Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem intensifieras i alla verksamheter i vård ch msrg till nytta för kunderna (patienterna ch klienterna). Målet är att alla ledningsansvariga inm vård ch msrg skall förstå vikten av, ch ha tillräcklig kunskap för, att aktivt ch engagerat kunna arbeta med kvalitetssystem för att framgångsrikt ch frtlöpande utveckla sin verksamhet till nytta för kunderna ch kunna uppmuntra ch stödja persnalen i deras frtsatta arbete med kvalitetsutveckling. Under det senaste decenniet har utvecklingen inm vård ch msrg gått mycket snabbt. Samtidigt sm ny teknlgi ch nya frskningsrön införlivas i vården pågår mfattande strukturmvandlingar ch mrganisatiner med krav på kstnadseffektivitet. Dessa förhållanden påverkar alla medbrgare sm har behv av vård ch msrg lika väl sm beslutsfattare, vårdgivare ch persnal. Alla sm arbetar med vård ch msrg är eniga m att den skall vara av gd kvalitet. Varje vårdgivare avgör själv vilken mdell sm skall användas för att säkra ch utveckla kvaliteten i verksamheten så länge den uppfyller kraven i gällande lagar ch författningar. Till stöd för denna utveckling har Scialstyrelsen givit ut föreskrifter med krav på kvalitetssystem i häls- ch sjukvården (SOSFS 1996:24 (M)), ch allmänna råd m kvalitetssystem inm msrgen m äldre ch funktinshindrade (SOSFS 1998:8 (S)). Vid uppföljningar 1997 ch 1998 av hur reglerna tillämpas i vården ch msrgen har Scialstyrelsen funnit att utvecklingen av ändamålsenliga kvalitetssystem pågår i många verksamheter men att arbetet frtfarande är alltför splittrat ch fta saknar övergripande struktur. Enligt Scialstyrelsens bedömning är en viktig rsak till den splittrade efterlevnaden av reglerna att ledningarna inte har tillräcklig kunskap m betydelsen av att de själva aktivt engagerar sig i utvecklingen av kvalitetssystem. Ett kvalitetssystem skall vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mt målen. Det finns gda exempel på hur str betydelse en engagerad ch kunnig ledning har för en framgångsrik kvalitetsutveckling. Scialstyrelsens expertråd för kvalitet i vård ch msrg knstaterar att det finns stra möjligheter till förbättringar på flera mråden. T.ex. måste gränserna mellan plitikernas ch ledningarnas ansvar ch befgenheter förtydligas. Samverkan mellan enheter ch vårdnivåer måste på allvar intensifieras. Mått ch mätmetder behöver utvecklas ch infrmatinsteknlgi användas för att effektivt stödja utvecklingen.
Scialstyrelsen kmmer även frtsättningsvis att följa upp hur föreskrifterna m kvalitetssystem tillämpas i häls- ch sjukvården ch hur de allmänna råden används inm msrgerna m äldre ch funktinshindrade. Skriften har utarbetats av Scialstyrelsens expertråd för kvalitet i vård ch msrg. Scialstyrelsen Kerstin Wigzell Generaldirektör Scialstyrelsens expertråd för kvalitet i vård ch msrg Nina Rehnqvist Magna Andreen Sachs Iris Blmberg Piene Olf Edhag Björn-Erik Erlandssn Ulla Fryksmark Gösta Jedberger Överdirektör, Scialstyrelsen Enhetschef vid Landstingsförbundet Specialsakkunnig i kvalitetsutveckling, Avdelningsdirektör, Scialstyrelsen Överdirektör, Scialstyrelsens tillsyn t..m. 31/12 1998 Prfessr i Medicinsk teknik, Nrrlands Universitetssjukhus Chef, Scialstyrelsens reginala tillsynsenhet, Malmö VD Praktikertjänst AB, vice rdf. i Privatvårdens arbetsgivarförbund Lennart Jnassn Direktör för Svenska Kmmunförbundet t..m. 31/10-99 Håkan Jrulf Gullan Nrdin Kjerstin Olssn Leif Perssn Verksamhetschef, dcent, Karlinska Sjukhuset Byrådirektör, Häls- ch sjukvårdsavdelningens kansli, Scialstyrelsen Prjektledare för kvalitetsutveckling i Västra Götalandsreginen Distriktsläkare, Landstinget Västernrrland
