Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Margareta Kärlin Mio Iller Givell Britt Hintze Eva Sundman Vår vision Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2014-01-01 Planen gäller till Barnens delaktighet Händelser i barngruppen tas upp med de inblandade och pedagogerna hjälper till att lösa problem som har uppstått i barngruppen. Genom samtal med föräldrarna görs även barnen delaktiga. Barnen har arbetat med en kompissol, där de har fått tala om vad en bra kompis är samt skrivit upp det på solstrålarna. Genom litteratur relaterad till normer vill vi pedagoger ta upp detta ämne på t ex samlingar där vi diskuterar likabehandlingsfrågor med barnen för att öka deras förståelse för varianter av t ex familjekonstellationer, trostillhörighet, etnicitet och funktionsförmåga. Vårdnadshavarnas delaktighet Diskutera likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna på utvecklingssamtal och föräldramöten. Likabehandlingsplanen kommer att finnas på förskolans hemsida. Personalens delaktighet Diskutera likabehandlingsfrågor på personalmöten utifrån det material som vi har i verksamheten. Lyfta aktuella händelser i vardagen och påminna varandra om likabehandling.
Förankring av planen Vi diskuterar och pratar om planen i våra barngrupper, utifrån barnens förmåga. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen på våra personalträffar. Vid barnens inskolning informeras föräldrarna om att Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och att det finns utskrivna exemplar på förskolan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna har diskuterat resultatet av utvärderingen på möten och planeringsdagar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på förskolan har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Genom ett normkritiskt förhållningssätt har vi blivit mer medvetna kring likabehandlingsfrågor. Pedagogerna jobbar mycket med frågor om hur en bra kompis ska vara och om hjälpsamhet. I detta arbete har vi sett ett positivt resultat. Vi har införskaffat likabehandlingslitteratur som pedagogerna först läst igenom själva och sedan använt i barngrupp. Utifrån vår kartläggning gällande miljön, kändes förskolan inbjudande och positiv och vi tror att alla kan känna sig välkomna hos oss. Vi har tittat igenom förskolans material och vi har börjat införskaffa t ex utklädningskläder. Pedagogerna har börjat fråga föräldrar vid inskolning om vad räkneorden 1-5 heter på barnens modersmål och några andra praktiska ord. Detta har upplevts positivt. Pedagogerna har använt sig av TAKK och bilder för att förstärka språket. Detta har gjorts i samlingar och i det vardagliga arbetet. Här ser vi att barnen nu lättare kan kommunicera och förstå varandra, vilket stärker dem och gör dem tryggare. 2013-11-11 Pedagogerna har nått en medvetenhet gällande könsnormer och vi förmedlar könsneutrala värden till barn och övriga vuxna. Pedagogern har fortsatt med pedagogiska dokumentationer och reflektioner för att på så sätt synliggöra målen. Pedagogerna diskuterar bemötande och förhållningssätt, respekt och empati samt hur vår barnsyn ser ut och förändras genom detta pågående arbete. Pedagogerna har börjat läsa och pratat kring olika familjesammansättningar, bland annat genom likabehandlingsböckerna t ex boken "Min familj". Pedagogerna lyfter och arbetar hela tiden med hjälpsamhet och vi ser att mycket positivt händer i barngrupperna. Pedagogerna ser ett resultat tack vare att vi uppmärksammar det positiva, när vi pratar om känslor och visar empati.
