde se de olika materialen bättre började de skapa mer och vi kunde se att de tyckte att det var roligt. På alla avdelningar försöker vi även att erbjuda olika pyssel. Då har vi gjort något som vi sedan erbjuder barnen att göra om de vill. Vi går ut i naturen och där uppmärksammar vi naturens skiftningar, olika djur som finns t.ex. myror, maskar, skalbaggar, fjärilar och fåglar. Dessa upptäckter leder till diskussioner och samtal kring olika saker i naturen. De större barnen har även kunnat få uppgifter att göra i naturen, som att hitta specifika saker m.m.. Utflykterna är dokumenterade i den gemensamma planeringen/utvärderingen för varje avdelning. På Smultronet har även den som varit ansvarig för utflykterna dokumenterat detta i den egna planeringen/utvärderingen. 3.4 HÅLLBARHET Vi är ute varje dag och går på utflykt minst en gång i veckan. Då vi ofta är i naturen så ser vi ofta hur en del har skräpat ner. Detta leder till mycket diskussioner med barnen. Vi har även uppmärksammat skräpplockardagen då vi har varit ute och plockat skräp i naturen. Vi i personalen försöker återvinna det vi kan. Barnen har inte varit så involverade i detta arbete något som vi kommer att utveckla under hösten. De större barnen kommer aktivt att få sopsortera genom att vi tar fram behållare för olika material glas, papper, kartong, konserv och plast. Barnen kommer då i smågrupper att få följa med till återvinningsstationen för att lägga allt i rätt behållare även där. För att utveckla detta arbete och bättre följa upp och dokumentera detta kommer vi under hösten att skapa en pedagogisk målplan för detta område. 3.5 IT Vi har under våren satsat på att utbilda personalen inom IT. Främst när det gäller Word och bildhantering. Det har givits tid till detta på APT och stängningsdagar. På Smultronet används IT varje vecka tillsammans med barnen, då vi flitigt använder vårt digitala klassrum. På lilla och stora björn har detta inte använts så mycket då personalen har känt sig ovana med utrustningen. De har fått instruktioner men det behövs ytterligare insatser för att utveckla detta arbete. Under kommande läsår kommer vi att satsa mer på IT -användande med barnen. IT är en viktig del i det informationssamhälle som vi lever i, därför är det viktigt att barnen får upp ögonen för att datorn kan användas för att lära sig saker och inhämta information. Vi har därför arbetat fram en pedagogisk målplan för detta område, se bilaga 9. I den kan man läsa om hur vi tänkt utveckla IT-användandet med barnen. 8

9 4. KVALITETSENKÄT Återkommer med detta när enkäterna ställts samman 5. IMPLEMENTERINGSARBETE, LGR 11 När HT12 började hade vi tre nyckelpersoner, en förskollärare från varje avdelning. Dessa har haft nyckelpersonsmöte varannan vecka med utvecklingsledaren. Dessa möten hade som syfte att föra implementeringen framåt. Dessa personer var även på en träff med Anna-Karin Söderström under hösten, där implementeringen diskuterades. Mötet med Anna- Karin Söderström gav inte oss så mycket. Vi hade behövt stöd i vårt systematiska kvalitetsarbete som vi höll på med just då. Under våren fortsatte vi med nyckelpersonsmöten, den enda skillnaden var att en av nyckelpersonerna även var utvecklingsledare. Under nyckelpersonsmötena utvärderades och utvecklades det systematiska kvalitetsarbetet. Under hösten byggdes grunden upp för den nya läroplanen, under VT11 hade vi mest läst in oss på området. Under hösten blev utmaningen att få till det praktiska. Mycket av implementeringsarbetet föll på nyckelpersonerna som även var implementeringsansvariga. Deras uppgift var att se till att de material som vi arbetat fram fick genomslag i arbetslaget. Det har hänt mycket under våra nyckelpersonsmöten. Det var under