Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Blåklockan, belägen i Arjeplogs kommun med Föräldrakooperativet Blåklockan som huvudman

Verksamhetsrapport 1(16) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Förskolan Blåklockan med Föräldrakooperativet Blåklockan som huvudman ingår i detta urval. Förskolan Blåklockan besöktes den 8-10 mars 2016. Ansvariga inspektörer har varit Eva Lanteli och Lotta Andersson Damberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa,

Verk3 2(16) stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Blåklockan Förskolan Blåklockan ligger i ett villaområde i Arjeplogs tätort. Förskolan har en avdelning med smeknamnet "Blåis". Sammanlagt finns 17 barn inskrivna i förskolan. Av dem är åtta barn i åldrarna 1-3 och nio barn i åldrarna 4-5. Enligt förskolechefen har de 3,25 heltidstjänster anställda på förskolan som kan variera efter behov. I dagsläget finns 0,75 procents förstärkning på grund av att antalet barn ökat. På förskolan arbetar två förskollärare varav en av dem också arbetar som förskolechef. Båda har förskollärarutbildning med behörighet att undervisa i förskola men en av dem har ännu inte ansökt om legitimation. Det framkommer i intervjuer att personalen är medvetna om att förskollärarna har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. Personalen tar ett gemensamt ansvar och genomför arbetet tillsammans. Förskolan Blåklockan är belägen i en villa som delvis har anpassats för att fungera som förskola. De äldre barnen har tillgång till två rum där de kan skapa, läsa böcker eller bygga med lego. De mindre barnen har tillgång till ett större rum som är indelat i olika avdelningar för olika sorters aktiviteter och lek. De vistas också en del i köket där de kan sitta och skapa vid matbordet. Matavdelningen är avskild från köksavdelningen med en grind. Förutom köket används ytterligare två rum till matrum. Även de används för olika aktiviteter såsom samlingar och pyssel. Därutöver finns skötrum, toalett, två tamburer samt förråd och ett mindre utrymme för personalen. Förskolans gård ligger i direkt anslutning till skogen. Det finns ett staket runt gården och vid behov går det att stänga till mot skogen. I skogen finns en så kallad "nasti", som är det lapska ordet för stjärna. Det är en liten rund stuga med öppen spis och bänkar längs väggarna där barn och personal kan vistas. Enligt förskolechefen är "nasti" en del av den samiska integreringen och barnens uteverksamhet. De brukar ha en eld brinnande där så att barnen har möjlighet att värma sig eller bara sitta och mysa. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218

Verksamhetsrapport 3(16) Det finns också en aktivitetsbana och ett preparerat skidspår. Miljö och material är anpassat för åldersgruppen. Som exempel kan nämnas att det vid granskningstillfället finns snöhögar av olika storlek där barnen kan klättra, krypa in i och åka kana nedför, skidor, pulkor och stjärtlappar, renar att rida på, spadar och skyfflar att ösa sand och snö med samt grillplats och utekök. Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling på förmiddagen. Utevistelse sker dagligen både på förmiddagen och eftermiddagen. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger i intervjun att undervisning kan vara att ta upp ett ämne i en samling till exempel. "Om barnen är intresserade av något, till exempel ett djur, så kan man tillsammans med dem leta upp fakta om djuren på datorn". Förskolläraren ger i sin intervju flera exempel på aktiviteter som kan vara undervisning, såsom lek, dagliga rutiner eller påklädning. "..dagliga rutiner såsom handtvätt... då kan man prata om varmt och kallt vatten, ljummet vatten". "..vid påklädningen, att vi benämner vad kläder och kroppsdelar heter. Vid uteleken, då övas motoriken då vi klättrar och åker skidor." Förskolechefen uppger att han inte använder begreppet undervisning så ofta utan mer begreppet lärande som han menar ska utgå från barnens intressen. Han menar att lärande sker hela tiden men mer eller mindre intensivt i olika stunder. Som exempel beskriver han hur han iscensätter lärande genom att använda ett matematikmaterial under samlingar med de lite större barnen.

