E22/E4 Tvärförbidelse i Norrköpig, VO1804 1. Beskrivig av åtgärde Nuläge och brister: Det fis brister i koppligara mella Europavägara E4 och E22 samt mella dessa vägar och hamområdet i Norrköpig. De skyltade väge mella E4 (orr om Norrköpig) och E22 iebär e sex kilometer låg omväg jämfört med att åka geom cetrala Norrköpig. Det iebär att måga bilister väljer att åka de kortare väge (som dock ite ödvädigtvis är sabbare) geom Norrköpig, vilket leder till trägsel på vägätet samt försämrad luftkvalitet och ökat buller. Kopplige mella Europavägara och hamområdet, samt iom hamområdet, leder till att mycket tug trafik går via Hambro som ligger cetralt i Norrköpig. Samtidigt står cetrala Norrköpig för e förädrig där delar av de ire hame samt Butäge ska bli mer stadslika, vilket förutsätter att vägtrafike i områdea miskas. Åtgärdes syfte: Miska trafikbelastige i cetrala Norrköpig vilket iebär att områdea krig ire hame och Butäge ska kua utvecklas till ya bostadsområde som e del av cetrala Norrköpig och att buller- och miljöprobleme i cetrala Norrköpig ska miska. Förbättra tillgäglighete till Hädelö iklusive hamområdet för att det ska kua utvecklas som ett logistiskt av. Förbättra kopplige mella Europavägara. Syftet med att uppdatera de samlade effektbedömige är som uderlag till åtgärdsplaerige 2018-2029. Förslag till åtgärd: Kostade är 1111 mkr i prisivå 2015-06. Åtgärdera fis beskriva i rapporte, paket tre i "Åtgärdsvalsstudie Brister i aslutigar mella E4, E22 och Hame, Norrköpig". Kortfattat iebär åtgärdera tre ya vägsträckor: "Hädelölede" som är ca 3 km mella trafikplats Herstadberg över till Hädelö via e y bro, "Johaisborgsförbidelse" som är e kappt 3 km låg vägsträckig med bro över Motala ström strax öster om ierstade som förbider Ståthögalede med Söderlede, Sadbyhovskroke som är e kort vägförbidelse uder stambaa mella Ståthögaväge och Riksväge. På Söderlede byggs fyra körfält mella trafikplats Ljura och Sjötullsgata (där Johaisborgsförbidelse tar vid). Vidare görs åtgärder för att förbättra kollektivtrafikes framkomlighet i stråket Hambro - Östra Promeade - Söderköpigsväge i form av ya busskörfält. Tug trafik förbjuds på del av Östra Promeade för att udvika såda geomfartstrafik geom cetrala Norrköpig. Hastighete säks på Söderköpigsväge och Ståthögaväge frå 80 till 60 km/h. Trafikplats Ljura apassas så att trafik söderifrå på E22 aturligt leds er på Söderlede istället för Söderköpigsväge (direkt mot cetrala Norrköpig). Utöver detta äve åtgärder i form av gröa resplaer för arbetsplatser, ökade parkerigsavgifter, förbud mot farligt gods i cetrala Norrköpig, förbättrad turtäthet på kollektivtrafike och förbättrade och ya GC-vägar. Sida 1 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 1 Samhällsekoomiskt aalysresultat - sammafattig Kalkylresultat: Nettouvärde, mkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkyle + Övriga effekter som ej värderats i kalkyle => Sammavägd Samhällsekoomisk lösamhet -548 Negativt Olösam Tabell 2 Effekter som igår i de samhällsekoomiska aalyse - sammafattig Effekter som har värderats i kalkyle Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mkr) Diagram Reseärer Godstrasporter Persotrasp.företag Trafiksäkerhet Restid: -57,7 kptim/år Restid gods: -93,7 kptim/år Biljettitekter: 0,1 mkr/år Dödade och svårt skadade: -0,61 DSS/år 132 698 1 114 2. Samhällsekoomisk aalys Klimat Hälsa Ladskap Övrigt SamEk Iv. Nettouvärde Nyckeltal utifrå prissatta effekter NNK-i= -0,35 Berörd/påverkad av effekt Klimat CO2-utsläpp: 1,012 kto/år Utsläpp av luftföroreigar Iformatiosvärde NNK = Ladskapseffekter får ite igå i dea tabell DoU-kostad: 2781,4 mkr/år Auitetskostad: 74 mkr/år Bedömig Försumbart Sammavägd bedömig -29 49 62-1 576-548 NNK-i KA *= Effekter som ite har värderats i kalkyle Kortfattad beskrivig och bedömig Margiell påverka -0,5 NNK-idu= -0,34 Miljö Hälsa Försumbart Negativt påverka på buller och luft i cetrala Norrköpig geom att trafik leds ut frå cetrala Norrköpig. Ladskap Negativt Nya broar påverkar ladskapet och Hädelölede ligger i ärhet till aturområde på Hädelö. Reseärer Restidsvister till följd av miskade köer samt kollektivtrafikkörfält med sigalprioriterig. Godstrasporter Försumbart Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Övrigt Persotrasportföretag Försumbart Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Trafiksäkerhet Förbättrade GC-vägar ökar trafiksäkerhete. Övrigt Medger stadsutvecklig krig uvarade Ire Hame Sammavägt effekter som ej igår i uvärde *Käslighetsaalys med högre kostad; successivkalkyl 85% eller motsvarade De positiva effektera kommer av att stadsutvecklige i Ire hame möjliggörs och att förbättrigar sker för såväl gåede, cyklister, kollreseärer som bilister. Negativa effekter är främst kopplade till påverka på ladskapet. Sida 2 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 3 Fördeligsaalys - sammafattig 3. Fördeligsaalys Störst ytta/ fördel För- deligsaspekt Kö: restid, reskost, restidsos äkerhet Neutralt Natioellt Lä Östergötlad Kommu Norrköpig Närigsgre Trafikater, trasporter, extert berörda Godstrasp orter Trafikslag Flytade raffierade petroleumpr odukter och spillolja Gods-väg Åldersgrupp Neutralt Lokalt/ Regioalt/ Natioellt/I teratioellt Åtgärdsspecifik fördeligs aspekt (störst) egativ ytta/ ackdel Neutralt Neutralt Neutralt Norrköpig Klimat: Extert berörda Aa: Neutralt Bil Neutralt 4. Trasportpolitisk målaalys Tabell 4 Trasportpolitisk målaalys - sammafattig Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgaras resor Närigslivets trasporter Tillgäglighet regioalt/ läder Jämställdhet Fuktioshidrade Bar och uga Kollektivtrafik, gåg och cykel Klimat Hälsa Ladskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pedlig Tillgäglighet storstad Iterregioalt Jämställdhet trasport Lika möjlighet Kollektivtrafikätet Skolväg Gåg & cykel, adel Kollektivtrafik, adel Mägd perso- och lastbilstrafik Eergi per fordoskilometer Eergi bygg, drift, uderhåll Mäiskors hälsa Befolkig Luft Vatte Mark Materiella tillgågar Ladskap Biologisk mågfald, växtliv, djurliv For- och Kulturlämigar, Aat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade bidrag bidrag bidrag Iget bidrag bidrag Iget bidrag Iget bidrag Iget bidrag Iget bidrag Iget bidrag bidrag Iget bidrag Iget bidrag Negativt bidrag Iget bidrag Negativt bidrag Iget bidrag Negativt Bedöms ite f Negativt Negativt bidrag Sida 3 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Målkoflikter Byggadet av Hädelölede och Johaisborgsläke medför att vägtrafike (i syerhet för gods) kommer att öka vilket går emot de klimatmål som fis både atioellt och lokalt. Bidrag till e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig Åtgärdera bidrar till att styra bort biltrafik frå cetrala Norrköpig, vilket möjliggör e stadsutvecklig i ire hame och bättre luft och midre buller i cetrala delara av stade. Godstrasporter får miskade restider och ökad tillförlitlighet till och frå Norrköpigs ham. Detta riskerar dock miska järvägstrasportera, vilket ite går i riktig mot e hållbar trasportförsörjig. De ya vägara bidrar saolikt till att vägtrafike ökar totalt sett, trots åtgärder på kollektivtrafik och GC-trafike. Byggadet av Hädelölede påverkar bostadsområdet Herstadberg och vissa miljöer på Hädelö egativt. Sida 4 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