En kompissol har gjorts och används och pedagogerna pratar om hjälpsamhet genom temaboken "Grodan och Främlingen". Pedagogerna känner att det behövs ytterligare litteratur t ex: Barn från olika länder, Inkluderande litteratur och litteratur om funktionsnedsättningar. Pedagogerna har varit på föreläsning om regnbågsfamiljer och fått ett arbetsmaterial som vi alla använder och diskuterar kring. Pedagogerna arbetar vidare med 1-5 på olika språk. Pedagogerna jobbar med temaboken "Grodan och Främlingen" där vi benämner de olika djuren med de språk som finns representerade på förskolan. Pedagogerna är medvetna om att det finns olika traditioner och högtider i världen och när det blir aktuellt i barngruppen så uppmärksammar vi dessa. Pedagogerna har blivit mer medvetna om att det är den kristna normen som har varit rådande på förskolan. Genom diskussioner har vi lyft detta och frågat föräldrarna om vilka traditioner och högtider de firar samt tittar i vår mångkulturella almanacka. Vi påvisar olika högtider istället för att säga att vi firar dem t ex Lucia. Detta gör vi för att alla ska känna sig inkluderade. Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Gå igenom åtgärd för åtgärd gällande målen i Likabehandlingsplanen i arbetslaget under verksamhetsplanering och APT. Blev detta gjort? Om nej, varför inte? Vad blev bra respektive mindre bra? Varför? Har utvärderingen visat att vi ska nå nya mål? Ta isåfall med de nya målen i den nya likabehandlingsplanen. Annars jobbar vi vidare för att nå de redan uppsatta målen. för att årets plan utvärderas Britt Hintze, Eva Sundman Främjande insatser Främja likabehandling gällande kön Kön
Vi som pedagoger ska fortsätta att studera verksamheten gällande könsnormer och hur vi kan förmedla könsneutrala värden. Detta görs med hjälp av loggbok och dokumentationer. Pedagogerna ska förmedla ett normkritiskt synsätt i verksamheten. Genom dokumentationer ser vi att vi arbetar mot målen. Alla barn på förskolan oavsett kön ges samma möjligheter att utforska miljö, lokaler, material och litteratur. Pedagogerna använder dokumentationer. Målen följs upp genom diskussion i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten. Pedagogerna kommer att ha fokus på normkritiskt tänkande gällande kön. Vi kommer att observera varandra för att synliggöra detta och även tänka själva på hur vi pedagoger uppför oss normkritiskt. Kunskap om detta får vi genom litteratur "I normens öga" som likabehandlingsrepresentanterna delar ut delar av och reflektioner sker på planeringstid. Dessa diskussioner dokumenteras. Vi är normkritiska och tillåtande i vårt synsätt vad gäller t ex barnens klädval, och hur de agerar i rollek. Vi kan då säga: "Leker ni familj?" i rollekar, istället för "Mamma, pappa och barn." Istället för att peka ut en viss kategori, kan man säga "Alla kan ha blommiga strumpor!, inte "pojkar kan också ha blommiga strumpor". Vi kommer att använda tilltalsnamn istället för att t ex be "Alla pojkar" att sänka rösten. Vi ska lära oss att ha ett normmedvetet förhållningssätt vid uttryck och ha olika riktningar.vi ska inte säga "han" vid ruskiga saker och "hon" vid gulliga saker, varg respektive katt t ex. Vi kommer att köpa in och läsa böcker med barnen som beskriver pojkar respektive flickor ur ett normmedvetet perspektiv. Britt Hintze, Eva Sundman
Främja likabehandling gällande sexuell läggning Sexuell läggning Att fortsätta lyfta olika varianter på familjers sammansättning. Vi kommer att fortsätta läsa böcker med barnen, och prata normmedvetet om familjesammansättningar. Köpa in barnlitteratur i ämnet. Målen följs upp genom loggbok och dokumentationer samt diskussion i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten. Eva Ljusberg, Monica Engvall, Britt Hintze Främja likabehandling gällande kränkande behandling Kränkande behandling Att vi i personalgruppen är införstådda med vad kränkande behandling är och kontinuerligt diskuterar frågor om kränkande behandling. Detta är ett fortgående arbete som hela tiden är aktuellt. Målen följs upp genom diskussion i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten. Kontinuerligt jobba med att lyfta frågor som handlar om empati och respekt för andra människor. I vardagen tar vi upp och pratar om hur det är att vara en bra kompis och hur vi kan hjälpa varandra. Vi skriver loggböcker och dokumentationer samt följer Barnkonventionens paragrafer.
Vi pedagoger har ett stort ansvar att visa på hur vi bemöter och förhåller oss till varandra och föregår med gott exempel. Eva Ljusberg, Monica Engvall, Britt Hintze Främja likabehandling gällande könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att vi pedagoger har ett normmedvetet synsätt som vi för över till barnen i förskolans verksamhet. Genom att granska varandra och använda dokumentationer jobbar vi mot målen. Målen följs upp genom diskussion i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten. Pedagogerna använder sig av dokumentationer för att utvärdera. Införskaffa material och litteratur som är inkluderande för alla. Anita Fröberg, Shadi Rezapoor, Eva Sundman
Främja likabehandling gällande etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Bejaka det interkulturella arbetssättet och flerspråkigheten på förskolan. Detta för att varje barn ska känna sig trygg och stolt över sig själv, sin bakgrund och sina språk. Målen följs upp genom dokumentationer och diskussioner i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten. Pedagogerna samtalar med barn och föräldrar om språk. Vi tar reda på vad räkneorden 1-5 heter på barnens modersmål och även några andra användbara ord utifrån boken om Grodan och främlingen. Vi införskaffar barnlitteratur om etnicitet. Anita Fröberg, Shadi Rezapoor, Eva Sundman Främja likabehandling gällande funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att Apelgårdens verksamhet genomförs utifrån barnens olika funktionsförmågor. Målet är medvetenhet kring tillgänglighet av material och verksamhet så att inkludering sker. Detta följs upp med genomgång av material och lokaler. Målen följs upp genom dokumentation av diskussioner i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten vid behov.