Att leda verksamhetsutveckling med kvalitet i vård ch msrg Inledning Det plitiska ansvaret - medbrgarnas företrädare Ledarskapet Samverkan Egenkntrll ch systematisk resultatuppföljning Infrmatinsteknlgi Sammanfattning Kvalitetssystem i häls- ch sjukvården Inledning Kvalitet är att göra rätt saker, på rätt sätt, till nytta för den sm verksamheten är till för.i häls- ch sjukvården är verksamheten till för patienten.i scialtjänsten är verksamheten till för klienten.patienten ch klienten är "kunder" i häls- ch sjukvården respektive scialtjänsten. Med kund avses här den sm vård- ch msrgsverksamheten är till för. Målet för alla rganisatiner ch anställda inm häls- ch sjukvård ch scialtjänst är att tillgdse kundens uttalade ch uttalade behv. Det är därför nödvändigt att klargöra vilka behv sm skall tillgdses ch på vilket sätt. För att säkra att rätt saker görs på rätt sätt måste verksamheten planeras ch planen genmföras i praktiken. Planering ch genmförande måste följas upp ch analyseras så att man kan se m resultaten blev de avsedda. Uppföljningen ger ett faktaunderlag, så att möjligheter till förbättring kan identifieras ch leda till att verksamheten utvecklas. I häls- ch sjukvårdslagen (1982:763) ch scialttjänstlagen (1980:620) frmuleras detta: Inm häls- ch sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt ch frtlöpande utvecklas ch säkras (31 ). Insatserna inm Scialtjänsten skall vara av gd kvalitet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt ch frtlöpande utvecklas ch säkras (7a ). Ansvar ch stöd för detta har ytterligare förtydligats i SOSFS (1996:24 (M)) Kvalitetssystem inm häls- ch sjukvården. Av denna föreskrift framgår att all vård ch msrg skall mfattas av system för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten. För scialtjänsten har allmänna råd givits ut i SOSFS (1998:8 (S)) Kvalitetssystem inm msrgerna m äldre ch funktinshindrade. Riksdagen har vidare i lag fastställt att patientens ställning skall stärkas ch att det skall ske genm att vården blir mer tillgänglig än den är idag ch genm att patienterna får individuell infrmatin bl.a. m möjliga förebyggande åtgärder,
lika behandlings- alternativ ch vårdresultat. Patienterna skall vara delaktiga i beslut sm rör deras egen vård ch få bättre kunskap m lika resultat. Detta ställer krav på redvisning av resultat i vården ch ändamålsenliga infrmatinssystem. Scialstyrelsens uppföljningar 1997 ch 1998 av hur verksamhetschefer, avdelningschefer ch medicinskt ansvariga sjuksköterskr tillämpar reglerna visar bl.a. att ingen enhet uppger att de har ett ändamålsenligt kvalitetssystem enligt författningarna cirka 5 prcent inte känner till författningarna ch att 30 prcent inte har läst dem en majritet anger att de håller på att kvalitetssäkra delmråden i sin verksamhet dkumenterade rutiner för samverkan ch samarbete fta saknas det ibland saknas rutiner för att säkerställa kmpetens ch erfarenhet hs persnalen ch rutiner för hur nya metder intrduceras, tillämpas ch för hur gamla metder skall avvecklas. Inm vissa mråden ch vid många enheter pågår ch bedrivs ett både mfattande ch engagerat kvalitetsutvecklingsarbete. Men detta arbete är frtfarande alltför splittrat eftersm det på de flesta håll bedrivs utan en övergripande struktur. Det har ckså nterats att det finns mtstånd ch mtkrafter i vården ch msrgen mt att på basen av egenuppföljning öppet redvisa verksamheten. Enligt expertrådets bedömning är en viktig rsak till den bristande efterlevnaden av kvalitetsreglerna i vård ch msrg att chefer ch ledare inte har tillräcklig kunskap m betydelsen av att de själva engagerar sig aktivt i utvecklingen av kvalitetssystem. Ett kvalitetssystem är ett stöd för ledningen att styra verksamheten mt de ändamålsenliga målen. Det finns gda exempel på hur str betydelse en engagerad ch kunnig chef ch ledare har för en framgångsrik kvalitetsutveckling. Syftet med detta dkument är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem intensifieras i alla verksamheter för vård ch msrg till nytta för kunderna. Dkumentet riktar sig till alla förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Det plitiska ansvaret - medbrgarnas företrädare Det plitiska ansvaret handlar ytterst m att plitikerna, sm medbrgarnas valda företrädare, klart ch tydligt anger vad medbrgarna/kunderna har rätt att förvänta sig av vård ch msrg, ch därmed ckså vad de inte kan förvänta sig. I takt med allt större krav ch förväntningar på vården ch msrgen, utvecklingen av nya teknlgier ch förändringar i beflkningssammansättningen, blir de övergripande pririteringarna allt viktigare.
