Livförsäkringsmatematik II

Relevanta dokument
Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant

Livförsäkringsmatematik II. Erik Alm Hannover Life Re Sweden

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6)

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

Repetitionsuppgifter

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

Kreditderivat: introduktion och översikt

Om de trigonometriska funktionerna

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Livförsäkringsmatematik II

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Signal- och bildbehandling TSBB14

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Differentialekvationssystem

n Ekonomiska kommentarer

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Lösningar till Matematisk analys IV,

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

3 Rörelse och krafter 1

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Informationsteknologi

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

VII. Om de trigonometriska funktionerna

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

1 Elektromagnetisk induktion

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Livförsäkringsmatematik II

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: juno blom

Funktionen som inte är en funktion

Objects First With Java A Practical Introduction Using BlueJ. 4. Grouping objects. Collections och iterators

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

MILJÖRAPPORT. Emissionsdeklaration För Kågeröds avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1. Meto d

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Miljörapport Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. produktinformation

Finansinspektionens författningssamling

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Lite grundläggande läkemedelskinetik

En modell för optimal tobaksbeskattning

Truckar och trafik farligt för förare

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring

Rektangulärt frånluftsdon med horisontella lameller

F5: Digital hårdvara. Digitala signaler. Fördelar med digitala system. Digital kontra Analog

Transkript:

Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013

iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska länderna) Lähanerlig vid beräkning i kalkylprogram (som Ecel) Vid koninuerlig eknik måse man gära approimaioner för a uföra sina beräkningar iskre änkande fungerar när produkerna blir för komplicerade för a haneras med koninuerlig eknik Läare a förså för uomsående 1

iskre eknik ödlighe sker koninuerlig ödligheen är i de Nordiska länderna definierad koninuerlig aasysemen bygger på koninuerlig eknik (och Makehams formel) iskrea händelser är ofa månaliga medan man radiionell arbear med helår som bas vid diskre eknik 2

ödfallssannolikhe Sannolikheen a en individ av ålder dör innan han uppnår ålder +1 Kan vara beroende av kalenderår T beecknar kalenderår Ofas definierad via abell Man maimerar ill e sor al, eempelvis 120 Ges ofa i promille 3

Anal levande Man änker sig en kohor som är eempelvis 100 000 vid ålder 0: l() = 100 000 Vi definierar nu l(+1) = l() * (1-q) På vägen definierar vi p() = 1-q() = l(+1)/l() Så vi får l(+1) = l() * p() 4

Räna Vi anar en årlig räna i Vi fassäller diskoneringsfakorn: v = 1/(1+i) Vi fassäller också diskoneringsfakorn v() = v = 1/(1+i) 5

Eårig livsfallsförsäkring Tecknas vid år Faller u vid +1 om försäkringsagaren är vid liv Förränas under iden med i Fassäll neopremien = nuvärde av förvänade framida försäkringsubealningar Alernaiv 1, den försäkrade överlever, nuvärde av förvänad ubealning blir p * v * S Alernaiv 2, den försäkrade överlever ine, vi får q * 0, Toal får vi med försäkringssumma 1 E() = p()*v = l(+1)/l()*v(+1)/v() = l(+1)*v(+1) / l()*v() Premien blir E() * S 6

Livsfallsförsäkring Premie: E() = p()*v = l(+1)/l()*v(+1)/v() = l(+1)*v(+1) / l()*v() efiniera () = l()*v() Vi får E() = (+1) / () Vi får också E() = (+n) / () för engångsbeald livsfallsförsäkring som faller u om n år (vid ålder +n) 7

Bealas årligen så länge den försäkrade lever Summan av livsfallsförsäkringar Engångspremien blir mosvarande summa ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( 0 0 E Genas börjande livräna 8

N efiniera 0 N ( ) ( ) 9

Livräna Vi får för vår livsvariga livräna E() = N() / () Om den börjar bealas u från år n (ålder +n) får vi E() = N(+n) / () Och allså vid e år i efersko: N(+1) / () 10

Temporär livräna Livräna från ålder ill och med ålder +n-1. Engångspremien blir E() = N()/() N(+n)/() = (N()-N(+n)) / () 11

