Verksamhetsplan 2017 för Hässelbygårdsskolan

Transkript

1 Hässelbygårdsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Martin de Ron Telefon: Till Hässelbygårdsskolan Verksamhetsplan 2017 för Hässelbygårdsskolan Förslag till beslut Hässelbygårdsskolan , Hässelby hasselbygardsskolan@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...19 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...20 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoteamets uppdrag 2017 Bilaga 2: Budget 2017

3 Sid 3 (20) Inledning Till Hässelbygårdsskolan kommer elever från hela världen för att få kunskaper och erfarenheter som rustar dem för mötet med resten av livet. Resan börjar i förskoleklass och slutar i åk 9 - på vägen däremellan möter eleverna professionella, engagerade vuxna och utmanande, utvecklande undervisning. Alla elever som kommer till oss ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. Vi tror på våra elevers inneboende kapacitet och hjälper dem att växa och utvecklas till de individer som de vill vara. Förutsättningar Hässelbygårdsskolan är en F-9 skola som ligger i ett mångkulturellt område vilket innebär att många av våra elever har ett annat modersmål än svenska. Vi har stor spännvidd av kunskapsnivåer hos våra elever, alltifrån högpresterande elever som når A i de flesta ämnen till nyanlända som saknar skolbakgrund. På skolan går ca 510 elever, vi har förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i vår verksamhet. Skolledningen består av rektor, tre biträdande rektorer, administrativ chef samt skolsekreterare. Rektor har övergripande ansvar för verksamheten, de biträdande rektorerna ansvarar var för sig för verksamheten i F-3 + fritids, åk grundsärskolan respektive åk 7-9. Elevhälsan består av två skolsköterskor, kurator, fem speciallärare/specialpedagoger, studieoch yrkesvägledare samt rektor och biträdande rektorer. Elever i behov av stöd får det dels inom ramen för den ordinarie undervisningen och dels enskilt. Vi har hög lärartäthet vilket innebär att det är två ämnesbehöriga lärare på många av lektionerna. Handlingsplaner upprättas för elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen. Vi har ipads 1-1 och alla elever har tillgång till inläst material via Inläsningstjänst. Nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet utifrån behov. I grundsärskolan går elever i åk 7-9. Klassen har en klasslärare som undervisar i svenska, engelska, matematik, SO och bild. Ämneslärare i NO, musik, idrott och slöjd från grundskolan har en del av sin tjänst i grundsärskolan. Till klassen är även en assistent knuten. Skolan har fyra fritidshem, en för varje årskurs F-3. På fritidshemmen arbetar lärare mot fritidshem, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Övrig personal som verkar mot samtliga verksamheter är kanslister, vaktmästare, bibliotekarie, skolrestaurangpersonal, städpersonal, assistenter och fritidsledare. Skolan har sex arbetslag, vilka är formade utifrån vilka lärare som undervisar eleverna. I arbetslagen för de yngsta barnen ingår lärare och fritidspersonal som är knutna till klasserna. I samtliga arbetslag finns speciallärare/-pedagog. Grundsärskolans lärare ingår i ett av arbetslagen för åk 7-9. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare vilken även ingår i skolans pedagogiska ledningsgrupp tillsammans med skolledningen. Arbetslagsledarna är arbetsledare för sitt lag, sköter löpande informationsutbyte mellan skolledning och arbetslag, leder elevvårdsarbetet i arbetslagen, samt arbetar för utveckling av arbetslagens arbete och arbetsmiljö.