För att klargöra var gränserna går mellan det plitiska ansvaret ch ansvaret för vårdprduktin har målstyrning ch decentralisering varit vägledande principer. Ansvar har i större utsträckning flyttats från plitikerna till tjänstemän i ledande ställning ch till persnalen i vård ch msrg. Denna utveckling förutsätter att det plitiska ansvaret ch vårdpersnalens ansvar visavi kunderna förtydligas. Samtidigt har kundernas krav på infrmatin, valfrihet, kvalitet, delaktighet ch medbestämmande vuxit sig allt starkare. Vård ch msrg skall i allt högre grad mtsvara vars ch ens individuella behv. Det finns ckså starka krav på att tjänster skall fördelas rättvist ch utföras på ett kstnadseffektivt sätt i enlighet med riksdagens pririteringsuttalande. Denna utveckling ställer delvis nya krav på plitiker, tjänstemän i ledande ställning ch vård- ch msrgspersnal. Sammantaget innebär detta att de plitiskt ansvariga i kmmuner ch landsting/ mtsvarande i ökad utsträckning måste Infrmera medbrgarna m deras rättigheter ch skyldigheter, Infrmera m vårdgivarnas utbud av tjänster ch deras innehåll, kvalitet ch kstnader, Följa upp ch utvärdera måluppfyllelsen i verksamheten. För att förväntningarna på vården ch msrgen skall vara realistiska, måste kunderna kunna överblicka ch förstå tjänsteutbudet. Detta kan uppnås genm dkumentatin ch infrmatin m de lika tjänsternas innehåll ch kvalitet. Dessa beskrivningar måste vara mycket knkreta. Genm att anta dessa beskrivningar förbinder sig plitiskt ansvariga i kmmuner ch landsting för att upprätthålla en överenskmmen kvalitetsnivå. Att på detta sätt tydliggöra tjänsteutbud, kvalitetsnivå ch resurser får en rad psitiva effekter inte endast för kunderna utan även för plitiskt ansvariga, tjänstemän i ledande ställning ch persnal i vård ch msrg. Medbrgarna får en tydlig bild av vad sm ingår ch vad sm inte ingår i det samlade tjänsteutbudet ch ges en möjlighet att bedöma tjänsternas kvalitet i förhållande till den utlvade nivån. Organisatinens uppdrag sm tjänsteprducent visavi medbrgarna/kunderna får ett tydligare innehåll, ch ger därmed ett underlag för de krav sm kan riktas mt såväl den interna rganisatinen sm mt andra prducenter. Genm årlig utvärdering av utbud ch överenskmna kvalitetsnivåer, ges de förtrendevalda nödvändig infrmatin för att kunna ge medbrgarna realistiska utfästelser ch inte lva mer än man kan hålla. Ytterligare en effekt av att göra utbud ch kvalitetsnivåer tydliga är att de många gånger realistiska krav ch förväntningar sm persnalen ställs inför minskar.
Ledarskapet Ledarskapet frmar kulturen i rganisatinen ch har därmed en avgörande betydelse för hur framgångsrikt utvecklings- ch förbättringsarbetet blir. Ledarskapet innebär att fatta beslut m ch tydliggöra vad sm gäller, göra medarbetarna delaktiga i besluten, ge dem eget ansvar ch befgenheter samt att stimulera dem till att ta egna initiativ. Förutsättningen för att vården ch msrgen i alla sammanhang skall präglas av lyhördhet för kundens behv ch av en förmåga att ständigt utveckla ch förbättra sina tjänster, är ett persnligt, aktivt ch synligt engagemang från varje ledare. I utövningen av sitt ledarskap förmedlar ch tydliggör ledaren rganisatinens visiner, värderingar, strategier ch mål. Ett sådant ledarskap bidrar till att skapa en kultur sm uppmärksammar ch uppmuntrar initiativ sm kan utveckla verksamheten. I en sådan rganisatin ser man till vård- ch msrgssystemets samlade förmåga att skapa värde för sina kunder ch inte enbart till den egna verksamheten. I en sådan rganisatin är ansvar ch befgenheter tydligt fördelade i verksamheten, till dem sm leder ch utför arbetet. Chefer ch ledare har ett rubbligt förtrende för sina medarbetare ch respekterar utlagt ansvar ch befgenheter. Medarbetarna uppmuntras att föra fram egna förslag till förbättringar. Ledarskapet utövas framför allt genm gemensamma grundläggande värderingar sm aktivt ch synligt förmedlas i rd ch handling. Dessa värderingar utgör en etisk plattfrm för verksamheten. Trvärdigheten i ledarens tal m behvet av kvalitetsutveckling