Premielivräna Premier bealas från ålder ill och med ålder +n-1. Nuvärde av dessa blir som mosvarande livräna: (N()-N(+n)) / () muliplicera med den årliga premien 12

Livsfallsförsäkring Hopsparande av pensionskapial: Premie bealas årligen, beloppe faller u vid uppnådd ålder +n. Värde av försäkringsersäningen är (+n) / () Värde av premierna är P() * (N() N(+n)) / () Premien blir P() = (+n) / (N() N(+n)) 13

Löpande premie Vi ser skillnaden: Vid engångspremie är nämnaren () Vid löpande premie är nämnaren N() N(+n) Generell gäller: Premien * premiebealningsperiod = Försäkringsersäning, dvs Premien = Försäkringsersäning/Premiebealningsperiod 14

Livsvarig uppskjuen livräna (pensionsförsäkring) För en livsvarig livräna uppskjuen ill idpunk n ill löpande premie får vi på samma sä P() = N(+n) / (N()-N(+n) 15

Försäkring mo dödsfall Eårig försäkring: Försäkringsbeloppe bealas u om den försäkrade dör under åre. (Temporär försäkring) Ubealningar: Belopp, sannolikhe och diskoneringsfakor: Vid dödsfall: S * q * v ½ (Vi anar a dödsfall sker i mien av åre) Vid livsfall: 0 * p * v Vi får: E() = q*v ½ om S=1 16

Försäkring mo dödsfall Vi har P = q * v(½) = q()*l()*v(+½) / l() * v() = q() * l() * v(+½) / () Vi definierar förs d() = q() * l() (de avlidnas al) Sedan definierar vi mosvarande kommuaionsfunkion: C() = d() * v(+½) (de avlidnas diskonerade al) För vår eåriga emporära dödsfallsförsäkring får vi P() = C()/() 17

Temporär och livsvarig försäkring Försäkring mo dödsfall under perioden + ill ++1 P() = C(+)/() Livsvarig försäkring från : P 0 C ( ) Vi definierar en ny kommuaionsfunkion: 0 M C 18

ödsfallsförsäkring Vi får för livsvarig försäkring P() = M() / () Och för emporär försäkring P() = (M() M(+n)) / () Vid löpande premie får vi P() = M() / (N() N(+n)) och P() = (M() M(+n)) / (N() N(+n)) 19

Sammansa försäkring -försäkring: Ubealning aningen vid dödsfall under försäkringsperioden, eller vid uppnådd sluålder P() = (M() M(+n) + (+n)) / () Vid löpande premie får vi P() = (M() M(+n) + (+n)) / (N() N(+n)) 20

Kommuaionsfunkioner Livräna livsvarig från : N() ödsfallsersäning, livsvarig från : M() Livsfallsersäning, engångsbelopp: () Med hjälp av dea kan man konsruera de flesa premie- och reservformler 21

Värdefunkionen Värdefunkionen = Nuvärde av framida förmåner Nuvärde av framida premier = Engångspremien för framida förmåner Nuvärde av framida premier 22

Värdefunkionen Livsfallsförsäkring ill engångspremie, försäkringssumma S, faller u vid ålder +n Vi besämmer värdefunkionen vid idpunk (ålder +) Inga framida premier V S n 23

Engångsbeald T-försäkring ödsfallsubealningar fram ill +n Inga framida premier Värderingsidpunk V S M M n 24

Engångsbeald -försäkring ödsfallsubealningar fram ill +n Livsfallsbealning vid n Inga framida premier Värderingsidpunk V S M M n n 25

Ren livsfallsförsäkring, löpande premie Livsfallsbealning vid n Framida premier ill z Värderingsidpunk V S n P( N N z ) 26

ödsfallsbealning fram ill n Framida premier ill z Värderingsidpunk z n N N P M M S V ) ( T-försäkring, löpande premie 27

ödsfallsbealning fram ill n Livsfallsbealning vid n Framida premier ill z Värderingsidpunk z n n N N P M M S V ) ( -försäkring, löpande premie 28

Livräna från n ill m Premiebealning ill n Värderingsidpunk För <=n För >=n z m n N N P N N S V ) ( m N N S V Uppskjuen livräna, löpande premie 29