Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness in premenopausal women with systemic lupus erythematosus: an investigation by non-invasive high-frequency ultrasound. Scand J of Rheumatology. 2012 II. III. IV. Artery wall layer dimensions during normal pregnancy: a longitudinal study using noninvasive high-frequency ultrasound. Am J of Physiol Heart Circ Physiol. 2013 Individual Common Carotid Artery Wall Layer Dimensions, but not Carotid-IMT, Indicate Increased Cardiovascular Risk in Women with Preeclampsia- an investigation using noninvasive high-frequency ultrasound. Circulation Cardiovasc Imaging. 2013 Thicknesses of individual Layers of artery wall indicate Increased cardiovascular risk in previous Severe Pre-eclampsia. Ultrasound Obstet Gynecol. 2014
Bakgrund Kvinnor som haft preeklampsi (PE) har högre risk för hjärtkärlsjukdomar (CVD) senare i livet. Ju svårare PE desto högre risk för CVD. Bellamy et al, BMJ, 2007; McDonald et al, Am Heart J, 2008
Bakgrund Common Carotid Artery Intima Media Thickness (CCA-IMT) med 7-10 MHz - nuvarande gold standard. Men CCA-IMT kan ej användas för att skilja individer med resp. utan CVD 1 eller prediktion av insjuknande i CVD 2. CCA-IMT under och efter PE- inte visat någon signifikant skillnad jämfört med normalgravida 3,4. 1 Wald et al, J Med Screen, 2009; 2 Lorenz et al, Lancet, 2012. 3 Blaauw et al, Obstet & Gynecol, 2006; 4 Haukkamaa et al, Cerebrovasc Dis 2009.
Förändring i artärväggslager i process av åldrande och ateroskleros Utifrån Kadar et al, Nutr Metab Cardiovasc Dis, 1999 och Gussenhoven et al, Am J Cardiol, 1991
Hög-frekvensultraljud av karotisartär
C SC A M I
Bakgrund Metoden är validerad i djurförsök. Diskriminerat individer med och utan CVD. Illustrerat kärleffekter av åldrande och hormonell substitutionsbehandling hos postmenopausala kvinnor. Påvisat ökad risk för CVD hos individer med återkommande depression. Rodriguez-Macias et al and Naessen et al; Atherosclerosis, 2006; Bohman et al. W J Biol Psychiatry, 2010.
Syfte I II III IV Kan vår föreslagna metod indikera den ökade kärlrisken hos premenopausala kvinnor med SLE? Förändras kärlstatus under en normal graviditet? Vad händer postpartum? Vid diagnos av preeklampsi - är kärlstatus förändrat jämfört med normal gravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?
Resultat Kliniska karakteristika Premenopausala med SLE (n = 47) Premenopausala kontroller (n = 20) P värde Postmenopausala kontroller (n = 17) P värde Ålder (år) 38 ± 8 40 ± 4 0.36 69 ± 6 < 0.001 Body mass index (kg/m 2 ) Systoliskt blodtryck (mmhg) Diastoliskt blodtryck (mmhg) 25 ± 6 24 ± 4 0.97 25 ± 3 0.38 120 ± 11 110 ± 11 <0.00 1 79 ± 10 68 ± 9 <0.00 1 Hypertoni 20 (43%) 0 (0%) <0.00 1 134 ± 16 <0.01 77 ± 11 0.37 9 (53%) 0.06
Resultat Kärlparametrar Premenopausala med SLE (n = 47) Premenopausala kontroller (n = 20) P-värde Postmenopausala kontroller (n = 17) P-värde Intima (mm) 0,19 ± 0,04 0,12 ± 0,02 < 0,0001 0,14 ± 0,03 < 0,0001 Media (mm) 0,45 ± 0,12 0,68 ± 0,24 < 0,0001 0,34 ± 0,11 < 0,001 Intima/media ratio Intima-media (mm) 0,45 ± 0,17 0,20 ± 0,07 < 0,0001 0,44 ± 0,12 0,60 0,64 ± 0,13 0,80 ± 0,25 < 0,008 0,48 ± 0,13 < 0,0001
Resultat Vi fann tjockare intima, tunnare media och en högre I/M ratio hos kvinnor med SLE, jämfört med ålderslika kontroller. Kärlstatus hos kvinnor med SLE var jämförbart med det hos 30 år äldre postmenopausala kvinnor. IMT, däremot, visade friskare kärl hos SLE kvinnor.