uppstår först när chefen/ledaren persnligen engagerar sig i denna, avdelar resurser, undanröjer hinder ch själv tar ansvar för att identifiera möjligheter till förbättringar ch genmför dem. Det innebär att förbättringsaktiviteter är en självklar, integrerad del av verksamhetens strategiska utvecklingsarbete. Det kan aldrig vara en sidaktivitet, sm några få entusiaster ägnar sig åt i mån av tid. Samverkan Kunden upplever vården sm en helhet ch bedömer den därefter. Organisatriska gränser eller huvudmannagränser är intressanta i kundens perspektiv. Den kritik sm kmmer fram i patient- ch kundenkäter visar framför allt på brister i systemet, dvs. att samspelet mellan lika aktörer inm vård ch msrg inte fungerar. Det handlar m t.ex. brister i kmmunikatin, infrmatin, tillgänglighet ch bemötande. De brister sm visade sig vid uppföljningen av ädel- ch psykiatrirefrmerna berr till str del på att de lika aktörerna inte har dkumenterade gemensamma mål sm man arbetar mt. Den enskilde har sällan fått vara delaktig i beslut m sin egen vård ch msrg. Denna brist på enighet m vad målen med de lika
verksamheterna är, har trts mycket arbete, ch även samarbete, inte lett till den förbättring för kunden sm man eftersträvat. Den enskilde har fta bllats mellan lika instanser ch nödvändiga åtgärder har inte genmförts. Genm gemensamma värderingsgrunder ch samsyn m mål ch syften med åtgärder skapas utgångspunkten för den samplanering ch det samarbete sm bör finnas i verksamheten enligt SOSFS 1996:24 (M) ch SOSFS 1998:8 (S). Utvecklingsarbetet är frtfarande i alltför str utsträckning kncentrerat till att ptimera kvaliteten i den egna verksamheten. Detta får till knsekvens att vården ch msrgen inte håller måttet, när den betraktas utifrån kundens helhetsperspektiv. Uppföljningar visar att förbättrat resultat i kvalitet för kunden, till förändrade eller minskade kstnader kan uppnås, m man enas m målen ch arbetar för att nå dem. Den krtsiktiga kstnadsjakt, begränsad till varje enhet för sig, sm utmärker dagens vård ch msrg, mtverkar de effektivitetsvinster sm kan uppnås m man har ett övergripande perspektiv på syftet med de lika verksamheterna. För att samverkan skall kunna uppnås krävs en gemensam syn på vad sm menas med rätt kvalitet. På övergripande nivå innebär det att: Vård ch msrg skall ges enligt vetenskap ch beprövad erfarenhet. Bemötandet skall präglas av respekt för den enskildes värdighet, självbestämmande, integritet, delaktighet ch inflytande. Rätt kvalitet skall uppnås med effektiv användning av tillgängliga resurser. Enighet m innehåll ch tlkning av dessa punkter är nödvändig för att vårdprcessen skall löpa friktinsfritt. Ett framgångsrikt ledarskap innefattar ckså förmåga att fatta beslut m när tillräcklig samsyn uppnåtts för att uppnå samverkansmålet. Vikten av att försäkra sig m samsyn har hittills inte beaktats i tillräckligt utsträckning. Det kan kanske till en del vara förklaringen till att det kvalitetsutvecklingsarbete sm trts allt görs, inte alltid är naturligt integrerat i verksamhetsstyrningen ch verksamhetsutvecklingen. Egenkntrll ch systematisk resultatuppföljning Med egenkntrll avses en regelbunden uppföljning av den egna verksamhetens planering, utförande, resultat ch vidtagna förbättringsåtgärder. Utifrån fastställda tydliga ch mätbara mål, mäts ch analyseras de interna prcesserna ch deras resultat. Att följa verksamheten med väl definierade ch relevanta mått är centralt i allt arbete med förbättringar. Mätvärden skall spegla både de enskilda enheternas verksamheter ch det värde vården ch msrgen tillför medbrgaren/kunden i frm av exempelvis hälstillstånd, tillfredställelse ch andra relevanta resultatmått. Natinella ch internatinella indikatrer, register ch databaser ger möjligheter att följa upp utvecklingen över tid ch göra jämförelser med andra. För att kunna dra mera långtgående slutsatser måste nggrann analys med vetenskaplig