4 Sid 4 (20) Vision och värdegrund Vi vill att Hässelbygårdsskolan skall vara den bästa skolan för våra elever. Här känner personal och elever trygghet, glädje och gemenskap när de gör sig redo att möta framtidens utmaningar. Skolan präglas av en lärande kultur där elever och personal utvecklar demokratisk, digital, social och språklig kompetens i en trivsam miljö. Vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har ett väl utvecklat kvalitetsarbete där vi regelbundet utvärderar vårt arbete för att se att vi är på rätt väg och att vi lägger våra resurser på rätt saker. Vi har ett "kvalitetshjul" som gör oss uppmärksamma på varje del i kvalitetsarbetet. Vår pedagogiska ledningsgrupp (skolledning + arbetslagsledare) träffas regelbundet för att diskutera skolans utveckling. Arbetslagen utvärderar verksamheten utifrån våra åtaganden i verksamhetsplanen löpande under året, detta ligger sedan till grund för verksamhetsberättelsen i december. Lärarna gör månadsvisa uppföljningar av elevernas resultat i ett särskilt utarbetat system. Resultaten analyseras sedan i arbetslagen för att undervisningen ska utvecklas i syfte att eleverna ska nå högre måluppfyllelse. Eleverna utvärderar avslutade moment i respektive ämne, de utvärderar även undervisningen en gång/läsår. Under höstterminen genomför eleverna en trivsel-/trygghetsenkät och under vårterminen svarar de på en enkät om hur de upplever skolan och skolarbetet. Eleverna i åk 2, 5 och 8 deltar i Skolundersökningen från Stockholms stad. Förbättringsområden som framkommer i enkäterna arbetar vi aktivt med under resten av läsåret. Personalen utvärderar läsårets arbete i slutet av vårterminen och resultatet gås igenom i arbetslagen och i den pedagogiska ledningsgruppen. Förbättringsområden identifieras och diskuteras inför nästkommande läsår. Vårdnadshavare till barn i förskoleklass, åk 2, 5 och 8, grundsärskolan samt fritidshem svarar på Skolundersökningen från Stockholms stad. Verksamhetsplanens framtagande Verksamhetsplanen är framtagen av skolledningen tillsammans med personalen och har sin utgångspunkt i föregående läsårs utvärderingar. Mål, arbetssätt, resursanvändande och utvärderingsmetoder diskuteras i arbetslag och ämneskonferenser före verksamhetsplanens sammanställande. Verksamhetsplanen förankras med elevråd och föräldraförening. Prioriterade åtgärder för utveckling Arbetet för trygghet och studiero ska prioriteras Elevinflytandet ska följas upp av skolledningen Det kollegiala lärande ska fortsätta att utvecklas och systematiseras I det systematiska kvalitetsarbetet ska verksamheterna skiljas åt för att underlätta uppföljning.

5 Sid 5 (20) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 80 % 83% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 80 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 55 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 80 % År 70 % År 90 % År 94 % År 85 % År 80 % År 75 % År 75 % År

6 Sid 6 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 70 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Alla elever i grundsärskolan utvecklas och når målen för sin utbildning. Eleverna når högre i sin kunskapsutveckling och får därmed högre betyg. Det kollegiala lärandet tillsammans med lärare i andra grundsärskolor utvecklas så att större samstämmighet råder i bedömningen av elevernas kunskaper. Arbetssätt Alla elever får undervisning utifrån sina behov och utifrån sin förmåga. Samtliga elever arbetar utifrån sin individuella utvecklingsplan, elever som kan följa grundskolans kursplan i ett eller flera ämnen ska göra det. Samarbetet med grundskolans särskilda undervisningsgrupp ska öka. Undervisande lärare har resultatuppföljning för samtliga elever två gånger per termin med syfte att utveckla undervisningen för att ytterligare gynna elevernas inlärning. Nätverksträffar med lärare i närliggande grundsärskolor. Gemensamt ta fram eller enas om en kunskaps- och förmågestege. Ta fram elevexempel som kan användas i valda situationer. Resursanvändning Hög lärartäthet; en klasslärare samt ämneslärare i NO, slöjd, hemkunskap, idrott och musik. En assistent är knuten till grundsärskolan under skoltid. Elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning. Uppföljning Resultatuppföljning tillsammans med biträdande rektor två gånger per termin.