Konklusion Vår metod, men inte CCA-IMT, kunde hos premenopausala kvinnor med SLE indikera den kända ökade risken för CVD.
Syftet I II III IV Kan vår föreslagna metod indikera den ökade kärlrisken hos premenopausala kvinnor med SLE? Förändras kärlstatus under en normal graviditet? Vad händer postpartum? Vid diagnos av preeklampsi - är kärlstatus förändrat jämfört med normal gravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?
Studie II Kvinnor med normal graviditet (n=57) Studiepopulation
Resultat Första Trimester Andra Trimester Tredje Trimester Postpartum P värde Graviditetslängd vid undersökning (veckor)/ tid postpartum (månad) 13 ± 1 23 ± 1 37 ± 1 12 ± 1.3 Intima (mm) 0.11 ± 0.02 0.11 ± 0.02 0.11 ± 0.02 0.08 ± 0.01 <0.001 Media (mm) 0.57 ± 0.14 0.54 ± 0.15 0.57 ± 0.16 0.54 ± 0.11 Intima/media ratio 0.20 ± 0.05 0.21 ± 0.06 0.20 ± 0.06 0.16 ± 0.04 <0.001 Intima-media (mm) 0.68 ± 0.15 0.65 ± 0.16 0.67 ± 0.16 0.62 ± 0.11
Resultat Associationer mellan baslinjedata (1:a trimester) och karotisartärens vägglager i första, andra och tredje trimester. Baslinje karakteristika Karotisartärens vägglager Första trimester Andra trimester Tredje trimester Spearman rang korrelation koefficient S-östradiol (pmol/i) Intima -0.07-0.07-0.31 * Media 0.02 0.39 0.11 Intima/madia ratio 0.05-0.45-0.31 * Ålder Intima 0.05 0.28 * 0.23 Media -0.12-0.17-0.04 Intima/madia ratio 0.15 0.40 0.15 Body mass index (kg/m 2 ) Intima 0.05 0.16 0.007 Media 0.11-0.26-0.003 Intima/madia ratio -0.10 0.30 * 0.04 Systoliskt blodtryck (mmhg) Intima -0.008 0.07 0.06 Media 0.11-0.17 0.04 Intima/madia ratio -0.10 0.29 * 0.04 Diastoliskt blodtryck (mmhg) Intima 0.10 0.27 0.15 * p < 0.05; p < 0.005 Media 0.11-0.32 * 0.03 Intima/madia ratio -0.05 0.52 0.06
Resultat Associationer mellan baslinjedata (1:a trimester) och förändringar i karotisartärens vägglager från 1:a till 2:a trimester Förändring från första till andra trimester Baslinje karakteristika Intima Media Intima/media ratio Spearman rang korrelation koefficient Intima-media S-östradiol (pmol/l) -0.09 0.34 * -0.36 0.34 * Ålder (år) 0.31 * -0.09 0.18-0.04 Body mass index (kg/m 2 ) 0.15-0.29 * 0.34 * -0.27 * Systoliskt blodtryck (mmhg) 0.12-0.28 * 0.27 * -0.25 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 0.23-0.44 0.43-0.41 * p <0.05; p <0.01; p <0.001
Resultat Medelvärden för intima, media och I/M ratio var stabila under graviditet. Högre ålder, BMI och BT samt lägre E2/s i första trimester korrelerade till negativa förändringar av artärväggens lager. IMT - visade oftast motsatta effekter. Förbättring av kärlparametrar postpartum.