1. Beskrivig av åtgärde 1.1 Sammafattade beskrivig av åtgärde Tabell 1.1 Sammafattade tabell - beskrivig av åtgärde Åtgärdsam E22/E4 Tvärförbidelse i Norrköpig Äredeummer TRV 2015/14390 Objekt-id Sammahag Lä VO1804 Östergötlad Koordiater startpukt Koordiater målpukt Tabell 1.2 Sammafattade tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättade av de samlade effektbedömige Nam och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilke aktör som föreslagit att åtgärde ska geomföras Nam och datum för seaste ställigstagade före upprättadet av samlad effektbedömig Betydade miljöpåverka? Åtgärdsvalsstudie ÅVS Brister i aslutigar mella E4, E22 och Hame i Norrköpig, 2015-xx-xx, Trafikverket Regio Öst Aat: I Natioell pla för periode 2014-2025 pekas "Brister i aslutigar, E22 och E4 Norrköpig" ut som e brist och där ÅVS bör göras.de tidigare plaerade Norrlede fis ite med i de atioella plae. Ej prövat Är MKB gjord? Iebär befitliga förhållade att ormer överskrids eller lagar överträds? Aat: MKB gjordes i sambad med vägutredige för Norrlede (som Hädelölede är e del utav), dock ite för övriga åtgärder. Ja, svårt att uppå miljökvalitetsorm för PM10 (mätstatio Östra Promeade). Om ormer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärde till att ormer överskrids eller lagar överträds i aa del av trasportsystemet? Delvis, trafike i cetrala Norrköpig (Hambro och Östra Promeade) kommer att miska kraftigt vilket saolikt gör att miljökvalitetsormera ka uppås. Risk för överskridade av bullerormer på Söderlede. Sida 5 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
1.2 Kompletterade diagram, figurer eller kartbilder Ifoga evetuellt diagram, figur eller bild här Ifoga evetuellt diagram, figur eller bild här Ifoga evetuellt diagram, figur eller bild här Sida 6 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
1.3 Nuläge och brister Det fis brister i koppligara mella Europavägara E4 och E22 samt mella dessa vägar och hamområdet i Norrköpig. De skyltade väge mella E4 (orr om Norrköpig) och E22 iebär e sex kilometer låg omväg jämfört med att åka geom cetrala Norrköpig. Det iebär att måga bilister väljer att åka de kortare väge (som dock ite ödvädigtvis är sabbare) geom Norrköpig, vilket leder till trägsel på vägätet samt försämrad luftkvalitet och ökat buller. Kopplige mella Europavägara och hamområdet, samt iom hamområdet, leder till att mycket tug trafik går via Hambro som ligger cetralt i Norrköpig. Samtidigt står cetrala Norrköpig för e omdaig, där delar av de ire hame samt Butäge ska bli mer stadslika, vilket förutsätter att vägtrafike i områdea miskas. Höghastighetsbaa Ostläke kommer att skära av vissa av gatora och leda till e besvärligare trafiksituatio, både uder byggtide och därefter. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokaliserig av service och hadel Distasarbete Resvaor och/eller godsflöde Norrköpig är Sveriges 8:e största kommu befolkigsmässigt. Åtgärdera sträcker sig frå cetrala Norrköpig med stadsbebyggelse ut till stades ytterkater där idustiområde bladas med trafikleder och aturområde. I Norrköpig fis både e livskraftig cityhadel, köpcetrum i Hageby i södra dele av stade och ett bilberoede hadelsområde i Igelsta i orr dele av stade. Cirka 4 miljoer to gods passerar via Norrköpigs ham varje år. Haterade cotaiervolymer motsvarar 75 000 TEU. Av godset är 34 % petroleumprodukter, 22 % jordbruksprodukter, 21 % skogsprodukter, 13 % gods i cotaier, 10 % bladgods. Färdmedelsfördelig persotrafik Färdmedelsfördelig godstrafik Gågväges lägd: Gågväges stadard: Gågtrafik: Bil 53 %, Gåg 19 %, Buss/spårvag 12 %, Cykel 9 %,, Övriga 4 %, Tåg 3 % (Avser huvudfärdmedel, ej viktat efter resas lägd. Källa: RVU Norrköpigs kommu 2014.) 90 % av godset kommer till eller går frå hame med sjöfart. Cykelväges lägd: Cykelväges stadard: Cykeltrafik: Väglägd: Vägstadard: Vägtrafik: 9 km (avser sträcka befitlig väg som påverkas av åtgärder Varierade frå stadsgata till 2+2-väg Haholmsväge (vid Hädelöbro), ÅDT 8000 f/d. Hambro ÅDT ca 25 000 f/d, Ö. Promeade ÅDT ca 7 000-9 000 f/d, Söderköpigsväge ÅDT 8 000 f/d, Ståthögaväge ÅDT 17 000-28 000 f/d (beroede på sitt). Uppgift sakas om lastbilsadel. Mätår 2014. Fartygsklass: Trafik i farled/ham: Flöde i farled/ham: Norrköpigs ham tar emot cirka 1100 fartyg/år. Cirka 3,5 miljoer to gods via Norrköpigs ham (sjöväge). Iga persotrasporter. Sida 7 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
1.4 Fyrstegsaalys Åtgärdsvalsstudie med workshops där åtgärder iom steg 1-4 har tagits fram. Iom steg 1-2 har åtgärder tagits fram iom följade område: Fysisk plaerig, ITS, Miljöåtgärder, Mobility Maagemet, Prioriterig av cykel och kollektivtrafik, reglerig av fordo och verksamheter, styrig/reglerig/lagstiftig, skatter/avgifter/subvetioer och övrigt. Iom steg 3-4 fis det med e mägd olika åtgärder: Puktvisa åtgärder i vägätet, ya vägläkar, paket för förbättrad kollektivtrafik, GC-åtgärder och åtgärder på järvägsätet. 1.5 Syfte SEBe uppdateras iför åtgärdsplaerige 2018-2029. Åtgärdera görs av flera skäl: Miska trafikbelastige i cetrala Norrköpig vilket iebär att områdea krig Ire hame och Butäge ska kua utvecklas till ya bostadsområde som e del av cetrala Norrköpig och att buller- och miljöprobleme i cetrala Norrköpig ska miska. Förbättra tillgäglighete till Hädelö iklusive hamområdet för att det ska kua utvecklas som ett logistiskt av. Leda om trafike framförallt till Hädelölede, Johaisborgsförbidelse och Söderlede. Förbättra kopplige mella Europavägara. 1.6 Förslag till åtgärd/er Åtgärdera fis beskriva i rapporte, paket tre i "Åtgärdsvalsstudie Brister i aslutigar mella E4, E22 och Hame, Norrköpig". Kortfattat iebär åtgärdera tre ya vägsträckor: "Hädelölede" som är ca 3 km mella trafikplats Herstadberg över till Hädelö via e y bro, "Johaisborgsförbidelse" som är e kappt 3 km låg vägsträckig med bro över Motala ström strax öster om ierstade som förbider Ståthögalede med Söderlede, Sadbyhovskroke som är e kort vägförbidelse uder stambaa mella Ståthögaväge och Riksväge. På Söderlede byggs fyra körfält mella trafikplats Ljura och Sjötullsgata (där Johaisborgsförbidelse tar vid). Vidare görs åtgärder för att förbättra kollektivtrafikes framkomlighet i stråket Hambro - Östra Promeade - Söderköpigsväge i form av ya busskörfält. Tug trafik förbjuds på del av Östra Promeade för att udvika såda geomfartstrafik geom cetrala Norrköpig. Hastighete säks på Söderköpigsväge och Ståthögaväge frå 80 till 60 km/h. Trafikplats Ljura apassas så att trafik söderifrå på E22 aturligt leds er på Söderlede istället för Söderköpigsväge (direkt mot cetrala Norrköpig). Utöver detta äve åtgärder i form av gröa resplaer för arbetsplatser, ökade parkerigsavgifter, förbud mot farligt gods i cetrala Norrköpig, förbättrad turtäthet på kollektivtrafike och förbättrade och ya GC-vägar, me effektera av dessa har ite kuat hateras i Sampers och bidrar till NNK edast i form av ivesterigskostade. Effektera av dessa hateras istället i ord i dea SEB. Sida 8 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Vilka steg 1-åtgärder för persotrasporter igår? Vilka steg 1-åtgärder för godstrasporter igår? Vilka steg 2-åtgärder för persotrasporter igår? Åtgärder (t.ex. gröa resplaer) mot vissa arbetsplatser. Ökade parkerigsavgifter. Förbud mot trasporter av farligt gods i cetrala Norrköpig (i och iom rige N. Promeade, Hambro, Ö. Promeade, S. Promeade och Kugsgata), udataget sådaa trasporter som ska till/frå adresser i detta område. Förbud mot tug trafik på del av Östra Promeade. Förbättrad kollektivtrafik frå agräsade orter (turtäthet, framkomlighetsåtgärder). Prioriterig av kollektivtrafik i korsigar. Kollkörfält på Hambro, Ö.Promeade (söderut) och Söderköpigsväge. Säkt hastighet på Söderköpigsväge (till 60 km/h). Säkt hastighet på Ståthögalede (till 60 km/h). Förbättrade GC-vägar Vilka steg 2-åtgärder för godstrasporter igår? Vilka steg 3-åtgärder igår? Vilka steg 4-åtgärder igår? Samordad varudistributio Ombyggad av trafikplats Ljura så att trafike frå E22 ite leds i mot Söderköpigsväge. Fyra körfält på Söderlede öster om trafikplats Ljura. Förbättrade GCvägar. "Hädelölede", y väg frå trafikplats Herstadberg över till Hädelö. "Johaisborgsförbidelse", y väg över Motala ström mella Söderlede och Ståthögaväge. "Sadbyhovskroke", kortare vägförbidelse uder stambaa för att förbida Ståthögalede med Riksväge. Gågväges lägd: Gågväges stadard: Gågtrafik: Cykelväges lägd: Cykelväges stadard: Cykeltrafik: Väglägd: Vägstadard: Cirka 7 km y väg (Hädelölede 3 km, Johaisborgsförbidelse 3 km och Sadbyhovskroke < 1 km) samt cirka 3 km ombyggd väg (Söderlede). Hädelölede: Valig väg mist 9 meter bred, 80 km/h. (Bro dimesioeras för framtida 4- fältig väg). Johaisborgsförbidelse, 2+2 väg, 60 km/h, Sadbyhovskroke,1+1 väg, 60 km/h, Söderlede, 2+2 väg, 80 km/h Vägtrafik: Ståthögaväge har vid Johaisborgsläkes aslutig 28 000 f/d (uläge) och vid Sadbyhovskroke 17 000 f/d. Söderlede (söder om Lidöväge) har 14 000 f/d. Sida 9 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
1.7 Åtgärdskostad och fiasierig Tabell 1.3 Åtgärdskostad i löpade priser Nam på kostadskalkyl Åtgärdskostad i löpade priser (mkr) Datum för upprättad kostadskalkyl Prisivå Beräkigsmetod Huvud-aalyses utredigsalterativ. Nomiell åtgärdskostad Bilaga_2_VO1804_ E22E4_Hame_N orrköpig_avsgki_ 170213 1111 2016-08-25 2015-06 GKI Huvud-aalyses Tabell 1.4 Åtgärdskostad och fiasierig Evetuell uppdelig på fias eller fiasiär Åtgärdskostad per fiasiär (mkr) Sammalagd åtgärdskostad (mkr) Prisivå Beräkigsmetod Huvud-aalyses utredigsalterativ. Nomiell åtgärdskostad Kadidat till atioell pla 2018-2029 1111,0 1111 2015-06 Prisivåomräkig av GKI 1.8 Plaerigsläge Åtgärdsvalsstudie avslutad. Briste fis utpekad i atioell pla 2014-2025. 1.9 Relatio till adra åtgärder Byggadet av Ostläke geom Norrköpig iebär påfrestigar på trafike geom delar av Norrköpig. Hädelölede skulle kua avädas som omledigsväg för att uderlätta byggadet av Ostläke. Johaisborgsläke ka förmodlige ite slutföras (dele över uvarade godsbagård) förrä godsbagårde flyttat till Malmöladet och arbetea med Ostläke är uder avslutade. 1.10 Övrigt Kombiatioe Hädelölede - förbättrigar på Haholmväge och Kommedatväge - Johaisborgsförbidelse - förbättrigar på Söderlede ka ses som ett alterativ istället för plaerade Norrlede. Medfiasierig är aktuellt med Norrköpigskommu, vid upprättade av SEB är summora ej fastställda. Sida 10 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
2. Samhällsekoomisk aalys Samhällsekoomisk aalys (äve kallad samhällsekoomisk lösamhetsbedömig eller kostads-yttokalkyl) iebär att ma med metode CBA (cost-beefit aalysis) gör e värderig och sammaräkig av samtliga relevata samhällsekoomiska effekter av e åtgärd. De samhällsekoomiska aalyse iebär e sträva mot målet om samhällsekoomisk effektivitet geom att ma tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Eligt detta kriterium leder e åtgärd till e ökig av samhällets totala välfärd om summa av alla positiva yttoeffekter av åtgärde mius summa av alla egativa yttoeffekter (de totala kostade) av åtgärde är större ä oll. Med adra ord, e åtgärd är lösam om de totala samhällsekoomiska itäktera är större ä de totala samhällsekoomiska kostadera. Värderige av effektera baseras på markadsekoomiska priciper härledda frå målet om total samhällsekoomisk effektivitet. Vissa effekter värderas geom markadspriser meda adra effekter värderas geom beräkade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräkade priser, sammaställs i själva kalkyle. För att aalyse ska bli fullstädig måste emellertid kalkyldele kompletteras med e beskrivig av de svårvärderade effekter som ite har varit praktiskt möjliga att värdera och ikludera i kalkyle. De svårvärderade effektera beskrivs i måga fall edast verbalt me de ka äve kvatifieras. 