4 (16) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just dii.2 Språklig och kommunikativ interaktion Personalen uppger i intervjun att de pratar med barnen i alla situationer, exempelvis vid påklädningen och i leken. De använder språklekar, läser böcker och låter barnen återberätta till bilder av olika aktiviteter som de satt upp på väggen. Vid ett tillfälle är de äldsta barnen på väg ut, de klär sig själva. Pedagogen frågar, "är det något mer du behöver? Titta på hyllan och se efter vad du kan behöva klä på dig mer. Vad händer om du kommer ut så där i snön? Vad behöver du mer ha på dig "? Barnet får titta på hyllan och fundera. Pedagogen visar på täckbyxorna och resonerar med barnen om vilka kläder som behövs. De menar också att de använder språklig och kommunikativ interaktion för att utveckla barnens sociala kompetens genom att prata positivt med barnen om andra barn och om vad som sker. "Vid konflikter försöker vi förklara och stödja barnen. Vi uppmuntrar barnen att dela med sig till andra, pratar med barnen om vad som sker". Förskolechefen menar att de också, genom att på ett medvetet sätt ställa enkla frågor som "Hur tänker du?" "Vad menar du?" bidrar till att utveckla barnens tillit till sin förmåga och att lösa problem i vardagen. "Jag frågar vad händer här, hur uppstod detta? Jag ger barnen olika funderingar, de får lyssna till varandra. Jag ansvarar för att knyta ihop deras tankar. Jag brukar säga till barnen att man ska uppföra sig så att man inte behöver säga förlåt." Under observationerna noteras 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, L & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet

Verksamhetsrapport 5(16) flera tillfällen där pedagogerna uppmuntrar barnen att tänka efter själva och inte ge svaren direkt. I en tambursituation till exempel frågar en av pedagogerna "är det något mer du behöver? Titta på hyllan och se efter vad du kan behöva klä på dig mer. Vad händer om du kommer ut så där i snön? Vad behöver du mer ha på dig "? Barnet får titta på hyllan och fundera. Pedagogen visar på täckbyxorna och resonerar med barnen om vilka kläder som behövs. Vid Skolinspektionens observationer noteras även att såväl personal som barn initierar olika samtal. Det förekommer i alla situationer, såväl i den fria leken som i rutinsituationer och i planerade aktiviteter. Personalen är uppmärksamma och lyhörda i sin kommunikation med barnen. De samtalar med barnen i positiv ton och sätter ord på vad som sker. I en tambursituation till exempel gör personalen iordning overallen till ett barn så den bara är att hoppa i, nedhasad och med skorna fastsatta längst ner. Barnet tittar på overallen och säger "Lelpa mig!" Personalen säger då "Hoppa i du så ska jag hoppa i min overall". Barnet gör det och får välja mössa och vantar. "Kan du hämta mina handskar också?" "Okej, här får du!" "Tack. Halsduken ligger på golvet. Lägg upp dem på hyllan." När allt är klart säger personalen "Så bra [barnets namn], vad duktig du var!". Ibland tar personalen samtalet vidare och kommenterar eller ställer frågor om saker som dyker upp i samtalet. Vid en matsituation pratar personalen och barnen om vad de just gjort och om maten de äter. Ett barn fattas och pedagogen resonerar med barnen om hur de ska göra, om de ska vänta på barnet "Hur brukar vi göra? Vi brukar ju vänta på alla. Om vi börjar äta innan [barnets namn] kommer så kanske [barnets namn] blir ledsen. Hur tycker ni att vi ska göra? Vid ett annat tillfälle uppmärksammar en personal ett barn som ligger i snön. Hen uppfattar av kroppsspråket att allt inte står rätt till (barnet är argt) och frågar barnet om de ska hjälpas åt att bygga en snögrotta. Det vill barnet, hen vill gräva. "Visst" säger personalen, "hämta spade då, du vet var de står, de står längs väggen där. Du kan hämta min spade på samma gång". Barnet går iväg och hämtar de två spadarna och får beröm av personalen. I en annan situation sitter en personal och ett barn och tittar i en reklamtidning. Barnet säger: "En sån här vill jag ha." "Vad är det då, frågar personalen men får inget svar. "En pyssellåda". Personalen fortsätter: "Det här vill jag ha. Vad är det?" "En dammsugare", säger barnet. "Ja, det behöver jag hemma. Vad gör man i en sån här" frågar personalen och pekar på en mikrofon. Inget svar. "Man sjunger ju i den, som i Melodifestivalen! "

