SF1625 Envariabelanalys

Relevanta dokument
SF1625 Envariabelanalys

9. Bestämda integraler

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

13 Generaliserade dubbelintegraler

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Generaliserade integraler

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Grundläggande matematisk statistik

9 Dubbelintegralens definition

FÖRELÄSNING 3 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Numerisk Integration En inledning för Z1

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Läsanvisningar till kapitel

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Integraler och statistik

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Sammanfattning, Dag 9

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Diskreta stokastiska variabler

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

TATA42: Tips inför tentan

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

10. Tillämpningar av integraler

Matris invers, invers linjär transformation.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. X. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

24 Integraler av masstyp

Teorifrå gor kåp

Induktion LCB 2000/2001

Finaltävling den 20 november 2010

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

Sidor i boken


GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

9. Vektorrum (linjära rum)

Laboration i matematik Envariabelanalys 2

Kontinuerliga variabler

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Topologi och konvergens

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Sfärisk trigonometri

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Exponentiella förändringar

Om konvergens av funktionsföljder

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

Föreläsning 8: Extrempunkter

Polynominterpolation av kontinuerliga

KTH, Matematiska institutionen, TK B 1106, Diff- och int I, Envariabel, för F1.

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Projekt Analys 1 VT 2012

Matematiska uppgifter

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Kan det vara möjligt att med endast

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

PROJEKT - ANALYS 1 (PRELIMINÄR VERSION)

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Transkript:

SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys

Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen (se cnvs) SF1625 Envribelnlys

Modul 5: Integrler Integrler. Vi kommer tt gör följnde denn veck: En intuitiv idé om vd begreppet betyder En precis definition v vd begreppet betyder Huvudstsen: integrl och derivt är invers opertioner Beräkn integrler med primitiv funktion Tekniker: substitution, prtiell integrtion, prtilbråk SF1625 Envribelnlys

Intuitiv idé om integrler I mång tillämpningr uppkommer situtionen tt mn behöver summer termer som består v ett funktionsvärde gånger längden på ett intervll. Exempel: Are = höjd x bredd Arbete = Krft x väg Mss = Densitet x storlek Om höjden, krften eller densiteten är konstnt får mn i dess exempel br två tl gånger vrndr. Men om de är vribl är situtionen mycket svårre och leder frm till integrlbegreppet. SF1625 Envribelnlys

Intuitiv idé om integrler Vi sk nu säg vd f (x) dx betyder. Först intuitivt: Grundläggnde idé: Vi ntr tt f är begränsd på [, b]. Vi delr sedn in [, b] i ett ntl små delintervll och väljer en punkt i vrje delintervll. På vrje delintervll tr vi sedn funktionsvärdet i punkten vi hr vlt och multiplicerr det med delintervllets längd. Sedn summerr vi. Ungefärlig definition: Om vi genomför ovnstående idé med jättesmå delintervll så får vi integrlen f (x) dx. SF1625 Envribelnlys

Definition v begreppet Vi kommer nu till den precis definitionen v f (x) dx. Ant tt f är begränsd på [, b]. Välj punkter x 0, x 1, x 2,..., x n så tt = x 0 < x 1 < x 2 < < x n = b En sådn mängd punkter klls för en prtition v [, b]. Låt oss döp prtitionen vi hr gjort till P. Den delr in [, b] i delintervll. Längden v det först delintervllet är då x 1 x 0, låt oss beteckn den längden med x 1. På smm sätt är längden v delintervll nummer j x j = x j x j 1. Det störst v tlen x j klls för normen v prtitionen, betecknd P. Dvs P = mx 1 j n x j SF1625 Envribelnlys

Definition v begreppet Om f är kontinuerlig på [, b] så hr f ett minst och ett störst värde på vrje slutet delintervll. Ant tt för j = 1,..., n det minst värdet på delintervll j nts i punkten l j och det störst värdet i punkten u j. Bild den Lägre Riemnnsummn L(f, P) och den övre Riemnnsummn U(f, P) enligt L(f, P) = n f (l j ) x j j=1 = f (l 1 ) x 1 + f (l 2 ) x 2 + + f (l n ) x n. n U(f, P) = f (u j ) x j j=1 = f (u 1 ) x 1 + f (u 2 ) x 2 + + f (u n ) x n. (Om f inte är kontinuerlig men i ll fll begränsd så kn vi i konstruktionen ovn byt ut minst och störst värdet på vrje delintervll mot infimum och supremum och gör smm sk.) SF1625 Envribelnlys

Definition v begreppet Definition. Om det finns exkt ett tl I sådnt tt vi för ll prtitioner P hr tt L(f, P) I U(f, P) så säger vi tt f är integrerbr på [, b] och tlet I är då integrlen v f över [, b], dvs I = f (x) dx. SF1625 Envribelnlys

Allmänn Riemnnsummor När vi bildde lägre och övre Riemnnsummor så vlde vi punkter i vrje delintervll så tt f blev så liten respektive så stor som möjligt. Mn kn också välj ndr punkter. Då får mn en llmänn Riemnnsumm: Givet en prtition P v [, b] väljer vi en punkt i vrje delintervll. Dvs för j = 1,..., n väljer vi en punkt c j så tt x j 1 c j x j Låt C beteckn mängden {c 1,..., c n } och bild summn R(f, P, C) = n f (c j ) x j j=1 = f (c 1 ) x 1 + f (c 2 ) x 2 + + f (c n ) x n. Dett klls för Riemnnsummn till f med vseende på prtitionen P och punktern C. SF1625 Envribelnlys

