SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-06-10 Lisbeth Gyllander Torkildsen och Jaana Nehez - strategiska utvecklare
Utbildningens upplägg Aktionslärande Upplevelsebaserat och praktikanknutet Reflekterande Deltagaraktivt
Erfarenhetsutbyte Lärande samtal - samtalsmönster i gruppen Ha ett lärande samtal kring era erfarenheter om samtalsmönster i de grupper ni leder. Vilka möjligheter och utmaningar innebär dessa mönster för dig som processledare? Avsluta med en reflektion: Vad blir klokt att göra utifrån era observationer och lärdomar?
Strukturen i lärande samtal Samtalsledaren styr En fråga ställs deltagarna skriver ner sina reflektioner Gå laget runt: deltagarna redovisar i turordning sina reflektioner Först när alla talat öppnas samtalet. Det kan göras utifrån gruppens gemensamma önskemål om inriktning eller utifrån samtalsledarens styrning Samtalsledaren utmanar med frågor och sammanfattar Observatören deltar inte utan synliggör efteråt samtalets karaktär
Dokumentationsmall för lärande samtal Fråga Samtalsmönst er i grupper möjlighet och hinder för mig som processledare Handlingar Teorier Känslor Nya frågor Hur kan vi utveckla samtalet?
Analysverktyg som stöd vid planerad förändring
Skolkultur och kulturanalys Skolkultur är den uppsättning normer som kännetecknar de verksamma på en förskola/skola. Kulturer representerar både handlingsutrymme och tröghet. Verksamhetsförbättring kräver att kulturer analyseras, uttalas och görs till en kraft för förändring. Skolkulturen kan analyseras med hjälp av observationer, intervjuer eller brevmetoden.
Brevmetoden Metoden är ett mellanting mellan intervju och enkät. Man utgår från en allmän grundfråga, t.ex.: Hur upplever du arbetsförhållandena på den här skolan? Fler kommer till tals än vid intervjuer. Brev ska helst vara uttömmande, gärna undertecknade och deltagarna bör vara väl förberedda så att de är motiverade att medverka. Inför en kulturanalys med brevmetoden bör man ha klargjort: - syftet med analysen - användningsområde - etiska frågor - hur och när kulturanalysen ska återkopplas DATABEARBETNING OCH ANALYS Analysarbetet kan påbörjas direkt när forskaren tagit emot breven. Brevutsagor med likartat innehåll inordnas i gemensamma kategorier. Analysen utgår från Bergs horisontella och vertikala kategorier. De horisontella kategorierna är givna medan de vertikala kategorierna utformas med utgångspunkt av intervjumaterialets speciella karaktär. Berg, 1998
Skolkultur Man kan urskilja fyra (skol)kulturer: Särbokultur / balkanisering Familjär kultur / individualistisk kultur Påtvingat kollegial kultur Samarbetande / professionell kultur (Hargreaves, 1998; Blossing, 2003)
Särbokultur Samarbetet sker mellan lärare i olika smågrupper, t ex ämnesgrupper Ingen vision om skolans framtid Pedagogerna/lärarna lever och arbetar åtskilt från varandra. Var och en sköter sina barn eller sina elever i sitt klassrum. Subgrupper bildas på grund av obearbetade konflikter Otydligt och/eller frånvaro av ledarskap
Familjär/individualistisk kultur Samarbete utmärks av informella kontakter mellan pedagoger/lärare Utvecklingsinitiativ tas individuellt av pedagoger/lärare Alla säger sig trivas med varandra Förskolechef/rektor ser sig som en bland pedagogerna/lärarna
Påtvingat kollegial kultur Samarbetet organiseras utifrån regler. Pedagogerna/lärarna deltar fysiskt, men är inte mentalt engagerade Ledningens vision med arbetet är oklar för pedagogerna/lärarna Relationerna påverkas av att påtvingade samarbetsformer Ledning fastställer konferenstider och sätter agendan för mötena