dem som vi kom fram till att det kvalitetsarbete vi hade inte höll måttet. Detta ledde till att de pedagogiska målplanerna som utvecklingsledaren fått kunskap om genom möten med resultatenhetschefen blev ett lämpligt verktyg att använda. Nyckelpersonerna tillsammans med utvecklingsledaren diskuterade detta material och hur de skulle kunna tillämpa dessa på Rödluvan. Vi använde sista stängningsdagen för VT12 till att arbeta fram dessa målplaner. Dessa skapades i tre smågrupper med en från varje avdelning i varje. Denna dag präglades av mycket diskussioner och glädje. Personalen var mycket positivt inställd till dessa och förstod vad de var bra för. Vilket är en grundläggande faktor för att det ska fungera bra. Till kommande läsår har utvecklingsledaren skrivit en grovplanering över vad vi ska arbeta med. Se bilaga 11. Mycket fokus kommer att läggas på att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Den är en viktig del i att se att varje barn utvecklas mot målen i Lpfö98/10. Vi kommer även lägga mycket fokus på ICDP för att arbeta med förhållningssätten. 5.1 PLANERING/GENOMFÖRANDE I maj 2011 skrev dåvarande utvecklingsledare en sammanfattning och plan för hur implementeringen skulle fortsätta. Se bilaga 12. När nuvarande utvecklingsledare tog över vid årsskiftet skrevs ingen direkt implementeringsplan. Det uppfördes en planering av APT möten samt ett beslut att se över det systematiska kvalitetsarbetet på nyckelpersonsmötena. Dokumenteringen av implementeringsarbetet under våren kunde ha gjorts bättre. Utvecklingsledaren hade en plan med arbetet vilket främst var att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Mycket tid gick åt till att skapa en Likabehandlingsplan som inte fanns sen tidigare på Rödluvan. Till hösten kommer det att finnas en plan för arbetet under hela läsåret. 9

10 5.2 PEDAGOGISKT LEDARSKAP Tankarna kring det pedagogiska ledarskapet på Rödluvan har sin utgångspunkt från skolinspektionens rapport om Rektorns ledarskap- med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. 1 I Horndals RO har vi i dagsläget en rektor/förskolechef samt en utvecklingsledare på 25 % som arbetar 75 % i verksamheten. Under hösten hade utvecklingsledaren 50 % och arbetade 50 % i skolan. Den hade då även mer ansvar för andra bitar ut skolans verksamhet. Utvecklingsledaren är den som haft rollen som den pedagogiska ledaren på Rödluvan under läsåret. För att kunna få in tankar från arbetslagen så har det varannan vecka varit nyckelpersonsmöten. Detta har fungerat som ett diskussionsforum för vad vi behöver utveckla på Rödluvan. Utvecklingsledaren har styrt innehållet på dessa möten. Fokus har varit mycket på kvalitetsarbete, då utvecklingsledaren inte tyckte att materialet som vi använde höll måttet. Utvecklingsledaren bestämde sig för att införa efter möten med resultatenhetschefen pedagogiska målplaner för Rödluvan. Dessa är en viktig del i arbetet mot att varje barn ska nå så långt som möjligt i sin utveckling. Under våren då utvecklingsledaren startade arbetet med de pedagogiska målplanerna så började Rödluvan som helhet att tolka målen för att effektivt kunna arbeta mot de nationella strävansmålen. Innan har ledaren varit väl påläst om vad målen innebär, men att få ut samma tankar i hela verksamheten har varit svårt. Detta verktyg fick upp ögonen på medarbetarna för vad vi verkligen gör i förskolan för att sträva mot målen, samt vad vi behöver förbättra för att få med alla bitar. Utvecklingsledaren har haft en tydlig ledarroll under denna process, det var den som införde materialet, bestämde ramarna kring det och styrde arbetet åt det håll som den ville. Tanken med dessa är att dokumentera, uppfölja och utveckla arbetet som sker på förskolan. För