Gemensamma förvaltningens miljöråd Ledningens genomgång Protokoll

Transkript

1 Miljöenheten Jonna Bjuhr Männer LEDNINGENS GENOMGÅNG PROTOKOLL dnr F8 70/11 1 / 3 Gemensamma förvaltningens miljöråd Ledningens genomgång Protokoll Datum: Tid: kl Plats: Viktor Rydbergsrummet, Vasaparken Närvarande: P-O Rehnquist, Anna Gadde, Jonna Bjur Männer och Staffan Sjöholm Bilagor: Revisionsrapport från eternrevision på GF, utbildningsplan 2011, Anteckningarna följer mötets preliminära dagordning. Bilagor: Revisionsrapport från eternrevision, Utbildningsplan GF 2011, Checklista för lagefterlevnad 2011, Miljöredovisning för Gemensamma förvaltningen 2010 och Budget Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgång 1.1 Inblick i forskningen, halvdagsseminarium Vid ledningens tidigare genomgång beslutades att även 2010 anordna ett halvdagsseminarium med temat inblick i forskningen. På grund av tidsbrist flyttades seminariet till den 25 januari Temat denna gång var hälsa och miljö med föreläsningar om matslöseri (föreläsare Helene Wåhlander) och naturens värde för hälsan (föreläsare Eva Lena Larsson). Antal deltagare var 48 st. Miljöenheten Vasaparken, Bo 100, SE Göteborg , (fa)

2 - Beslut tas att seminariet Inblick i forskningen anordnas även i höst 2011, och att P-O skickar ut inbjudan till alla medarbetare på GF. 2 / Ekologisk och rättvisemärktfrukt på Gemensamma förvaltningen Under året har en enkel enkät skickats ut till alla medarbetare på GF med frågor kring frukten. Bara positiva svar har inkommit. 1.3 Kompost på GF Beslut om att införa kompost på hela GF togs i augusti. Kärl är inköpta och utplacerade. Allt verkar fungera bra. 2 Genomgång av avvikelser från interna samt eterna revisioner Avvikelser som kommit fram vid miljörevisioner redovisas. Se bilaga Något som påpekas generellt är att GF inte har en tydlig avgränsning av sitt miljöledningssystem. En fråga är om de mindre centrumbildningar som ligger direkt under rektor även ska inkluderas i GF:s miljöledningssystem. - Förslag från ledningens genomgång är att Havsmiljöinstitutet och Internationella genussekretariatet kan utse en gemensam representant från sitt hus som deltar i miljörådet. 3 Förbättringsförslag och avvikelser 3.1 Energisparprojekt Energisparprojekt på GF drog igång under hösten Vi har bland annat delat ut grenkontakter där medarbetarna kan samla alla sina elkontakter och sedan enkelt stänga av alla stand-by lägen när de går hem för dagen. Nattvandringar har gjort för att se hur väl medarbetare slänger och stänger av datorer när arbetsdagen är slut. - En fråga som väcktes under ledningens genomgång är hur hyresantalen ser ut, vem tjänar på att vi minskar vår elförbrukning rent ekonomiskt? Miljösamordnaren utreder detta. 3.2 Status för korrigerande och förebyggande åtgärder - Beslut tas om att godkänna föreslagen utbildningsplan. Se bilaga. 4 Efterlevnad av miljölagar och andra miljökrav Generellt följer GF miljölagar och andra miljökrav. Genomgång av dokumentet Checklista för lagefterlevnad gjordes. Se bilaga. Punkter att notera: 5:1 Vi kan inte säkert säga att all personal känner till rutiner vid brand eller liknande olycka men vi arbetar kontinuerligt med frågan och har alltid information tillgänglig på hemsidan.

3 8:1 Så som systemet ser ut idag kan vi inte få statistik om vilken typ av tai som väljs av medarbetarna. Däremot kommer vi bara att upphandla miljötai vid nästa upphandling. Det ska i framtiden alltså enbart gå att välja miljötai. 3 / 3 5 Redovisning av miljöarbetet 2010 Miljöarbetet under 2010 presenteras i dokumentet Miljöredovisning för gemensamma förvaltningen Se bilaga. I avsnittet resor i tjänsten i miljöredovisningen visar statistiken för resor i tjänst med egen bil att det skett en viss ökning av resor med egen bil i tjänsten. Detta trots en väl fungerande miljöbilpool. - Beslut tas att ytterligare marknadsföra miljöbilpoolen och även gå ut med information om att det inte är ok att använda egen bil i tjänsten om inte särskild anledning föreligger. I avsnittet om inköp och upphandling hittar vi ett mycket positivt resultat där hela 100 % av GF:s trycksaker är miljömärkta. Miljökrav ställs även i många andra upphandlingar. För hela redovisningen se bilaga 3. 6 Frågor som väckts av eterna intressenter Inga frågor har väckts av eterna intressenter. 7 Ev. behov av ändringar i policy, mål och handlingsplan En revidering av handlingsplanen kommer att göras med avseende på miljöledningssystemets omfattning och avgränsning. - Beslut tas att miljösamordnaren inkommer med reviderad handlingsplan till P-O som godkänner ändringar. 8 Resurser för miljöledningsarbetet i stort, budget 2010 Dokumentet budgetförslag 2011 GF miljöråd presenterades och bifölls. Se bilaga. 9 Resurser för specifika satsningar Inga specifika satsningar är aktuella. Anteckningar förda av Jonna Bjuhr Männer

4 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) Er referens Eddi Omrcen Kopia till SP Certifiering Bo BORÅS Göteborgs Universitet Bo GÖTEBORG Revision, Resultat GU:s miljöarbete är en naturligt integrerad del i kärnverksamheten. Både forskning och utbildning innehåller miljöinslag. Med ansatsen att bredda perspektivet till hållbar utveckling har man också kunnat öka engagemanget för ledningssystemet. Underliggande finns en stark beredskap att - med hållbarhetsperspektiv - arbeta mycket mer med de tre kärnområdena forskning, utbildning och samverkan med övriga samhället. Potentialen är mycket stor att utveckla detta ytterligare, dock finns fortfarande en tröghet i "portgången" beroende på olika syn på hur man ska definiera hållbar utveckling och hur målen ska sättas. En möjlig lösning kan vara att målarbetet inom dessa tre områden i större grad läggs ute på institutionerna, se även noteringar. Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/noteringar Standard Större avvikelser Mindre avvikelser Noteringar SS-EN ISO 14001: EMAS EMAS III Totala antalet: De interna revisionerna syftar till att täcka hela verksamheten inom en treårsperiod. Revisionsplaner följs. De utsedda interna revisorernas kompetens upprätthålls. Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10). Rekommendation och villkor När företaget genomfört korrigerande åtgärder för de mindre och den större avvikelsen skall övertygande dokumentation redovisas för SP Certifiering. Redovisningen måste ske senast Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SS-EN ISO 14001:2004 kvarstår och att certifikat enligt EMAS II uppgraderas till EMAS III, under förutsättning att avvikelserna åtgärdas med godkänt resultat. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Postadress Besöksadress Tfn / Fa / E-post SP Bo Borås Västeråsen Brinellgatan Borås info@sp.se