7 Sid 7 (20) Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Fler elever ska nå betyget E i samtliga ämnen. Fler elever ska nå de högre betygen. Fler elever ska nå gymnasiebehörighet. Alla elever ska kunna läsa (LUS 10) när de slutar åk 1. Arbetssätt Förskoleklass och grundskola Det kollegiala lärandet ska fortsätta att utvecklas genom pedagogiska konferenser en gång per månad med pedagoger från båda verksamheterna samt genom gemensam ämnesplanering på konferenstid. Vi inser vikten av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen, varje lektion ska ha ett språkmål. Läslyftet kommer att genomföras med all pedagogisk personal I förskoleklass och i åk 1 används ASL (att skriva sig till läsning) och Bornholmsmodellen för att gynna läs- och skrivinlärningen. Läsgrupper, högläsning och bokprat används genomgående i alla årskurser och i alla verksamheter. Samarbete mellan SO/NO och svenska genom att faktatexter läses även på svensklektionerna gynnar elevernas språkliga inlärning och förståelse. Till varje ämnesområde finns planeringar i Stockholms Skolwebb. Planeringarna visar vad området handlar om, vilka kunskapsmål som ska nås, hur undervisningen ska genomföras, vilka redovisningsformer som ska användas och hur bedömning ska ske. Att planeringarna finns i Skolwebben och att eleverna har tillgång till egna ipads gör att informationen finns tillgänglig för eleverna när de behöver den. I Skolwebben samlas även dokument och länkar som eleverna behöver. Användandet av Skolwebben gör det mindre sårbart för den enskilde eleven vid ev. kortidsfrånvaro och hjälper speciallärarna att enkelt få tillgång till det som eleverna arbetar med. Resultatuppföljning sker för alla elever en (1) gång/månad. Arbetslagen diskuterar resultaten för att tillsammans komma fram till hur undervisningen behöver förändras för att gynna elevernas inlärning ytterligare. Elevhälsoteamet gör en analys av hela skolans resultat månadsvis så att resurser och stöd fördelas på bästa sätt. Lärartätheten gör det möjligt att schemalägga två lärare på många lektioner alternativt att ha undervisning i halvklass vilket innebär att eleverna har stor tillgång till stöd och vägledning i undervisningen. Schemalagd läxhjälp med ämneslärare finns flera gånger per vecka. Elever som är nyanlända i Sverige får studiehandledning på sitt modersmål och koncentrationsläser svenska som andraspråk under sin första tid på skolan för att så snabbt som möjligt kunna delta i övrig ämnesundervisning utifrån sina förutsättningar.

8 Sid 8 (20) Kunskapsscanningen från START Stockholm hjälper oss att individanpassa ämnesundervisningen på varje elevs nivå. Studiehandledare och undervisande lärare ska ha ett nära samarbete för att främja elevernas kunskapsutveckling. Samtliga elever har tillgång till inläst material via Inläsningstjänst. Fritidshem Verksamheten på fritidshemmen kompletterar förskoleklass och grundskola. Genom att till exempel vara ute i naturen lär sig eleverna om djur och natur (naturorientering). När de bakar övar de måttenheter och vad ingredienser heter och var de kommer ifrån (matematik och svenska). All verksamhet är språkutvecklande och social träning ingår som ett naturligt inslag. Fritidspersonalen ingår i samma arbetslag som lärarna vilket gör att fritidshemmen kan följa samma teman som görs under skoltid och därmed skapa kontinuitet och sammanhang. Fritidspersonalen deltar även i läsgrupper i skolsamverkan. Det kollegiala lärandet stimuleras dels genom skolsamverkan med förskoleklassens och grundskolans lärare och dels genom pedagogiska konferenser med fokus på att utveckla fritidshemmens verksamhet. Resursanvändning Kompetent och behörig personal. Elevhälsoteam med speciallärare, specialpedagog, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Hög lärartäthet. Konferenstid används till gemensam ämnesplanering, språkutvecklande arbetssätt och kollegial feedback. Samtliga mattelärare går på Mattelyftet. Fritids och skola i samma lokaler gör att vi ser hela barnet hela dagen. Fritidspersonal är kopplade till varje klass och deltar i undervisningen, lärarna i förskoleklass och åk 1 arbetar på fritids en eftermiddag per vecka. Speciallärare/specialpedagoger finns på varje stadium och till varje årskurs i åk 7-9. Nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet, elever med annat modersmål än svenska får modersmålsundervisning. Särskild undervisningsgrupp och förberedelseklasser. Bemannat bibliotek alla dagar i veckan. Förstelärare med tydliga utvecklingsuppdrag kring formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt, gemensam ämnesplanering och kollegial feedback. Extra studietid med undervisande lärare efter ordinarie skoltid.