Samarbetande/professionell kultur Samarbetet genomsyrar hela arbetet Tydlig vision binder samman dåtid och framtid med nutid Idékopplingar sker så att att utvecklingsprojekt befruktar varandra Stort utrymme för pedagogiska frågor Pedagoger/lärare initierar och driver själva förbättringar Samarbete utifrån yrkesroller. Lärarna är mer kollegor än vänner Motto: Tillsammans kan vi åstadkomma mer än enskilt Förskolechef/rektor leder det pedagogiska arbetet och är en god organisatör
Observationsprotokoll Observation Skolkultur Samarbete: Utveckling Relationer Skolledning Särbokultur Sker i smågrupper Ingen vision kring framtiden Arbete åtskilt, subkulturer Otydligt (frånvaro) av ledarskap Familjär kultur Informella kontakter Utvecklingsinitiativ tas individuellt Alla trivs med varandra Chefen ser sig som en bland lärarna Påtvingat kollegial kultur Organiseras utifrån regler Visionen är oklar för lärarna Påverkas av påtvingade samarbetsformer Skolledning fastställer tider och agendor Samarbetande kultur Genomsyrar hela arbetet Visionen är tydlig och binder samman dåtid och framtid med nutid Samarbetande relationer utifrån yrkesroller. Chefen leder det pedagogiska arbetet och är en god organisatör
Samtal utifrån läslogg Vad har varit speciellt intresseväckande i läsningen? Instruktion: Alla presenterar ett citat. Gruppen väljer ett citat att ha ett lärande samtal om. Utse en samtalsledare Utse en observatör Lärande samtal (15 minuter) Samtal om samtalet (10 minuter)
Var ska vi lägga vår kraft? Bikupa: Vilka tidstjuvar har ni? Sortera dem enligt hantera, påverka och förändra.
Radardiagram om (skol)kulturer
Radardiagram - instruktion
Radardiagram om (skol)kulturer
SWOT - verktyg för nulägesanalys Styrkor (Strenghts) Hög kompetens Olikheter Svagheter (Weaknesses) Ser inte varandras kvalifikationer Olikheter INRE FAKTORER Möjligheter (Opportunities) Vill åt samma håll Förändringsbenägna kolleger Hot (Threats) Hög arbetsbelastning Resurser YTTRE FAKTORER SWOT slutsatser/åtgärder handlingsplan m.m
SWOT - verktyg för nulägesanalys Styrkor (Strenghts) Svagheter (Weaknesses) Vilka fördelar finns det med vårt utvecklingsarbete? Vad kan vi? Vad gör vi bäst? Vilka resurser finns tillgängliga? Vilka kontakter har vi? Vilka styrkor ser andra hos oss? Vad måste vi förbättra? Vad saknar vi i fråga om kunskaper, kontakter eller resurser? Vad finns det för svagheter i vårt utvecklingsarbete som hindrar vårt genomförande? Vilka svagheter ser andra hos oss? Möjligheter (Opportunities) Hot (Threats) Vad finns det för samarbetspartners, organisationer eller personer som vi kan utnyttja? Hur kan vi knyta an till det som händer i vår omgivning? Vad ser andra för möjligheter med vårt utvecklingsarbete? Vilka hinder finns i omvärlden? Förändras kraven på våra jobb och på vår organisation? Finns det ekonomiska, lokalmässiga eller tidsmässiga hinder? Innebär våra svagheter (ur något perspektiv) ett hot mot vårt utvecklingsarbete?
Övning SWOT Gör en individuell SWOT över ditt arbetslag/din grupp kopplat till ert utvecklingsarbetet i några minuter. Välj två saker ur S att värna om, två från W att åtgärdas nu, två ur O att undersöka närmare och två ur T som kan innebära problem i verksamheten. Detta är underlag för aktionsplan/handlingsplan. Vilka andra möjligheter ser du med att använda SWOT som processverktyg?
Härifrån och framåt REFLEKTIONSFRÅGA Vad tar jag med mig från dagen - plus, minus, intressant UPPGIFT Gör en SWOT-analys tillsammans med dina kollegor kring förutsättningar för utveckling, ELLER gör en kulturanalys (observationsprotokoll eller radardiagram) tillsammans med dina kollegor. Refektera med hjälp av GLL. Läs kap 2 i Blossing och skriv läslogg. NÄSTA TRÄFF 27 augusti
Referenser Berg, Gunnar (1999) Skolkultur nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Blossing, Ulf (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.