5 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) Resultatet från denna uppföljande kontroll av miljöledningssystemet enligt EMAS kommer att ligga med som underlag för bedömning av nästa årliga hållbarhetsredovisning. Revisionsledaren rekommenderar att godkännandet kvarstår med villkoret att avvikelser åtgärdas med godkänt resultat. Uppdragets omfattning Certifikat Certifikatsnamn Standard/Kravdokument Revision/Aktivitet 3750 M Göteborgs universitet SS-EN ISO 14001:2004 Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS III Uppgraderingsrevision Revisions- /aktivitetsdatum Omfattning (dagar) Revisionslag Bengt Jonsson (revisionsledare) Gunnar Brundin (revisor) Denna revision omfattar uppdraget enligt ovan. Revisionen har genomförts genom intervjuer med personal samt granskning av dokument. En revisorsdag innefattar förberedelser, revision, upprättande av rapport samt uppföljning av åtgärder mot eventuellt lämnade avvikelser. Revisionsplanen fastställdes vid det inledande mötet. Planen följdes under revisionen. Rapporten (inkl avvikelser/noteringar) presenterades och överlämnades vid det avslutande mötet. Revisionsrapporten återfinns dessutom på era sidor på SP Certifierings kundwebbplats. Några förändringar i organisationen, som bedöms påverka certifikat, har inte konstaterats vid revisionen. Avvikelser och noteringar Uppföljning av avvikelser från föregående revision visar att dessa är tillfredsställande åtgärdade utom GB1.

6 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) AvvikelseId: GB1 Klassning: Större Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; EMAS, 4.3.3; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Universitetsbiblioteket. Se tidigare avvikelse GB 1. Antagna miljömål har ännu inte ändrats och är fortfarande inte kvantifierade så att man kan avgöra huruvida man nått målen. Not. Vid halvårsuppföljningen aktualiserades uppdraget att utveckla bibliometriska metoder för att mäta antal publicerade artiklar inom hållbar utveckling. Kanske kan den processen målsättas. Däremot kan ett mål att öka antalet artiklar vara svårt att påverka för UB. Man bör i första hand sträva efter att formulera mål som handlar om den egna "affärsidén", dvs. vilken roll och vilket uppdrag man har inom forskning, utbildning och/eller samverkan. AvvikelseId: BJo1 Klassning: Mindre Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; EMAS, 4.3.3; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Geovetarcentrum och Upphandlingsenheten: Handlingsplaner saknar utpekade ansvariga för miljömålen. AvvikelseId: BJo2 Klassning: Mindre Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.2; EMAS, 4.4.2; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Besökta institutioner: Implementeringen av miljöledningssystemet bland personal/forskare/studenter varierar kraftigt. AvvikelseId: GB2 Klassning: Mindre Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; EMAS, 4.3.3; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: IT-fakultet. E. Inst. för tillämpad IT. Det är delvis oklart hur målarbetet skall genomföras och följas upp i praktiken för eempelvis målet om att integrera hållbar utveckling i forskningen. Det framgår otydligt vad målet innebär - "Mätmetod:Antal forskningsseminarier med hållbar IT". Hur många seminarier? Hur följer man upp de på GU-nivå formulerade huvudindikateorerna och övriga indikatorer? Vilka handlingsprogram finns kopplade till dessa och hur följs handlingsprogrammen upp?

7 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) AvvikelseId: GB3 Klassning: Mindre Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; EMAS, 4.3.3; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Humanistisk fakultet. E. institutionen för svenska språket. Enligt fakultetens miljömål för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skall 15 % av lärarna vid årets slut ha gått kurs i kompetensutveckling arrangerat av GMV. Detta mål kommer inte att nås. Inom institutionen har ej tillräckliga åtgärder vidtagits för att hantera denna situation. AvvikelseId: GB4 Klassning: Notering Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; EMAS, 4.3.3; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Samhällsvetenskaplig fakultet. E. institutionerna för globala studier respektive psykologi. Enligt fakultetens miljömål för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skall "samtliga studenter beredas möjlighet att erhålla kunskap om hållbar utveckling". Inom institutionerna råder en oklarhet om vad målet innebär och hur man skall arbeta för att nå målet. Uppdrag har inom detta målområde lagts ur på pedagogiska utvecklingskommittén samt på dekanus. Det kan finnas anledning att även tydliggöra vad institutionerna kan/får göra inom ramen för detta mål. Det finns ett egenvärde i att institutionerna formulerar vilka egna initiativ de vill ta genom att formulera och följa upp egna mål och/eller handlingsprogram.

8 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) AvvikelseId: GB5 Klassning: Notering Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; EMAS, 4.3.3; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Övergripande för hela GU. Universitetet har på övergripande nivå formulerat miljömål inom de tre kärnområdena forskning, utbildning och samverkan med övriga samhället. Konkretiseringen av de tre målen för att de ska kunna mätas eller utvärderas görs sedan på fakultetsnivå. Erfarenheten från revisionen visar att det i många fall är svårt för institutionerna att hantera de konkretiserade mål som bestämts på fakultetsnivå, se avvikelser/noteringar skrivna på humanistisk, samhällsvetenskaplig och IT-fakulteterna. Engagemanget och drivkraften för att på institutionsnivå arbeta med dessa mål som kommer "uppifrån" tycks inte heller vara optimal. Dessa tre områdena berör ju själva kärnan i institutionernas arbete - vilken samhällsnytta gör man och vilken roll har man i samhällsutvecklingen? Kanske både mål och handlingsprogram skall formuleras - och följas upp - mer konsekvent på institutionsnivå? (detta sker redan på eempelvis naturvetenskaplig fakultet) Därigenom får institutionen ett direkt ansvar för målarbetet. Dessutom behöver man då inte dubbelarbeta eftersom kvalitetssäkring av kärnverksamheten och hållbarhetsarbetet hänger ihop. AvvikelseId: GB6 Klassning: Notering Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EMAS, 4.4.6; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det är i viss mån oklart hur journalföring av farligt avfall skall ske. Idag samlas alla transportdokument i en pärm. Det kan vara lämpligt att ta fram en blankett för detta som anger datum, mängd och typ av avfall som då kan förvaras tillsammans med transportdokumenten. AvvikelseId: GB7 Klassning: Notering Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EMAS, 4.4.6; EMAS III, Bilaga II Ort: Beskrivning: Samhällsvetenskapliga fakulteten. En ombyggnad har gjorts av fastigheter i Haga. Hur har en sådan process hanterats i ledningssystemet? E. Inköp av tjänster och material, effekter på energianvändning, mm. Hur säkerställs att man vid större ändringar undviker en situation där man kastar in jästen efter degen i ugnen?