9 Sid 9 (20) Uppföljning Månatlig resultatuppföljning av alla elever med efterföljande analys av arbetslag, elevhälsoteam och skolledning. Elevens kunskapsutveckling följs via Skolwebben genom dokumentet information om kunskapsutveckling, skriftliga omdömen och IUP. Mentor har regelbundna samtal med eleven samt en större avstämning vid utvecklingssamtalen. Elever och föräldrar svarar på en enkät om verksamheten en gång per läsår där de bl.a. får tycka till om undervisningen, möjligheterna till stöd och trivseln. Eleverna utvärderar även undervisningen inför lärarnas medarbetarsamtal. Utveckling För ökad måluppfyllelse behöver vi höja kompetensen hos all personal vad gäller språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning i alla ämnen och årskurser. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Total frånvaro i grundskolan 5 % År

10 Sid 10 (20) Enhetsmål: Eleverna upplever att Hässelbygårdsskolan är en trygg plats där de får möjlighet att utvecklas både vad gäller kunskaper och personlighet. Fler elever ska känna trygghet. Fler elever upplever arbetsro på lektionerna. Elevfrånvaron ska minska. Eleverna i grundsärskolan är utanför klassrummet två raster i veckan samt besöker uppehållsrummet någon eller några gånger i veckan. Arbetssätt Alla verksamheter Hässelbygårdsskolans värdegrund baseras på orden Respekt, Omtanke och Ansvar. Eleverna diskuterar regelbundet tillsammans med sina lärare ordens innebörd och hur vi gemensamt kan skapa en miljö som alla trivs i. Mentorstid används till bl.a. samarbetsövningar och diskussioner om angelägna frågor. All personal strävar efter att bygga goda relationer med eleverna. Alla barn är allas barn. Alla elever har en mentor som är extra ansvarig för att ha koll på eleven, både studiemässigt och socialt. Samundervisningen möjliggör för mentorer att träffa sina elever vid fler tillfällen än enbart i sin egen undervisning. Vi har trivselregler som är framtagna i samråd med elever och personal. Trivselreglerna är utformade som uppmaningar/påståenden med en beskrivande text för att göra det tydligt vad som förväntas av våra elever. Eleverna har fasta platser i klassrummet, placeringen är gjord av mentorer och undervisande lärare tillsammans. Vi har en gemensamt framtagen lektionsstruktur som skapar tydlighet och trygghet för eleverna. Skolwebben används för planeringar och information vilket skapar trygghet för eleverna då de vet vad som ska ske. På våra gemensamma raster finns gott om rastvakter och alla rastvakter bär gula västar så att de är väl synliga för eleverna. Vår skolgård är utrustad med lekredskap samt plats för bollspel. Alla rastaktiviteter ska vända sig till en bredd av elever, oavsett kön och ålder. De yngsta eleverna är fördelade på olika lekområden för att på så sätt kunna erbjuda varje elev en styrd rastaktivitet med planerat innehåll.