metdik tillämpas. Det är därför viktigt att grunddata är väldefinierade ch registrerade på likartat sätt. Syftet är att verksamheternas resultatredvisning skall medge återkppling till kunden, vårdenheten ch huvudmannen, leda till förbättringar ch göra jämförelser mellan enheter med samma verksamhet möjliga. En ökad medvetenhet m att mätdata inm vård ch msrg sällan är perfekta ch måste värderas med försiktighet, kan leda till större öppenhet ch mindre prestige. I egenkntrllen ingår ckså att utveckla ett fungerande system för avvikelsehantering, sm berör en verksamhets alla aktiviteter. När en avvikelse identifieras ch rapprteras, skall rsakerna till avvikelsen analyseras ch åtgärder vidtas för att förhindra en upprepning av det inträffade. Åtgärdernas effektivitet skall därefter följas upp ch resultaten av egenkntrllen dkumenteras. Det är bra m lika enheter sm ingår i en större enhet eller de sm medverkar i en vårdprcess, utvecklar frmer för regelbunden återrapprtering ch diskussin. Infrmatinsteknlgi Användning av infrmatinsteknik/teknlgi, IT, är idag en förutsättning för att vård ch msrg skall kunna utvecklas. IT-stödet skall fungera varje gång man behöver använda det berende av m det handlar m att överföra biståndsbeslut, jurnalanteckningar, bilder eller att ställa en diagns med hjälp av telemedicin eller ge administrativt stöd. Sm en integrerad del i IT-verksamheten ingår telefni ch telekmmunikatin. För utvecklingen av IT inm vård ch msrg krävs samverkan över interna ch externa rganisatinsgränser. Infrmatin skall kunna finnas tillgänglig för både kunder ch persnal. Avgörande för att IT skall fungera sm ett stöd är att gemensamma data tlkas krrekt, ch på samma sätt, överallt. Och att samtliga databearbetningssystem kan ta emt ch vidarebefrdra data utan infrmatinsförluster ch med hög säkerhet. Interaktinen mellan system måste fungera. Eftersm förändringstakten är hög inm vård ch msrg måste det finnas en nga genmtänkt strategi sm tar hänsyn till förändringar i verksamheten. I framtiden kmmer högspecialiserade centra med tillgång till mdern teknlgi att utvecklas över hela världen. Mindre specialiserade enheter får med mdern infrmatinsteknik tillgång till dessa centras avancerade bedömningar, utbildning ch infrmatin. Infrmatinstekniken gör det möjligt att utveckla verksamheten, följa upp dess kvalitet ch jämföra resultaten med andra liknande verksamheter.
Det är därför viktigt att alla medarbetare ges möjlighet att skaffa sig nödvändiga kunskaper m IT. Sammanfattning Att bedriva kvalitetssäkring förutsätter enligt definitinen att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för verksamheten. Syftet med kvalitetssystemet är att säkra både kvaliteten ch kvalitetsutvecklingen i verksamheten så att rätt saker görs på rätt sätt, till nytta för kunden. Allt arbete sm utförs i verksamheten blir därmed kvalitetsarbete. Det innebär att ett ändamålsenligt kvalitetssystem handlar m det sm faktiskt görs i verksamheten, d.v.s. hur verksamheten planeras, utförs, följs upp ch utvecklas. Kvalitetssystemet blir därmed ett system både för verksamhetsstyrning ch verksamhetsutveckling. En framgångsrik kvalitetsutveckling i vård ch msrg förutsätter att: Kundens ställning stärks i all vård ch msrg. Plitikerna, medbrgarnas valda företrädare, klart ch tydligt anger vad kunderna har rätt att förvänta sig av vård ch msrg. Den plitiska nämnden skapar förutsättningar för ch följer upp m tjänsteutbudet mtsvarar löften ch förväntningar.? Utvecklingen av kvalitetssystem intensifieras i alla verksamheter för vård ch msrg. All vård ch msrg mfattas av system för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten. Ledningen är persnligt ch synligt engagerad ch kunnig i kvalitetssystemutveckling. Vårdens resultat mäts ch redvisas. Infrmatinsteknik/teknlgi används effektivt. Den egna verksamhetens planering, utförande, resultat ch förbättringsåtgärder regelbundet följs upp genm egenkntrll. Kvalitetsutvecklingen naturligt integreras i styrningen ch utvecklingen av verksamheten. Samverkan baseras på en gemensam syn på vad sm menas med rätt kvalitet. Gemensamma värderingsgrunder ch samsyn m mål ch syften med åtgärder läggs till grund för samplanering ch samarbete. Syftet med kvalitetsutvecklingsarbetet är att förbättra vården ch msrgens kvalitet för kunden ch säkerställa en effektiv användning av tillgängliga resurser. Kvalietssystem i häls- ch sjukvården Krtversin av SOSFS 1996:24 sm träder i kraft den 1 januari 1997 ch ersätter SOSFS 1993:9 1 All häls- ch sjukvård skall mfattas av system för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten 2 Patientens värdighet, integritet, delaktighet ch säkerhet skall säkerställas