9 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) Sammanställning över antal avvikelser och noteringar Standard: SS-EN ISO 14001:2004 Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering BJo1, GB1, GB2, GB3, GB4, GB BJo GB6, GB7 2 Summa: Standard: EMAS Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering BJo1, GB1, GB2, GB3, GB4, GB BJo GB6, GB7 2 Summa: Standard: EMAS III Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering Bilaga II BJo1, BJo2, GB1, GB2, GB3, GB4, GB5, GB6, GB Summa: Information Denna rapport kommer att granskas av SP Certifiering, som kan meddela avvikande bedömning. Via er inloggning på SP Certifierings kundwebbplats, har ni tillgång till revisions- och certifieringsinformation så som offerter, revisionsplaner, rapporter, certifikat, certifikatsbilagor, statistik m.m som gäller er certifiering. Där finns också certifikatsmärken och faktablad. Rapportering av eventuella avvikelsers korrigerande åtgärder görs där, på sidan "Revisioner". Offentlig information om certifikat finns på samt på Rapport kan endast skapas och godkännas av namngiven revisionsledare med behörighet i SP Certifierings Kundwebbplats och görs där tillgänglig i pdf-format.

10 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida (7) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Certifiering Bengt Jonsson

11 Grundelement: Element: MILJÖHANDBOKEN 4.4 Införande och drift Utbildning och kompetens Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: GFRD2007 Redovisande dokument F8 70/10 1 Upprättad av Fastställd av/datum Reviderad av/datum Miljösamordnare Förvaltningschef/ Utbildningsplan för Gemensamma förvaltningen år 2011 Utbildningsplanen är upprättad i enlighet med Instruktion Upprättande av utbildningsplaner på fakultetsnivå, som finns i den centrala miljöhandboken. Utbildningsnamn Målgrupp Utbildningens innehåll Ansvarig Inblick i Alla anställda Halvdag med föreläsningar Miljösamordnare och forskningen på GF av universitetets forskare arbetsgrupp inom inom hållbar utveckling miljörådet Fortbildning Miljörådet Beroende på aktuellt Miljösamordnare Miljörådet behov och satsningar Miljövänlig Lokalvårdare Metoder för miljövänlig Lokalvårdschef städning städning, kemikaliekunskap etc. Avfallsutbildning Lokalvårdare Hantering, källsortering, Lokalvårdschef avfallskunskap

12 1(10) Efterlevnad av lagar och andra krav på Gemensamma förvaltningen 2011 Syfte Inom miljöledningssystemet har varje fakultet identifierat de lagar och regler som de berörs av på miljöområdet. Syftet med denna checklista är att underlätta för fakulteterna och för miljöenheten att följa upp efterlevnaden av dessa lagar och regler.

13 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss 1. AVFALL 1.1 Vilka olika fraktioner sorteras? 1.2 Var finns avtalet med transportören, där det framgår att denne har tillstånd att transportera avfall, förvarat? 1.3 Slängs På samtliga GFadresser: Hushållsavfall, Biologiskt avfall, Pappers-, Glas- (färgat o ofärgat), Metall-, Plastförpackningar, Well, ÅV-Papper, Icke brännbart, Elektronik, Lysrör, Batterier och Lampor På Vasaparken, VG33, Linden och Betlehemshuset även sekretesspapper. Sekretesselektronik (minnesmedia) samlas till ett hämtställe. På Studenternas hus, Lyktan och Linden även krymp- o sträckfilm På upphandlingsenheten Kontrollerat genom Maritha Svensson, avfallshandläggare. Kontrollerat genom Maritha Svensson, avfallshandläggare. Anna Gadde Anna Gadde

14 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss skärande/stickande avfall i behållare som skyddar mot skador? 1.4 Hur hanteras elektronikavfall som kan innehålla sekretessbelagd information? Enligt GU:s rutin för hantering av elektronikavfall på e/avfallshantering Kontrollerat genom Maritha Svensson, avfallshandläggare. Anna Gadde Har den anläggning som hanterar institutionens smittförande avfall erforderliga tillstånd? 1.6 Var förvaras transportkvittot för farligt avfall? 1.7 Hur sorteras farligt avfall ut? Som bilaga till fakturan i EFH:n (elektroniska fakturahanteringssyste met) GF sorterar lysrör, batterier etc i sk FAställ alternativt lösa backar. Allt är skyltat Kontrollerat genom Maritha Svensson, avfallshandläggare. Kontrollerat genom Maritha Svensson, avfallshandläggare. Anna Gadde Anna Gadde Vem för anteckningar om mängd och typ av farligt avfall som uppkommer? Detta görs på två olika sätt på våra olika avdelningar. På GMV, och i GU s lokaler i Bethlemhemshuset antecknar miljösamordnare resp. lokalvården mängd och typ av farligt avfall innan avfallet sedan lämnas vidare till fastighetsägarens avfallsrum. Kontrollerat genom Maritha Svensson, avfallshandläggare. Anna Gadde

15 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss 2 DJURFÖRSÖK, JAKT OCH GMO 2.1 Hur säkerställer inst. att djur inte far illa vid transport? Från Vasagatan 33, Vasaparken, Studentavd. och alla Servcieavd. lokaler samlas det farligt avfallet till ett och samma avfallsrum där enbart GU avfall hämtas. Statistikuppgifter får vi sedan från avfallsentreprenören. 2.2 Har personal och studenter som hanterar djur rätt kunskaper och befogenhet för sina uppgifter? 2.3 Vilka rutiner används för att välja ut lämpligaste djurart för ett djurförsök? 2.4 Har inst. rutiner för hållning och utsättning av vilt? 2.5 Hur ser inst. till att de

