Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound



Relevanta dokument
TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA

Malmö Kost Cancer undersökningen

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Vikt sex år efter barnets födelse:

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Fetma under graviditet en interventionsstudie

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Preeklampsi och framtida hälsa för mor och barn

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Nya tider, nya hälsoproblem

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Vårens utskick Fall 1 och 2

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Intrauterin tillväxthämning

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Graviditet och arytmier

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Hur högt är för högt blodtryck?

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

% Totalt (kg) Fetma >

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University

Kärlundersökningar Fall 2

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Är det nyttigt med fet mat?

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Plackkarakteristik med ultraljud

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

Hypertoni och graviditet

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Bakgrund. Anna Lundgren

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening? Pro/Con

Faktablad om ektopisk graviditet

Obesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Graviditetsutfall hos Eutyroida Gravida Kvinnor med Autoimmun Tyreoideasjukdom

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Missfall och misstänkt X

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Kvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Trombos under graviditetmortalitet

Influensa och graviditet

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

GENERELLA INDIKATIONER

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Nationellt kvalitetsregister

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Atypisk cervixcytologi under graviditet

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Typ 2 diabetes och träning räddar det liv?

Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Regionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Transkript:

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness in premenopausal women with systemic lupus erythematosus: an investigation by non-invasive high-frequency ultrasound. Scand J of Rheumatology. 2012 II. III. IV. Artery wall layer dimensions during normal pregnancy: a longitudinal study using noninvasive high-frequency ultrasound. Am J of Physiol Heart Circ Physiol. 2013 Individual Common Carotid Artery Wall Layer Dimensions, but not Carotid-IMT, Indicate Increased Cardiovascular Risk in Women with Preeclampsia- an investigation using noninvasive high-frequency ultrasound. Circulation Cardiovasc Imaging. 2013 Thicknesses of individual Layers of artery wall indicate Increased cardiovascular risk in previous Severe Pre-eclampsia. Ultrasound Obstet Gynecol. 2014

Bakgrund Kvinnor som haft preeklampsi (PE) har högre risk för hjärtkärlsjukdomar (CVD) senare i livet. Ju svårare PE desto högre risk för CVD. Bellamy et al, BMJ, 2007; McDonald et al, Am Heart J, 2008

Bakgrund Common Carotid Artery Intima Media Thickness (CCA-IMT) med 7-10 MHz - nuvarande gold standard. Men CCA-IMT kan ej användas för att skilja individer med resp. utan CVD 1 eller prediktion av insjuknande i CVD 2. CCA-IMT under och efter PE- inte visat någon signifikant skillnad jämfört med normalgravida 3,4. 1 Wald et al, J Med Screen, 2009; 2 Lorenz et al, Lancet, 2012. 3 Blaauw et al, Obstet & Gynecol, 2006; 4 Haukkamaa et al, Cerebrovasc Dis 2009.

Förändring i artärväggslager i process av åldrande och ateroskleros Utifrån Kadar et al, Nutr Metab Cardiovasc Dis, 1999 och Gussenhoven et al, Am J Cardiol, 1991

Hög-frekvensultraljud av karotisartär

C SC A M I

Bakgrund Metoden är validerad i djurförsök. Diskriminerat individer med och utan CVD. Illustrerat kärleffekter av åldrande och hormonell substitutionsbehandling hos postmenopausala kvinnor. Påvisat ökad risk för CVD hos individer med återkommande depression. Rodriguez-Macias et al and Naessen et al; Atherosclerosis, 2006; Bohman et al. W J Biol Psychiatry, 2010.

Syfte I II III IV Kan vår föreslagna metod indikera den ökade kärlrisken hos premenopausala kvinnor med SLE? Förändras kärlstatus under en normal graviditet? Vad händer postpartum? Vid diagnos av preeklampsi - är kärlstatus förändrat jämfört med normal gravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?

