Processledarutbildning. Modul 8 Kollegialt lärande - erfarenheterna samlas. Läsåret 2015/2016

Transkript

1 SKOL- OCH FRITIDS FÖRVALTNINGEN Processledarutbildning Modul 8 Kollegialt lärande - erfarenheterna samlas Läsåret 2015/ Lisbeth Gyllander Torkildsen och Jaana Nehez, strategiska utvecklare Sidan 1

2 Utbildningens upplägg Aktionslärande Upplevelsebaserat och praktikanknutet Reflekterande Deltagaraktivt

3 Kollegialt lärande: vad innebär det? Den centrala idén är att etablera en kultur där pedagoger/ledare delar erfarenheter och gemensamt fokuserar på att förbättra praktikerna där barn/elever lär och utvecklas Kollegialt lärande innefattar olika former av informella och formella interaktioner Det kollegiala lärande är en komplex process som kräver vissa förutsättningar för att få transformativ kraft Det gemensamma lärandet utgår bl.a. från Vygotsky (1978) Språket ses som ett verktyg för att skapa möjligheter att organisera det professionella tänkandet genom att dela erfarenheter från praktikerna: [to] actually engage in the process of naming, articulating and better understanding their existing tacit knowledge

4 Kollegialt lärande: utmaningar Trots lärpotentialen har inte pedagoger/ledare alltid möjlighet att interagera på ett meningsfullt sätt. Hinder kan finnas i skolkulturer, strukturer eller i befintliga tänkesätt. Centrala frågor att ställa är: hur, vad, var och varför pedagoger/ledare ska engagera sig i kollegialt lärande. Form, struktur och uppfattad nytta påverkar engagemanget i det kollegiala lärandet. Vilken typ av engagemang påverkar pedagogernas/ ledarnas praktik?

5 Kollegialt lärande: vad påverkar utfallet? Pedagogers/ledares tidigare professionella erfarenheter och deras personliga lärandeteorier påverkar hur de förstår och erfar kollegialt lärande. Kvaliteten på interaktionen beror på pedagogernas/ ledarnas villighet att delta och deras möjlighet att lära. Det vanligaste engagemanget är deskriptivt och ytligt (Makopulous & Armours studie, 2014). Pedagoger/ledare delar tips snarare än undersöker teorier och antaganden vilka utgör grunden för deras tänkande och handlande. Sida 5

6 Kollegialt lärande: hur kan vi påverka utfallet? Att etablera kollegialt lärande är en komplex process. Ofta krävs en förändring av såväl kulturella och strukturella faktorer som etablerade kunskapssyner. Skapa tillit i organisationen Lära av alla erfarenheter att tillåta misslyckanden Observera varandras praktik Coacha/handleda kollegor Bygga upp nätverk med kritiska kollegor Skapa möjlighet att analysera och förklara vardagspedagogiken Utmana förgivettaganden med hjälp av datainformerad praktik

7 Uppgiftslösande samtal - syfte och mål Ringa in ett problem Ringa in inblandade aktörer Synliggöra möjliga lösningar Synliggöra konsekvenser av olika lösningar för olika aktörer Få stöd i att välja en tillfredsställande lösning Lösningen kan gälla såväl ett individuellt som ett gemensamt problem eller en uppgift. Vid individuella problem får samtalet karaktären av kollegahandledning

8 Uppgiftslösande samtal - struktur Samtalsledare styr samt summerar Varje deltagare delger kort ett problem utifrån ett bestämt tema Gruppen enas om vilket problem som ska belysas Ägaren av problemet berättar mer ingående om detta Övriga ställer frågor av saklig karaktär Ägaren redogör för tänkta lösningar Övriga ger i turordning råd Ägaren reflekterar högt kring de presenterade råden/lösningarna Sidan 8

9 Samtalet och dess tolkningsnivåer I varje möte finns alltid två fenomen närvarande sakfrågan (fakta VAD) process (relation HUR du och jag har det när vi pratar om sakfrågan) Ju bättre jag är på att ställa processfrågor, desto djupare når jag min samtalspartner. Det är i sakfrågan symptomen på en konflikt visar sig. Grundorsaken finns nästan alltid i processdelen!

10 Grundorsaken ligger sällan i sakfrågan A: Nu har vi kommit överens om att arbeta med entreprenöriellt lärande, så alla måste ställa upp och vi måste ju följa läroplanen B: Glädjen med jobbet har snart försvunnit. A: Entreprenöriellt lärande och elevaktiva arbetssätt borde göra arbetet mer stimulerande även för oss som pedagoger. B: Det är inte så lätt som du tror med de elever jag har. A: De är väl inte så annorlunda än i parallellklassen och där fungerar det bra, så jag tror nog att det kan fungera för dig med. A: Hur menar du? Känns det tungt just nu? B: Nja, jo, lite tungt är det. Det är mycket som läggs på oss och många utvecklingskrav. A: Vad tänker du om kravet att arbeta mer elevaktivt? B: Det är nog bra egentligen, men A: Är du orolig för hur du ska orka genomföra det i din klass? B: Jo, lite så känns det. A: Skulle du kunna tänka dig att prova en period om du fick extra hjälp?