16 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss som hanterar GMO har god kännedom om relevant lagstiftning och rutiner? 2.6 Vid innesluten användning av GMO, gör ansvarig forskare alltid en anmälan, en riskbedömning och en etisk uppskattning? 3 BRANDFARLIG/ EXPLOSIV VARA Det enda GF har som kan anses brandfarligt är vin och en liten del sprit. Alkoholhaltiga drycker faller INTE under lagstiftningen om brandfarlig och eplosiv vara, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 3.1 Har den personal som hanterar denna typ av varor rätt kompetens för hanteringen? 3.2 Har inst. de tillstånd som krävs för hantering av denna typ av varor? 3.3 Är utrymmet för förvaring av brandfarliga vätskor inomhus brandtekniskt avskilt? 4 KEMIKALIER GF handhar endast städkemikalier. Det finns inget lagkrav att registrera dessa i kemikaliehanteringssystem.

17 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss De är ej faro- eller miljöklassade. De allra flesta är miljömärkta. 4.1 Finns det några kemikalier som inst. tillåter att de hälls ut i avloppet? Vilken rutin har isf använts för att identifiera dessa? 4.2 Är förvaringsutrymmen invallade och golvbrunnar stängda/ickeeisterande där kemikalier hanteras? 4.3 Har personal och studenter som använder kemikalier tillgång till och förståelse för funktionerna i KLARA? 4.4 Förvaras kemikalier som tillsammans kan ge upphov till ökade risker separat och förvaras kemikalier i rätt typ av behållare? 4.5 Har alla kemikalier rätt märkning? 4.6 Finns riktlinjer på inst. för hur studenter instrueras i

18 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss kemikaliehantering vid labbar? 4.7 Vad görs vid utsläpp av en miljöfarlig kemikalie till avlopp, mark eller luft? 4.8 Rapporterar inst. till kemikalieleverantör om nya risker med en kemikalie upptäcks? 5 SÄKERHET 5.1 Känner all personal till rutiner vid brand eller liknande olycka? 5.2 Finns släckningsutrustning och annan nödvändig skyddsutrustning lätt tillgängligt? 6 EGENKONTROLL 6.1 Finns det en uppdaterad och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret, s.k. beslutsordning eller delegationsordning? Troligen inte alla men frågan om hur medvetandet ska öka kommer att tas upp på ett avdelningsmöte vid fastighetsavdelningen. Ja, i alla lokaler finns brandsläckare/brandslang och utrymningskarta strategiskt utplacerade. Ja, dokumentet heter GF:s organisation för miljöledningsarbetet och finns att ladda ner på: e/vem_gor_vad/ Samtal med Ann-Britt Hagman, Fastighetsavdelningen. Egen observation på GMV. Samtal med Ann- Britt Hagman, Fastighetsavdelningen och Staffan Sjöholm, Ekonomiavdelningen. Dokumentet finns tillgängligt på hemsidan och används bland annat av mig själv som miljösamordnare. Anna Gadde Anna Gadde Anna Gadde

19 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss 6.2 Hur kontrollerar inst. att laboratorieutrustning är i gott skick? 6.3 Har inst. verksamheter som är tillsyns- eller anmälningspliktiga? Ange vilka. Vi har tillstånd för livsmedelshantering och serveringstillstånd i våra köksanläggningar (Serviceavd.). Där gör kommunen tillsyn och det finns rutiner för egenkontroll. Kontakt med chefen för Serviceavdelningen, Lars-Göran Sandgren. Anna Gadde Vid ny tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet, kontaktas då universitetets miljöcontroller? Ja, detta har nästan aldrig varit aktuellt eftersom vi inte har den typen av verksamhet. Men i ett fall när vi byggde en bergvärmeanläggning på Jonseredsherrgård så kontaktades Miljöcontrollern. Jag arbetar som miljösamordnare och träffar ofta våra olika avdelningar och får på så sätt reda på om något är på gång och pratar då med miljöcontrollern. Anna Gadde INKÖP/ UPPHANDLING 7.1 Används universitetets ramavtal vid alla typer av inköp? Ja, i allra största mån. enbart 15 % av alla GF s inköp görs utanför ramavtal, varav 12 % faller under kategorin icke upphandlingsbart. Kontakt med chefen för Upphandlingsenheten samt underlag från ekonomisystemet. Anna Gadde MILJÖFORDON 8.1 När personalen beställer tai i tjänsten, väljs då miljöbilar? Vet ej.

20 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss 8.2 Lämnas en redogörelse för institutionens inköpta/leasade fordon till fastighetsavdelningen (vilka vidarebefordrar informationen till Transportstyrelsen) varje år? 9 LOKALER OCH FASTIGHETER 9.1 Finns det på inst. någon utrustning som innehåller PCB, och har detta i så fall anmälts till rätt instans? 9.2 Sker återkommande besiktning av ventilationssystemet? Ingen institution eller motsvarande rapporterar till Fastighetsavdelningen. Miljöenheten sammanställer statistik för inköpta/leasade fordon och rapporterar till Transportstyrelsen. Ja, i form av de regelbundet återkommande ventilationsbesikningar (OVK). Samtal med Ann-Britt Hagman, Fastighetsavdelningen och Amanda Forsman, ansvarig för resor på Miljöenheten. Enligt lokalintendent på Studentavdelningen, informeras verksamheten av hyresvärden. Anna Gadde Anna Gadde Vilka energieffektiviserande/- sparande åtgärder har inst. vidtagit förra kalenderåret? Fastighetsavdelningen och Miljöenheten driver ett energisparprojekt där man stöttar och hjälper fakulteterna att spara energi främst genom beteendeförändring. Under hösten 2010 och en bit in på 2011 drevs energisparprojektet på GF med bland annat föreläsning med tema Grön(are) IT, utdelning Egen kunskap Anna Gadde