Resultat Kliniska karakteristika Premenopausala med SLE (n = 47) Premenopausala kontroller (n = 20) P värde Postmenopausala kontroller (n = 17) P värde Ålder (år) 38 ± 8 40 ± 4 0.36 69 ± 6 < 0.001 Body mass index (kg/m 2 ) Systoliskt blodtryck (mmhg) Diastoliskt blodtryck (mmhg) 25 ± 6 24 ± 4 0.97 25 ± 3 0.38 120 ± 11 110 ± 11 <0.00 1 79 ± 10 68 ± 9 <0.00 1 Hypertoni 20 (43%) 0 (0%) <0.00 1 134 ± 16 <0.01 77 ± 11 0.37 9 (53%) 0.06

Resultat Kärlparametrar Premenopausala med SLE (n = 47) Premenopausala kontroller (n = 20) P-värde Postmenopausala kontroller (n = 17) P-värde Intima (mm) 0,19 ± 0,04 0,12 ± 0,02 < 0,0001 0,14 ± 0,03 < 0,0001 Media (mm) 0,45 ± 0,12 0,68 ± 0,24 < 0,0001 0,34 ± 0,11 < 0,001 Intima/media ratio Intima-media (mm) 0,45 ± 0,17 0,20 ± 0,07 < 0,0001 0,44 ± 0,12 0,60 0,64 ± 0,13 0,80 ± 0,25 < 0,008 0,48 ± 0,13 < 0,0001

Resultat Vi fann tjockare intima, tunnare media och en högre I/M ratio hos kvinnor med SLE, jämfört med ålderslika kontroller. Kärlstatus hos kvinnor med SLE var jämförbart med det hos 30 år äldre postmenopausala kvinnor. IMT, däremot, visade friskare kärl hos SLE kvinnor.

Konklusion Vår metod, men inte CCA-IMT, kunde hos premenopausala kvinnor med SLE indikera den kända ökade risken för CVD.

Syftet I II III IV Kan vår föreslagna metod indikera den ökade kärlrisken hos premenopausala kvinnor med SLE? Förändras kärlstatus under en normal graviditet? Vad händer postpartum? Vid diagnos av preeklampsi - är kärlstatus förändrat jämfört med normal gravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?

Studie II Kvinnor med normal graviditet (n=57) Studiepopulation

Resultat Första Trimester Andra Trimester Tredje Trimester Postpartum P värde Graviditetslängd vid undersökning (veckor)/ tid postpartum (månad) 13 ± 1 23 ± 1 37 ± 1 12 ± 1.3 Intima (mm) 0.11 ± 0.02 0.11 ± 0.02 0.11 ± 0.02 0.08 ± 0.01 <0.001 Media (mm) 0.57 ± 0.14 0.54 ± 0.15 0.57 ± 0.16 0.54 ± 0.11 Intima/media ratio 0.20 ± 0.05 0.21 ± 0.06 0.20 ± 0.06 0.16 ± 0.04 <0.001 Intima-media (mm) 0.68 ± 0.15 0.65 ± 0.16 0.67 ± 0.16 0.62 ± 0.11

Resultat Associationer mellan baslinjedata (1:a trimester) och karotisartärens vägglager i första, andra och tredje trimester. Baslinje karakteristika Karotisartärens vägglager Första trimester Andra trimester Tredje trimester Spearman rang korrelation koefficient S-östradiol (pmol/i) Intima -0.07-0.07-0.31 * Media 0.02 0.39 0.11 Intima/madia ratio 0.05-0.45-0.31 * Ålder Intima 0.05 0.28 * 0.23 Media -0.12-0.17-0.04 Intima/madia ratio 0.15 0.40 0.15 Body mass index (kg/m 2 ) Intima 0.05 0.16 0.007 Media 0.11-0.26-0.003 Intima/madia ratio -0.10 0.30 * 0.04 Systoliskt blodtryck (mmhg) Intima -0.008 0.07 0.06 Media 0.11-0.17 0.04 Intima/madia ratio -0.10 0.29 * 0.04 Diastoliskt blodtryck (mmhg) Intima 0.10 0.27 0.15 * p < 0.05; p < 0.005 Media 0.11-0.32 * 0.03 Intima/madia ratio -0.05 0.52 0.06

Resultat Associationer mellan baslinjedata (1:a trimester) och förändringar i karotisartärens vägglager från 1:a till 2:a trimester Förändring från första till andra trimester Baslinje karakteristika Intima Media Intima/media ratio Spearman rang korrelation koefficient Intima-media S-östradiol (pmol/l) -0.09 0.34 * -0.36 0.34 * Ålder (år) 0.31 * -0.09 0.18-0.04 Body mass index (kg/m 2 ) 0.15-0.29 * 0.34 * -0.27 * Systoliskt blodtryck (mmhg) 0.12-0.28 * 0.27 * -0.25 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 0.23-0.44 0.43-0.41 * p <0.05; p <0.01; p <0.001

Resultat Medelvärden för intima, media och I/M ratio var stabila under graviditet. Högre ålder, BMI och BT samt lägre E2/s i första trimester korrelerade till negativa förändringar av artärväggens lager. IMT - visade oftast motsatta effekter. Förbättring av kärlparametrar postpartum.

Konklusion Vår metod, men inte IMT, indikerade att graviditet är en stress på kardiovaskulära systemet.

Syftet I. Kan vår föreslagna metod indikera kärlväggsförändringar hos premenopausala kvinnor med SLE, med känd ökad risk för CVD? II. III. IV. Förändras kärlväggsstatus under en normal graviditet? Har kvinnor med preeklampsi ett förändrad kärlväggsstatus jämfört med normalgravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?

Kvinnor med normal graviditet (n=57) Studiepopulation Studie III Kvinnor med preeklampsi (n=55) Kvinnor med normal graviditet (n=64)

Resultat Kliniska karakteristika Kvinnor med preeklampsi (n =55) Kvinnor med normal graviditet (n = 64) P-värde Ålder, år 30 ± 5 30 ± 4 0.87 Graviditetslängd vid inklusion, veckor 35 ± 4 33 ± 5 0.22 Första trimester Body mass index (kg/m 2 ) 28 ± 6 24 ± 3 < 0.001 Systoliskt blodtryck (mmhg) 124 ± 11 114 ± 9 < 0.001 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 78 ± 7 65 ± 7 < 0.001 Medel artär tryck (mmhg) 94 ± 8 81 ± 7 < 0.001 Vid inklusion Body mass index (kg/m 2 ) 33 ± 7 27 ± 4 < 0.001 Systoliskt blodtryck (mmhg) 146 ± 12 115 ± 9 < 0.001 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 91 ± 11 70 ± 7 < 0.001 Medel artär tryck (mmhg) 109 ± 10 84 ± 7 <0.001 Tidig preeklampsi 23 (42) Svår preeklampsi 38 (69) Behandling mot högt blodtryck 47 (85) Graviditetslängd vid förlossning, veckor 36 ± 4 40 ± 1 < 0.001 Födelsevikt, gm 2560 ± 988 3655 ± 434 < 0.001* Medelvärde ± standard deviation eller nummer (%). *Justerat för graviditetslängd vid förlossning

Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) P- värde Preeklampsi (n=48) Postpartum Normal graviditet (n=58) P- värde Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 <0.0001 0.12 ± 0.02 0.08 ± 0.01 <0.0001 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 <0.001 0.49 ± 0.12 0.55 ± 0.11 <0.05 Intima/media ratio 0.41 ± 0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08 0.16 ± 0.04 <0.0001 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 0.63 ± 0.11 ns

Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) P- värde Preeklampsi (n=48) Postpartum Normal graviditet (n=58) P- värde Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 <0.0001 0.12 ± 0.02 0.08 ± 0.0 <0.0001 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 <0.001 0.49 ± 0.12 0.55 ± 0.11 <0.05 Intima/media ratio 0.41 ± 0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08 0.16 ± 0.04 <0.0001 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 0.63 ± 0.11 ns

Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 Postpartum % diff Preeklampsi P-värde (n=48) <0.0001 0.12 ± 0.02 <0.0001 Normal graviditet (n=58) 0.08 ± 0.01 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 ns 0.49 ± 0.12 ns 0.55 ± 0.11 Intima/media ratio 0.41 ± 0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08, <0.0001 0.16 ± 0.04 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 ns 0.63 ± 0.11

Resultat Karotis-artären Preeklampsi (n=55) Graviditet Normal graviditet (n=64) P- värde Preeklampsi (n=48) Postpartum Normal graviditet (n=58) P- värde Intima (mm) 0.18 ± 0.03 0.11 ± 0.02 <0.0001 0.12 ± 0.02 0.08 ± 0.01 <0.0001 Media (mm) 0.47 ± 0.12 0.55 ± 0.14 ns 0.49 ± 0.12 0.55 ± 0.11 ns Intima/media ratio 0.41 ±0.14 0.20 ± 0.05 <0.0001 0.26 ± 0.08, 0.16 ± 0.04 <0.0001 Intima-media (mm) 0.65 ± 0.13 0.65 ± 0.15 ns 0.61 ± 0.12 0.63 ± 0.11 ns

Receiver operating characteristic (ROC) curves illustrating area under the curve (AUC) values for individual artery wall layers and combined intima-media thickness, to discriminate between women with and without preeclampsia. I/M, intima/media; IMT, intima-media thickness.

Sammanfattning av resultat PE, jämfört med normal graviditet visade En tjockare intima, tunnare media och en högre I/M ratio, talande för en negativ kärlpåverkan vid PE. IMT, däremot indikerade ingen negativ kärlpåverkan vid PE.

Konklusion Separat mätning av artärväggslagren, men inte IMT, indikerade en ökad kärlrisk hos kvinnor med PE.

Syftet I. Kan vår föreslagna metod indikera kärlväggsförändringar hos premenopausala kvinnor med SLE, med känd ökad risk för CVD? II. III. IV. Förändras kärlväggsstatus under en normal graviditet? Har kvinnor med preeklampsi ett förändrad kärlväggsstatus jämfört med normalgravida? Kvarstår eventuell skillnad ett år postpartum? Skiljer sig kärlstatus hos kvinnor med tidigare anamnes på svår preeklampsi jämfört med tidigare normalgravida?

Studiepopulation Studie IV Kvinnor med tidigare svår preeklampsi (n=42) Kvinnor med tidigare normal graviditet (n=44)

Resultat Kliniska karakteristika Tidigare svår preeklampsi (n =42) Tidigare normal graviditet (n = 44) P-värde Ålder, år 44 ± 3 44 ± 3 0.97 Primipara, n (%) 11 (26) 4 (9) 0.04 Rökare, n (%) 3 (7) 3 (7) 0.39 Tid sedan senaste graviditet, år 11 (5) 11 (5) 0.57 Body mass index (kg/m 2 ) 27 ± 5 25 ± 4 0.15 Systoliskt blodtryck (mmhg) 128 ± 15 119 ± 12 0.006 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 82 ± 8 76 ± 8 0.004 Medel artär tryck (mmhg) 97 ± 10 91 ± 8 0.002 Behandling mot högt BT, n (%) 8 (19) 2 (5) 0.04

Resultat Karotisartären Tidigare svår preeklampsi (n = 42) Tidigare normal graviditet (n=44) P-värde Intima, mm 0.13 ± 0.02 0.08 ± 0.01 < 0.0001 Media, mm 0.50 ± 0.11 0.54 ± 0.11 I/M ratio 0.27 ± 0.07 0.15 ± 0.03 < 0.0001 IMT, mm 0.63 ± 0.12 0.61 ± 0.12

Receiver operating characteristic (ROC) curves illustrating area under the curve (AUC) values for individual artery wall layers and combined intima-media thickness, to discriminate between women with and without previous severe preeclampsia. I/M, intima/media; IMT, intima-media thickness.

Resultat Kvinnor med tidigare svår PE jämfört med tidigare normalgravida hade: En tjockare intima och en högre I/M ratio, vilket indikerar den förhöjda risken för hjärtkärlsjukdomar hos dessa kvinnor. CCA-IMT- indikerade ingen förhöjd risk.

Konklusion Separat mätning av artärväggslagren med hög-frekvens ultraljud är en bättre metod än CCA-IMT för att illustrera den kända ökade hjärtkärlrisken hos kvinnor med tidigare anamnes på svår PE.

Övergripande konklusion (I-IV) Metoden kunde visa Ökad CV risk hos kvinnor med SLE. Graviditet är en stress för CV systemet. Ökad CV risk hos kvinnor med PE Ökad CV risk hos kvinnor med tidigare PE CCA-IMT däremot visade ingen ökad CV risk hos kvinnor med SLE eller PE

Medarbetare i studierna: Marita Larsson, Forskningssköterska Anna-karin Wikström, Docent, Överläkare Tord Naessen, Professor, Överläkare I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness in premenopausal women with systemic lupus erythematosus: an investigation by non-invasive high-frequency ultrasound. Scand J of Rheumatology. 2012 II. III. IV. Artery wall layer dimensions during normal pregnancy: a longitudinal study using noninvasive high-frequency ultrasound. Am J of Physiol Heart Circ Physiol. 2013 Individual Common Carotid Artery Wall Layer Dimensions, but not Carotid-IMT, Indicate Increased Cardiovascular Risk in Women with Preeclampsia- an investigation using noninvasive high-frequency ultrasound. Circulation Cardiovasc Imaging. 2013 Thicknesses of individual Layers of artery wall indicate Increased cardiovascular risk in previous Severe Pre-eclampsia. Ultrasound Obstet Gynecol. 2014