2.1 Effekter som värderats moetärt (igår i beräkat ettouvärde) 2.1.1 Kalkylförutsättigar 2.1.1.1 Allmäa kalkylförutsättigar Tabell 2.1 Allmäa kalkylförutsättigar för samhällsekoomisk kalkyl Progos persotrafik - huvudaalys Avvikelse frå progos persotrafik Progosverktyg - persotrafik.6 Progos godstrafik - huvudaalys Avvikelse frå progos godstrafik Progosverktyg - godstrafik Befolkigssceario Ekoomiskt sceario Närigslivssceario Övrig scearioiformatio Trafikerig - kollektivtrafik Trafikerig - gods Ifrastrukturät Avvikelse frå ASEK Kalkylräta % 3,5% Progosår 1 2040 Diskoterigsår 2020 Ekoomisk livslägd (projektspecifik), atal år 40 Kalkylperiod frå startår för effekter Eligt Perso2040_160401 Eligt Perso2040_160401 ASEK-versio ASEK 6.0 Prisivå för kalkylvärde Öppigsår Utföradetid/byggtid, atal år (projektspecifik) Kalkylverktyg - samhällsekoomi Kalkyldatum Perso2040_160401 Eligt Perso2040_160401 Nej 2020 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättigar för att validera kalkylresultatet Nej Eligt Perso2040_160401 Eligt Perso2040_160401 Eligt Perso2040_160401 2014-medel 4 40 Exekv.tillfälle 2016-11-07 20:26:05 Sida 11 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökig [%] Tidsperiod Persobil 1,11% Lastbil Kommetar till tabell 2.2: 2.1.1.4 Kostader 1,11% Tabell 2.3 Nomiell åtgärdskostad (successivkalkyl eller aa metod) och samhällsekoomisk ivesterigskostad Aalysivå Huvudaalys Huvudsceario Årlig före 2040 Årlig efter 2040 Referessceario: 0,53% 0,53% Käslighetsaalys - alterativ ivesterigskostad Alterativ Utredigs-alterativ Jämförelse-alterativ Utredigs-alterativ Jämförelse-alterativ Kalkylmetod åtgärdskostad Grov kostadsidikatio Grov kostadsidikatio gåger 1,3 Basår för peigvärde 2015-06 2014-medel 2014- medel 2015-06 2014- medel 2014-medel Nomiell åtgärdskostad 1111 1444 0 Samhällsekoomisk ivesterigskostad ikl. skattefaktor 1576 0 2049 0 Sida 12 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekoomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekoomi Kalkylmetod för åtgärdskostad Samhällsekoom-isk ivest- Nettouvärdeerigskostad (mkr) ikl skattefaktor (mkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudaalys Grov kostadsidikatio 1 576-548 -0,35-0,34 Käslighetsaalys Högre ivesterigskostad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarade Grov kostadsidikatio gåger 1,3 2 049-1 021-0,50-0,48 Käslighetsaalys CO2- värderig=3,50 kr/kg Grov kostadsidikatio 1 576-608 -0,39-0,37 Käslighetsaalys Trafiktillväxt 0% frå basåret Grov kostadsidikatio 1 576-1 065-0,68-0,66 Käslighetsaalyser Käslighetsaalys Trafiktillväxt 50% högre frå basåret och jämfört med huvudkalkyle Grov kostadsidikatio 1 555-423 -0,27-0,26 Käslighetsaalys Trafiktillväxt 12% lägre persobilstrafik år 2040 och Grov oförädrad volym kostadsidikatio lastbilstrafik jämfört med dages ivå (2014). 1 576-1 104-0,70-0,68 * Nettouvärdet är lika med summa av uvärdet av alla positiva och egativa yttoeffekter (årliga samhällsekoomiska itäkter och kostader) mius ivesterigskostade. ** Nettouvärdeskvote NNK-i är ettouvärdet dividerat med de samhällsekoomiska ivesterigskostade. ***Nettouvärdeskvote NNK-idu är lika med ettouvärdet dividerat med summa av de samhällsekoomiska ivesterigskostade och uvärdet av ettoförädrige av drift- och uderhållskostader för ifrastrukturhållare. Sida 13 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
2.1.2.2 Samhällsekoomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärde som är samhällsekoomiskt relevata och som har kvatifierats och värderats moetärt (geom markadspris eller skuggprisvärderig, direkt kostadsberäkig eller alterativkostadsvärderig). Samhällsekoomiskt relevata effekter ska fias med i de samhällsekoomiska aalyse atige som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall e effekt är kostaterad och evetuellt kvatifierad me ite värderad redovisas de verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas e viss effekt atige moetärt värderad i tabell 2.5a eller ebart beskrive i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid de moetära värderige av e effekt edast vissa delar av effektes samhällsekoomiska kosekveser. I sådaa fall ka ma komplettera de moetära värderige av effekte i tabell 2.5a med e beskrivig i tabell 2.6a av de delar av effekte som ite igår i värderige. Beräkigara i avsitt 2.1 och bedömigara i avsitt 2.2 är uderlag för de sammavägda bedömige av om åtgärde är lösam eller olösam. De bedömiga görs i avsitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkig av samhällsekoomiskt ettouvärde Effekter som värderats moetärt och som igår i beräkig av ettouvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbeämig och kortfattad beskrivig Ex på årlig effekt för progosår 1 2040 Nuvärde detaljerat (mkr) Nuvärde översiktligt (mkr) Beräk-at med verktyg Restid pb, regioalt tjäste Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). -3,7 kptim/år 33 Restid pb, lågväga tjäste Restid pb, regioalt arbete Restid pb, regioalt övr. privat Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). 0,0 kptim/år 19-27,9 kptim/år 76-26,2 kptim/år 48 Beräkad med makro Restid pb, lågväga arbete & övr. Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). 0,0 kptim/år 42 Beräkad med makro RESENÄRER Reskostad pb, regioalt tjäste Reskostad pb, lågväga tjäste 0,1 mkr/år mkr/år -2-14 132 Beräkad med makro Reskostad pb, regioalt arbete 0,4 mkr/år -8 Reskostad pb, regioalt övr. privat 0,9 mkr/år -19 Reskostad pb, lågväga arbete & övr. mkr/år -42 Beräkad med makro Sida 14 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
TRAFIKANT EFFEKTER Restid pb yrkestrafik Restid lastbil (uta släp) Restid lastbil (släp) Reskostad pb yrkestrafik Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). Effekte för progosåret avser persotimmar (kptim/år). -25,2-52,0-16,6 0,10896 kptim/år kptim/år kptim/år mkr/år 196 405 129-2 Reskostad lastbil (uta släp) 1,42231 mkr/år -29 GODSTRANSPORTER Reskostad lastbil (släp) Trasporttid gods pb yrkestrafik Trasporttid gods lastbil (u. släp) 0,95119 mkr/år -0,0629 mkr/år -0,303 mkr/år -20 1 6 698 Trasporttid gods lastbil (släp) -0,5638 mkr/år 12 Vägavgifter/ vägskatt pb yrkestrafik 0,00038 mkr/år 0 Vägavgifter/ vägskatt lastbil (u. släp) 0,00006 mkr/år 0 PERSONTRANSPORT- FÖRETAG Vägavgifter/ vägskatt lastbil (släp) Biljett-itäkter Fordoskostader för kollektiv-trafik Moms på biljett-itäkter 0,00001 mkr/år 0,07 mkr/år -0,01 mkr/år 0,00393 mkr/år 0 1 0 0 1 TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet-totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostad Förädrig av statistiskt förvätat atal dödade Förädrig av statistiskt förvätat atal svårt skadade 114-0,0076 D/år Ej beräkat -0,6022 SS/år Ej beräkat 114 KLIMAT CO2- ekvivaleter Avser