Verksamhetsplan 2016 för Hässelbygårdsskolan

Transkript

1 Hässelbygårdsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Telefon: Till Hässelbygårdsskolan Verksamhetsplan 2016 för Hässelbygårdsskolan Förslag till beslut Hässelbygårdsskolan hasselbygardsskolan@

2 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...19 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Budget 2016

3 Sid 3 (20) Inledning Till Hässelbygårdsskolan kommer elever från hela världen för att få kunskaper och erfarenheter som rustar dem för mötet med resten av livet. Resan börjar i förskoleklass och slutar i åk 9 - på vägen däremellan möter eleverna professionella, engagerade vuxna och utmanande, utvecklande undervisning. Alla elever som kommer till oss ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. Vi tror på våra elevers inneboende kapacitet och hjälper dem att växa och utvecklas till de individer som de vill vara. Förutsättningar Hässelbygårdsskolan är en F-9 skola som ligger i ett mångkulturellt område vilket innebär att många av våra elever har ett annat modersmål än svenska. Vi har stor spännvidd av kunskapsnivåer hos våra elever, alltifrån högpresterande elever som når A i de flesta ämnen till nyanlända som saknar skolbakgrund. På skolan går ca 580 elever, vi har förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i vår verksamhet. Skolledningen består av rektor, tre biträdande rektorer, intendent och skolsekreterare. Rektor har övergripande ansvar för verksamheten, de biträdande rektorerna ansvarar var för sig för verksamheten i F-3, 4-6 respektive 7-9. Elevhälsan består av skolsköterska, kurator, speciallärare, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt rektor och biträdande rektorer. På fritidshemmen arbetar lärare mot fritidshem, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. På skolan arbetar även kanslister, vaktmästare, bibliotekarie, skolrestaurangpersonal, städpersonal, assistenter och fritidsledare. Skolan har sex arbetslag, vilka är formade utifrån vilka lärare som undervisar eleverna. I arbetslagen för de yngsta barnen ingår lärare och fritidspersonal som är knutna till klasserna. I samtliga arbetslag finns speciallärare/-pedagog. Grundsärskolans lärare ingår i ett av arbetslagen för åk 7-9. Varje arbetslag leds av en eller två arbetslagsledare vilka även ingår i skolans pedagogiska ledningsgrupp tillsammans med skolledningen. Arbetslagsledarna är arbetsledare för sitt lag, sköter löpande informationsutbyte mellan skolledning och arbetslag, leder elevvårdsarbetet i arbetslagen, samt arbetar för utveckling av arbetslagens arbete och arbetsmiljö. Arbetslagsledaren för fritidshemmen är även pedagogiskt ansvarig för verksamheten på fritidshemmen samt ansvarig för att sköta planering och bemanning under lov. Vision och värdegrund Vi strävar efter att vara den bästa skolan för våra elever. Vi bygger vår verksamhet på fem framgångsfaktorer som aktuell forskning påvisar; Höga förväntningar, förtroendefulla relationer, undervisning som engagerar, genomtänkt användning av återkoppling och tidigt stöd. Vi strävar efter att skapa en mångkulturell skola där alla kan finna sin plats och där vi kan finna undervisningssituationer efter vars och ens behov. Vi är duktiga på att hitta individuella lösningar inom gruppens ram och vi försöker få till ett nära samarbete med föräldrarna till våra elever. Vår organisation är flexibel och vi gör regelbundet avstämningar för att lägga resurserna där de behövs mest.