21 Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss av grenkontakter och nattvandringar. Vid Studentavdelningen har man medverkat i en översyn av inomhusklimatet. 9.4 Används tillåtna köldmedier i kyl- och ventilationssystem och besiktigas dessa av personal certifierad för ingreppet? Ja Varje lokalintendent i alla GF s fastigheter kontrollerar en gång varje år alla köldmedier och rapporterar in till miljösamordnaren. I de flesta fall är GU inte ägare av anläggningen utan den ägs och förvaltas av fastighetsägaren. I dessa fall finns anläggningen ändå inlagt i inventeringen som lokalintendenterna gör, men med en hänvisning till respektive fastighetsägare. Anna Gadde Avlopp av annat slag än motsvarande hushållsavlopp skall anmälas. Har detta gjorts? 10 LIVSMEDEL 10.1 Känner den personal som hanterar livsmedel till hur de ska jobba för att leva upp till tillämplig lagstiftning? Ja, vi har tillstånd för livsmedelshantering i våra anläggningar. Där gör kommunen tillsyn och det finns rutiner för egenkontroll. Kontakt med Lars-Göran Sandgren, chef för Serviceavdelningen. Anna Gadde

22 Miljöredovisning för Gemensamma förvaltningen 2010 Innehåll Avfall/återvinning... 2 Energiförbrukning... 3 Vattenförbrukning... 6 Resor i tjänsten... 7 Transporter av gods, post och dokument... 8 Inköp och upphandling Miljöpåverkan från kemiska produkter Kommunikation internt och med omgivande samhälle Utbildningsinsatser på GF under

23 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 2010 och sammanfattar aktuell status för de olika målen i Gemensamma förvaltningens handlingsplan för miljöarbetet gäller för som finns på Avfall/återvinning Miljömål Mängden avfall som inte går till källsortering ska minska. Källsorteringen ska omfatta alla förpackningsmaterial och kompost. Nyckeltal/Indikatorer (sätt att mäta resultat av målet) Mängd avfall som går till deponi/förbränning: 30 procent av avfallet gick 2010 till deponi eller förbränning med energiåtervinning. Det är en förbättring/minskning med 21 procentenheter från

24 Avfallshandläggaren på Fastighetsavdelningen ska, tillsammans med lokalvård och fastighetsägare, verka för att minst 70 procent av Gemensamma förvaltningens avfall materialåtervinns. Under 2010 har materialåtervinningen ökat med 8 procentenheter, från 29 till 37 procent. Uppdraget att materialåtervinna minst 70 procent av avfallet uppnås inte, dock går knappt 30 procent av avfallet till förbränning och deponi. 32 procent av avfallet har komposterats och 2 procent skickats som elektronikavfall Mindre än 1 procent av avfallet gick till deponi. Fastighetsavdelningen ska informera om och ytterligare förbättra elektronikskrotsinsamlingen på universitetet Fastighetsavdelningen upprättade under 2008, tillsammans med IT-service, rutiner/instruktioner för elektronikskrotsinsamlingen på universitetet, och informerat om denna. Fastighetsavdelningen ska årligen uppdatera och fastställa universitetets Avfallsplan En avfallsplan för 2010 har upprättats. I skrivande stund finns redan avfallsplanen för 2011 på följande länk: Energiförbrukning Miljömål Minska energiförbrukningen i universitetets lokaler. Nyckeltal/Indikatorer (sätt att mäta resultat av målet) - kwh el/m 2 - kwh värme/m 2 År 2010 var Gemensamma förvaltningens elanvändning 76 kwh/kvm, vilket är en förbättring med 8,4 procent från föregående års förbrukning på 83 kwh/kvm. År 2010 var Gemensamma förvaltningens energianvändning från värme 64 kwh/kvm. Detta är en förbättring med 7,2 procent från föregående års förbrukning på 69 kwh/kvm. Både el- och värmeanvändningen på gemensamma förvaltningen minskade under 2010 jämfört med 2009, men det finns stora luckor i statistiken. Ett nära samarbete med hyresvärdarna är viktigt för att få till stånd en bra och rättvisande statistik. Universitetets energisparprojek, som startade under 2009 och som även har pågått under 2010, har bland annat till uppgift att förbättra samarbetet med hyresvärdarna för att få en tydligare återrapportering av energistatistik. Särskilt svårt med statistik är det 3

25 i studentavdelningens lokaler. Under hösten 2010 påbörjades energisparprojektet på Gemensamma förvaltningen. El 2010 El 2009 El 2008 El 2007 Adress Yta m 2 kwh (kwh/m 2 ) kwh (kwh/m 2 ) kwh (kwh/m 2 ) kwh (kwh/m 2 ) Betlehemhuset Inga uppgifter Inga uppgifter Inga uppgifter (82) Studenternas Hus (149) (46) (50) (51) Lyktan* (157) (163) (163) (119) Studentavdelningen** Inga uppgifter Inga uppgifter (31) (45) Vasagatan Inga uppgifter (49) (52) (61) Vasaparken*** (205) (207) (202) (202) Ågrenska villan (343) (144) (167) (137) Jonsereds Herrgård (62) (77) (79) (86) Totalt (76) (83) (90) (93) Lokaler med konferensverksamhet: Elanvändningen på Gemensamma förvaltningens konferensanläggningar påverkas starkt av hur stor beläggning man har. Det kan därför vara viktigt att särskilt notera dessa lokaler vid en jämförelse av statistik. Lyktan* (157) (163) (163) (119) Ågrenska villan (343) (144) (167) (137) Jonsereds Herrgård (62) (77) (79) (86) * Fastighetsel ingår i statistiken. **Den stora nedgången i elanvändningen mellan 2008 och 2007 kan bero på att nya elmätare installerats i fastigheten. Tidigare fanns bara en elmätare som visade energianvändningen i hela fastigheten. *** Serverhall finns i huset och inkluderas i förbrukningen. Yta m 2 Värme 2010 Värme 2009 Värme 2008 Värme 2007 Adress kwh (kwh/m 2 ) kwh (kwh/m 2 ) kwh (kwh/m 2 ) kwh (kwh/m 2 ) Betlehemhuset Inga uppgifter Inga uppgifter Inga uppgifter (94) Studenternas Hus (148) (104) (108) (86) Lyktan (92) (92) (108) (107) Studentavdelningen Inga uppgifter Inga uppgifter (170) Inga uppgifter Vasagatan Inga uppgifter (75) (93) (86) Vasaparken (130) (117) (109) (100) Ågrenska villan (343) (314) (384) (310) Jonsereds Herrgård Se el, bergvärme Se el, bergvärme Inga uppgifter Inga uppgifter Totalt (64) (69) (110) (79) 4