Verksri Ihe) 6(16) På det här sättet interagerar personal och barn under hela dagen. Vid observationer noteras att de samtalar med barnen och är lyhörda för deras svar, de ger barnen tid att tänka och formulera såväl frågor som svar. Enligt personalen är det viktigt att lyssna och ge barnen uppmärksamhet, att ge dem tid att få prata klart. Vid observationerna framkommer även att personalen reagerar på barnens icke-verbala kommunikation. Vid ett tillfälle till exempel har ett barn tjurigt slängt sig i snön efter en incident med ett annat barn. En personal uppmärksammar detta direkt och går dit och frågar om de inte ska bygga på snögrottan tillsammans, vilket barnet gärna vill. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Enligt personalen utgår allt deras arbete från barnens intressen, "vi ser vad barnen är intresserade av". Vid Skolinspektionens besök finns bilder uppsatta på barnens arbete kring "Labyrint", ett TV-program på Barnkanalen som barnen initierat ett temaarbete kring. "Och det är inte bara för de barn som ser programmet, alla kan vara med", säger förskolechefen. Han uppger att de tidigare hade en mer traditionell långtidsplanering "men det blev mer utifrån de vuxnas idéer". Nu är de mer lyhörda för barnens ideer tycker han och skapar verksamheten utifrån det som barnen visar intresse för. Man resonerar sig fram med barnen till vilken verksamhet de vill ha säger han. Han menar att det ändå går att väva in hur mycket utveckling som helst. Hans roll som vuxen är mer att stå vid sidan av och stödja barnen i deras utveckling. "Barnen kan", säger han. "Vi utgör modeller och goda förebilder". Enligt personalen är den fria leken viktig, men tryggheten utgör grunden. Barnen måste trivas och känna trygghet, menar de för att kunna utvecklas. De bekräftar att all deras verksamhet utgår från barnen och deras intressen. Som exempel nämner de att de haft teman om dinosaurier och vatten som initierats av barnens intressen. "Igår var det ett barn som gjorde en teckning om Jesus. Hon sa: "Jag vill se en bild av Jesus". Då tog vi fram datorn och goo glade. Samtidigt gäller det att utmana barnen att utvecklas vidare, menar de. "Man försöker uppmuntra, lämna barnet en stund och ge dem tid att verkligen klara något. De små barnen vill gärna bli burna uppför backen, jag brukar ta dem i handen så att de själva kan gå". De säger vidare att de i påklädningen försöker hitta nästa utvecklingsnivå för barnet. "Vigör barnen uppmärksamma på deras framsteg, visar på det. Barnen får klistra på en stjärna på ett papper när de kan klä på sig. Stjärnan är en uppmuntran för att barnet har klarat av något. Barnen kan säga nu kan jag det, därför fick jag en stjärna".