Konklusion Vår metod, men inte IMT, indikerade att graviditet är en stress på kardiovaskulära systemet.
Syftet I. Kan vår föreslagna metod indikera kärlväggsförändringar hos premenopausala kvinnor med SLE, med känd ökad risk för CVD? II. III. IV. Förändras kärlväggsstatus under en normal graviditet? Har kvinnor med preeklampsi ett förändrad kärlväggsstatus jämfört med normalgravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?
Kvinnor med normal graviditet (n=57) Studiepopulation Studie III Kvinnor med preeklampsi (n=55) Kvinnor med normal graviditet (n=64)
Resultat Kliniska karakteristika Kvinnor med preeklampsi (n =55) Kvinnor med normal graviditet (n = 64) P-värde Ålder, år 30 ± 5 30 ± 4 0.87 Graviditetslängd vid inklusion, veckor 35 ± 4 33 ± 5 0.22 Första trimester Body mass index (kg/m 2 ) 28 ± 6 24 ± 3 < 0.001 Systoliskt blodtryck (mmhg) 124 ± 11 114 ± 9 < 0.001 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 78 ± 7 65 ± 7 < 0.001 Medel artär tryck (mmhg) 94 ± 8 81 ± 7 < 0.001 Vid inklusion Body mass index (kg/m 2 ) 33 ± 7 27 ± 4 < 0.001 Systoliskt blodtryck (mmhg) 146 ± 12 115 ± 9 < 0.001 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 91 ± 11 70 ± 7 < 0.001 Medel artär tryck (mmhg) 109 ± 10 84 ± 7 <0.001 Tidig preeklampsi 23 (42) Svår preeklampsi 38 (69) Behandling mot högt blodtryck 47 (85) Graviditetslängd vid förlossning, veckor 36 ± 4 40 ± 1 < 0.001 Födelsevikt, gm 2560 ± 988 3655 ± 434 < 0.001* Medelvärde ± standard deviation eller nummer (%). *Justerat för graviditetslängd vid förlossning
Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) P- värde Preeklampsi (n=48) Postpartum Normal graviditet (n=58) P- värde Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 <0.0001 0.12 ± 0.02 0.08 ± 0.01 <0.0001 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 <0.001 0.49 ± 0.12 0.55 ± 0.11 <0.05 Intima/media ratio 0.41 ± 0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08 0.16 ± 0.04 <0.0001 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 0.63 ± 0.11 ns
Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) P- värde Preeklampsi (n=48) Postpartum Normal graviditet (n=58) P- värde Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 <0.0001 0.12 ± 0.02 0.08 ± 0.0 <0.0001 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 <0.001 0.49 ± 0.12 0.55 ± 0.11 <0.05 Intima/media ratio 0.41 ± 0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08 0.16 ± 0.04 <0.0001 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 0.63 ± 0.11 ns
Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 Postpartum % diff Preeklampsi P-värde (n=48) <0.0001 0.12 ± 0.02 <0.0001 Normal graviditet (n=58) 0.08 ± 0.01 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 ns 0.49 ± 0.12 ns 0.55 ± 0.11 Intima/media ratio 0.41 ± 0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08, <0.0001 0.16 ± 0.04 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 ns 0.63 ± 0.11
Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) P- värde Preeklampsi (n=48) Postpartum Normal graviditet (n=58) P- värde Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 <0.0001 0.12 ± 0.02 0.08 ± 0.01 <0.0001 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 ns 0.49 ± 0.12 0.55 ± 0.11 ns Intima/media ratio 0.41 ±0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08, 0.16 ± 0.04 <0.0001 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 0.63 ± 0.11 ns
Receiver operating characteristic (ROC) curves illustrating area under the curve (AUC) values for individual artery wall layers and combined intima-media thickness, to discriminate between women with and without preeclampsia. I/M, intima/media; IMT, intima-media thickness.
Sammanfattning av resultat PE, jämfört med normal graviditet visade En tjockare intima, tunnare media och en högre I/M ratio, talande för en negativ kärlpåverkan vid PE. IMT, däremot indikerade ingen negativ kärlpåverkan vid PE.