11 Spridningstillfälle Sex/åtta grupper ( udda processuppdrag, förskola, skola ) Varje grupp har sitt rum med projektor C164, 218, 224 samt E 218, 421, 422 (?) Den som redovisar har 20 minuter till sitt förfogande I redovisningstiden ingår frågor och respons från övriga Frågor av saklig karaktär om upplägg och processledarskap Råd kring det kommande processledarskapet

12 Kollegialt lärande handlar om att dela våra erfarenheter och vår förståelse Våra handlingar styrs av den förståelse vi har om omvärlden Nya handlingssätt kräver ny förståelse Två olika sätt att förändra den egna förståelsen genom lärande 1. Att arbeta med ordet som instrument: Lärande = först intellektuell insikt, sedan handling (tala om hur något ska göras) 2. Att arbeta via handlingar och diskussion kring dessa: Lärande = handling först, sedan reflektion (prova hur något fungerar) Erfarenhetslärande bygger på att lära genom att handla

13 Kollegialt lärande kan stödja eller utmana våra erfarenheter Erfarenheterna oftast av godo Erfarenheter som börda - en ryggsäck - får oss att handla utifrån givna mönster baserat på vår uppfattning av verkligheten Erfarenheterna måste utmanas Erfarenheterna bygger på hur individen har hanterat konsekvenserna

14 Erfarenheter och tänkande Aktiva erfarenheter Vi gör erfarenheter Att göra en erfarenhet innebär att man praktiskt prövar eller försöker någonting som innebär en förändring. När följderna av en förändring reflekteras får omvandlingen en betydelse och vi lär oss någonting. Vi gör framåt- och bakåtsyftande kopplingar (reflektion) Passiva erfarenheter Vi är med om en situation/händelse Erfarenheter via impulser eller tillfälligheter är blinda Det finns inget före eller efter erfarenheten Det finns inget lärande Källa: John Dewey

15 Kollegialt lärande och motivation Kontrollerad (yttre) motivation: Morot Piska = yttre tryck Autonom (inre) motivation: Frivillighet Egna val Villighet 1. Intressant? Ger glädje? leder till motivation att agera, eller, 2. Värderingar eller det man tror starkt på motiverar oss att agera = inre motivation Ed Deci: com/watch?v=vgrcets0e6i

16 Kollegialt lärande och motivation Relationer mellan kollegor kan också bidra till att man motiveras att lyckas: - Se hela människan Lyssna Sätt gränser Möt elevernas motstånd Skapar möjligheter för kollegor att lära sig och tro på sin egen förmåga

17 Carol Dwecks teori om Mindset Ett mindset (mentalt förhållningssätt) är hur man tänker om och förhåller sig till begrepp som intelligens, färdigheter, förmågor och personlighet. Det finns två typer: Fixed Mindset Growth Mindset Fördelning mellan dessa är 50/50 i befolkningen i allmänhet. 15% skiftar beroende på vad det är för uppgift som det handlar om, t ex: jag kan lära mig att simma men matte kan jag inte lära mig.

18 Två typer av Mindset Fixed Mindset De av oss som bär på detta mentala förhållningssätt tror att medfödda talanger, färdigheter, förmågor, intelligens bestämmer hur framgångsrika vi blir inom ett område. Uppskattar lättförtjänt framgång, undviker motgångar och utmaningar. Growth Mindset De av oss som bär på detta mentala förhållningssätt tror att faktorer som ansträngning, träning, studieteknik mer avgör hur framgångsrika vi blir inom ett område. Uppskattar också framgång men den måste vara meningsfull och välförtjänt.

19 Några exempel Fixed Mindset Growth Mindset Talanger är medfödda Bevisa för andra vad jag kan Undviker risker för att misslyckas för det visar att jag inte är smart nog Lägger manken till med uppgifter jag är säker på att lyckas med = söker facit Väljer alltid det lättaste alternativet = säker framgång Om jag inte förstår är jag korkad Om jag inte försöker kan jag inte misslyckas Talanger kan utvecklas Visa för mig själv vad jag kan Söker utmaningar som utvecklar mig själv Söker gärna olika alternativ till problem som jag inte kan svaret på = söker svar/lösning Väljer det som utmanar mitt lärande Det jag inte förstår kan jag lära mig Om jag försöker kan jag bli bättre

20 Lärande kräver misslyckanden Tomas Alva Edison Den 3 december 1879 visade Thomas Edison för första gången upp en funktionell glödlampa för en grupp finansiärer som ville utveckla hans uppfinning. Den 31 december samma år visades den för allmänheten. Det tog honom omkring försök för att lyckas skapa en fungerande glödlampa. När andra människor påstod att han hade misslyckats svarade han: Nej, jag har inte misslyckats. Jag har kommit på tvåtusen sätt att inte göra en glödlampa. källa: wikipedia 2012

21 Failure is an option

22 Utvärdering Efter genomgången utbildning: har deltagaren en förståelse av uppdraget som processledare har deltagaren kunskaper om och förmåga att driva skolutveckling och förbättringsprocesser har deltagaren kunskaper om grupprocesser och gruppdynamik har deltagaren kunskap om och kan hantera motstånd i förändringsprocesser kan deltagaren leda lärande samtal och kollegialt lärande kan deltagaren använda analys- och processverktyg i arbetet med att utveckla verksamheten Sidan 22

23 Utvärdering med hjälp av SWOT STYRKOR (Strenghts) I kursen... SVAGHETER (Weaknesses) I kursen... MÖJLIGHETER (Opportunities) På förskolan/skolan... HOT (Threats) På förskolan/skolan.. Svara på rum E52098A3 (namnet kan vara påhittat) Sidan 23

24 Referenser Deci, E & Flaste, R. (1996). Why We Do What We Do: Understanding Self-Motivation. (London: Penguin Books Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle : utbildningsfilosofiska texter. (4:e upplagan) Stockholm: Natur och kultur Dweck, C. (2015). Mindset : du blir vad du tänker. Stockholm: Natur & Kultur Holmén, P. E. & Nehez, J. Från tanke till aktion. Processtöd för skolans personal i arbetet med entreprenöriellt lärande. Lund: KFSK. Makopoulou, K. & Armour, K. (2014). Possibilities and challenges in teachers collegial learning. Educational Review, 66(1), Sidan 24