11 Sid 11 (20) Vårt uppehållsrum för de äldre eleverna är bemannat under lunchtid samt på eftermiddagarna. I uppehållsrummet ska aktiverande rastverksamhet erbjudas. Biblioteket är öppet varje dag, där finns möjlighet till tyst läsning och läxläsning. Ett par gånger per läsår har vi Fadderdagar då elever från alla skolans verksamheter möts i gemensamma aktiviteter. Utformningen av den pedagogiska miljön ska utgå ifrån elevernas skiftande behov. Vår möblering av klassrummen ska erbjuda möjlighet att variera arbetsställning, möjlighet till avskärmning och valet att arbeta enskilt eller tillsammans med andra. Samtliga elever har tillgång till en egen ipad vilken är förberedd för skolarbete. Fritidshem Eleverna har skola och fritidshem i samma lokaler med samma personal hela dagen. Fritidshemmet ska medverka och vägleda i elevernas konflikthantering. Fritidshemmen har tydliga rutiner för lämning och hämtning av eleven vilket ytterligare ökar tryggheten för alla parter. Fritidspersonal finns med under hela skoldagen och under raster för att skapa och öka tryggheten runt eleverna. Grundsärskola Två dagar i veckan är eleverna ute på rast, de väljer själva om de deltar i de aktiviteter som finns just dessa dagar. I samarbete med personalen i uppehållsrummet bokas Uppan-tid för grundsärskolans elever. Samarbete kring trygghet i korridor och trapphus tillsammans med en grundskoleklass i åk 8. Resursanvändning Små klasser, ofta två lärare vid varje lektion. Arbetslag som är organiserade utifrån de elever som ingår i laget och där även fritidshemspersonal är med. Fritidshemspersonal kompletterar undervisningen genom planerad skolsamverkan i mindre grupper. Rastvakter som syns tydligt genom gula västar. Organiserade rastaktiviteter under ledning av personal. Kurator, skolsköterska, fritidsledare/resurspersoner, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare finns varje dag på skolan. Väl fungerande trygghetsgrupp med representanter från alla verksamheter.

12 Sid 12 (20) Uppföljning Mentorssamtal med enskilda elever samt utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Stockholms stads brukarundersökning Trygghetsenkät för eleverna i november Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % År 90 % År 90 % År 75 % År 80 % År Enhetsmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Fler elever (och vårdnadshavare) anger att de vet vad som krävs för att uppnå målen. Fler elever upplever att de är med och planerar skolarbetet. Eleverna i grundsärskolan vet i högre grad vad som är nästa steg i deras kunskapsutveckling.

13 Sid 13 (20) Arbetssätt Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Stockholms Skolwebb används av samtliga lärare för att kommunicera undervisningens innehåll och genomförande till elever och vårdnadshavare. Skolwebben används också till dokumentation av elevernas kunskaper och framåtsyftande planering. Lärarna bjuder in eleverna att, inom en given ram, vara delaktiga vid planeringen av ett nytt arbetsområde. Det kan beroende på ämne och ämnesområde handla om bedömningsformer, stoff, undervisningssätt, redovisningsmetoder. Lärare och elever utvärderar avslutat arbetsområde gemensamt, utvärderingen leder till utveckling av kommande arbetsområdens genomförande. Klassråd, elevråd och fritidsråd genomförs varje månad. En dagordning som innehåller punkter om arbetsmiljö, studiefrågor samt information från lärare/skolledning finns utarbetad och gäller för samtliga verksamheter. Biblioteksråd och matråd hålls ett par gånger per termin. Lärare använder sig av olika metoder för att eleverna ska reflektera över sitt lärande, ex. loggbok och självskattning. Mentorstid används till motiverande samtal. Eleverna får möjlighet att tycka till om schemaläggning och innehåll på temadagar/idrottsdagar. Grundskola Återkoppling till eleverna genom formativ bedömning. Elevexempel används för att illustrera kravnivåer. Funktionen Arbeten i Skolwebben används för att ge återkoppling till eleverna. Grundsärskolan Eleverna ger förslag på innehåll och arbetssätt inför planeringen av varje arbetsområde. Förslagen ligger sedan till grund för undervisningen. I de flesta ämnen beskrivs progressionen i matrisform/stege för att tydligare åskådliggöra för eleverna vad nästa steg i kunskapsutvecklingen är. Fritidshem För att skapa delaktighet och inflytande har fritidshemmen olika former av fritidsråd, förslagslådor och olika samtalskonstellationer där eleverna får vara med och påverka aktiviteter och verksamhetens innehåll. Eleverna får möjlighet att under samlingstiden välja mellan två-tre aktiviteter varje dag. Att känna sig delaktig i verksamheten är viktigt för tryggheten. Aktiviteterna förändras under året då de utgår från elevernas behov och intresse. Fritidsverksamheten har ett gemensamt rum i Skolwebben som vårdnadshavare har tillgång till.