Konklusion Separat mätning av artärväggslagren, men inte IMT, indikerade en ökad kärlrisk hos kvinnor med PE.
Syftet I. Kan vår föreslagna metod indikera kärlväggsförändringar hos premenopausala kvinnor med SLE, med känd ökad risk för CVD? II. III. IV. Förändras kärlväggsstatus under en normal graviditet? Har kvinnor med preeklampsi ett förändrad kärlväggsstatus jämfört med normalgravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?
Studiepopulation Studie IV Kvinnor med tidigare svår preeklampsi (n=42) Kvinnor med tidigare normal graviditet (n=44)
Resultat Kliniska karakteristika Tidigare svår preeklampsi (n =42) Tidigare normal graviditet (n = 44) P-värde Ålder, år 44 ± 3 44 ± 3 0.97 Primipara, n (%) 11 (26) 4 (9) 0.04 Rökare, n (%) 3 (7) 3 (7) 0.39 Tid sedan senaste graviditet, år 11 (5) 11 (5) 0.57 Body mass index (kg/m 2 ) 27 ± 5 25 ± 4 0.15 Systoliskt blodtryck (mmhg) 128 ± 15 119 ± 12 0.006 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 82 ± 8 76 ± 8 0.004 Medel artär tryck (mmhg) 97 ± 10 91 ± 8 0.002 Behandling mot högt BT, n (%) 8 (19) 2 (5) 0.04
Resultat Karotisartären Tidigare svår preeklampsi (n = 42) Tidigare normal graviditet (n=44) P-värde Intima, mm 0.13 ± 0.02 0.08 ± 0.01 < 0.0001 Media, mm 0.50 ± 0.11 0.54 ± 0.11 I/M ratio 0.27 ± 0.07 0.15 ± 0.03 < 0.0001 IMT, mm 0.63 ± 0.12 0.61 ± 0.12
Receiver operating characteristic (ROC) curves illustrating area under the curve (AUC) values for individual artery wall layers and combined intima-media thickness, to discriminate between women with and without previous severe preeclampsia. I/M, intima/media; IMT, intima-media thickness.
Resultat Kvinnor med tidigare svår PE jämfört med tidigare normalgravida hade: En tjockare intima och en högre I/M ratio, vilket indikerar den förhöjda risken för hjärtkärlsjukdomar hos dessa kvinnor. CCA-IMT- indikerade ingen förhöjd risk.
Konklusion Separat mätning av artärväggslagren med hög-frekvens ultraljud är en bättre metod än CCA-IMT för att illustrera den kända ökade hjärtkärlrisken hos kvinnor med tidigare anamnes på svår PE.
Övergripande konklusion (I-IV) Metoden kunde visa Ökad CV risk hos kvinnor med SLE. Graviditet är en stress för CV systemet. Ökad CV risk hos kvinnor med PE Ökad CV risk hos kvinnor med tidigare PE CCA-IMT däremot visade ingen ökad CV risk hos kvinnor med SLE eller PE
Medarbetare i studierna: Marita Larsson, Forskningssköterska Anna-karin Wikström, Docent, Överläkare Tord Naessen, Professor, Överläkare I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness in premenopausal women with systemic lupus erythematosus: an investigation by non-invasive high-frequency ultrasound. Scand J of Rheumatology. 2012 II. III. IV. Artery wall layer dimensions during normal pregnancy: a longitudinal study using noninvasive high-frequency ultrasound. Am J of Physiol Heart Circ Physiol. 2013 Individual Common Carotid Artery Wall Layer Dimensions, but not Carotid-IMT, Indicate Increased Cardiovascular Risk in Women with Preeclampsia- an investigation using noninvasive high-frequency ultrasound. Circulation Cardiovasc Imaging. 2013 Thicknesses of individual Layers of artery wall indicate Increased cardiovascular risk in previous Severe Pre-eclampsia. Ultrasound Obstet Gynecol. 2014