Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10).

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10)."

Elsa Svensson
för 5 år sedan
Visningar:

2010-11-28 375000 1(7) Er referens Eddi Omrcen Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Revision, 2010-11-25--2010-11-26 Resultat GU:s miljöarbete

1 (7) Er referens Eddi Omrcen Kopia till SP Certifiering Box BORÅS Göteborgs Universitet Box GÖTEBORG Revision, Resultat GU:s miljöarbete är en naturligt integrerad del i kärnverksamheten. Både forskning och utbildning innehåller miljöinslag. Med ansatsen att bredda perspektivet till hållbar utveckling har man också kunnat öka engagemanget för ledningssystemet. Underliggande finns en stark beredskap att - med hållbarhetsperspektiv - arbeta mycket mer med de tre kärnområdena forskning, utbildning och samverkan med övriga samhället. Potentialen är mycket stor att utveckla detta ytterligare, dock finns fortfarande en tröghet i "portgången" beroende på olika syn på hur man ska definiera hållbar utveckling och hur målen ska sättas. En möjlig lösning kan vara att målarbetet inom dessa tre områden i större grad läggs ute på institutionerna, se även noteringar. Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/noteringar Standard Större avvikelser Mindre avvikelser Noteringar SS-EN ISO 14001: EMAS EMAS III Totala antalet: De interna revisionerna syftar till att täcka hela verksamheten inom en treårsperiod. Revisionsplaner följs. De utsedda interna revisorernas kompetens upprätthålls. Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10). Rekommendation och villkor När företaget genomfört korrigerande åtgärder för de mindre och den större avvikelsen skall övertygande dokumentation redovisas för SP Certifiering. Redovisningen måste ske senast Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SS-EN ISO 14001:2004 kvarstår och att certifikat enligt EMAS II uppgraderas till EMAS III, under förutsättning att avvikelserna åtgärdas med godkänt resultat. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post SP Box Borås Västeråsen Brinellgatan Borås info@sp.se

2 (7) Resultatet från denna uppföljande kontroll av miljöledningssystemet enligt EMAS kommer att ligga med som underlag för bedömning av nästa årliga hållbarhetsredovisning. Revisionsledaren rekommenderar att godkännandet kvarstår med villkoret att avvikelser åtgärdas med godkänt resultat. Uppdragets omfattning Certifikat Certifikatsnamn Standard/Kravdokument Revision/Aktivitet 3750 M Göteborgs universitet SS-EN ISO 14001:2004 Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS III Uppgraderingsrevision Revisions- /aktivitetsdatum Omfattning (dagar) Revisionslag Bengt Jonsson (revisionsledare) Gunnar Brundin (revisor) Denna revision omfattar uppdraget enligt ovan. Revisionen har genomförts genom intervjuer med personal samt granskning av dokument. En revisorsdag innefattar förberedelser, revision, upprättande av rapport samt uppföljning av åtgärder mot eventuellt lämnade avvikelser. Revisionsplanen fastställdes vid det inledande mötet. Planen följdes under revisionen. Rapporten (inkl avvikelser/noteringar) presenterades och överlämnades vid det avslutande mötet. Revisionsrapporten återfinns dessutom på era sidor på SP Certifierings kundwebbplats. Några förändringar i organisationen, som bedöms påverka certifikat, har inte konstaterats vid revisionen. Avvikelser och noteringar Uppföljning av avvikelser från föregående revision visar att dessa är tillfredsställande åtgärdade utom GB1.

3 (7) AvvikelseId: GB1 Klassning: Större Beskrivning: Universitetsbiblioteket. Se tidigare avvikelse GB 1. Antagna miljömål har ännu inte ändrats och är fortfarande inte kvantifierade så att man kan avgöra huruvida man nått målen. Not. Vid halvårsuppföljningen aktualiserades uppdraget att utveckla bibliometriska metoder för att mäta antal publicerade artiklar inom hållbar utveckling. Kanske kan den processen målsättas. Däremot kan ett mål att öka antalet artiklar vara svårt att påverka för UB. Man bör i första hand sträva efter att formulera mål som handlar om den egna "affärsidén", dvs. vilken roll och vilket uppdrag man har inom forskning, utbildning och/eller samverkan. AvvikelseId: BJo1 Beskrivning: Geovetarcentrum och Upphandlingsenheten: Handlingsplaner saknar utpekade ansvariga för miljömålen. AvvikelseId: BJo2 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.2; EMAS, 4.4.2; EMAS III, Bilaga II Beskrivning: Besökta institutioner: Implementeringen av miljöledningssystemet bland personal/forskare/studenter varierar kraftigt. AvvikelseId: GB2 Beskrivning: IT-fakultet. Ex. Inst. för tillämpad IT. Det är delvis oklart hur målarbetet skall genomföras och följas upp i praktiken för exempelvis målet om att integrera hållbar utveckling i forskningen. Det framgår otydligt vad målet innebär - "Mätmetod:Antal forskningsseminarier med hållbar IT". Hur många seminarier? Hur följer man upp de på GU-nivå formulerade huvudindikateorerna och övriga indikatorer? Vilka handlingsprogram finns kopplade till dessa och hur följs handlingsprogrammen upp?

4 (7) AvvikelseId: GB3 Beskrivning: Humanistisk fakultet. Ex. institutionen för svenska språket. Enligt fakultetens miljömål för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skall 15 % av lärarna vid årets slut ha gått kurs i kompetensutveckling arrangerat av GMV. Detta mål kommer inte att nås. Inom institutionen har ej tillräckliga åtgärder vidtagits för att hantera denna situation. AvvikelseId: GB4 Beskrivning: Samhällsvetenskaplig fakultet. Ex. institutionerna för globala studier respektive psykologi. Enligt fakultetens miljömål för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skall "samtliga studenter beredas möjlighet att erhålla kunskap om hållbar utveckling". Inom institutionerna råder en oklarhet om vad målet innebär och hur man skall arbeta för att nå målet. Uppdrag har inom detta målområde lagts ur på pedagogiska utvecklingskommittén samt på dekanus. Det kan finnas anledning att även tydliggöra vad institutionerna kan/får göra inom ramen för detta mål. Det finns ett egenvärde i att institutionerna formulerar vilka egna initiativ de vill ta genom att formulera och följa upp egna mål och/eller handlingsprogram.

5 (7) AvvikelseId: GB5 Beskrivning: Övergripande för hela GU. Universitetet har på övergripande nivå formulerat miljömål inom de tre kärnområdena forskning, utbildning och samverkan med övriga samhället. Konkretiseringen av de tre målen för att de ska kunna mätas eller utvärderas görs sedan på fakultetsnivå. Erfarenheten från revisionen visar att det i många fall är svårt för institutionerna att hantera de konkretiserade mål som bestämts på fakultetsnivå, se avvikelser/noteringar skrivna på humanistisk, samhällsvetenskaplig och IT-fakulteterna. Engagemanget och drivkraften för att på institutionsnivå arbeta med dessa mål som kommer "uppifrån" tycks inte heller vara optimal. Dessa tre områdena berör ju själva kärnan i institutionernas arbete - vilken samhällsnytta gör man och vilken roll har man i samhällsutvecklingen? Kanske både mål och handlingsprogram skall formuleras - och följas upp - mer konsekvent på institutionsnivå? (detta sker redan på exempelvis naturvetenskaplig fakultet) Därigenom får institutionen ett direkt ansvar för målarbetet. Dessutom behöver man då inte dubbelarbeta eftersom kvalitetssäkring av kärnverksamheten och hållbarhetsarbetet hänger ihop. AvvikelseId: GB6 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EMAS, 4.4.6; EMAS III, Bilaga II Beskrivning: Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det är i viss mån oklart hur journalföring av farligt avfall skall ske. Idag samlas alla transportdokument i en pärm. Det kan vara lämpligt att ta fram en blankett för detta som anger datum, mängd och typ av avfall som då kan förvaras tillsammans med transportdokumenten. AvvikelseId: GB7 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EMAS, 4.4.6; EMAS III, Bilaga II Beskrivning: Samhällsvetenskapliga fakulteten. En ombyggnad har gjorts av fastigheter i Haga. Hur har en sådan process hanterats i ledningssystemet? Ex. Inköp av tjänster och material, effekter på energianvändning, mm. Hur säkerställs att man vid större ändringar undviker en situation där man kastar in jästen efter degen i ugnen?

6 (7) Sammanställning över antal avvikelser och noteringar Standard: SS-EN ISO 14001:2004 Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering BJo1, GB1, GB2, GB3, GB4, GB BJo GB6, GB7 2 Summa: Standard: EMAS Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering BJo1, GB1, GB2, GB3, GB4, GB BJo GB6, GB7 2 Summa: Standard: EMAS III Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering Bilaga II BJo1, BJo2, GB1, GB2, GB3, GB4, GB5, GB6, GB Summa: Information Denna rapport kommer att granskas av SP Certifiering, som kan meddela avvikande bedömning. Via er inloggning på SP Certifierings kundwebbplats, har ni tillgång till revisions- och certifieringsinformation så som offerter, revisionsplaner, rapporter, certifikat, certifikatsbilagor, statistik m.m som gäller er certifiering. Där finns också certifikatsmärken och faktablad. Rapportering av eventuella avvikelsers korrigerande åtgärder görs där, på sidan "Revisioner". Offentlig information om certifikat finns på samt på Rapport kan endast skapas och godkännas av namngiven revisionsledare med behörighet i SP Certifierings Kundwebbplats och görs där tillgänglig i pdf-format.

7 (7) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Certifiering Bengt Jonsson

Relevanta dokument

Uppföljande revision,

1 (6) Er referens Eddi Omrcen Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Uppföljande revision, 2010-04-22--2010-04-23 Resultat Intervjuad personal med