Allmänn Riemnnsummor Observtion. För en given prtition P gäller för vilket vl v C som helst tt L(f, P) R(f, P, C) U(f, P) Om f är integrerbr måste därför när n och P 0. lim R(f, P, C) = f (x) dx SF1625 Envribelnlys

Gör en egen Riemnnsumm Uppgift. Skriv upp en konkret Riemnnsumm till integrlen 1 0 x 2 dx SF1625 Envribelnlys

Ett villkor för integrerbrhet Observtion. Om mn genom vl v prtition kn få skillnden melln övre och lägre Riemnnsumm hur liten som helst, så måste f vr integrerbr. Dvs Om det för vrje ɛ > 0 finns en prtition P v [, b] sådn tt så är f integrerbr på [, b] U(f, P) L(f, P) < ɛ SF1625 Envribelnlys

Sådn funktioner är grntert integrerbr Sts. Om f är kontinuerlig på [, b] så är f integrerbr på [, b]. Sts. Vi kn utvidg integrlbegreppet till styckvis kontinuerlig funktioner och om f är styckvis kontinuerlig på [, b] så är f integrerbr på [, b]. SF1625 Envribelnlys

Tänk på integrler som summor Mn kn lltså tänk på integrler som (gränsvärden v) summor: f (x) dx n f (c j ) x j j=1 = f (c 1 ) x 1 + f (c 2 ) x 2 + + f (c n ) x n. Med hjälp v det tänket så känns mång egenskper hos integrler självklr: SF1625 Envribelnlys

Enkl egenskper (sts 3 i boken) 1. (f (x) + g(x)) dx = 2. kf (x) dx = k f (x) dx f (x) dx + g(x) dx c c 3. f (x) dx + f (x) dx = f (x) dx b 4. f (x) dx g(x) dx om f g i [, b] 5. f (x) dx f (x) dx (tringelolikheten) SF1625 Envribelnlys

Uppgift Uppgift. Bestäm en Riemnnsumm R, med fyr delintervll, som pproximerr integrlen 3 1 1 t dt Förklr vrför din Riemnnsumm ger ett närmevärde till ln 3. SF1625 Envribelnlys

En ny medelvärdessts Medelvärdesstsen för integrler. Om f är kontinuerlig på [, b] så finns ett tl c melln och b sådnt tt f (x) dx = f (c)(b ). Tlet f (c) klls medelvärdet v f på [, b]. SF1625 Envribelnlys

Bevis v medelvärdesstsen för integrler Bevis för medelvärdesstsen för integrler. Då f är kontinuerlig och [, b] slutet och begränst måste f nt ett störst värde M och ett minst värde m när x vrierr i [, b]. Då måste (rit figur!) m(b ) f (x) dx M(b ) 1 Om vi dividerr med b ser vi tt f (x) dx ligger b melln m och M som är båd är funktionsvärden till f. Med stsen om mellnliggnde värden får vi tt det finns ett c melln och b så tt 1 b Det är precis vd vi skulle bevis. f (x) dx = f (c). SF1625 Envribelnlys

Huvudstsen Hittills hr vi br sysslt med tt slå fst vd begreppet integrl står för och härlett någr enkl egenskper hos dett begrepp. Vi hr inte försökt räkn ut integrler. Mn kn förstås gör det genom tt t gränsvärdet v summor. Det är jobbigt. Som tur är finns enklre sätt. Det bygger på huvudstsen som säger tt derivt och integrl är motstt opertioner och tt mn därför kn räkn ut integrler genom tt nti-deriver, eller hitt primitiv funktion. SF1625 Envribelnlys

Huvudstsen Huvudstsen (the fundmentl theorem of clculus). Antg tt f är kontinuerlig på [, b] Då gäller: DEL 1. Funktionen F(x) = till f, dvs F (x) = f (x). x f (t) dt är en primitiv funktion DEL 2. Om G är någon primitiv funktion till f, så är f (t) dt = G(b) G(). Bevis finns i boken och i filmen. SF1625 Envribelnlys

Huvudstsen Beräkn dess derivtor: A. B. C. D. d dx x 0 sin t dt d u sin v dv du 0 d dx 0 x sin t dt d x sin t dt dx 0 SF1625 Envribelnlys

Bestämd och obestämd integrler Observer tt om f är integrerbr på [, b] så gäller tt f (x) dx är ett reellt tl. Ovnstående klls en bestämd integrl. Vi inför en obestämd integrl också, utn gränser. Den hr en nnn betydelse: f (x) dx betyder: en godtycklig primitiv funktion till f. SF1625 Envribelnlys

Huvudstsen Beräkn dess integrler: A. B. C. D. 9 4 1 0 3/2 1/2 x dx 1 1 + x 2 dx 1 x dx 1 1 x 2 dx SF1625 Envribelnlys