Verksamhetsrap,, 7(16) Vid observationerna noteras att personalen är lyhörda för vad barnen vill. Ofta ställer de öppna frågor till barnen om vad de vill och barnen kan också få välja mellan konkreta alternativ. Två barn visar intresse för att väva och personalen ser till att de får komma igång och stödjer dem i arbetet. I pysselrummet sitter ordbilder på familjemedlemmar såsom "storasyster" och "lillebror", vilket enligt personalen är ett temaarbete som barnen initierat. Vidare noteras att det förekommer tillfällen då barnen utmanas i sitt tänkande genom frågor som "Hur tänker du då?" "Vad menar du?" I en tambursituation kommer flera barn och vill ha hjälp med pjäxorna. Personalen säger i positiv ton att "då får du ställa dig i kön". Samtidigt visar hen barnen stövelknekten och säger att "den kan man också använda till pjäxorna". Barnen ställer sig i kö och tar av sig pjäxorna med hjälp av stövelknekten. "Se så bra du är! säger personalen. "Ja, den funkar på pjäxor också!" svarar barnet. Vid ett annat tillfälle råkar två barn i gräl utomhus över vem som ska sitta fram på renen och rida. En av dem springer därifrån och personalen pratar med det kvarvarande barnet som utmanas att själv lösa situationen, vilket barnet gör. Hen får sitta här, säger barnet och pekar. Men då får du gå och hämta [barnets namn] och säga det till hen, säger personalen. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Vid observationer av miljöerna inomhus noteras att de är uppbyggda så att de ska stimulera till utveckling och lärande. Det mesta av materialet går att nå för barnen. I ett av rummen finns flera backar med lego och en hylla med barnens namn där barnen kan spara sina alster. I ett annat rum finns en bokhylla med spel och pussel i olika svårighetsgrad. Där finns också en mängd material för pyssel såsom flirtkulor, färg, penslar, pärlor i olika storlekar etc. För de mindre barnen finns aktivitetstavlor uppsatta på väggarna och där finns också bilder och ordbilder på broar och slott. Förskolechefen menar att barn utvecklas genom den fria leken. "Lek tränar turtagning, att räkna, i innebandy tränas hänsyn till varandra, regler och räkna mål". Enligt personalen är det svårt att sätta ord på vad leken betyder för barnens lärande. Leken är viktig när det gäller att utveckla social kompetens hos barnen menar de, "att hantera och lösa konflikter själv, att ge och ta". De menar att det är viktigt att vara lyhörd för barnens lek, inte tränga sig på, "vissa barn vill leka själva, kom inte här! Och vissa barn vill ha lugn och ro och inte bli störda". Det är en utmaning menar de eftersom de har så trånga lokaler. De berättar att de har försökt skapa olika rum för olika aktiviteter och också anpassa dem för olika åldrar. Förskolechefen uppger att de har en hel del material, men att de kanske

Verksamhetsrapp" 8(16) oftare skulle byta ut materialet som exponeras för barnen. De har pratat om det, men det sker inte så ofta som kanske vore bra för barnen, menar han. Under de tre dagarna som Skolinspektionen besöker förskolan observeras bland annat hur de äldre barnen bygger med lego i ett rum, medan andra bygger pärlplattor tillsammans med en av personalen. Några av de yngre barnen leker med bilar och hoppar på de tjocka madrasserna som finns längs väggen i ett av rummen. Den mesta leken sker dock utomhus. Personalen deltar engagerat i barnens lek. Ett barn vill åka skidor och personalen tar på egna skidor och åker med runt spåret, hela tiden stödjande och uppmuntrande. En annan personal deltar aktivt när de mindre barnen åker stjärtlapp utför en kulle. Det märks på barnen att de har roligt. Det finns en mängd material att leka med och förrådet står öppet så barnen kan hämta skidor, spadar att ösa med eller lastbilar att köra runt i snön med. Invid förskolan finns en stor snöhög som de större barnen kan åka karta nerför. Personalen uppmuntrar dem att klättra upp och berömmer dem när de klarar det. I snöhögen har personal och föräldrar också grävt ut flera gångar och rum som barnen kan krypa in i, vilket de verkar tycka är väldigt spännande. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Personalen uppger att de lär barnen känna tillit till sin egen förmåga genom att uppmuntra och uppmärksamma när barnen kan något. "Titta nu kunde du!" De menar att det är viktigt att barn får höra att de klarar något. Förskolechefen menar att det är viktigt att ge barnen beröm vid påklädningen för att de klarar det. "Barnen har lärt sig att fråga mig. Hur ser det ut vid min hylla nu? Jag brukar fråga dem, vad tycker du själv? De går dit och tittar och säger, det ser ok ut. Då säger jag, det tycker jag också. Jag brukar bolla över frågan till barnen". Enligt en av personalen kan ett annat sätt vara att låta barnen vara med i vardagliga aktiviteter som att duka och laga mat, fylla på vedförrådet eller gräva en snökoja. "Vi tänker på att ta med barnen i allt så mycket som möjligt, till exempel fylla på vedförrådet. Det är viktigt att barnen känner sig delaktiga och känner att de har varit med och gjort något för andra, till exempel att duka. En gång när jag berömde ett barn så fick jag svaret, jag gjorde bara mitt jobb." Att få ta ansvar är att skapa tillit till sin förmåga menar personalen och barnen uppmuntras att klara så mycket som möjligt själva, vilket också bekräftas av Skolinspektionens observationer. Att lära barnen ta på och av sig kläderna är att lära dem ta ansvar menar personalen samtidigt som det tränar motoriken. Exempel: Barnen ska gå ut och ett av barnen tar på sig en tröja in och ut och får

9(16) svårt med dragkedjan. Barnet får hjälp av personalen och frågar om det är fel. "Nej", säger personalen, det är OK om du tycker att det fungerar, det är huvudsaken". Barnen klär på sig, det går bra, även om det hamnar in och ut och på fel fot ibland. "Är det här rätt väg?" (stöveln sitter på fel fot). Personalen frågar hur det känns. "Bra", säger barnet. "Då fungerar det", svarar personalen, "man brukar känna efter ett tag om det inte känns bra." De låter också barnen hjälpa varandra, hjälpa en kompis. Det är viktigt att ge barnen tid att klara av något själva, menar de. "De blir så stolta när de kan!" Vidare uppger de att de hela tiden är med barnen, lyhörda och nyfikna själva för att stimulera deras nyfikenhet. Ett exempel som nämns är när de lekte älgjägare: "En av oss gick före och satt på älgpass, så fick barnen komma fram och ställa frågor och så pratade vi om sådant som ingår i älgjakten". Vid observationerna framkommer att barnen är delaktiga i vad som händer i deras vardag. Personalen är lyhörd, lyssnar uppmärksamt på barnen och ger dem hela tiden en känsla av att de räknas, att de är ok. Barnen får hela tiden försöka, stöttas i sina ansträngningar och får lyckas i syfte att bygga upp deras tillit. Ett exempel är när de små barnen åker stjärtlapp. Ett barn säger att "jag kommer inte upp!". Personalen uppmuntrar barnet "Det fixar du". Barnet "gnäller" nerifrån backen, kravlar och försöker. Personalen låter barnet försöka och ägnar sig åt de andra barnen. Sen säger hen: "Bra nu kommer du ju själv, kämpa på". Efter att barnet nått en bit upp får det hjälp den sista biten. I en matsituation säger ett av barnen "Jag har inte fått någon mjölk!" Personalen: "Men inte skriker man väl då. Vad säger man"? Barnet: "Snälla ge mig mjölk." "Ja, och det klarar ni själva." Barnen häller upp. "Så bra, perfekt tjejer"! Ett annat exempel: Ett barn tar ketchupflaskan och personalen frågar barnet: "Kan du öppna den själv?" "Nej", säger barnet. "Prova", säger personalen uppmuntrande. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Enligt personalen använder de olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling. Förutom dagliga samtal med barnen används olika former av material som stimulerar till lärande, exempelvis "Babblarna" som är ett pedagogiskt material för utveckling av bland annat språk "Just nu har vi Babblarna som tema, vi läser böcker, vi har dans och sång och tar en figur åtgången. Vi har tagit bilder av arbetet som vi sätter upp på väggen, barnen får återberätta till bilderna." De berättar också att de läser mycket för barnen och sjunger samtidigt som de gör rörelser till. De arbetar med ordbilder på barnens namn och uppger att de ser

Verks - _ 10 (16) att barnen har upptäckt vad bokstäverna används till. I det dagliga sätter de ord på vad som sker i sina samtal med barnen. Små barn repeterar mycket, härmar, säger personalen. Det framkommer också i observationerna bland annat när två yngre barn ska måla med fingerfärg: Vem är det? "Bubba, måla, måla" säger barnet och försöker äta färgen. "Nej, inte äta, måla" säger personalen. Sen går penseln sönder. "Måste laga" säger personalen. Barnet får försöka och personalen är där och stöttar lite grann när det behövs. "Du lagade penseln! Bra [barnets namn]. Nu är den hel igen. Nu kan du måla igen." "Laga, laga" säger barnet. "Ja, du är duktig [barnets namn], nu har du lagat penseln, nu kan du måla igen." "Laga, laga" säger barnet. Enligt personalen är det viktigt att inte prata barnspråk med barnen utan att vara "ett språkligt föredöme". När det gäller att stödja barnens utveckling av matematik, naturvetenskap och teknik menar personalen att de gör sådant, men att de kan bli bättre på det. Matematiska begrepp kan de få in vid en samling eller fruktstund menar de, genom att dela en hel och visa att det blir två halvor till exempel. De har också material som utvecklar matematisk förmåga såsom magnetsiffror och läggpussel med olika geometriska former. Vid observationerna noterar inspektörerna flera tillfällen då barnen ges tillfälle att räkna. De små barnen räknar en socka, två sockor, de äldre barnen får tillfälle att både räkna och addera. "Hur många barn går iväg på utflykten nu?" En flicka räknar till sju. Hur många vuxna? Hon räknar till fyra. "Och hur många blir det tillsammans?" Barnet räknar till elva personer. Dock finner inspektörerna att inga observationer tydligt visar på aktiviteter som stimulerar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Enligt en av förskollärarna är det inte helt lätt att arbeta med naturvetenskap, det är enklare med naturkunskap. De har tidigare smält snö för att visa hur mycket skräp det är i snön uppger hon och de har också haft ett tema om vatten, men för tillfället gör de inga sådana aktiviteter. Det blir mest spontant, sådant som dyker upp i den fria leken såsom när två magneter sätts mot varandra menar hon. Det framkommer också i intervjuerna med personalen och förskolechefen att det inte finns någon medveten planering kring hur de ska arbeta för att stödja barnens utveckling inom dessa områden, utan att det istället blir upp till den enskilda pedagogen att arbeta med det. Såväl intervjuer som observationer visar att barnen har rika tillfällen att träna sin motorik. De hoppar och klättrar, kravlar och åker skidor och stjärtlapp, de promenerar och tränar dagligen på att ta på och av sig kläderna, ta sig ner från

11(16) sin barnstol, tvätta händerna och greppa penslar och kritor. Äldre barn får motoriska utmaningar i att lägga pärlplattor och pussel samt att bygga med lego och pyssla. Enligt förskolläraren försöker de hitta aktiviteter som tränar motoriken, såsom skidåkning, "men också genom att låta barnen försöka klara så mycket som möjligt själva". På samma sätt stödjer personalen barnen i sin sociala utveckling. Personalen menar att de utvecklas socialt genom att ingå i en grupp och få göra saker tillsammans. Det kräver en del problemlösning och vid observationerna förekommer flera tillfällen då barnen utmanas att lösa situationer då de hamnat i konflikt med ett annat barn. Genom att de alltid måste pröva själva innan de får hjälp med något, exempelvis genom att lösa en konflikt eller ta för sig av maten, utvecklas barnen i att bli självständiga. "Barnen får ta för sig av maten själva, vi griper inte in utan väntar istället in barnen, ger dem lite tid att lyckas, uppmuntrar och pushar dem." Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet på ett mycket medvetet sätt genomförs så att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder i stor utsträckning språk och kommunikation som verktyg och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Lek, miljö och material används i syfte att stimulera utveckling och lärande, och barnens nyfikenhet och lust att lära bildar utgångspunkten för förskolans arbete. Personalen utmanar och stimulerar på olika sätt barnens språkliga och matematiska utveckling och tar till viss del vara på barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Vidare stödjer personalen barnens motoriska och sociala utveckling. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

Verksamhetsrappey ': 12 (16) Barnens samspel med varandra Vid observationer noteras att barnen till viss del samspelar med varandra. I den fria leken gör barnen ofta saker på egen hand som att åka skidor eller köra med lastbilen i snön. Det förekommer att barn samspelar med varandra i aktiviteter som att väva, åka stjärtlapp, hoppa i snöhögen eller arbeta med pärlplattor. Personalen menar att de stöttar barnens samspel med varandra genom att själva delta aktivt i leken. De berättar att de använder sig av styrda lekar som alla kan vara med på, exempelvis "Kom alla mina barn" eller "Björnen sover". "Man kan försöka locka med barnet i lekar, eller uppmana andra barn att ta med barnet i leken." Vid observationerna noteras att personalen oftast deltar aktivt och engagerat i barnens lekar och uppmuntrar till samspel på olika sätt, exempelvis genom att barnen får hjälpa varandra vid påklädningen eller försöka lösa de konflikter som uppkommer. Förskolechefen menar att de i många aktiviteter uppmuntrar barnen att lära av varandra. "Jag säger ofta till barn när de ber om hjälp, fråga din kompis. Barn har ofta klunga lösningar, de har bra funderingar, barn lyssnar till varandra". Personalens samspel med barnen Vid observationer noteras att personalen är engagerade i barnens aktiviteter, oavsett vad det är, och att de anstränger sig för att fokusera på ett barn i taget när barnet söker deras uppmärksamhet. "Det är viktigt att barnen får prata klart, att man väntar in, lyssnar och ger dem uppmärksamhet. Vi kan säga att nu pratar jag med [barnets namn], nu får du vänta lite." Förskolläraren uppger att de försöker locka med barn som inte är med naturligt och få med dem i leken. "Jag pratar om känslor och hur det känns för andra, hur man kan lösa konflikter." Observationerna visar att det förs samtal mellan personal och enskilda barn likväl som mellan personal och en grupp barn. Vidare visar observationerna att det pågår samspel mellan personal och enskilda barn vid fri lek, skapande aktiviteter och i matsituationer. Barnen häller upp mjölk själva. "Om du flyttar fram glaset så går det bättre", säger pedagogen. Två barn hjälps åt att hälla upp mjölk. "Så bra att ni kan hjälpas åt", säger pedagogen. Ett barn ropar, "makaroner!" Hur säger man", frågar pedagogen. "Man kan säga kan du skicka!" Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet medvetet genomförs så att samspel mellan barn och personal samt barnen emellan kan utvecklas. Personalen stödjer och uppmuntrar barnen att samspela med varandra och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.

ihu 13 (16) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att de tar ett gemensamt ansvar för verksamheten, ofta utifrån ideer som förskollärarna kommit med. Förskolechefen är enligt personalen bra på att fördela ansvaret utifrån personalens skilda kompetenser. Det framkommer i intervjun med den enskilda förskolläraren att förskollärarna utifrån sin kompetens tar ansvar för verksamheten. "Jag försöker tänka igenom grundplaneringen, vad är bakgrunden, vad är målet i detta tema, hur går vi vidare nu när vi står still? Man får vara som en mentor." Vid observationerna framkommer att förskollärarna tar det övergripande ansvaret för planeringen av verksamheten men att personalen tillsammans tar ett gemensamt ansvar för att barnen har roligt och att det är meningsfullt i förskolan. Det framgår tydligt av observationerna att barnen tycker det är roligt och trivs i förskolan. De deltar engagerat i leken, är avslappnade och vid flera tillfällen hörs barnen skratta. I intervjun med den enskilda förskolläraren uppger hon att de pratar med barnen om vad de gjort och sätter upp foton som barnen och föräldrarna kan se. "Barnen tycker om att ha skapat saker, då kan man uppmuntra dem att visa föräldrarna. Då blir de stolta." Arbetslagets samarbete Enligt personalen och förskolechefen har de ett nära och gott samarbete. De har arbetat ihop länge och känner varandra väl. I intervjun med den enskilda förskolläraren framkommer att de har ansvar för olika barngrupper. Förskolechefen har de äldre barnen och han har utvecklingssamtal med de föräldrarna. 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Verksamhetsrapport 14 (16) Själv har hon mellanbarnen och barnskötama arbetar gemensamt med de yngsta barnen. I intervjun med den enskilda förskolläraren framkommer att de oftast är ensamma i sin planering kring den bamgrupp de ansvarar för, men att de kan få tips och ideer av varandra om de behöver. "Vi brukar tillsammans hitta lösningar efter att ha lyssnat till varandra". Förskolechefen bekräftar att förskollärarna ofta kommer med tips och ideer för verksamheten och att de agerar som modeller och goda förebilder i arbetet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet genomförs så att det leder till utveckling och lärande, och så att barnen tycker det är roligt och meningsfullt. Personalen samarbetar med varandra och erbjuder tillsammans en god miljö för utveckling, lek och lärande. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Av granskningen framgår att förskolechefen är tillika förskollärare och arbetar som en av två förskollärare i verksamheten. Han menar att hans roll som förskolechef "är med hela tiden men att det kan vara svårt att dra gränsen mellan de olika rollerna". Personalen menar att de till stor del är självgående "men att han nog skulle reagera om vi inte gjorde det vi skulle." Personalen och förskolechefen uppger i intervjuer att de har en timmes planeringstid i veckan och personalmöten en kväll per månad, men att den tiden inte räcker till för uppföljning och en övergripande planering av verksamheten. "Det är för lite planeringstid, man hinner inte reflektera och dokumentera. Man planerar, men hinner inte följa upp". Istället uppger de att de försöker hitta tillfällen till reflektion och planering i vardagen, exempelvis när de promenerar med barnen eller på sin fritid. "Det blir nog att man sätter sig ned på fritiden, en kväll, för att fundera på hur det har gått. Det är lite nytt nu, vi ska samarbeta mer. Jag har suttit ned och reflekterat för mig själv och kommit fram till att vi inte hade så mycket tema under hösten, det blev mer sporadiskt. Vi pratade om att vi borde förändra lite, vi fick fler barn

Verksamhetsrapport 15(16) och vi behövde göra om grupperna. Vi behöver ge 2-3-åringarna mer stimulans än vad de får om de bara är med 1-åringarna." Enligt förskolechefen skulle de behöva utveckla sitt arbete, tydligare koppla det till "det nya läroplanstänket" "Jag har jobbat större delen av mitt liv i den gamla läroplanen, det är inte lätt att sadla om, det är en process". Han medger att de har fått kompetensutveckling i den nya läroplanen, men att det är ett pågående utvecklingsområde. I intervjuer med personalen framkommer att det finns flera områden som kräver reflektion och utveckling, såsom arbetet med naturvetenskap och teknik liksom hur miljö och material stimulerar barnens utveckling och lärande. "Vi skulle behöva utveckla något för att utmana barnen mer. Speciellt inomhus". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte fullt ut tar det övergripande ansvaret för att arbetet avseende utveckling och lärande genomförs i enlighet med läroplanens riktlinjer och att miljö och material i tillräcklig utsträckning stimulerar barnens utveckling och lärande. Vidare bedömer Skolinspektionen att rollerna som huvudman, förskolechef och förskollärare och deras respektive ansvarsområden tydligare behöver uttalas och definieras. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?

Verksam hetsrapport 16 (16) Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.