koldioxid 1,01 kto/år -29-29 Sida 15 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Luft - Partiklar Avser NOX, VOC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolväte Svaveldioxid Partiklar -7,771-3,071 0,004-0,074 to/år to/år to/år to/år 49 Ej beräkat Ej beräkat Ej beräkat Ej beräkat 49 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Margiellt slitage kollektiv-trafik 0,00 mkr/år 0 0 Drivmedelsskatt för vägtrafik, regioalt 5,46539 mkr/år 113 BUDGETEFFEKTER Drivmedelsskatt för vägtrafik, lågväga Vägavgifter/ vägskatt 14 0,00522 mkr/år 0 121 Moms på biljett-itäkter Moms fordoskostader 0,00393 mkr/år 0,29777 mkr/år 0-6 DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD DoU vägtrafik Drift- och uderhållskostad för väg uder kalkylperiode 2781,4 mkr/år -59-59 MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekte år 2040 avser auitetsberäkad samhällsekoomisk ivesterigskostad iklusive skattefaktor 74 mkr/ år -1 576-1 576 NETTONUVÄRDE -548 Sida 16 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 2.5b Beskrivig av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivig och referes till uderliggade dokumetatio. Effektera redovisas i tabell 2.5a (hävisas i tabell 2.5a till dea tabell med referes ummer) uder de rubriker där de hör hemma me orsake till att de uppstår beskrivs samlat i dea tabell. Defiitio Beskrivig av de specialla orsake till att vissa effekter uppstått Motiverig 2.1.2.3 Diagram med diskoterade yttor och kostader 1000 500 0-500 -1000-1500 -2000 2.2 Effekter som ite värderats moetärt (igår ite i beräkat ettouvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekoomiskt relevata effektera av åtgärde som av olika skäl ite varit möjliga att värdera moetärt. Normalt sett redovisas e samhällsekoomisk effekt atige i tabell 2.5a eller 2.6a. Det ka emellertid vara så att edast delar av effektes samhällsekoomiska kosekveser ka värderas moetärt. I sådaa fall ka det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekte som ite igår i värderige i tabell 2.5a. Beräkigara i avsitt 2.1 och bedömigara i avsitt 2.2 är uderlag för de sammavägda bedömige av om åtgärde är lösam eller olösam. De sammavägda bedömige görs i avsitt 2.3. Sida 17 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 2.6a Effekter som ite värderats moetärt Effekter som ite igår i beräkige av ettouvärde me som igår i de sammavägda bedömige Berörd/ påverkad av effekt Effektbeämig, kortfattad beskrivig och bedömig Ex på årlig effekt 2040 Bedömig Sammavägd bedömig Bedömt av RESENÄRER Förseigar och trafikstörigar Sampers ka ite hatera köeffekter fullt ut, verktyget uderskattar dem. Det fis således positiva effekter som ej igår i ettouvärdet. Kollektivtrafikkörfält och sigalprio ökar framkomlighete för kollektivtrafike, igår ej i sampers. Reskostad - total Ökade parkerigskostader Försumbart TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - total Förseigar och trafikstörigar Restid - lastbil Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Ige effekt Ige effekt Ige effekt Försumbart PERSONTRANSPORT- FÖRETAG Biljettitäkter Trafikerigskostad Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Ige effekt Ige effekt Försumbart TRAFIK- SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet-totalt Förbättrade gåg- och cykelvägar hateras ite i. KLIMAT CO2- ekvivaleter Förbättrigar i kollektivtrafike och GC-ätet ger omfördelig frå biltrafik. Förbättrad vägstadard ka leda till iducerad trafik. Försumbart Försumbart Sida 18 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Mäiskors hälsa - buller Luft - Partiklar Mäiskors hälsa - fysisk aktivitet Itråg i Ladskap - skala, struktur och visuell karaktär Itråg i Ladskap effekter på for- och kulturlämig ar Trafik flyttas frå bullerkäsliga område till midre käsliga område. Behöver utredas vidare. Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Större möjligheter till GC- och kollektivtrafikresor iebär att mäiskor rör sig mer vilket är positivt för hälsa. Hädelöledes bro över vattet och över Hädelö påverkar ladskapets visuella itryck. Likaså kommer ya bro över Motala ström påverka ladskapet. Formie ka komma att påverkas lägs Hädelsöledes sträckig. Okät Ige effekt Negativt Negativt Försumbart LANDSKAP Barriäreffekter övrig trafik (ikl cykel och gåg) Bro för Hädelölede påverkar båttrafike. Försumbart Negativt Barriäreffekter djurliv Ny väg på Hädelö kommer dela aturområde och leda till barriäreffekt för djurlivet. Negativt Barriäreffekter övrig trafik (ikl cykel och gåg) Ny cykelvägar ger bättre förutsättigar att ta sig till/frå Hädelö och Malmöladet. ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Stadsomvadlig Möjlighet att stadsomvadla Ire Hame till bostadsområde. INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Ibesparade kostader i JA Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Ige effekt KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Uderhåll Effekte fågas i de samhällsekoomiska kalkyle Ige effekt Motiverig: Sida 19 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 2.6b Beskrivig av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivig och referes till uderliggade dokumetatio. Effektera redovisas i tabell 2.6a (hävisa i tabell 2.6a till dea tabell med referesummer) uder de rubriker där de hör hemma me orsake till att de uppstår beskrivs samlat i dea tabell. Defiitio Beskrivig av de specialla orsake till att vissa effekter uppstått Motiverig Tabell 2.6c Sammavägig av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej igår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammavägt) + Övriga effekter som ej igår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammavägt) => Samtliga effekter som ej igår i NNV (detaljerad sammavägig) => Samtliga effekter som ej igår i NNV (övergripade sammavägig) Negativt Positiv (lite) Vilke kompetesivå har de som gjort bedömige? Motiverig: Miljöeffektera är både positiva och egativa om ä övervägade egativa. På de positiva sida fis bättre miljö i ierstade i form av midre buller och bättre luft. På de egativa sida fis de påverka som ya vägar faktiskt har, äve om det egetlige bara är på Hädelö som det fis område med aturvärde som påverkas. Tillsammas med övriga effekter så görs bedömige att sammavägige av alla effekter i tabell 2.6a blir ågot positiv. Sida 20 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
2.3 Sammavägig av åtgärdes samhällsekoomiska lösamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammavägd samhällsekoomisk lösamhet Tabell 2.7 Bedömigsrestriktio för samhällsekoomiska bedömigar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabelle bedömda av: Huvudaalyses utredigsalterativ. Nomiell åtgärdskostad. Bedömig 1 111 Sammavägig av ej prissatta effekter utförd av: Storleke på åtgärdskostade tillåter edast avädade av avacerade bedömigsregler. Nedaståede parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Progos och idata (förutsätter väl dokumeterat eller expertbedömt uderlag): Motiverig Sammavägda ej prissatta effekter: Detaljerat iformatiosvärde för NNK-i Övergripade grad av iformatiosvärde för NNK-i -0,35 Uderskattar delvis De samhällsekoomiska kalkyle ova är behäftad med osäkerheter då progosmodelle Sampers ite har kuat hatera effektera av de ya vägara på ett helt korrekt sätt. Saolikt uderskattas de positiva effektera. Positiv (lite) OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 24 Möjlig maximal sammavägd samhällsekoomisk lösamhet Olösam 2.3.2 Slutligt bedömd sammavägd lösamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammavägd lösamhet Slutlig sammavägig bedömd av: Olösam Motiverig: Åtgärder ases som olösam eftersom de samhällsekoomiska kalkyle visar ett egativt resultat samt att de ej prissatta effektera är svagt positiva. Sida 21 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
3. Fördeligsaalys De samhällsekoomiska aalyse (CBA) baseras på pricipera för samhällsekoomisk effektivitet geom kriteriet för samhällsekoomisk lösamhet. Detta kriterium iebär att samhällets totala välfärd ases öka om summa av alla positiva yttoeffekter av åtgärde mius summa av alla egativa yttoeffekter (de totala kostade) av åtgärde är större ä oll. De traditioella samhällsekoomiska aalyse tar emellertid ite häsy till vem som får ytta eller drabbas av kostadera, vem som vier och vem som förlorar på åtgärde. Därför ka de samhällsekoomiska aalyse behöva kompletteras med iformatio om fördeligseffektera av de aalyserade åtgärde. E såda aalys visar hur ytta och kostadera av de aktuella åtgärde fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvior och mä, för olika ålders- och ikomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av ladet. I tabell 3.1 redovisas - om iget aat sägs - hur direkta förädrigar av ytta (fördelar eller itäkter respektive ackdelar eller kostader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördeligskosekvesera är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas äve av idirekta effekter som ka uppstå till exempel geom markadsförädrigar och ädrigar i skatte- och trasfererigssystem. Det ka trots detta vara av visst värde att redovisa e uppskattig av de direkta och omedelbara fördelige av positiva och egativa yttoeffekter. Om e fördjupad fördeligsaalys har gjorts (till exempel e särskild aalys av regioala expasioseffekter eller aalys av regioala ikomsteffekter med Samlok-modelle) ska de redovisas i avsitt 3.2 Fördjupad fördeligsaalys. Om e företagsekoomisk kosekvesbeskrivig har gjorts ska de redovisas i avsitt Företagsekoomisk kosekvesbeskrivig. Sida 22 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
3.1 Fördeligsaalys Tabell 3.1 Fördeligsaalys Fördeligsaspekt Största ytta/ fördel Näst största ytta/ fördel (största) egativa ytta/ ackdel Motiverig Uderlag och kompetes-område för dem som gjort bedömige Delaalys kö: tillgäglighet persotrafik Neutralt Neutralt Neutralt Åtgärdera gyar så väl mä som kvior. Lokalt/regioalt/ atioellt/ iteratioellt Natioellt Lokalt Neutralt De atioella trafike har största ytta geom bättre kopplig till Hädelö/hamområdet och att kopplige mella E22 och E4 sabbas upp. Nyttora med midre trafik i cetrala Norrköpig ger god lokal ytta. Lä Östergötlad Neutralt Neutralt Svårt att bedöma äst största ytta. Kommu Norrköpig Söderköpig Norrköpig Åtgärdera påverkar Norrköpigs kommu mest, både positivt och egativt. Söderköpig drar ytta av åtgärdera geom sabbare kopplig till orra dele av Norrköpig (och E4). Av egativa effekter så påverkas detta mest lokalt. Trafikater, trasporter och extert berörda Godstrasport er Reseärer Klimat: Extert berörda Godstrasporter får störst positiv ytta geom ya vägläkara och reseärer geom förbättrade och ya kollektivtrafikkörfält samt y förbifart. Åtgärdera kommer leda till iducerad trafik vilket ka påverka klimatet egativt. Närigsgre Flytade raffierade petroleumprod ukter och spillolja Aa: Jordbruksprodukter Aa: Neutralt Godshaterige i hame utgörs till största dele av petroleumprodukter (34 %) och därefter jordbruksprodukter (22 %) Trafikslag Gods-väg Bil Bil Åtgärdera ger i huvudsak förbättrigar för vägtrafik (godsoch persotrasporter). Åtgärdera i cetrala Norrköpig är till för att miska flödea av biltrafik i de cetrala delara av stade. Åldersgrupp Neutralt Neutralt Neutralt Svårt att dela upp åldersmässigt.ygre och äldre får positiva yttor i form av förbättrad GC- och kollektivtrafik, meda vuxa får ågot större yttor av förbättrad biltrafik (me äve förbättrad GC- och kollektivtrafik). Sida 23 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Atal svar Äredeummer; Objektummer: TRV 2015/14390, VO1804 3.2 Fördjupad fördeligsaalys Företagsekoomisk kosekvesbeskrivig Har FKB gjorts? Ja Tabell 3.2 Resultat frå de företagsekoomiska kosekvesbeskrivige (FKB) Typ av FKB Natioell Utpekat godskritiskt od/stråk Atal beskriva trasportkedjor Ja 3 Berörda brascher Pappersmassa och Sopor Itervjuade företag 2 st. Lidl och TX Logistik. Spridig av berörda företag Övervägade riktig på bedömig av företages kostader Iteratioellt Neutral Storlek på kostadspåverka Obefitlig Största kostadsposter som påverkas Ökad lastvikt och miskad restid.1 Diagram med bedömd påverka på företages totala trasport- och logistikkostader 7 6 5 4 3 2 1 0 Kommetar: Sida 24 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
4. Trasportpolitisk målaalys Det övergripade trasportpolitiska målet är att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgara och ärigslivet i hela ladet Målet kokretiseras geom ett fuktiosmål (tillgäglighet) och ett häsysmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regerige föreslog dea målstruktur i de trasportpolitiska propositioe Mål för framtides resor och trasporter (prop. 2008/09:98), som riksdage biföll 2009. 4.1 Bedömig av bidrag till e samhällsekoomiskt effektiv trasportförsörjig E åtgärd är samhällsekoomiskt lösam och bidrar till e välfärdsökig om de samhällsekoomiska itäktera är större ä kostadera. Med itäkter avses alla positiva yttoeffekter, såväl beräkigsbara som bedömda och med kostader egativa yttoeffekter, såväl beräkigsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också ase att de ya välfärdsfördelige är acceptabel. Samhällsekoomisk effektivitet i trasportsektor förutsätter att kostade för ivesterigar motsvaras av idivideras betaligsvilja och att edast de trasporter utförs som täcker sia margialkostader. Samhällsekoomisk effektivitet iebär att samhällets resurser aväds för att skapa så stor ytta för samhället som möjligt, oavsett om det hadlar om tid, miljö, hälsa eller ågot aat. E sammavägd bedömig av de effekter som e åtgärd ger upphov till är e idikator på hur åtgärdebidrar till samhällsekoomisk effektivitet. E såda sammavägig är gjord i kapitel 2. Samhällsekoomisk aalys. Resultatet frå aalyse blev följade: Slutligt bedömd sammavägd lösamhet Olösam 4.2 Bedömig av bidrag till e hållbar utvecklig utifrå kriterier för ekologiska, ekoomiska och sociala aspekter E hållbar utvecklig är e utvecklig som för oss ärmare ett tillståd av lågsiktigt hållbarhet. Lågsiktig hållbarhet är ett övergripade mål för hela samhällsutvecklige. De valigaste defiitioe fis beskrive i Brudtladrapporte (FN-rapporte "Vår gemesamma framtid" frå 1987). I de beskrivs hållbar utvecklig som "e utvecklig som tillfredsställer dages behov uta att ävetyra kommade geeratioers möjligheter att tillfredsställa sia behov". Hållbar utvecklig hadlar därför ite bara om e god miljö, uta de förutsätter god balas mella tre delar som är ömsesidigt beroede av varadra: ekologisk, ekoomisk och social hållbarhet. När ma bedömer om e eskild åtgärd bidrar till hållbar utvecklig ska ma därför bedöma de ekologiska, ekoomiska och sociala kosekvesera på låg sikt, samt balase mella dem. Det fis för ärvarade iget ekelt sätt att avgöra om huruvida e åtgärd bidrar till e hållbar utvecklig eller ite, me det ka delvis mätas med mått för samhällsekoomisk effektivitet och med utfall för de trasportpolitiska fuktios- och häsysmåle. Det betyder emellertid ite att summa av utfalle för de trasportpolitiska fuktios- och häsysmåle är lika med åtgärdes bidrag till e hållbar utvecklig. Sida 25 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 4.1 Sammafattig av åtgärdes bidrag till hållbar utvecklig Hållbarhet Sammafattig av åtgärdes bidrag till hållbar utvecklig Bedömt av (am, kompetesområde) Bidrag till lågsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekoomisk hållbarhet Hädelölede kommer att passera både vattedrag och är i ärhete av käsliga aturområde på Hädelö och kommer att ge påverka på de lokala miljö. Johaisborgsförbidelses bro över Motala ström påverkar ladskapsbilde me det i ett reda kraftigt påverkat område med mycket hamverksamhet. Övriga ya eller ombyggda vägar går i reda påverkade område. Nya vägar ger också upphov till iducerad trafik, me samtidigt görs åtgärder för att miska atalet bilar i cetrala Norrköpig. Bättre vägar till/frå hame ka dock styra över godstrasporter frå järväg till väg. Förbättrigar i kollektivtrafik och GC-trafike ka delvis motverka ökigara i biltrafik. Norrköpigs ham är viktig för stades attraktioskraft, och för att behålla arbetstillfälle är det viktigt att tillgäglighete till hame är god. Social hållbarhet Åtgärdera bidrar till att de cetrala stade ka växa österut. Åtgärdera bidrar att förbättra för både gåede, cyklister, kollektivtrafikreseärer och biliser. Bostadsområdet Herstadberg blir påverkat av att få e y väg i ärhete. Sammatage beskrivig av åtgärdes bidrag till e hållbar utvecklig Åtgärdera bidrar till att styra bort biltrafik frå cetrala Norrköpig, vilket medger e stadsutvecklig österut och krig ya resecetrum. Trasporter på väg till Norrköpigs ham uderlättas, vilket ka ge e överflyttig frå järväg till väg (egativt), me äve frå väg till sjö (positivt). Åtgärder på kollektivtrafike och GC-ätet förbättrar för sådaa trafikater, dock kommer saolikt adele av dessa miska då möjlighete att ta bil mella orra och södra Norrköpig ökar. Byggadet av de ya vägara påverkar bostadsområdet Herstadberg och vissa miljöer på Hädelö, i övrigt mest idustri- och hamområde. 4.3 Bedömig av bidrag till trasportpolitisk måluppfyllelse Bedömige av vilket bidrag åtgärde ger till de olika måle ska göras utifrå frå e absolut skala. Följade skala aväds: positivt bidrag = gröt egativt bidrag = rött iget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skala är absolut iebär till exempel att iget bidrag i måluppfyllelseaalyse skiljer sig frå bedömige försumbart i de samhällsekoomiska aalyse. När ma ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har iget bidrag e absolut betydelse. Observera att de olika delara i edaståede tabell bygger på olika dokumet som kommit olika lågt i besluts- och kocesusprocesser. Utformige av tabelle är ite slutlig, uta de kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 26 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Tabell 4.2 Trasportpolitisk målaalys Mål Bedömig och motiverig Bedömt av (am, kompetesområde) Fuktiosmålet 1 Medborgaras resor. Medborgaras resor förbättras geom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet bidrag: Pålitligare resor, både med bil och buss. bidrag: Satsigar på GC-vägar och kollektivtrafik ökar trygghete och bekvämlighete. Närigslivets trasporter. Kvalitete för ärigslivets trasporter förbättras och stärker de iteratioella kokurreskrafte. Tillförlitlighet Kvalitet bidrag: Ny väg till Hädelö och Johaisborgsförbidelse ger robustare restider. Iget bidrag: Tillgäglighet regioalt och mella läder. Tillgäglighete förbättras iom och mella regioer samt mella Sverige och adra läder. Pedlig Tillgäglighet storstad bidrag: Kortare restider för både bilbura som bussbura trafikater. Iget bidrag: Trasporter till och frå storstadsområde påverkas ite av åtgärdera. Tillgäglighet till iterregioala resmål Iget bidrag: Iga passagerarfärjor till adra läder. Jämställdhet. Arbetsformera, geomföradet och resultate av trasportpolitike medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sia liv (valmöjlighet) Lika påverkasmöjlighet Iget bidrag: Åtgärdera gyar både mä och kvior Iget bidrag: Iga effekter på påverkasmöjligheter ka påvisas. Fuktioshidrade. Trasportsystemet utformas så att det är avädbart för persoer med fuktiosedsättig. Kollektivtrafikätetets avädbarhet för fuktioshidrade Iget bidrag: Iga specifika åtgärder för fuktioshidrade. Bar & uga. Bars möjligheter att själva på ett säkert sätt aväda trasportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på ege had bidrag: Förbättrade GC-vägar och miskad biltrafik i cetrala Norrköpig uderlättar för bar och uga att ta sig på ege had till skola. Sida 27 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Kollektivtrafik, gåg & cykel. Förutsättigara för att välja kollektivtrafik, gåg och cykel förbättras. Adel gåg- & cykelresor av totala kortväga Adel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gåg och cykel) Iget bidrag: Förbättrigar görs för GC-trafike, me adele ka miska ädå då bilistera får e förbifart och därmed midre köer. Iget bidrag: Förbättrigar görs för kolltrafike, me adele ka miska ädå då bilistera får e förbifart och därmed midre köer. Häsysmål 2 Klimat. Trasportsektor bidrar till miljökvalitetsmålet. Begräsad klimatpåverka ås geom e stegvis ökad eergieffektivitet och ett brutet beroede av fossila bräsle. År 2030 bör Sverige ha e fordosflotta som är oberoede av fossila bräsle. Bakgrud till bedömigsgruder fis i Trafikverkets kuskapsuderlag och klimatsceario för eergieffektiviserig och begräsad klimatpåverka, 2014:137. Påverka på mägde persobils- och lastbilstrafik i fordoskilometer. Påverka på eergiavädig per fordoskilometer. Påverka på eergiavädig vid byggade, drift och uderhåll av ifrastruktur. Negativt bidrag: Atalet fordoskilometer blir fler geom att trafike styrs rut cetrala Norrköpig. Iget bidrag: Kuskap sakas Negativt bidrag: Byggade av ya vägar påverka på eergiavädige. Atalet persoer expoerade för bullerivåer högre ä riktvärde för buller bidrag: Omfördelig av trafik (främst lastbilstrafik) frå mer bullerkäsliga till midre bullerkäsliga vägar. Behöver utredas vidare. Mäiskors hälsa Atalet expoerade för höga bullerivåer, det vill säga bullerivåer högre ä 10 dba över riktvärdea Betydelse för förekomst av område med hög ljudmiljökvalitet Iget bidrag: Få idag som är utsatta för detta. Ige påverka. Iget bidrag: Områdea som berörs är reda idag påverkade av väg-, idustri och flygbuller. Fysisk aktivitet i trasportsystemet bidrag: Mer GC- och kollektivtrafik är positivt för de fysiska aktivitete Sida 28 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Befolkig Bars, fuktioshidrades och äldres möjlighet att på ege had ta sig fram till sia mål Tillgäglighete med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter bidrag: E avlastig av trafik frå cetrala Norrköpig ökar möjlighete för dessa grupper att på ege had röra sig i stade. bidrag: Förbättrade GC-vägar och förbättrad kollektivtrafik ökar förutsättigara att resa kollektivt. Hälsa. Trasportsektor bidrar till att övriga miljökvalitetsmål ås och till miskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där trasportsystemets utvecklig är av stor betydelse för möjlighetera att å uppsatta mål. Luft Vägtrasportsystemets totala emissioer av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och iadigsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsormer, samt i tätorter där övre utvärderigs-tröskel överskrids. Atalet persoer expoerade för halter över MKN. Iget bidrag: Omfördelig av trafik frå cetrala Norrköpig till mer perifera vägar. Risk för mer trafik, me miskad risk för köer. bidrag: PM10 bör kua miskas i de cetrala delara av Norrköpig. bidrag: PM10 bör kua miskas i de cetrala delara av Norrköpig. Vatte Kvalitet på vatte ur ett dricksvatteförsörjigsperspektiv Kvalitet på vatte och vatteförhålladea ur ekologisk sypukt Iget bidrag: Ige vattetäkt i berörda område. Bedöms ite för ärvarade Betydelse för föroreade område Negativt bidrag: Småbåtshame i Herstadberg ka påverkas vilket ka kräva saerig. Väg går ära depoi på Hädelö. Johaisborgförbidelse kommer att gå rakt igeom idustri- och hamområde. Mark Betydelse för skyddsvärda område Negativt bidrag: Risk att aturområde på Hädelö påverkas. Betydelse för bakgrudshalt metaller Iget bidrag: Okät. Betydelse för bakgrudshalt sulfidjordar Iget bidrag: Okät. Betydelse för skyddsvärda område uder driftskede Negativt bidrag: Vägtrafikbuller, barriäreffekt av väge, risk för utsläpp vid olycka. Materiella tillgågar Betydelse för areella ärigar. Betydelse för uppkomste och haterige av avfall. Bedöms ite för ärvarade Bedöms ite för ärvarade Sida 29 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)
Ladskap Betydelse för upprätthållade och utvecklig av ladskapets utmärkade karaktär och kvaliteter avseede delaspektera skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Hädelöledes bro över vattet och över Hädelö påverkar ladskapets visuella itryck. Likaså kommer ya bro över Motala ström påverka ladskapet. Biologisk mågfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störig Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att vära de aturliga, ihemska biologiska mågfalde. Negativt bidrag: Vägar är barriärer för midre djur. Negativt bidrag: Vägar är barriärer för midre djur. Negativt bidrag: Ny väg ka påverka växt- och djurlivet. Iget bidrag: Kuskap sakas Iget bidrag: Kuskap sakas Ladskap Betydelse för utpekade värdeområde. Iget bidrag: Påverkar ej dessa område. For- och kulturlämigar, aat kulturarv, bebyggelse Betydelse för strukturomvadlig. Betydelse för möjlighete att avläsa karaktär och sambad Betydelse för förfall av ifrastruktures ega kulturmiljövärde respektive god skötsel av dessa värde. bidrag: Påverkar möjlighete att utveckla Ire Hame och Butäge till stadsbebyggelse. Igår i "Betydelse för upprätthållade och/eller utvecklig av ladskapets utmärkade karaktär och kvaliteter - avseede delaspektera skala, struktur eller visuell karaktär" Iget bidrag: Påverkas ej Betydelse för utraderig Iget bidrag: Påverkas ej Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Miskat atal omkoma och allvarligt skadade. bidrag: Omfördelig av trafik till mer trafiksäkra vägar. Referesera eda ger mer iformatio om mål och idikatorer i tabell 4.2 1 Trasportpolitisk propositio "Mål för framtides resor och trasporter" (prop. 2008/09:93) 2 Defiitioer och beskrivigar fis dokumeterade i Trafikverkets miljöbedömigsgruder. Dessa fis tillgägliga på Trafikverkets webbplats uder rubrike "Metod för bedömig av plaer och program". Observera att defiitioera är framtaga och formulerade med utgågspukt frå hela plaer och program. Defiitioer, idikatorer och kriterier ka därför komma att behöva förtydligas och apassas till i malle Samlad effektbedömig framöver eftersom de här aväds vid bedömigar av e eskild åtgärd eller ett midre paket av åtgärder. Sida 30 av 35 SEB versio 1.16 (-mall)