Samarbete med barnhälsovården och specialpedagoger vid behov. Eva Ljusberg, Monica Engvall, Britt Hintze Främja likabehandling gällande ålder Ålder Alla barn ska kunna välja aktivitet och lekar utifrån intresse och mognad, oavsett ålder. Ålder ska inte styra vår verksamhet utan varje barns förmåga och intresse ska vara det viktiga. Uppföljning kontinuerligt på APT-möten en gång per månad samt på planeringsdagar. Vi använder dokumentationer för att arbeta mot målet. Pedagogerna tänker på att det är barnens individuella förutsättningar och inte ålder som styr verksamheten. Britt Hintze, Eva Sundman
Främja likabehandling gällande religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Apelgårdens verksamhet får alla barn möjlighet att utveckla förståelse och respekt för andras religioner/trosuppfattningar. Målen följs upp genom dokumentation och diskussion i arbetslaget i verksamheten och under verksamhetsplanering och veckomöten. Prata med vårdnadshavare vid inskolning om vilka högtider som firas i familjen. Vi uppmärksammar olika religioners och trosuppfattningars högtider och traditioner. Anita Fröberg, Shadi Rezapoor, Eva Sundman Främja likabehandling utifrån ett normmeddvetet förhållningssätt Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att all personal har fått möjlighet att reflektera och skapa ny kunskap kring vad normer är och hur de påverkar oss i vår vardag. Vi använder dokumentationer på våra arbetsplatsträffar och under träffar med Sörby förskoleområdes Likabehandlingsrepresentanter kommer förskolans arbete kring normmedvetet förhållningssätt att följas upp kontinuerligt och diskuteras. Fakta kring normer och hur normer skapas och påverkar oss i vår vardag får personalen genom workshops och studier av facklitteratur, t ex "I normens öga". Fokussamtal kring normer och normkritiskt förhållningssätt äger rum på förskolan.
För föreläsning och handledning av fokussamtal ansvarar biträdande förskolechef Mio Iller Givell. Genomförande av fortlöpande arbete kring normkritik ansvarar Britt Hintze och Eva Sundman. Kartläggning Kartläggningsmetoder Miljöobservation utifrån ett etniskt perspektiv (år13) Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarna har tillfrågats om barnets modersmål. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har gått runt i rummen och tittat på miljön tillsammmans med Interkulturell uppdragspedagog utifrån diskrimineringsgrunden etinisk tillhörighet. (språk) Resultat och analys Resultat: att alla inte får sitt namn skrivet på sitt/sina modersmål och namnet är en betydande del av vår identitet. Analys: utifrån BK paragraf 8 att alla barn har rätt till sin identitet ser vi att det inte alltid följs. (år - 13) Förebyggande åtgärder Rätt till identitet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet
2013-11-18 Att alla barnen har sitt namn skrivet på sitt/sina modersmål på förskolan om familjen så önskar. Att det ska finnas välkommenskyltar och/eller flaggor på alla de språk och de länder som finns representerade hos oss på förskolan. Detta gör vi om familjerna så önskar och inte tycker att detta är exkluderande. Åtgärd 2013-11-18 Medvetandegöra pedagoger om betydelsen av den språkliga framställan av egennamnet genom fortbildningsinsats. (Övning med påföljande diskussion). Medvetandegöra för de som kommer till förskolan att vi representerar olika språk och olika länder. Genom detta vill vi få ett öppet och välkomnande klimat. Motivera åtgärd Avsaknad av insikt om betydelsen av den språkliga framställan av egennamnet utifrån Barnkonventionen. Barnens rätt till en nationalitet och identitet utifrån Barnkonvetionens 7 och 8. Britt Hintze, Eva Sundman 2014-12-01 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, Britt Hintze, Eva Sundman. Biträdande förskolechef, Mio Iller Givell. 026-17 24 76. Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med de inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmaste chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett bern ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen är extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående.
Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Mio Iller Givell ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret.