Sammanfattning av de viktigaste budskapen i föreläsningen om ekonomikommunikation på SUHF-dagen den 24/4 2017

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av de viktigaste budskapen i föreläsningen om ekonomikommunikation på SUHF-dagen den 24/4 2017"

Susanne Bergman
för 5 år sedan
Visningar:

1 Sammanfattning av de viktigaste budskapen i föreläsningen om ekonomikommunikation på SUHF-dagen den 24/4 2017

2 Hur kommunicera kring ekonomi med ickeekonomer?

3 Det första fyrar* är bra på. är att veta hur man uttrycker sig enkelt och effektivt. Det vi kan lära av det är att tänka på vilka ord vi använder, hur väl anpassat vårt språk är till den vi kommunicerar med. *Efter en idé av Ferrán Ramón Cortes

5 Vanliga frågor från icke-ekonomer: Vad är avskrivningar? Vad menas med utfall? Vad är finansiella kostnader? Vad är prognos? Vad är IB och UB? Vad menas med omföringar? Vad är semesterlöneskuld?

6 Ekonomispråket Balanskonto Resultat Intäkt Kontera Debetsida Moms Kostnad Direktavskrivning Omsättning Perioden Avskrivning Periodisering Omföring Semesterlöneskuld Saldo Budget

8 Olika ord för samma sak. Resultat Kapitalförändring Verksamhetsutfall Utfall Samfinansiering, medfinansiering Pengar, medel, resurser Omsättning, omslutning Balanserat kapital Balanserad kapitalförändring Myndighetskapital Kapital Balanserat resultat Ackumulerat verksamhetsutfall

9 Förkortningar IB och UB SUHF LKP, LBK, LOP HST, HÅS HPR, HÅP Åa Bå Q1, t1 Bal kap Oms BU Ack

Konsten att förklara.. Vad är egentligen en kostnad? -Det är en periodiserad utgift Varför står det minus när det är överskott? -Det är ett kreditsaldo, därför blir det minus.

10 Konsten att förklara.. Vad är egentligen en kostnad? -Det är en periodiserad utgift Varför står det minus när det är överskott? -Det är ett kreditsaldo, därför blir det minus. -För att minus är plus och plus är minus. Var ser man stipendierna? -I transfereringsavsnittet. Vad händer om vi inte hinner skicka fakturan i december? -Då bokar vi det som en upplupen intäkt.

11 Det andra fyrar är bra på. är att ha ett enkelt och tydligt budskap och ett för motparten viktigt och meningsfullt budskap. Det vi kan lära av det är att tänka på vad det egentligen är vi vill säga och vara medvetna om varför det är viktigt för den vi kommunicerar med.

13 För mycket information på en gång

14 Löpsedelsteknik som ett sätt att portionera information

15 Exempel på presentation av institutionsbokslut med löpsedelsteknik

16 Det ekonomiska läget på Institution X På ytan ser institutionen ut att ha en bra ekonomi..?

17 Tkr Balanserad kapitalförändring Institution X År Balanserad kapitalförändring

18 Överskottsmarginal Institution X som helhet Procent 25% 20% Överunderskottsmarginal 15% 10% 5% 0% Överskottsmarginal = Det balanserade kapitalet vid årets slut dividerat med Årets totala kostnader (=omsättningen) År

19 Men: Vi har problem på utbildningen!

20 Tkr Grundutbildningen Årets resultat GU Institution X Resultat (= kapitalförändring)

Tkr 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - -1 000-2 000 Balanserad

21 Tkr Balanserad kapitalförändring GU Institution X År Balanserad kapitalförändring Utbildningen

22 Och På forskningen har vi också problem

23 Tkr Årets resultat Forskning Institution X Resultat (= kapitalförändring)

24 Procent Forskningen/Forskarutbildningen 90% Överskottsmarginal Institution X forskningen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År Marginal Forskningen

25 dessutom...

26 Tkr För stora överskott i uppdragsverksamheten 2500 Balanserad kapitalförändring uppdragsverksamhet Institution X Balanserad kapitalförändring

27 Avslutningsvis en god nyhet: Bidragsforskningen ökar!

28 Tkr Bidragsforskningen har ökat rejält! Bidragsintäkter Institution X År

29 Tkr Oförbrukade bidrag Institution X År Oförbrukade bidrag

30 Att presentera i intresseordning Vilken information är mest intressant för mottagaren? Några vanliga exempel: Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att Det går bra! Det är problem inom! Det finns X kr kvar att använda.

31 Det tredje fyrar är bra på. är att veta hur man överröstar andra budskap. Det vi kan lära av det är att inspireras till att tänka på vad det är som gör att ett budskap lyser starkare än andra? Hur fångar vi intresset hos den vi kommunicerar med?

32 Intressefälla 1: Intressefälla 2: Berätta saker som ingen undrar. Berätta saker som inte besvarar frågan.

33 Hur lär vi oss? Genom att lyssna Auditiv lärstil Genom att läsa och skriva Läs och skriv lärstil Genom att se Visuell lärstil Genom att göra Kinestetisk lärstil

34 VISUELL Fråga! LÄRSTIL 1. Fråga mottagaren vad dom undrar. BILDER, 2. Gör en lista på frågor du tror mottagaren har. FÄRGER, SYMBOLER

35 Så här går det till när kostnader fördelas Direkta kostnader till ett projekt Forskningsprojekt X Indirekta kostnader Direkta kostnader Indirekta kostnader Exempel på hur man kan arbeta med visuell lärstil

36 Tkr Intäktsutvecklingen på Institutionen X Anslag GU Anslag forskning Avgifter och andra ersättningar Bidrag

37 Finn fem fel.. Till exempel. 1. För mycket information i ett diagram 2. För liten storlek på text och siffror 3. Inga rubriker 4. Opedagogiskt färgval 5. Ingen källa

38 KINESTETISK LÄRSTIL

39 Kinestetisk lärstil handlar om att levandegöra

40 Gissa vilka som hör ihop? Kostnad Ökning Typ av kostnad 26 mkr 86 mkr 77 mkr 66 mkr 10 mkr 20 mkr 7 % 8 % 7 % 14 % 26 % 20 % Avskrivningar Universitetsgemensam OH Resor och representation Lokalkostnader Inköp forskningsmaterial Reparationer

41 Sammanfattningsvis är det bra att tänka på. språket - för svåra, abstrakta och vaga begrepp gör det svårt för mottagaren att tolka innebörden. att inte servera för många budskap samtidigt att eftersträva en varierad presentationsmetod för att hålla intresset vid liv

43 Skapat av Maria Andersson

Relevanta dokument

DELÅRSRAPPORT

Dnr: SU 113-1684-07 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2007-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Innehållsförteckning sid. Resultatanalys 1 Kommentarer till prognos 2 Resultaträkning 3 Resultaträkning per