3 Ansvar Vårdgivaren skall säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem Verksamhetschefen /mtsvarande skall fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem Häls- ch sjukvårdspersnal skall medverka genm ett systematiskt, frtlöpande ch dkumenterat kvalitetsutvecklingsarbete. 4 Krav på kvalitetssystem Kvalitetssystemet skall vara anpassat till verksamhetens inriktning ch mfattning mfatta mätbara mål ch dkumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs ch säkras mt målen säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser säkerställa att det finns rganisatin ch dkumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning vara väl förankrat i rganisatinen dkumenteras i en kvalitetsplan. Kvalitetssystemen skall innehålla rutiner för samverkan ch samarbete metder för diagnstik, vård ch mhändertagande kmpetens försörjning ch teknik riskanalys ch avvikelsehantering. 5 Egenkntrll, uppföljning ch erfarenhetsåterföring 6 Dkumentatin ch spårbarhet Kvalitetssystem inm msrgerna m äldre ch funktinshindrade Krtversin av allmänna råd, SOSFS 1998:8 All msrg m äldre ch funktinshindrade bör mfattas av system för fastställande av kvalitetsmål samt för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten. Kvalitetssystemets syfte Syfte med kvalitetssystemet är att säkra att den enskildes behv av msrg, vård ch service tillgdses. Ansvar Kmmunen bör fastställa en övergripande inriktning ch plicy för verksamhetens kvalitet samt klargöra vem eller vilka sm har ansvaret för kvalitetssäkrings- ch kvalitetsutvecklingsarbetet.
Ledningens ansvar ch synliga engagemang har en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet ch är en viktig förutsättning för ett effektivt kvalitetssäkrings- ch kvalitetsutvecklingsarbete. All persnals medverkan har avgörande betydelse ch är en viktig förutsättning i det systematiska ch frtlöpande kvalitetssäkrings- ch kvalitetsutvecklingsarbetet. Kvalitetssystemets mfattning Kvalitetssystemet bör vara anpassat till verksamhetens inriktning ch mfattning säkerställa flexibilitet ch effektiv användning av tillgängliga resurser vara väl förankrat i rganisatinen användas i det dagliga arbetet. Ett effektivt kvalitetssystem förutsätter att det mfattas av mål ch dkumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs, säkras ch utvecklas mt målen mfattas av rganisatinen ch dkumenterade rutiner för effektiv analys ch utvärdering av verksamhetens kvalitet dkumenteras i en kvalitetsplan. Viktiga mråden för kvalitetsarbetet Kvalitetssystemet bör minst mfatta följande mråden: behvsbedömning ch rättssäkerhet i handläggning ch dkumentatin extern ch intern samverkan ch samarbete förhållningssätt ch metder kmpetens upphandling, inköp, tekniska system ch prdukter riskanalys, avvikelsehantering ch klagmålshantering. Egenkntrll, uppföljning ch erfarenhetsåterföring För att säkerställa systematisk ch kntinuerlig säkring ch utveckling av verksamhetens kvalitet är det viktigt att kvalitetssystemet innehåller rutiner för egenkntrll, uppföljning ch erfarenhetsåterföring. Dkumentatin ch spårbarhet För att möjliggöra utvärdering av verksamhetens kvalitet bör kvalitetssystemet innehålla rutiner för dkumentatin ch spårbarhet. En verksamhet, två lagar, ett kvalitetssystem De allmänna råden (SOSFS 1998:8) skall tillsammans med föreskriften ch allmänna råd m kvalitetssystem i häls- ch sjukvård (SOSFS 1996:24) tillsammans ange grunderna för att bygga upp ett system för kvalitetssäkring ch kvalitetsutveckling inm msrgerna för äldre ch funktinshindrade. Uppdaterad: 6 december 1999