att kunna lyckas i arbetet är det viktigt att ledaren har god kännedom hur verksamheten ser ut. Under hösten var det svårt för utvecklingsledaren att se verksamheten då den delade tjänsten med skolan. Grundtanken var att vara på Rödluvan vid minst ett tillfälle i veckan. Men det var svårt att genomföra då det var mycket att göra på skolan. Då tjänsten ändrades till årsskiftet har detta gått bättre. Då utvecklingsledaren även arbetar i verksamheten så har insynen i vad som sker i verksamheten utvecklats. Dock ligger den avdelning som utvecklingsledaren arbetar på avskild från resten av förskolan. För att kunna se vad som behövdes utvecklas på Rödluvan försökte utvecklingsledaren att vara på Lilla och Stora björn minst en gång i veckan, en tanke var också att vara med på ett par gemensamma planeringar för att se hur de olika avdelningarna tänker när de formar sin verksamhet. Detta har i stort sett gått bra förutom under perioder då det varit mycket möten. Utvecklingsledaren har varit med på alla gemensamma planeringar på Smultronet då hon arbetar där, men har bara kunnat vara med på en planering för de övriga avdelningarna. Men utifrån den enkät som delats ut i ping-pong så är personalen i stort sett nöjd med kontakten och närvaron från utvecklingsledaren under våren. För att kunna utveckla detta ytterligare kommer onsdagar vara en slags mötesdag för medarbetare och utvecklingsledare. På onsdagarna under jämna veckor kommer det vara nyckelpersonsmöten (som tidigare). På onsdagarna på ojämna veckor kommer det vara möten för aktuella frågor som t.ex. specifika målplaner, ansvarsområden m.m.. Detta för att utvecklingsledaren ska kunna få en bra helhetsbild av Rödluvan som förskola och för att kunna utveckla verksamheten 10

11 mer. Ungefär en gång i månaden har Rödluvan APT möten. Innehållet på dessa styrs främst av utvecklingsledaren som satte upp en plan för dessa i början av året som alla fick. Inför varje APT lades även en dagordning ut i PingPong. Medarbetarna har möjlighet att meddela till utvecklingsledaren om den vill att något behövs tas upp. Detta ska då ske senast två dagar för APT mötet så att ärendet kan läggas till dagordningen. Varje medarbetare har även haft medarbetarsamtal med utvecklingsledaren under hösten. Dessa skedde utifrån en gemensam mall för hela Horndals RO. Se bilaga 13 för medarbetarens underlag och bilaga 14 för chefens underlag. Syftet med dessa var att se vad medarbetaren är bra på, vad den behöver utveckla samt vilket stöd den behöver för att utvecklas. Dessa blev underlag till en utvecklingsplan för varje medarbetare som i sin tur var underlaget för lönesamtalet under våren. 6. HEM OCH FÖRSKOLA Vi skriver ett brev till föräldrarna när barnet ska skolas in, ett introduktions brev. Inskolande pedagog får barnet som sitt ansvarsbarn. Efter ca tre månader har den ansvariga pedagogen till barnet ett uppföljnings samtal. Föräldrarna ges möjlighet till delaktighet vid tamburkontakt, utvecklingssamtal och föräldrasamtal. Genom portfolion visar vi vår verksamhet och barnens utveckling. Vi organiserar en familjedag där barnet och föräldrarna umgås tillsammans med pedagogerna. Vi har minst ett föräldramöte/läsår. Vi bjuder in föräldrarna på drop-in fika minst en gång/läsår för att kunna visa upp verksamheten, samt vid högtider som Lucia och avslutning. Vi uppmuntrar även föräldrarna att vara med en dag på förskolan och/eller lämna förslag på saker som de vill att vi ska ta upp i vår verksamhet. Vi skriver informationsbrev då vi anser att vi har något att informera om. Föräldrarna har många olika forum för att vara delaktiga i vår verksamhet vilket skollagen kräver. Något som skulle kunna utvecklas är informationsbreven till föräldrarna. Att skriva månadsbrev där vi informerar om vad vi arbetar med just nu skulle vara ett bra sätt att ge dem mer information om verksamheten samt ett sätt att göra dem mer delaktiga. 6.1 INSKOLNINGSENKÄT Under varken hösten och våren har det inte kommit in någon inskolningsenkät. Detta främst då utvecklingsledaren inte var insatt i hur utdelningen av dessa gick till. Utvecklingsledaren trodde att avdelningen delade ut dem. Fick veta sent under vårterminen att det var utvecklingsledaren som skulle dela ut dem vid inskolningssamtalet. Under hösten kommer detta att ske vid varje inskolning. 6.2 FÖRÄLDRASAMVERKAN Föräldrarna har uttryckt under samtal att de är nöjda med kontakten med förskolan. Familjeutflykterna och drop-in fikat är också uppskattade av föräldrarna Tamburkontakten är den form av kontakt som föräldrarna tycker är viktigast. Därför är det viktigt att vi reflekterar över vad det är vi berättar för dem när de hämtar och lämnar. Här eftersträvar vi att personalen tillsammans med barnet berättar vad vi har gjort. Under hösten hade alla avdelningar föräldramöten. Lilla och Stora björn hade ett gemensamt medan Smultronet hade ett eget. Det som Lilla och Stora björn hade fokuserade på att ge information om verksamheten. Det som smultronet hade fokuserade på att ge föräldrarna information om vilka krav förskolan har på sig när det gäller förskola-hem. De fick se ett bildspel med olika utdrag ur skollag och läroplan, med exempel på hur vi gör idag. Vi försökte få igång en diskussion kring dessa för att se om de efterfrågade något mer. Men de var nöjda med hur vi gjorde i dagsläget. De fick även pröva på NTA experiment för att se vad deras barn fick göra på förskolan. Se bilaga 7 Pedagogisk målplan Förskola-hem för att läsa om hur vi tänkt arbeta med detta under nästa läsår 1 Skolinspektionens rapport (2012) om Rektors ledarskap- med ansvar för den pedagogiska verksamheten sid.6 11

12 7. KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutvecklingen har främst haft sitt fokus på NTA luft och matematik under läsåret. Vi har även arbetat med att utveckla datorkunskapen hos personalen. Fokus har legat på vad verksamheten har behövt 7.1 INDIVIDNIVÅ Vi hade bestämt att under våren skulle vi satsa på att utveckla personalens IT kompetens. Då det kom fram under medarbetarsamtalen att det var efterfrågat bland många i personalen. Tid på något APT möte gavs för att öva på att använda Word. De försökte även ge varandra tid för att sätta sig vid datorn för att öva. Vid slutet av terminen kunde vi se att många hade ökat sin kunskap inom detta område. 7.2 VERKSAMHETSNIVÅ Under hösten fick tre personer gå NTA-luft utbildningen. De flesta som inte hade gått mattecirkeln fick göra detta. Utav de tre som gick NTA-luft utbildningen är det bara en som har använt detta. De som gick från Lilla och Stora björn har inte använt sig av detta. Det borde de ha gjort. Vi skulle dessutom behöva en som går NTA-vatten från Lilla eller Stora björn då det inte finns någon med den kompetensen där. Bra att så många har gått mattecirkeln, vi skulle ha skickat fler första vändan så att det hade varit enklare att få loss personalen för detta. Mattecirkeln var mycket uppskattad av personalen. För att se till att det finns kompetens inom alla NTA lådor kommer någon från Lilla eller Stora björn att få gå NTA vatten utbildning till hösten. På Smultronet finns redan kompetens för att arbeta med alla lådor. Vi kommer ha studiecirkel kring ICDP-boken under hösten för att höja kompetensen kring normer och värden. 8. BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL Personalen har fått information om verksamhetsmålen för förskolan genom en sammanfattad version från förskolechefen. Fokus har legat på att uppfylla målen till hösten. Arbetet med de olika målen har skett olika. Vissa mål har uppnåtts genom upprättandet av pedagogiska målplaner. En del saker har arbetats med genom att dela ut material till personalen i form av en personlig pärm där dokument som gäller verksamheten är samlat. Målet som samverkan mellan skola och förskola har uppnåtts naturligt genom att vi ligger nära varandra. 8.1 GENOMFÖRANDE OCH MÅLUPPFYLLELSE Alla förskolor ska planera och genomföra sin verksamhet utifrån Avesta kommuns språkplan och matematikplan. All personal har fått planerna i sin personliga pärm och planscherna sitter uppsatta. I pedagogiska målplanerna som arbetats fram så har planerna använts. ANDELEN PERSONAL MED RELEVANT HÖGSKOLEUTBILDNING SKALL ÖKA När en barnskötare slutar konverteras den tjänsten till en förskollärartjänst. Detta har inte inträffat på Rödluvan än. Vi har dessutom haft svårt att tillsätta de förskollärartjänster som vi har med behörig personal. En tjänst har en barnskötare haft på vikariat under läsåret. Till hösten kommer vi att ha förskollärare på alla förskollärartjänsterna. Fördelningen är idag: Utav 9,38 tjänster är 5,63 förskollärare och 3,75 barnskötare. Det ger procentfördelningen ca: 60% förskollärare och 40% barnskötare. 12

13 ALL PERSONAL SKA VARA VÄL FÖRTROGEN MED DEN NYA SKOLLAGEN OCH LÄROPLANEN. Vi har haft diskussioner på APT möten främst kring läroplanen. Vi har arbetat fram pedagogiska målplaner där läroplanen ligger som grund. All personal har fått ett kompendium med urval ur skollagen. Vi har ännu inte haft tid för att diskutera detta så mycket. Men det har funnits tid för läsning. EXTRA FOKUS SKALL LÄGGAS PÅ MÄNNISKANS LIKA VÄRDE Vi har upprättat en likabehandlingsplan som ska säkra att när det sker kränkningar ska detta tas om hand om. Vi har gjort en pedagogisk målplan för Normer och Värden som tar upp hur vi arbetar med detta se bilaga 1. Vi kommer under hösten fokusera på att göra en studiecirkel kring boken ICDP som tar upp just detta med förhållningssätt. DET SKALL FINNAS EN PLAN FÖR BARNENS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE PÅ RESPEKTIVE FÖRSKOLA FR.O.M. HÖSTEN 2012 Vi har skapat en pedagogisk målplan för detta område se bilaga 2. ÖKA SAMVERKAN MELLAN KOMMUNENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR FÖR ATT BREDDA KULTURUTBUDET I FÖRSKOLAN. Vi ligger i direkt anknytning till Johan-Olovskolan. Vår syskonavdelning ligger t.o.m. i deras lokaler. I och med detta så har vi ett bra samarbete med skolan och fritids. Förskolan har fått kommit på kabarén, teaterföreställningar m.m.. Under hösten kom de som går i klass 6 och läste för barnen på Smultronet. 9. IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Pedagogisk dokumentation är ett område som Rödluvan behöver utveckla. Detta för att bättre följa varje enskilt barns utveckling mot de nationella strävansmålen. Under hösten kommer ett utvecklingsarbete ske inom detta. Tanken är att den bättre ska kopplas till målen i Lpfö98/10. Grunden för detta kommer vara Södra förskoleområdets portfolioarbete som tagit del av genom resultatenhetschefen. IT användande är också ett utvecklingsområde på Rödluvan. Personalen behöver bli mer bekväm med de IT verktyg vi har för att kunna använda med barnen. Personalen kommer få möjlighet att få lite tid på ett APT möte att diskutera vad de behöver utveckla samt för att få tips och idéer på vad man kan göra med barnen. De kommer även erbjudas förtroendetid för att på egen hand utveckla sin kompetens, efter samråd med utvecklingsledare. Arbetet med barnen med annat modersmål behöver också utvecklas. I den pedagogiska målplanen för flerspråkighet kan man läsa om hur vi tänkt utveckla detta område. 13