Källö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Källö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrskensgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderslottets förskola 4-5-årsgrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östers Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

Ytterharnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nynäsparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pumpmakargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Orions plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Orions plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apollogårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling -Almgårdens förskola-

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderslottets förskola 4-5 årsgrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Uppfinnarens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Källbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björngårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björke förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pumpmakargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pukslagargårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Högbergsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Herrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Masurgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nävergårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varvaterrassens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedesunda förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling


Klintbergsgården Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedesunda förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vallbacksgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiedalsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hemgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Masurgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tummelisagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vikinagårdensförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Tellus förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Hammargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun

Pukslagargårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Källbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brynäsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Nynäsparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Herrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindbacka förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

majgårdensförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bryggans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Vikinagårdensförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klintbergsgården Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Källö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015-2016

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ingrid Ahlén bitr. förskolechef, Mona Hyllengren och Wanja Dehlén. Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2015-07-01 Planen gäller till Läsår 2015-2016 Barnens delaktighet Pedagogerna uppmärksammar tidligt när barn/barnen gör/säger positiva handlingar gentemot varandra och pedagogerna kan hänvisa till kompissolen/boken/väggen. Vi har återkommande intervjuer med barnen om vistelsen på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid inskolning ska vi presentera vår Likabehandlingsplan för vårdnadshavare och de ska även få ett exemplar. Den ska därefter kontinuerligt återkopplas till vid utvecklingssamtal samt vid den vardagliga dialogen Personalens delaktighet Genom regelbundna diskussioner i arbetslaget och i huset under året. Informera ny personal och långtidsvikarier genom att tillhandahålla ett exemplar av husets Likabehandlingsplan. Förankring av planen Personalen: genom regelbundna nedslag under verksamhetsåret. Barnen: Genom bemötande och att koppla händelser till kompissolen och att vi pedagoger föregår med gott exempel. Vårdnadshavare: Vid inskolningen ska vi pedagoger berätta om Likabehandlingsplanen. Utifrån händelser i vardagen kan vi återkoppla till Likabehandlingsplanen och i utvecklingssamtalet. Likabehandlingsplanen går att finna på vår hemsida, dessutom hänger ett exemplar av planen på respektive hemvists hall.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har gjort barnintervjuer utifrån barnkonventionen, materialet Jag kan, för att synliggöra barnens eget lärande. Intervjufrågorna kommer vi att fortsätta med under läsåret. Barnen har med oss pedagoger reflekterat runtikring Jag kan-figuren och den sitter i barnens egen pärm. Där skriver vi upp barnets eget lärande som sker i nuet. Vi har satt upp en stor Jag kan-figur på väggen som vi kallade -Vi kan. Där skriver vi vad barnen kan göra för varandra och för förskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har märkt att barnen blivit mer medvetna om sitt eget och andra kamraters kunnande. Barnen har fått en ökad förståelse för vilka fördelar samarbete medför för gruppen, t ex om vi plockar ner stolarna tillsammans så kan vi börja att rita fortare. Vi fortsätter att arbeta med kompisbok och kompisväggar på avdelningarna, det upplever vi som en bra redskap i relationsarbetet. Vid inskolningssamtalen och utvecklingssamtalen ska vi bli bättre på att presentera och återkoppla till LBP och även i den dagliga dialogen med vårdnadshavaren. Alla hemvister har LBP uppsatta i hallarna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas I årets plan, 2015/2016,kommer vi att fortsätta fokusera på Jag kan utifrån Barnkonventionen. På VP under läsåret kommer vi att ha värderingsövningar och diskussioner i grupper om artikel 6, 28 och 31 i Barnkonventionen. Utifrån barnintervjuer, dokumentationer och reflektioner med barn och kollegor, ska vi med övrig personal gå igenom Jag kan- arbetet. Vi ska diskutera vad som var bra och hur det blev gjort. Om vi är nöjda med resultatet eller om vi har kunnat göra det annorlunda. Om nej, vad ska vi förändra och hur går vi vidare. Utvärdering sker genom regelbundna nedslag i Likabehandlingsplanen och Barnkonventionen med övriga kollegor i huset. Sista utvärderingstillfället kommer att äga rum 2016-05-30. för att årets plan utvärderas Ingrid Ahlén, bitr. förskolechef, Mona Hyllengren och Wanja Dehlén.

Främjande insatser Jag kan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Vårt mål är att under hela barnets vistelse hos oss på förskolan och när det sen börjar i skolan har självkänslan av att jag kan oavsett av vad andra säger, utifrån om man är liten eller stor, ung eller gammal, oavsett hudfärg, funktionsnedsättning eller ej, pojke eller flicka. Insats Genom pedagogens förhållningssätt till barn/barn och barn/vuxna ger vi uppmuntran till barnen/vuxna, att säga till varandra - att du kan, eller vad bra du kan. Det är viktigt att involvera alla barn. Vi vuxna föregår med gott exempel genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Mona, Anna, Helena och Wanja Jag kan. Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Vårt mål är att under hela barnets vistelse hos oss på förskolan och när det sen slutar hos oss och börjar i skolan har självkänslan av att jag kan och får vara precis som jag vill. Oavsett av vad andra säger, utifrån om man är liten eller stor, ung eller gammal, oavsett hudfärg, funktionsnedsättning eller ej, pojke eller flicka har man den rätten. Alla är lika mycket värda och har likvärdiga behov och samma rättigheter. Insats Pedagogen bemöter barnens frågor om kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning på ett enkelt och ärligt sätt. Vi arbetar för att tillsammans ge barnen en djupare förståelse för empati och respekt genom t ex. litteratur. Vi uppmuntrar och stärker barnen i att de får klä sig, får vara och se ut som man vill. Vi vuxna föregår med gott exempel genom ett respekt och

hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Mona, Anna, Helena och Wanja. Jag kan Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan och när det sen börjar i skolan har självkänslan av att jag kan och får vara precis som jag vill. Oavsett av vad andra säger, utifrån om man är liten eller stor, ung eller gammal, oavsett hudfärg, funktionsnedsättning eller ej, pojke eller flicka har man den rätten. Alla är lika mycket värda och har likvärdiga behov och samma rättigheter. Insats Vi pedagoger bemöter barnens frågor om religion eller annan trosuppfattning och etnisk tillhörighet på ett enkelt och ärligt sätt. Vi vuxna föregår med gott exempel, genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Vi uppmuntrar och stärker barnen i att de får klä sig, får vara och se ut som man vill. Mona, Anna, Helena och Wanja. Jag kan Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning och Ålder Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan och när det sen börjar i skolan

har självkänslan av att jag kan oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Alla barn ska bli sedda för sin person oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Insats Genom pedagogens förhållningssätt till barn/barn och barn/vuxna ger vi uppmuntrar till barnen/vuxna, att säga till varandra - att du kan, eller vad bra du kan. Vi ska se till att alla barn oavsett ålder eller funktionsnedsättning ska få prova på olika aktiviteter. Vi vuxna föregår med gott exempel genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Mona, Anna, Helena och Wanja.

Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer Dokumentationer Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har blivit intervjuade och vi har gjort dokumentationer på deras lärande. Vårdnadshavarna har blivit informerade om de kartläggningsmetoder vi använder i likabehandlingsarbetet genom att läsa det i LBP. Hur personalen har involverats i kartläggningen På ett VP har vi gått igenom likabehandlingsplanen och kartläggningsmetoderna. Resultat och analys Resultatet av utvärderingen visade att om pedagogerna finns i barns närhet, blir det mindre konflikter och barnen och pedagogerna har lärt känna varandra bättre. Vi har även sett att barnen kommer oftare och ber om hjälp vid konflikter. Intervjufrågorna till barnen kommer att i grunden vara lika på förskolan under 2015/2016. Frågornas innehåll berör ämnet; Jag kan, utifrån Barnkonventionen och relationer på förskolan.

Förebyggande åtgärder Jag kan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i de kan och vågar på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontinuerliga intervjuer/dokumentationer avseende barns utveckling. Resultaten från dessa intervjuer/ dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2015. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Åtgärd Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2015/2016 med "Jag kan". Det kommer bl.a. innefatta dokumentationer och intervjuer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi ska ge barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att prata och uttrycka sina känslor både med barn/barn, barn/vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion och det stärker barnets integritet och att kunna känna empati för andras behov. Motivera åtgärd Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och vi vill stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Wanja och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2015. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärderna. Jag kan. Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i sin person på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom dokumentationer. Resultaten från dessa dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2015. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Åtgärd Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2015/2016 med "Jag kan". Det kommer innefatta bl.a. intervjuer och dokumentationer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi utmanar barns uppfattningar om olika könens likheter och olikheter. Vi diskuterar med barnen om att alla har rätt att vara som och tycka om vad de själva vill. Motivera åtgärd Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och vi vill stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Wanja och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2015. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärderna. Jag kan. Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i att få vara och se ut som man vill på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontinuerliga intervjuer/dokumentationer avseende barns bakgrund. Resultaten från dessa intervjuer/ dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2015. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Åtgärd Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2015/2016 med "Jag kan". Det kommer bl.a. innefatta intervjuer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.

Motivera åtgärd Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och att även stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Wanja och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2015. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärderna. Jag kan. Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning och Ålder Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan och som sen börjar i skolan har självkänslan av att jag kan oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Alla barn ska bli sedda oavsett ålder eller funktionsnedsättning i gruppen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontinuerliga intervjuer/dokumentationer Resultaten från dessa intervjuer/ dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2015. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Åtgärd Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2015/2016 med "Jag kan". Det kommer bl.a. innefatta intervjuer och dokumentationer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi arbetar för att de allra yngsta barnen ska få samma förutsättningar som de äldre barnen, t ex att de yngsta barnen ska få vara inne/ute och utforska miljön utan att bli störda av de större barnen. Vår verksamhet utformas med hänsyn till barnens olika förutsättningar så att alla barn kan delta på sina egna villkor. Motivera åtgärd Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och att även stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Wanja och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2015. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärderna.

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter: Mona Hyllengren och Wanja Dehlén Chef: Ingrid Ahlén, 026-179564. Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående.

Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande: Biträdande förskolechef (Din närmsta chef) ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret