Sexdrega skolas/fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014-2015



Relevanta dokument
Sexdrega skolas/fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling lå

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet F-3 Klockarskogsskolan

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Kvillsfors skola, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdals Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sankt Anna förskola, skola och fritidshem

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kohagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tuppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Gällaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdals Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Rengsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gun-Marie Tyve Rektor

Förskolan Myrstacken Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan inklusive plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet F-3 Klockarskogsskolan

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

Vågbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet F-3 Klockarskogsskolan

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

2014-09-16 Sexdrega skolas/fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014-2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen: F 6/Fritidshem Ansvariga för planen: Rektor och övriga pedagoger på skolan. Vår vision: Vi lär av varandra Vi lär tillsammans Planen gäller från: 2014-09-02 (revidering gjord under första månaden av höstterminen). Planen gäller till: 2015-09-01 (Utvärdering sker i samband med kvalitetsredovisning 2015) Elevers delaktighet: Klassråd samtal/förslag om gemensamma regler på skolan. Samtal med eleverna/genomgång/utvärdering av föregående plan. Förslag från eleverna att tänka på till nuvarande. Enkätfrågor om trygghet och trivsel. Frågorna gäller bl.a. trivsel på lektioner och raster samt bemötande av varandra. Ex. Hur behandlas flickor/pojkar? Av vuxna/av elever? Regelbundet återkommande frågor vid klassråd, under veckan samt vid, inför och efter utvecklingssamtal. Skolråd Kartläggning av otrygga miljöer Vårdnadshavares delaktighet: Information och önskan om synpunkter vid föräldramöte samt i veckobrev och vid utvecklingssamtal. Inbjudan till föräldraråd från rektor sker varje termin. Personalens delaktighet: Pedagogerna på skolan har kartlagt skolans verksamhet. Utifrån kartläggning, enkätsvar och synpunkter har läsårets plan utformats. Förankring av planen: Planen är förankrad/informerad till personal, elever och vårdnadshavare. Läggs ut på kommunens/skolans hemsida. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Vi pedagoger har utvärderat verksamheten genom samtal och observationer. Eleverna har via klassråd/skolråd och samtal/enkätfrågor bidragit med sina synpunkter och vårdnadshavare har via samtal med pedagoger/klassföreståndare, föräldraenkäter och föräldraråd (klassföräldrar) haft möjlighet att lämna sina synpunkter på verksamheten. (Rektor bjöd in till ett föräldraråd under ht.) Utvärderingen gjordes löpande under läsåret 2013-2014 men skedde även vid läsårsslutet i samband med det kvalitetsarbete/analyser av verksamheten som då gjordes samt efter de första skolveckorna på läsåret 2014-2015. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Pedagoger och rektor, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Se bilaga från juni 2014 Uppföljning och utvärdering: Sexdrega skolas/fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 13/14. Se även bilaga från april 2014 Kvalitetsredovisning: Värdegrund Sexdrega skola/fritids lå 13/14. Årets plan ska utvärderas senast: 2015-09-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Klassråd/skolråd, samtal, elev-/föräldraenkäter, veckobrev, kartläggning, observationer och diskussioner i personalgruppen. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor och pedagoger Postadress Besöksadress Lysjö rektorsområde Roasjövägen 5 barnutbildning@svenljunga.se Tel 0325-185 20 512 77 SEXDREGA www.svenljunga.se Fax 0325-185 20

Främjande insatser Främjande arbete mot kränkande behandling Organisationsnivå Vi vill stärka vi-känslan på skolan/fritids genom att arbeta tillsammans över klass-/åldersgränserna. Gruppnivå Vi vill att eleverna/fritidsbarnen ska kunna lyssna och lita på varandra, ta hänsyn och samarbeta, respektera varandra, samtala och argumentera. Vi respekterar varandra både fysiskt och verbalt. Individnivå Vi vill att elever/barn/vuxna bryr sig om varandra så att ingen känner sig utanför, rädd eller otrygg. Alla elever/fritidsbarn känner sig trygga och ingen är utsatt för kränkningar. Alla elever har möjlighet att via samtal, klassråd, lärplattformen, utvärderingar och utvecklingssamtal tala om att de har känt sig utsatta eller sett andra bli utsatta. Alla barn känner förtroende för någon vuxen. Insats: Organisationsnivå Vi har en organisation med blandade elevgrupper (år 3-6) som gynnar vi-känslan. Vi anordnar också tillsammansaktiviteter som ex. poängjakt, långlopp, klassönsketimme och lekdagar samt har fadderverksamhet. Vi vuxna stöttar, uppmuntrar, är medvetna, observerar och markerar alltid vid all form av kränkning. (Nolltolerans) Daglig kommunikation mellan skola och fritids sker. Gruppnivå Genom att ge eleverna/fritidsbarnen ett positivt bemötande, uppmuntran, stöd och uppmärksamhet stärker vi deras självkänsla, självbild och självförtroende. Detta vill vi ska leda till att eleverna/barnen har mindre behov att hävda sig på andras bekostnad. Denna filosofi genomsyrar hela skoldagen. Vi arbetar med skolans värdegrund i samtliga ämnen. Vi uppmuntrar och genomför gemensamma aktiviteter klasserna/eleverna emellan. Vi fortsätter med klassråd/skolråd, samtal, drama och lekar. Vi vuxna stöttar, uppmuntrar, är medvetna, observerar och markerar alltid vid all form av kränkning. Vi lär barnen/eleverna att respektera varandra både fysiskt och verbalt. Individnivå Vi lyfter det goda beteendet. Inför bl.a. utvecklingssamtalen följer vi upp elevernas trygghet och trivsel. Vi har regelbundna samtal och diskussioner där vi uppmuntrar och tränar så att alla ska våga ventilera tankar och idéer. Vi har klassråd/skolråd, samtal, drama, samarbetslekar och värderingsövningar så att alla kan förstå konsekvenser av olika beteenden. Ansvarig: Alla vuxna ansvarar tillsammans. Klassföreståndaren har det övergripande ansvaret för sina elever under skoldagen. På fritidstid ansvarar fritidspersonalen gemensamt för alla barn. Våra elever/fritidsbarn är allas barn. Främja likabehandling oavsett kön Alla individer ges lika stort utrymme i undervisningen och på rasterna. Vi är alla observanta på hur vi bemöter varandra och vilket språk vi använder när vi kommunicerar. Insats: Vi arbetar ex. utifrån Mediapoolens mtrl. Tema Människan/Genus. (Pedagogiskt fönster) Samtal förs med eleverna/fritidsbarnen regelbundet. Vi diskuterar könsaspekter utifrån vår verksamhet. Ansvarig: Personalen

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vårt arbete ska grunda sig på respekt för varandra. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter samt känna sig trygga. Vi vill att eleverna/barnen ska bemöta varandra med tolerans, acceptans och ett demokratiskt förhållningssätt. All personal samarbetar vid behov kring eleverna. Samtal förs med eleverna regelbundet. Vi är alla observanta på hur vi bemöter varandra. Insats: Vi diskuterar etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning utifrån vår verksamhet. Därigenom ökar vi kunskapen om och acceptansen för varandra. Vi uppmärksammar arbete som organisationer (t ex. FN, Rädda barnen, Amnesty) utför. Vi använder tolk vid behov. Ansvarig: Personalen Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Alla ska känna sig trygga, accepterade, delaktiga samt ha samma rättigheter och möjligheter. Vi vill stärka barnens/elevernas delaktighet och respektera individen. Vi är alla observanta på hur vi bemöter varandra. Insats: Vi ser möjligheter istället för hinder. Vi informerar om och diskuterar olika funktionsnedsättningar som vi möter på skola/fritids och i samhället. Ansvarig: Personalen Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Vårt arbete ska grunda sig på respekt för varandra. Alla ska få insikt om att familjesammansättningar kan se olika ut. All personal är observant på språkbruk. Insats: Vi arbetar ex. utifrån Mediapoolens mtrl. Tema Människan/Genus. (Pedagogiskt fönster) Pedagogerna markerar att det inte är ok att använda diskriminerande uttryck. Ansvarig: Personalen Kartläggning Kartläggningsmetoder: Personalens/vårdnadshavares observationer Samtal i grupp/klass/individ Elev- och föräldraenkäter Utvecklingssamtal Skolgårdskarta Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Grupp- klass- och individuella samtal Hur personalen har involverats i kartläggningen: Observationer Samtal med barnen/eleverna Resultat och analys: Se bilaga gjord 2014-06-18 Uppföljning och utvärdering: Sexdrega skolas/fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 13-14. Starten på höstterminen 2014 har överlag varit positiv. Barnen/eleverna känner sig nöjda. De uttrycker att det är roligt att träffas igen men att det ibland kan vara rörigt p.g.a. olika gruppkonstellationer. (åk 3, 4, 5, och 6 eller 3+4, 5+6 och 4+6 eller 4/5 och 5/6.) Att få vara rena klasser som bas i undervisningen underlättar. Många saknar sina kamrater, sexorna från förra läsåret. De saknar också en fungerande fotbollsplan. (Klar när förskolan är färdigbyggd.) Vi vuxna tycker också att höstterminen i stort har börjat på ett bra sätt. Stämningen mellan elever/elever och elever/personal är god. Gruppsammansättningarna fungerar bra men konstellationerna för att få resurserna att räcka till är många. Det har förekommit några få konflikter mellan enskilda elever, framförallt vid lek. Generellt är eleverna medvetna om hur de ska vara mot varandra. Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete Vi lär av varandra Vi lär tillsammans Alla på skolan/fritids trivs och är trygga under skoldagen. Åtgärder: Upplägget med tillsammansaktiviteter kommer att fortsätta. Ansvarig: Rektor och personal Rutiner för akuta situationer: Arbetsgång för utredning och dokumentation Den person som ser, eller på annat sätt får kännedom om, att en elev/ett barn utsätts för trakasserier eller annan kränkning skall rapportera detta i första hand till den aktuella klassläraren/ansvarspedagogen. Rektor skall alltid informeras. Det är viktigt att vi reagerar även om händelsen inte verkar så allvarlig. Den kan vara det för den som blir utsatt. Både den som utsätter andra och den som blir utsatt måste få hjälp. Någon i elevhälsoteamet kan rådfrågas och stödja om man känner sig osäker i hur man skall agera i uppklarandet av en kränkningssituation. Specialpedagogen kan tillfrågas om man känner sig osäker på hur man ska agera i uppklarandet av en kränkningssituation. 1. Den utsatte och den/de som utsätter någon kallas omedelbart till samtal, var för sig, med sin klasslärare/ansvarspedagog. Uppgifterna dokumenteras i den särskilda blanketten för samtal vid diskriminering/kränkande behandling. (Se bilaga 1) 2. Rektor informeras 3. Klassläraren/ansvarspedagog informerar föräldrarna om det inträffade samt om hur skolan/förskolan fortsättningsvis kommer att agera i frågan. 4. Arbetslaget informeras för att kunna delta i det fortsatta arbetet.

5. En enkel utredning genomförs. Utredningen ska vara saklig. Tänk på att det är mycket viktigt att vi vuxna verkligen lyssnar på barnet som blivit utsatt. Vad har hänt? När och var hände det? Vem eller vilka utsätter eleven/barnet? Har det hänt tidigare? Glöm inte att samla fakta från alla vuxna som kommit i kontakt med eleven/barnet. 6. Rektor tar del av utredningen och vid behov fattar beslut om fortsatta åtgärder. 7. Föräldrarna informeras och bereds möjlighet att delta. 8. Åtgärdsprogram/handlingsplan upprättas. 9. Uppföljningssamtal för att försäkra sig om att kränkningarna har upphört görs alltid med berörda så länge behov finns. Även dessa samtal dokumenteras. 10. Utvärdering görs för att bedöma resultatet av de åtgärder som vidtagits och arbetslaget informeras. 11. Om åtgärderna inte får önskad effekt inbjuder rektor till elevvårdskonferens. 12. All dokumentation tillförs elevmappen. Bilaga 1 se nedan.

Dokumentation/utredning om diskriminering/kränkande behandling bilaga 1 Datum: Dokumenterat av: Elevens/barnets namn och klass/grupp: Vad har hänt: Vem rapporterar och hur lyder rapporten? (När? Var? Vem/vilka? Hänt tidigare? Föräldrar informerade. Arbetslaget informerat. Rektor informerad

bilaga 2 Uppföljning och utvärdering: Sexdrega skolas/fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 13/14 Utvärdering av främjande arbete mot kränkande behandling: Vi har arbetat efter våra mål och kommer att fortsätta. Vi-känslan finns på skolan. Den uppskattas och är värdefull. När det gäller organisationen runt vår fadderverksamhet behöver den förändras. Vår undervisning är inte organiserad i rena klasser utan grupper med blandade årskurser. För att underlätta genomförandet av fadderfadderbarn kommer vi inför nästa läsår schemalägga verksamheten för hela skolan samtidigt, med ett par gemensamma träffar per termin. Utvärdering gällande främja likabehandling oavsett kön: Vi strävar efter att ge alla individer lika stort utrymme. Skyltar på våra toaletter är borttagna, könsneutraliserade. Arbetet under insats har bedrivits och kommer att fortsätta. Eleverna beter sig respektfullt mot varandra. Utvärdering gällande främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Insatserna har genomförts. Vårt arbete och förhållande personal/barn/elever emellan grundar sig på respekt mot varandra men kommer att fortsätta. Åsikter om främlingsfientlighet blandat med frågor om hur människor kan behandlas olika har dykt upp hos elever och i undervisningssammanhang. Fortsatt arbete är värdefullt. Utvärdering gällande främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning: Se ovan. Utvärdering gällande främja likabehandling oavsett sexuell läggning: Se ovan. Alla årskurser har inte haft undervisning, samtal om olika familjesammansättningar. Det kommer att fortsätta under lå 14/15. Utvärdering gällande förebyggande åtgärder: Vårt arbete med att skapa vi-känsla ger resultat. Vi lär av varandra och vi umgås tillsammans. Att ha den här typen av förebyggande åtgärder är nödvändigt för att skapa grunden till en trygg skola/fritids. Upplägget på tillsammansaktiviteter kommer att fortsätta.

bilaga 3 Kvalitetsredovisning: Värdegrund Sexdrega skola/fritids, läsåret 13/14 Alla barn ska vara trygga och känna ett stort förtroende för de vuxna i verksamheten. Verksamheterna ska öka samverkansformerna med elever/barn och föräldrar. Indikatorer skolenkäten till elever och vårdnadshavare i åk 3 och 5 skolenkäten till elever (åk 5) och vårdnadshavare, Skolinspektionen enkätfrågor till övriga elever på skolan, utdrag ur ovanstående enkäter skolenkäten till Fritids, vårdnadshavare skolgårdskarta pedagogers reflektion trygghet, elevinflytande och föräldramedverkan plan mot diskriminering och kränkande behandling frånvarostatistik Resultat Trygghet Under läsåret har eleverna i åk 3 och 5 anonymt fått svara på ovanstående enkätfrågor. På frågorna om de känner sig trygga i skolan svarar de flesta eleverna att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Medelvärdet från elevernas svar (åk 3) ligger mellan 3,7 3,9 av 4 möjliga. Åk 5: 3,3 3,7 av 4 möjliga. Frågorna som handlar om förtroendet för de vuxna/bemötandet i skolan, är medelvärdet 3,9 hos eleverna i åk 3 och 3,7 av 4 hos åk 5. Det som avviker bland svaren är att när det gäller lugn och ro i klassrummet tycker femmorna att det kan bli bättre. (2,5 av 4 tycker att de kan arbeta i lugn och ro.) När det gäller svaren från Skolinspektionens enkät så har påståendet: Jag känner mig trygg i skolan fått 9.1 av 10. Och 9,5 av 10 svarar att de är trygga med de vuxna. Gällande studiero finns det även i denna enkät elever som tycker att vissa kamrater stör undervisningen. De övriga eleverna på skolan har fått svara på samma frågor som de åk 3 och 5 har besvarat. Överlag svarade eleverna att de känner sig trygga med varandra och med de vuxna. Det finns emellertid några elever som uttrycker att de inte alltid känner sig helt trygga under skol- och fritidstid. Det framkommer att elever på skolan inte alltid upplever studiero. Enkätfrågorna har också riktats till vårdnadshavare. I kommunenkäten fick vi in tre svar. (åk 3 och 5 tillsammans.) På skolinspektionens enkät svarade 22 vårdnadshavare, från F 6, dock inte på alla frågor. På påståendet: Mitt barn känner sig tryggt i skolan fanns svaren hos deltagande vårdnadshavare bland alternativen Stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet. Medelvärde 7 av 10. Påståendena om förhindrandet av kränkningar, medelvärde 6,7 av 10. Gällande studiero så tycker de flesta av svarande vårdnadshavare att det stämmer ganska bra, medelvärde runt 6 på de frågorna. Skolinspektionens beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn, 15 april 2014: Skolinspektionen har bl.a. granskat att rektor och lärare arbetar för att skapa en trygg miljö i skolan. Av tillsynen i Sexdrega skola har inte framkommit annat än att skolan följer bestämmelserna och arbetar för att skapa en trygg miljö.

Resultat Samverkan I och med att Sexdrega skola delvis är en B-skola är samverkansgraden hög. Undervisning sker dagligen i blandade grupper och i olika konstellationer. Trivselfaktorn bland eleverna är stor och de lär av varandra. Eleverna umgås över klass- och stadiegränser och visar överlag på stor glädje i umgänget. Framförallt så har de äldsta på skolan en positiv inverkan på stämningen. Ansvarstagandet över att alla ska trivas på t ex. fotbollsplanen är stort. Önskan om att i större utsträckning än idag få vara i mindre undervisningsgrupper, att få vara en egen klass, är dock vanligt förekommande. På Fritids anpassas aktiviteter och grupper utifrån ålder. Samverkansformer elev/personal sker dagligen. Genom Lärplattformen kan även digital kommunikation ske elev/personal eller personal/hem. För de yngre eleverna sker kommunikationen genom samtal, kontaktböcker och månadsblad/veckobrev. För eleverna på mellanstadiet används de tre rummen på Edwise: Veckobrevsrummet, Planeringsrummet och Läxrummet. På Fritids sker mestadels av dialog/info vid hämtning och lämning samt genom månadsblad. De vårdnadshavare som svarat på enkäten är nöjda med den information de får. När det gäller elevinflytande och lärarnas lyhördhet mot elevernas önskningar hamnar elevernas svar i svarsalternativen Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. De vårdnadshavare som har svarat tycker inte att samverkansgraden är så hög. Delaktighet och inflytande: 4,3 av 10. Det lägre betyget här gäller framförallt möjligheten att få framföra synpunkter innan viktiga beslut om skolans verksamhet, ex organisationsfrågor, fattas. Däremot får svar som: Jag får information om mitt barns utveckling och lärande eller Jag får den information från skolan som jag behöver, betydligt högre betyg men svarsfrekvensen är låg. Analys Trygghet Vi märker, och elever uttrycker, att trivselfaktorn på skolan är hög och man blir överlag respektfullt bemött. Under läsåret har vi haft en utvecklingsplan som gått ut på att revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling enligt DO s modell. Den är nu reviderad och vi tillämpar den. När det gäller studieron tror vi att det lägre resultatet delvis beror på att eleverna på mellanstadiet, under skoldagen, måste byta klassrum så ofta. Undervisningen sker både i klass och i storgrupp och detta gör att vid bytena av gruppkonstellationer, ämnen och klassrum kan viss oro uppstå innan alla är på plats. Vi tycker ändå att eleverna är mycket duktiga och undervisningen kommer snabbt igång. Elevernas uppfattning om vad som är studiero varierar. Både på skola och på Fritids har behovet funnits att jobba nära elever för att förhindra konflikter. Detta har gett positiva effekter. Ett långsiktigt arbete som i vissa fall även involverar Elevhälsan pågår. Gällande resultaten från vårdnadshavarna (Skola/Fritids) är det svårt att dra slutsatser då svarsfrekvensen är låg. Att notera -Trivsel och trygghet är större hos eleverna än vad vårdnadshavarna uppger i enkäten. Analys samverkan Att undervisa i B-form underlättar samarbete men kräver resurser då man undervisar olika årskurser samtidigt, ibland i olika ämnen/kurser. Elevernas önskemål om åldershomogena klasser kan därför inte alltid uppfyllas. Att klasser är små gör det enklare att hinna vara lyhörd för varje enskild elevs behov och önskemål. Är undervisningsgrupperna för stora försvåras detta. När det gäller samverkansgraden skola/hem är det svårt att dra en slutsats när svarsunderlaget är så litet. Vi försöker även här vara lyhörda mot de önskningar som kommer och skickar regelbundet hem information. När det gäller organisationsfrågor försöker vi vara så tydliga som möjligt och berätta/informera så fort vi vet. Fritidsenkäten visar att informationen som ges där är tillräcklig. Förslag till åtgärder för ökad trygghet/samverkan Att skapa trygghet är ett långsiktigt arbete där man inte alltid ser omedelbar effekt. Arbetet fortgår kontinuerligt och det är viktigt att vi vuxna, precis som idag, fortsätter att visa eleverna att vi hör, ser, bryr oss och åtgärdar, även om varje enskild elev inte ser/vet vad som görs. Vi är lyhörda mot barnens/elevernas behov och önskningar. Arbete på individ/klass/gruppnivå är viktigt och betydelsefullt.

Samarbete skola hem Elevhälsa fortsätter. Information via veckobrev eller månadsblad fortsätter. En utökad användning av Edwise som kontaktmöjlighet uppmuntras. Från vårdnadshavare till nya, blivande fritidsbarn, har det framkommit önskan och påminnelser om vikten av inskolningsbesök och behov att träffas mellan förskola/fritids. Detta görs idag men ska också försöka fortsätta med ökad omfattning. Dessutom ska vi fortsätta med att umgås över klassgränserna vi kontinuerligt diskutera med eleverna vad som behövs för att man ska känna sig trygg och vad som kan göras för att uppnå detta. (arbete med planen för diskriminering och kränkande behandling) eleverna uppleva och märka att alla vuxna ansvarar över alla barn.