4 Sid 4 (20) Vårt huvuduppdrag är att rusta eleverna så att de står starka i mötet med resten av livet - med kunskaper, självtillit och ansvarskännande. Arbetet utgår från att alla elever ska bli kreativa, ansvarstagande och toleranta människor. Vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har ett väl utvecklat kvalitetsarbete där vi regelbundet utvärderar vårt arbete för att se att vi är på rätt väg och att vi lägger våra resurser på rätt saker. Vi har ett "kvalitetshjul" som gör oss uppmärksamma på varje del i kvalitetsarbetet. Vår pedagogiska ledningsgrupp (skolledning + arbetslagsledare) träffas regelbundet för att diskutera skolans utveckling. Arbetslagen utvärderar verksamheten utifrån våra åtaganden i verksamhetsplanen löpande under året, detta ligger sedan till grund för verksamhetsberättelsen i december. Lärarna gör månadsvisa uppföljningar av elevernas resultat i ett särskilt utarbetat system. Resultaten analyeras sedan i arbetslagen för att undervisningen ska utvecklas i syfte att eleverna ska nå högre måluppfyllelse. Eleverna utvärderar avslutade moment i respektive ämne, de utvärderar även undervisningen en gång/läsår. I början av vårterminen svarar eleverna på en enkät om hur de upplever skolan och skolarbetet. Förbättringsområden som framkommer i enkäten arbetar vi aktivt med under resten av läsåret. Föräldrarna svarar på en enkät om skolans verksamhet en gång/läsår, detta görs i samband med utvecklingssamtalen så att de som behöver tolk för att kunna svara kan få det. Personalen utvärderar läsårets arbete i slutet av vårterminen och resultatet gås igenom i arbetslagen och i den pedagogiska ledningsgruppen. Förbättringsområden identifieras och diskuteras inför nästkommande läsår. Verksamhetsplanens framtagande Verksamhetsplanen är framtagen av skolledningen tillsammans med personalen och har sin utgångspunkt i föregående läsårs utvärderingar. Åtaganden, arbetssätt, resursanvändande och utvärderingsmetoder diskuteras i arbetslag och ämneskonferenser före verksamhetsplanens sammanställande. Verksamhetsplanen förankras med elevråd och föräldraförening. Prioriterade åtgärder för utveckling Elevinflytandet ska öka. Användandet av formativ bedömning i undervisningen ska öka.

5 Sid 5 (20) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 50 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 55 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 70 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 80 % År 78 % År 80 % År 87 % År

6 Sid 6 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 80 % År 90 % År 50 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Alla elever ska få stöd och vägledning samt mötas av relevanta utmaningar för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Fler elever ska nå betyget E. Fler elever ska nå de högre betygen. Fler elever ska nå gymnasiebehörighet. Alla elever ska kunna läsa (LUS 10) när de slutar åk 1. Arbetssätt Till varje ämnesområde finns planeringar i Stockholms Skolwebb. Planeringarna visar vad området handlar om, vilka kunskapsmål som ska nås, hur undervisningen ska genomföras, vilka redovisningsformer som ska användas och hur bedömning ska ske. Att planeringarna finns i Skolwebben och att eleverna har tillgång till egna ipads gör att informationen finns tillgänglig för eleverna när de behöver den. I Skolwebben samlas även dokument och länkar som eleverna behöver. Användandet av Skolwebben gör det mindre sårbart för den enskilde eleven vid ev. kortfrånvaro och hjälper speciallärarna att enkelt få tillgång till det som eleverna arbetar med. Resultatuppföljning sker för alla elever en (1) gång/månad. Arbetslagen diskuterar resultaten för att tillsammans komma fram till hur undervisningen behöver förändras för att gynna elevernas inlärning ytterligare. Elevhälsoteamet gör en analys av hela skolans resultat månadsvis så att resurser och stöd fördelas på bästa sätt. Vi inser vikten av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen, varje lektion ska ha ett språkmål. I förskoleklass och i åk 1 används ASL (att skriva sig till läsning) och Bornholmsmodellen för att gynna läs- och skrivinlärningen. Läsgrupper, högläsning och bokprat används genomgående i alla årskurser och i alla verksamheter. Samarbete mellan SO/NO och svenska genom att faktatexter läses även på svensklektionerna gynnar elevernas språkliga inlärning