26 Fastighetsavdelningen ska verka för att universitetets förbrukning av el, värme och kyla minskar genom kampanjer, driftsoptimeringar, energisnålare utrustning etc Energisparprojektet som startade under 2009 har fortsatt under Projektet sker i samverkan med fastighetsägarna. Under det gångna året har projektet genomförts på Samhällsvetenskapliga fakulteten, Humanistiska fakulteten och Gemensamma förvaltningen, bland annat genom kampanjer. Kampanjerna fokuserar på de anställdas energivanor där uppföljningen och kommunikation av resultat är en viktig del. Vid Gemensamma förvaltningen startade energisparprojektet i november 2010 med lunchseminariet Grön(are) IT som bland annat innehöll föreläsning om TCO:s arbete för Grön IT. Fastighetsavdelningen ska verka för energieffektiva fastigheter vid förhyrningar och byggprocesser Under våren 2011 tas nya idrottshögskolan i bruk av universitetet. Idrottshögskolan har byggts enligt det svenska systemet Miljöklassad Byggnad och har tilldelats slutbetyget Guld vilket är det högsta betyget i detta miljöklassningssystem. För att uppnå guldklassningen har man bland annat arbetat med att minimera energianvändningen och verkat för att förnyelsebara energislag används. Tillsammans med Akademiska Hus justeras ventilationsanläggningen på EBM för att minska luftomsättningen och därmed energiförbrukningen utan att luftkvaliteten försämras. EBM är utan jämförelse den största energiförbrukaren i vårt fastighetsbestånd. Fastighetsavdelningen skall verka för att minska värmeförbrukningen i samverkan med hyresvärdar och brukare Fastighetsavdelningen verkar för att minska värmeförbrukningen genom dialog med fastighetsägarna. Våra större fastighetsägare har stort fokus på värmeförbrukningen vid ombyggnationer i sina fastigheter. Fastighetsavdelningen ska verka för upphandling av grön el och liknande åtgärder I upphandlingen av elhandelsbolag som genomfördes under 2010 ställdes krav på miljömärkta elleveranser. Universitetets två största fastighetsägare har nu elleveranser enbart från förnybara energikällor. Fastighetsavdelningen ska verka för fler mätpunkter för elenergi i universitetets lokaler Under 2010 har fastighetsavdelningen verkat för fler mätpunkter för elenergi. På Humanistiska fakulteten installerades åtta stycken temporära elmätare under året. Det planeras att installera elmätare i Vasaparkens serverhall. Fastighetsavdelningen ska öka incitamentet till energibesparingar hos brukarna både genom tydligare ekonomisk redovisning och genom reglering avtalsmässigt Energisparprojektet som under 2009 och 2010 drivs tillsammans med miljöenheten har som främsta uppgift att öka kunskapen och nyttan med det personliga engagemanget hos anställda och studenter när det gäller att spara energi. Redovisningen av totala energiförbrukningen för fakulteterna är tydligare än tidigare och uppföljningen sker per fastighet. 5

27 IT-service och IT-ledning ska verka för energisnålare datorer och kringutrustning på universitetet Upphandlingen av datorer och datortillbehör som genomfördes i början av året har haft fokus på miljökrav och krav på energisnåla datorer. Avtal skrevs under våren med Atea. Vid projekten GOTVID Glad och nöjd vid datorn och DAFGU Datorarbetsplats läggs stor vikt vid energisnåla datorer och kringutrustning. Övrigt IT-ledning beslutade under slutet av år 2008 att starta projektet KADOS (konsolidering av datorhallar och serverutrymmen) som IT-service driver. Projektet skall vara klart Syftet med projektet är att minska befintliga maskinhallar/serverrum från dagens 40 till cirka 10 utrymmen. Kvarvarande utrymmen skall förbättras säkerhetsmässigt och ge miljö/ekonomiska vinster för GU bl a genom minskad energiförbrukning och konsolidering av serverparken till en modernare utrustning. Efter genomfört projekt kommer det att finnas kvar ca 750 m2(fördelat på 13 hallar) till en årlig areakostnad om ca tkr. De lokaler som hittills har avvecklats motsvarar ca 288 tkr/år och de som finns kvar att avveckla motsvarar ca 380 tkr/år. Vattenförbrukning Miljömål Mäta och föra statistik på vattenförbrukningen i Gemensamma förvaltningens lokaler. Nyckeltal/Indikatorer (sätt att mäta resultat av målet) Erhållen statistik om vattenförbrukning Statistiken för vattenförbrukningen saknas på många av gemensamma förvaltningens adresser. En total förbrukning för hela förvaltningen går ej att redovisa. m m m Förändring från Vattenförbrukning GF 2009 till 2010 Betlehemhuset Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Studenternas Hus Ingen uppgift Ingen uppgift 1866 Ingen uppgift Studentavdelningen Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift (schablon) Vasagatan % Vasaparken ,5 % Fastighetsavdelningen ska mäta vattenförbrukningen i Gemensamma förvaltningens lokaler Vattenförbrukningen i Gemensamma förvaltningen byggnader mäts av hyresvärdarna och i enstaka fall av Serviceavdelningen. Vattenförbrukningen ses inte längre som en av förvaltningens betydande miljöaspekter. 6

28 Resor i tjänsten Miljömål Minska mängden transporter med egen bil i tjänsten, samt minska antalet totala transporter med bil i tjänsten. Nyckeltal/Indikatorer (sätt att mäta resultat av målet) - Antal mil som ersätts ekonomiskt för egen bil i tjänsten: mil, vilket är en ökning med 1 procent från Antalet video och datakonferenser: 80 videokonferenser har genomförts i serviceavdelningens regi, vilket är en ökning med 38 procent från Internpostens bränsleförbrukning/mil: internposten finns inte kvar i samma form som tidigare och siffor för bränsleförbrukning kan därför inte jämföras med tidigare år. Antal mil med egen bil i tjänsten har ökat med 1 procent under Miljösamordnaren ska, tillsammans med miljörådet och Trafikkontoret, följa upp den resevaneundersökning som genomfördes på Gemensamma förvaltningen hösten 2006 och genomföra åtgärder för att miljöpåverkan från personalens resor ska minska Som ett resultat från resvaneundersökningen infördes 2007 en miljöbilpool på Gemensamma förvaltningen. Miljöbilpoolen fungerar bra. Under 2009 byttes bilarna till nyare bilar och en omplacering av bilarna gjordes för att öka tillgängligheten. Nu finns fyra bilar, tre står vid Vasaparken och en vid Lyktan. Miljöbilpoolen omfattar sedan 2009 även konstnärliga fakulteten. IT-service ska, i samarbete med Serviceavdelningen, verka för att användningen av video- och datakonferensutrustning ökar 7