14 Sid 14 (20) Resursanvändning Skolwebben används för planering och information. Uppföljning Samtal på mentorstid Utvecklingssamtal Stockholms stads brukarundersökning Utvärdering av lektioner och arbetsområden KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 80 % År 80 % År Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet. Fler elever är nöjda med de kulturupplevelser de får ta del av i skolan. Arbetssätt Förskoleklass och grundskola Öka antalet kulturupplevelser för eleverna genom att lärarna samplanerar och på så sätt kan utnyttja utrymmet i schemat bättre.

15 Sid 15 (20) Kulturupplevelser och aktiviteter med stöd av Skapande skola. Alla elever erbjuds möjlighet att se skolans egen musikalföreställning. Eleverna i åk 7-9 kan bl.a. välja hantverksprofil, bild- eller musikalprofil och får genom detta möjlighet att möta kultur på olika sätt. För att öka elevernas nöjdhet med de kulturupplevelser de får ta del av arbetar lärarna med elevernas förförståelse inför olika kulturevenemang. Gemensamma samlingar där eleverna turas om att stå på scen. Grundsärskola Inför varje arbetsområde planeras relevanta besök in för att åskådliggöra det vi lär oss. Gruppen deltar i teater- och musikföreställningar när sådant erbjuds och besöker stadens museer när det är lämpligt i förhållande till pågående undervisning. Utifrån elevernas önskemål på klassråd genomförs besök som passar verksamhetens mål. Grundsärskolans elever deltar i alla evenemang på skolan som är aktuella för gruppen. Fritidshem Genom olika temaarbeten och utflykter under året skapas ett samarbete med verksamheter utanför skolan. Fritidshemmen besöker under året bibliotek, utställningar samt museum och gör teaterbesök. Resursanvändning Arbeta ämnesövergripande för att få ett större schemautrymme att göra utflykter på. Uppföljning Stockholms stads brukarundersökning

16 Sid 16 (20) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 50 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Hässelbygårdsskolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Matsvinnet ska minska. Andelen platslagad mat ska uppgå till 75 %. Energiförbrukningen ska minska. Arbetssätt Alla verksamheter Tydliga rutiner för pappersinsamling och tömning av dessa. Kartonger för pappersinsamling ska finnas i alla klassrum. Eleverna ska vara aktiva i arbetet med pappersåtervinningen. Prata med eleverna om att inte slösa med papper. Använda rithäften istället för lösa papper. Undervisning om hållbar utveckling. Eleverna har egna ipads där de kan göra anteckningar och få material utdelat. Genom hög vuxennärvaro i matsalen se till att eleverna får matro och därmed äter upp maten de lagt för sig. Ersätta stora slevar med mindre för att eleverna lättare ska kunna lägga upp lagom stora portioner. På klassråd och elevråd ta upp frågor om återvinning och hållbar utveckling.