7 Sid 7 (20) och förståelse. Verksamheten på fritidshemmen kompletterar förskoleklass och grundskola. Genom att till exempel vara ute i naturen lär sig eleverna om djur och natur (naturorientering). När de bakar övar de måttenheter och vad ingredienser heter och var de kommer ifrån (matematik och svenska). All verksamhet är språkutvecklande och social träning ingår som ett naturligt inslag. Fritidshemmet arbetar med språklekar för att främja elevers språkutveckling. Fritidspersonalen deltar även i läsgrupper i skolsamverkan. När elever och personal besöker biblioteket blir det både enskild läsning, högläsning och bokprat. Fritidspersonalen ingår i samma arbetslag som lärarna vilket gör att fritidshemmen kan följa samma teman som görs under skoltid och därmed skapa kontinuitet och sammanhang. Mentorerna följer systematiskt upp elevernas närvaro och samverkar vid behov med både vårdnadshavare och elevhälsoteam. De vårdnadshavare som så önskar får ett SMS ifall deras barn har ogiltig frånvaro, övriga vårdnadshavare kontaktas av mentor samma dag via telefon eller mejl. Eleverna i åk 7-9 erbjuds extra studietid tillsammans med sina lärare flera dagar per vecka. Studietiden är frivillig, men kan även användas i överenskommelse med elev och vårdnadshavare som en extra anpassning. Förskoleklassens verksamhet syftar till att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem på fortsatt utbildning. Språkträning går som en röd tråd genom verksamheten. Vi arbetar med att stärka barnens språkliga medvetenhet genom att tala och lyssna samt genom olika språklekar. Matematiska begrepp, räknesagor och problemlösning är en del av det dagliga arbetet. Lek, rörelse och utevistelse är även det dagliga inslag och barnen har idrott varje vecka. Barnens intresse för natur och naturvetenskap förstärks genom upptäckter i närmiljön. Elever som är nyanlända i Sverige får studiehandledning på sitt modersmål och koncentrationsläser svenska som andraspråk under sin första tid på skolan för att så snabbt som möjligt kunna delta i övrig ämnesundervisning utifrån sina förutsättningar. Kunskapsscanningen från START Stockholm hjälper oss att individanpassa ämnesundervisningen på varje elevs nivå. Samtliga elever har tillgång till inläst material via Inläsningstjänst. Resursanvändning Kompetent och behörig personal. Elevhälsoteam med speciallärare, specialpedagog, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Hög lärartäthet. Konferenstid används till gemensam ämnesplanering, språkutvecklande arbetssätt och kollegial feedback. Samtliga mattelärare går på Mattelyftet.

8 Sid 8 (20) Fritids och skola i samma lokaler gör att vi ser hela barnet hela dagen. Fritidspersonal är kopplade till varje klass och deltar i undervisningen, lärarna i förskoleklass och åk 1 arbetar på fritids en eftermiddag per vecka. Speciallärare/specialpedagoger finns på varje stadium och till varje årskurs i åk 7-9. Nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet, elever med annat modersmål än svenska får modersmålsundervisning. Särskild undervisningsgrupp och förberedelseklasser. Bemannat bibliotek alla dagar i veckan. Förstelärare med tydliga utvecklingsuppdrag kring formativ bedömning, språkutvecklande arbetsätts, gemensam ämnesplanering och kollegial feedback. Extra studietid med undervisande lärare efter ordinarie skoltid. Uppföljning Månatlig resultatuppföljning av alla elever med efterföljande analys av arbetslag, elevhälsoteam och skolledning. Elevens kunskapsutveckling följs via Skolwebben genom dokumentet information om kunskapsutveckling, skriftliga omdömen och IUP. Mentor har regelbundna samtal med eleven samt en större avstämning vid utvecklingssamtalen. Elever och föräldrar svarar på en enkät om verksamheten en gång per läsår där de bl.a. får tycka till om undervisningen, möjligheterna till stöd och trivseln. Eleverna utvärderar även undervisningen inför lärarnas medarbetarsamtal. Utveckling För ökad måluppfyllelse behöver vi höja kompetensen hos all personal vad gäller språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning i alla ämnen och årskurser.

9 Sid 9 (20) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 80 % År 71 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 87 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 77 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 2,2 % År Enhetsmål: Vi ska ha ett skolklimat präglat av trygghet och studieambition. Verksamheten ska genomsyras av ett normkritiskt förhållningssätt. Fler elever ska känna trygghet. Fler elever upplever arbetsro på lektionerna. Fler elever upplever att lektionerna är intressanta. Skillnaderna mellan pojkar och flickors kunskapsresultat ska minska.

10 Sid 10 (20) Arbetssätt Vår värdegrund bygger på orden Respekt, Omtanke och Ansvar - ROA. ROA är ett välkänt begrepp hos eleverna och ordens innebörd diskuteras regelbundet med eleverna med fokus på arbetsro, studieresultat och trygghet. Vi har tydliga ordningsregler framtagna tillsammans med elevråden och till dessa finns en konsekvenstrappa kopplad. Ordningsregler och konsekvenstrappa finns anslagna i varje klassrum och är väl kända av eleverna. Lärarna har en gemensam lektionsstruktur som följs i varje årskurs och i varje ämne för att skapa tydlighet och trygghet genom förutsägbarhet för eleverna. Lektionsstrukturen innebär att eleverna har fasta platser som bestäms av läraren, målen och ramarna för lektionen ska finnas på tavlan (även språkmål), lektionen ska om möjligt knytas ihop med föregående lektion, en sammanfattning av vad vi lärt oss ska avsluta lektionen. Skolwebben används för planeringar och information vilket skapar trygghet för eleverna då de vet vad som ska ske. Alla barn är allas barn vilket innebär att alla vuxna på skolan har ett ansvar att se till att eleverna känner sig trygga och att våra ordningsregler följs. Alla elever har en mentor som är extra ansvarig för att ha koll på eleven, både studiemässigt och socialt. Samundervisningen möjliggör för mentorer att träffa sina elever vid fler tillfällen än enbart i sin egen undervisning. På våra gemensamma raster finns gott om rastvakter och alla rastvakter bär gula västar så att de är väl synliga för eleverna. Biblioteket är öppet varje dag, där finns möjlighet till tyst läsning och läxläsning. Vårt uppehållsrum för de äldre eleverna är bemannat under lunchtid samt på eftermiddagarna och för de yngre barnen finns organiserade rastaktiviteter på skolgården. Alla rastaktiviteter ska vända sig till en bredd av elever, oavsett kön. Eleverna har skola och fritidshem i samma lokaler med samma personal hela dagen. Fritidshemmet ska medverka och vägleda i elevernas konflikthantering. Fritidshemmen har tydliga rutiner för lämning och hämtning av eleven vilket ytterligare ökar tryggheten för alla parter. Fritidspersonal finns med under hela skoldagen och under raster för att skapa och öka tryggheten runt eleverna. Lärarna ser till att fördela talutrymmet i klassrummet genom exempelvis glasspinnar med elevernas namn på, genom att göra på detta sätt får även mer försiktiga elever en möjlighet att ta plats och visa sina kunskaper. Gemensam ämnesplanering möjliggör för lärarna att utveckla undervisningen och föra diskussioner kring stereotypa föreställningar om kön i planeringen av ett arbetsområde. Skolan kommer under året att intensifiera arbetet kring normkritiskt förhållningssätt.

11 Sid 11 (20) Resursanvändning Små klasser, ofta två lärare vid varje lektion. Arbetslag som är organiserade utifrån de elever som ingår i laget och där även fritidshemspersonal är med. Fritidshemspersonal är med i undervisningen. Rastvakter som syns tydligt genom gula västar. Organiserade rastaktiviteter under ledning av personal. Kurator, skolsköterska, fritidsledare/resurspersoner, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare finns varje dag på skolan. Väl fungerande trygghetsgrupp. Uppföljning Stockholms stads brukarundersökning Trivselenkät för eleverna, februari Föräldraenkät, februari Månatlig resultatuppföljning samt betyg Utveckling Utvärdera skolans normkritiska arbete årligen. Ta med frågor om normkritik i elevernas utvärdering. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom

12 Sid 12 (20) exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % År 75 % År 80 % År 75 % År 80 % År Enhetsmål: Vi ska träna alla elever i att ta ansvar för och ha inflytande över sitt eget lärande, både vad gäller form och innehåll. Fler elever upplever att de är med och planerar skolarbetet. Fler elever upplever att lärare och skolledning lyssnar på vad eleverna tycker. Arbetssätt Lärarna bjuder in eleverna att, inom en given ram, vara delaktiga vid planeringen av ett nytt arbetsområde. Det kan beroende på ämne och ämnesområde handla om bedömningsformer, stoff, undervisningssätt, redovisningsmetoder. Klassråd, elevråd och fritidsråd genomförs varje månad. En dagordning som innehåller punkter om arbetsmiljö, studiefrågor samt information från lärare/skolledning finns utarbetad och gäller för samtliga verksamheter. Biblioteksråd och matråd hålls ett par gånger per termin. Lärare använder sig av olika metoder för att eleverna ska reflektera över sitt lärande, ex. loggbok och självskattning. Mentorstid används till motiverande samtal. Eleverna får möjlighet att tycka till om schemaläggning och innehåll på temadagar/idrottsdagar. För att skapa delaktighet och inflytande har fritidshemmen olika former av fritidsråd, förslagslådor och olika samtalskonstellationer där eleverna får vara med och påverka aktiviteter och verksamhetens innehåll. Eleverna får möjlighet att under samlingstiden välja mellan två-tre aktiviter varje dag. Att känna sig delaktig i verksamheten är viktigt för tryggheten. Aktiviteterna förändras under året då de utgår från elevernas behov och intresse.

13 Sid 13 (20) Resursanvändning Skolwebben används för planering och information. Uppföljning Samtal på mentorstid Utvecklingssamtal Stockholms stads brukarundersökning Utvärdering av lektioner och arbetsområden Utveckling För att öka elevernas inflytande över lärandet behöver vi hitta former för hur detta ska göras. Studiebesök planeras till skolor som lyckas väl i detta arbete. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 80 År 80 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

14 Sid 14 (20) Enhetsmål: Hässelbygårdsskolans elever deltar i kulturlivet både inom och utanför skolan. Fler elever är nöjda med de kulturupplevelser de får ta del av i skolan. Arbetssätt Alla verksamheter Öka antalet kulturupplevelser för eleverna genom att lärarna samplanerar och på så sätt kan utnyttja utrymmet i schemat bättre. Kulturupplevelser och aktiviteter med stöd av Skapande skola. Alla elever erbjuds möjlighet att se skolans egen musikalföreställning. Eleverna i åk 7-9 kan bl.a. välja hantverksprofil, bild- eller musikalprofil och får genom detta möjlighet att möta kultur på olika sätt. För att öka elevernas nöjdhet med de kulturupplevelser de får ta del av arbetar lärarna med elevernas förförståelse inför olika kulturevenemang. Fritidshemmen Genom olika temarbeten och utflykter under året skapas ett samarbete med verksamheter utanför skolan. Involvera omvärlden och tänka entreprenöriellt. Fritidshemmen besöker under året bibliotek, utställningar samt museum och gör teaterbesök. Fritidshemmen och skolan har även ett samarbete med "Sambafotbollen" i Hässelby. Då kommer ledare till fritidshemmen för att undervisa eleverna i sambafotboll. Resursanvändning Arbeta ämnesövergripande för att få ett större schemautrymme att göra utflykter på. Uppföljning Stockholms stads brukarundersökning

15 Sid 15 (20) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 50 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Hässelbygårdsskolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Matsvinnet ska minska. Återvinning av papper och metall ska öka. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 50 % Arbetssätt Alla verksamheter Tydliga rutiner för pappersinsamling och tömning av dessa. Eleverna ska vara aktiva i arbetet med pappersåtervinningen. Prata med eleverna om att inte slösa med papper. Använda rithäften istället för lösa papper. Undervisning om hållbar utveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap för eleverna i åk 6, 8 och 9 samt i grundsärskolan. Eleverna har egna ipads där de kan göra anteckningar och få material utdelat. Genom hög vuxennärvaro i matsalen se till att eleverna får matro och därmed äter upp maten de lagt för sig. Prata med eleverna om att inte ta för stora portioner, det är bättre att ta flera gånger.