29 Under 2009 infördes en ny programvara för e-möte i form av Adobe Connect Pro. IT-organisationen har under 2009 och 2010 informerat om programmet, erbjudit prova på-tillfällen i datasal samt haft utbildningar på ett antal verksamheter ute på universitetet. Då Göteborgs universitet inte själva administrerar Adobe Connect Pro har vi inte kunnat få statistik över hur många möten och konferenser som genomförts av universitetets anställda. Serviceavdelningen har verkat inom systemförvaltningsområdet mediatjänster, bland annat med ett tiotal besök ute i verksamheterna för att berätta om resfria möten och hjälpa till som intern konsult för att stödja verksamheterna inför köp av utrustning. Vi har även lagt tid på kartläggning av olika teknikplattformar på marknaden och planering av den infrastruktur för videokonferens som vi ämnar bygga upp under 2011 Resegruppen ska se över universitetets resepolicy och resesätt I juni 2010 fastställdes universitetets mötes- och resepolicy. I de utbildningar i Palasso RES som Personalavdelningen anordnar för reseadministratörer lyfts alltid fram att man måste tänka på att välja det mest miljöanpassade alternativet när man bokar resor. Dessa utbildningar har haft en högre frekvens under 2010 tack vare mötes- och resepolicyn. Resegruppen har utökats med en person från miljöenheten. Resegruppen, Serviceavdelningen och IT-avdelningarna samarbetar för integrering av resfria möten. Vid upphandling av ny resebyrå har krav ställts på klimatkompensation. Internposten ska tillämpa ecodriving för att minska bränsleförbrukningen/körsträcka Internposten lades om under 2009 och 2 personer avslutade sina anställningar. Numera distribuerar Posten Meddelande AB intern- och eternpost med samma tur. Denna omläggning har inneburit en reducering av antalet postdistributionsturer såväl som samkörning av etern- och intern post vilket medför, enligt beräkningar gjorda av Posten Meddelande AB, att körsträckorna minskat med cirka km per år vilket lär minska koldioidutsläppen med cirka 3 ton. Serviceavdelningen har under 2010 avyttrat tre bilar, två bensinbilar och en bensin/gasbil och köpt in en ny gasbil för internpostdistributionen inom GF. Samtliga förare har genomgått Eco Drivingkurs och är ålagda att tillämpa detta. Transporter av gods, post och dokument Miljömål Öka elektronisk hantering av dokument för att minska transporter och pappersförbrukning. Nyckeltal/Indikatorer (sätt att mäta resultat av målet) - Genomförda utbildningar och åtgärder för att öka personalens kunskaper om att hantera olika elektroniska system - Antalet användare i Egenrapportering/Kursportalen/Studentportalen: Egenrapportering: personer (samtliga) - Årlig pappersförbrukning: uppgift saknas för Statistik går inte att få från leverantör - Införd elektronisk fakturahantering och inköps-/beställningsstöd: Införd på hela universitetet Egenrapportering/kursportalen/studentportalen är införd på hela universitetet. Även elektronisk fakturahantering samt inköps- och beställningsstöd är infört på hela universitetet. 8

30 Personalavdelningen ska införa Egenrapportering på hela universitetet, samt att verka för att det används. Egenrapportering är infört på hela universitetet. Alla tillsvidare- och visstidsanställda, det vill säga personer har tillgång till Egenrapportering. Personalavdelningen har återigen börjat erbjuda utbildning i egenrapportering nära verksamheten och utifrån verksamhetens behov och önskemål där de bland annat går ut till institutionerna. Personalavdelningen har under hösten 2010 utbildat personalen vid Konstnärliga fakulteten och på Universitetsbiblioteket i egenrapportering. Personalavdelningen har även börjat med fördjupad utbildning för attesterare (granskare, beviljare och godkännare) i egenrapportering. Detta innebär att undervisning inte enbart handlar om systemet, utan även i lagar, regler och avtal. Detta kommer att fortsätta även framöver. Efter att ha vidareutvecklat vårt samarbete med vår systemleverantör, Logica, kommer vi att gå över till den senaste versionen av Palasso Fördelen med den senaste versionen av Palasso är att bland annat egenrapporteringen är förenklad och därmed lättare att arbeta i för oss och hela verksamheten. Personalavdelningen ska utveckla funktioner och tjänster på Medarbetarportalen ur ett miljöperspektiv. Mycket av detta har gjorts tidigare år. Där finns bland annat: - Länken Support och Manualer med utbildningsfilmer för hur man rapporterar resor i Egenrapportering liksom användarmanual, systemkrav och vanliga frågor om Egenrapportering. - Länken Information med Min anställning, där finns information om delpension, friskvård, lediga anställningar med mera, samt Min arbetsplats med information om anmälan om arbetsskada, arbetsmiljö, programvaror, resor, säkerhet med mera. Ekonomiavdelningen ska införa elektronisk fakturahantering på universitetet senast samt att införa ett inköps-/beställningsstöd senast Elektronisk fakturahantering är infört på hela universitetet. Sedan 1 juli 2008 är också e-faktura mot staten infört. Ytterligare leverantörer ansluts successivt till e-fakturasystemet. Bland andra projekt som är på gång på ekonomiavdelningen kan nämnas elektroniska inköp och GU-kort för studenter och personal. IT-avdelningen ska införa Files, som är ett verktyg för att lägga ut dokument på Student- och Medarbetarportalen, samt att verka för att verktyget används Files är infört och är klart för alla medarbetare och studenter. Det finns obegränsat utrymme. Man når det via portalerna. Studentavdelningen, tillsammans med Personalavdelningen, ska främja användandet av Kursportalen, genom att öka kunskapen bland lärare om hur man använder kursportalen för elektroniska dokument till undervisningen. Syftet är att minska pappersförbrukningen, samt öka tillgänglighet och service Kursportalen har tagits ur drift sedan 1 juli 2010 och ersatts med lärplattformen GUL (Göteborgs Universitets Läroplattform). Lärplattformen GUL har sedan jan 2010 öppna sidor med publik information för allmänheten. På Studentavdelningen jobbar GUL:s förvaltningsgrupp (4,5 tjänster) med att främja användandet av GUL genom att erbjuda informationsträffar, användarutbildning (central o på arbetsplatsen) samt support-stugor (drop-in). Informationskanaler som används är: medarbetarportalen, webben mässor, uppsökande verksamhet, tryckt info-material och digitala utskick. 9