17 Sid 17 (20) För att minska energiförbrukningen ska tomma rum vara släckta rum, laddare som inte används ska vara urtagna ur eluttaget. Resursanvändning All personal ipads Uppföljning Ekonomirapporter KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro Tas fram av nämnden Tertial Sjukfrånvaro dag ,5 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

18 Sid 18 (20) Enhetsmål: Hässelbygårdsskolan är en attraktiv arbetsgivare. Sjukfrånvaron ska minska. Den gemensamma kompetensutbildningen upplevs relevant och utvecklande. Arbetssätt Kompetensutbildningen planeras så att den möter verksamhetens behov såväl som personalens önskemål. Våra medarbetare har hög kompetens och skolledningen värderar kunskapsöverföring inom organisationen högt. Det kollegiala lärarandet sker strukturerat genom gemensam planeringstid och gemensamma konferenser. Samtliga lärare och en stor andel av övrig personal disponerar en ipad/bärbar dator samt en mobiltelefon. Vi har hög lärartäthet vilket möjliggör samundervisning och/eller halvklassundervisning vid många lektionstillfällen. Samtliga medarbetare har ett friskvårdsbidrag att använda så som den anställde själv finner lämpligt (inom gällande regelverk). Resursanvändning Budget och tid avsätts för arbetsmiljö, personalhälsa och trivselinsatser. Gratis te och kaffe, subventionerad personallunch. Frukt två gånger per vecka. Uppföljning Medarbetarsamtal en gång per läsår. Resultatet från Aktivt Medskapandeindex följs upp och prioriterade områden att arbeta vidare med väljs ut av personalen. Personalens utvärdering av läsåret. APT och SVG

19 Sid 19 (20) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Enhetsmål: Hässelbygårdsskolans verksamhet ska genomsyras av ett normkritiskt förhållningssätt. Elever och personal känner sig respekterade och uppskattade för sin person. Arbetssätt Alla verksamheter Diskrimineringsgrunderna och Likabehandlingsplanen ska vara kända av alla elever på en nivå som är lämplig utifrån elevernas ålder och mognad. För att alla elever ska känna sig inkluderade tas valet flicka/pojke bort ur våra enkäter. Vi är positiva och nyfikna för att få höra och få reda på hur man kan göra och tänka olika. Vi betonar vid varje lämpligt tillfälle hur lika/olika vi är och att alla ska respekteras för den de är. Vi följer nyhetsrapportering i tidningar och TV och diskuterar aktuella händelser med bäring på normkritik. Vi tar vara på skolans mångkultur och uppmärksammar högtider från olika delar av världen.

20 Sid 20 (20) Grundskolan Lärarna ser till att fördela talutrymmet i klassrummet genom exempelvis glasspinnar med elevernas namn på, genom att göra på detta sätt får även mer försiktiga elever en möjlighet att ta plats och visa sina kunskaper. Gemensam ämnesplanering möjliggör för lärarna att utveckla undervisningen och föra diskussioner kring stereotypa föreställningar om kön i planeringen av ett arbetsområde. Elever i åk 7 besöker ungdomsmottagningen. Resursanvändning Kulturupplevelser genom Skapande skola med fokus på HBTQ. Ungdomsmottagningen Kurator och skolsköterskor Uppföljning Elevernas trygghetsenkät Brukarundersökningen Medarbetarsamtal APT Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Skolans ekonomi har under ett antal år varit i balans, och vi har byggt upp en fond som ger oss trygghet inför oväntade händelser. Inför 2017 har behöver skolan genomföra åtgärder för att minska lönekostnader, då budgetförutsättningarna ändrats, bland annat beroende på en oförutsedd sänkning av det socioekonomiska tilläggsbeloppet. Dessa förändringar inleds med att tillsammans med de fackliga företrädarna se över organisationen. Trots detta kommer skolan att även under detta år ha en hög personaltäthet. Några större investeringar blir inte aktuellt under året. Budget 2017 Övriga frågor Synpunkter och klagomål Skolan hanterar synpunkter och klagomål enligt principen att lösa problemen på lägsta möjliga nivå.