16 Sid 16 (20) På klassråd och elevråd ta upp frågor om återvinning och hållbar utveckling. Resursanvändning All personal ipads Ökat anslaget till skolmåltiden för att nå målet på 50 % ekologiska livsmedel. Uppföljning Ekonomirapporter KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

17 Sid 17 (20) Enhetsmål: Hässelbygårdsskolan är en attraktiv arbetsgivare. AMI ska öka. Sjukfrånvaron ska minska. Arbetssätt Arbetslagen utarbetar strukturer som gör att alla känner sig trygga med att uttrycka sin åsikt. Skolans arbetsmiljöplan ska revideras. Fritidshemspersonalen har god planeringstid för att kunna erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt kunna komplettera förskoleklassen samt skolan. All fritidshemspersonal träffas varannan vecka där de diskuterar gemensamma frågor samt utveckling av fritidshemmen. Friskvården ses över så att fler känner sig attraherade av de valmöjligheter som erbjuds. Avsätta studiedagar till arbete med värdegrund och förhållningssätt. Se till att arbetsro råder i gemensamma arbetsutrymmen genom att ha sin telefon på ljudlöst samt att samtal med elever inte sker i arbetsrummet. Se över schemaläggningen för att skapa utrymme till återhämtning under arbetsdagen samt gemensamma raster för personalen. Hämta in synpunkter från lärare inför nästa läsårs schemaläggning. Avlasta pedagogisk personal genom att vissa administrativa uppgifter utförs av annan personal. Rutiner för vad de kan få hjälp med, av vem och när behöver utarbetas. Göra det mer attraktivt för personalen att äta i skolans matsal. Resursanvändning Budget och tid avsätts för arbetsmiljö, personalhälsa och trivselinsatser. Gratis te och kaffe, subventionerad personallunch. Frukt en gång/vecka under vinterhalvåret.

18 Sid 18 (20) Uppföljning Medarbetarsamtal en gång per läsår. Resultatet från Aktivt Medskapandeindex följs upp och prioriterade områden att arbeta vidare med väljs ut av personalen. Personalens utvärdering av läsåret. Friskvårdsenkät. APT och SVG KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning

19 Sid 19 (20) Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Skolans ekonomi är sedan ett antal år i balans med en fond som ger trygghet vid oväntande händelser. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet används till hög personaltäthet och för att hålla hög nivå på teknisk utrusning med ex. digitala hjälpmedel. Ekonomin följs upp månadsvis. Budget 2016 Se bilaga Övriga frågor Elevhälsoteamets uppdrag 2016 Utifrån analys av skolans verksamhetsplan kommer elevhälsoteamet särskilt prioritera att utveckla former för resultatuppföljning i syfte att tidigt upptäcka behov av extra anpassning av undervisningen/särskilt stöd. Fokus ska flyttas från åtgärdande insatser på individnivå till förebyggande insatser på gruppnivå. Organisationsnivå: Gruppnivå: Individnivå: Elevhälsoteamets konsultativa roll ska bli tydligare i organisationen. Lärarens och arbetslagets operativa roll i elevhälsoarbetet ska bli tydligare. Större andel av skolans specialpedagogiska insatser riktas mot ordinarie undervisning inom gruppens ram, bland annat genom specialpedagogernas uppdrag att stödja ordinarie lärare i arbetet att utveckla mer inkluderande undervisningsmetoder. Planering och genomförande av undervisningen förväntas tydligare utgå ifrån att elever har olika behov och förutsättningar. Bedömning av elevers studieprestationer förväntas tydligare utgöra grund för vidare planering. Fler elever når nationella kravnivåer, uttryckt både som andel elever som når minst betyget E, och som meritvärde. Arbetssätt Elevhälsoteamet stödjer arbetslagens diskussion kring utveckling av undervisningen utifrån

20 Sid 20 (20) analysen av den månatliga resultatuppföljningen. Specialpedagogernas konsultativa roll inom respektive arbetslag förtydligas.