31 Universitetsledningens kansli ska, i den utsträckning det är möjligt och praktiskt försvarbart, ersätta utskick och arkivering av pappersdokument med elektroniska dokument, t.e. utskick från diariet/registraturen och universitetsstyrelsens handlingar Universitetsledningens kansli arbetar löpande med att ersätta pappersutskick med e-postutskick och elektronisk hantering med mera. Något vi vill framhålla är att vi från o med i år skickar styrelsehandlingar elektroniskt. Inte till styrelsens ledamöter, de behöver papper och skulle vi skicka handlingarna elektroniskt skulle de ändå skriva ut dem, men till de personer som får handlingarna för kännedom och inte kan förväntas skriva ut dem. (Ekonomiskt blir besparingen ca :- per år i utskrift, kopiering och frakt.) Inköp och upphandling Miljömål Miljöanpassa inköp och upphandling Nyckeltal/Indikatorer (sätt att mäta resultat av målet) - Antal upphandlingar där miljökrav ställts på produkten/tjänsten: 83 procent av universitetets egna ramavtal som avslutades under 2010, en ökning med 24 procentenheter sedan Andel miljömärkta inköp på universitetet: Ingen statistik - Antal ekologiska och rättvisemärkta livsmedel i ordinarie konferensverksamhet: 11 procent 2010, 10 procent Antal miljömärkta produkter i GU-shopens sortiment: 12 procent, oförändrat sedan Andel Svanenmärkta trycksaker från Eterna relationer: 100 % Svanenmärkta trycksaker Miljökrav på produkter och tjänster ställdes under 2010 vid 83 procent av ramavtalsupphandlingarna, vilket är en ökning med 24 procentenheter sedan Upphandlingsenheten ska i förekommande fall ställa miljökrav på såväl leverantörens miljöarbete och arbete för en hållbar utveckling som upphandlade produkter vid upphandlingar. Frågor om leverantörens interna miljöarbete har ställts vid 92 procent av alla ramavtalsupphandlingar (11 av 12). Miljökrav på produkter och tjänster ställdes under 2010 vid 83 procent av ramavtalsupphandlingarna, vilket är en ökning med 24 procentenheter sedan Upphandlingsenheten ska ställa krav i upphandlingar om att miljömärkta/miljövänligare produkter ska synliggöras av leverantören i webbaserade produktkataloger. I följande upphandlingar har synliggörande av miljömärkta/miljövänliga produkter i de webbaserade produktkatalogerna varit en konkurrensfördel: böcker, frukt och kemikalier. Upphandlingsenheten ska i avtalsdatabasen tydliggöra miljöinformation om upphandlade leverantörer, som t.e. utbud av miljömärkta varor och om de har ett certifierat miljöledningssystem. 10

32 Kommentarer och tips gällande miljö finns under respektive avtal, se eempelvis datorer. I avtalsdatabasen finns också i högerspalten en länk till Göteborgs universitets hemsida och de miljötips som finns där. Upphandlingsenheten ska tillsammans med miljöenheten genomföra utbildningar för inköpsansvariga om miljöaspekter vid inköp. I juni 2010 arrangerade Upphandlingsenheten och Miljöenheten seminariet Hållbara inköp i Vasaparken. Ann Åström från Linde berättade om Linde CSR-arbete och påverkan på leverentörer. Upphandlingsenheten ska tillsammans med Miljöenheten genomföra minst en dag för personalen med ett tema inom en produktkategori. I februari 2010 arrangerades en dag som handlade om hållbara laboratorier med inbjudna ramavtalsleverantörer inom laboratoriekemikalier med mera. Serviceavdelningen ska kontinuerligt se över och öka GU-shopens sortiment av miljömärkta varor samt marknadsföra dessa varor framför andra. 12 procent av GU-shopens varor är miljömärkta vilket är lika många som under föregående år. Antalet rättvismärkta produkter har ökat från 14 stycken till 15 under Framtagning av nya profilprodukter påbörjades under 2010 och i detta arbete tas hänsyn till etiska och miljömässiga aspekter. Alla miljömärkta produkter presenteras utöver i det vanliga webbaserade produktkatalogen också på en egen sida. De miljömärkta varorna har dessutom marknadsförts i GU-Journalen och vid säljsamtal. Serviceavdelningen ska utöka sitt sortiment av KRAV- och/eller Rättvisemärkt mat och dryck i sin restaurangverksamhet samt informera kunder om att dessa alternativ finns. År 2010 ska minst 50 procent av den dryck som serveras i Serviceavdelningens regi (vin, måltidsdryck mm) vara ekologisk. Serviceavdelningen informerar alltid kunderna genom skyltning samt vid bokning/offertförfrågningar att ekologiska alternativ finns. En ekologisk buffémeny finns alltid som alternativ. Serviceavdelningen har i sitt ordinarie utbud cirka 90 procent ekologiskt och/eller rättvisemärkt vin. I övrigt serveras ii huvudsak kranvatten men i vissa fall lokalt kolsyrat. I viss utsträckning finns fortfarande lättöl kvar som alternativ. Allt kaffe och te är ekologiskt. Total andel ekologisk dryck (inkl. kranvatten) uppskattas till 90 procent, vilket är en ökning med 10 procentenheter från Serviceavdelningens restaurang ska senast 2010 vara en KRAV-godkänd restaurang. I februari 2010 KRAV-certifierades restaurang Lyktan vid Wallenbergs konferenscentrum. KRAVcertifierade restauranger ska servera minst en KRAV-godkänd rätt per vecka och restaurang Lyktan överträffar detta då de serverar i genomsnitt tre KRAV-godkända rätter i veckan. Därutöver är samtliga mejeriprodukter som restaurangen köper in KRAV-märkta eller ekologiska. Andelen Svanenmärkta trycksaker ska inom Informationsenheten vid Eterna relationer vara minst 50 procent vid utgången av 2007 och sedan årsvis öka med 5 procent fram till Under 2010 var 100 procent av Eterna relationers trycksaker Svanenmärkta. 11