Svar lämnade av vera.kozlovskaya@gmail.com 2016-08-16 14:21:51 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Peter den Stores S:t Petersburgs polytekniska universitet, Humanistiska institutet institutionen för internationella relationer S:t Petersburg Vera Kozlovskaya vera.kozlovskaya@gmail.com 2. Land Land: Ryssland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 1.09.2015-23.01.2016 ht 8.02.2016-25.06.2016 vt 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 42 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 2 Vera Kozlovskaya Julia Tomilina det finns fler lärare i Nordenrelaterade ämnen, men de kan inte svenska 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja men det finns ingen så kallad "statlig examen"i svenska hos oss, bara vanliga sluttentor 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska
eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset förblir på ungefär samma nivå som förra året. Motivationen förblir också ungefär densamma under alla de här åren - Sverige är nära Petersburg, och många har redan varit i Stockholm även om en kort tid innan de Varför läser börjar läsa svenska och många hoppas på att kunna jobba med Sverige och svenska studenterna svenska och svenska företag i framtiden. Motivationen förstärks av att Sverige som land har vad är deras en mycket positiv bild i Ryssland och att allt som är förknippat med Skandinavien är motivation? väldigt trendigt i Petersburg och Moskva nu. Nyblivna studenter säger att de är intresserade av svensk kultur, musik, mode, av resor till Sverige, och därför har valt att läsa svenska. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Jag skriver alltid att svenska är huvudämne för våra studenter fast vi egentligen inte har något sådant begrepp som huvudämne inom våra universitetsstudier i Ryssland. Men svenska tar en väldigt stor del av våra studenters läroplan, så ämnet kan visst räknas som huvudämne,åtminstone ett av huvudämnena, tillsammans med regionvetenskap med inriktning Norden. Vi har också en grupp som består av 5 studenter, som läser svenska som andra främmande språk, deras inriktning är regionvetenskap Storbritatnnien. Vissa av våra före detta studenter jobbar på vissa svenska företag, vissa börjar undervisa i svenska privat, vissa jobbar med Sverige-främjandet inom turistbranschen,vissa, mindre ambitiösa, jobbar inte alls motsvarande sin utbildning, men vissa, väldigt engagerade, kommer fortfarande på olika arrangemang både hos oss på institutionen och på konsulatet och anordnade av konsulatet, för de vill fortsätta hålla kontakten med svensk kultur och Sverige. Sen finns det några stycken som fortsätter sina studier i Sverige. Det görs ingen officiell uppföljning, men vi lärare har kontakt med vissa av våra studenter och på så sätt vet vad de jobbar med. 7. Undervisningens uppdelning Årskurser 1-4 har 4 dubbeltimmar av svenskabi veckan. Vi bestämmer varje termin vilken lärare som ska ta vilken grupp och om vi ska dela gruppen och ta olika moment eller inte, så det kan vara väldigt olika. From i år har magister-studenter 3 dubbeltimmar i veckan under 1,5 år av sina 2 år som magister. 8. Undervisningens innehåll Tyvärr använder vi inga webbkurser. Vad gäller webbresurser så använder vi Åtta sidor och så artiklar från olika svenska tidningar med mer avancerade studenter. Vi har börjat se olika program, tv-serier och klipp som finns tillgängliga på SVT-play. Vi brukar inte använda bara ett läromedel eller en bok, vi brukar kombinera material från olika böcker i den utsträckning och i den mån som det passar temat som man tar upp eller gruppens nivå. En ungefärlig lista över läromedel som vi använder följer: 1.Maria Gull, Britt Klintenberg. +46 2.Roger Nyborg, Nils-Owe Pettersson, Britta
Holm Svenska utifrån. 3 Cecilia Fasth, Anita Kannermark. Form i fokus A, B, C Övningsbok i svensk grammatik. 4.Gunnar Hellström. Så säger man!. 5.Peter Watcyn-Jones Bygg upp ditt ordförråd 1, 2, 3. 6.Ulla Göransson, Mai Parada. På svenska. 7.Maslova-Lasjanskaja S.S., Tolstaja N.N. Läroboken i svenska. St- Petersburg 8.Kristiansen Lundh-Manne. Svenssons. 9.Cecilia Fasth, Anita Kannermark. Text i fokus 1,2 10.Dagmar Hellstam. Sverige på svenska. 11. På svenska 1,2 och 3. 12. Rivstart etc 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Vi har faktiskt ingen speciell budget. Vårt fakultetsbibliotek får nån budget för att köpa in kursböcker men den är tyvärr inte tillräcklig för att köpa uppsättningar av kursböcker som är utgivna i Sverige, så de köper ett par ex en gång ungefär vartannat år, så det blir som referensex på biblioteket.. Vad gäller gästföreläsare så varierar allting från år till år, och ibland har vi möjlighet att stå för t.ex. gästföreläsarens logi och inbjudan men ibland är det inte möjligt. 11. Arrangemang Vissa av våra studenter brukar vara med i så kallade Sankta Lucia-kören en tillfällig kör som samlas vid Lucia och jul och sen vid Valborg och består av studenter och före detta studenter som läser eller läst svenska vid något av universiteten eller någon av kurserna i Petersburg. Luciatåget brukar hållas i Svenska kyrkan i Petersburg, och många av de studenter som inte är med i kören, brukar komma och i alla fall se tåget.vi har tyvärr inga resurser för att genomföra några större arrangemang hos oss eftersom vi båda två lärare har väldigt många undervisningstimmar att kämpa Beskriv föredrag, med, men vi brukar fira svenska fester på lektionerna i mindre skala. Under kulturevenemang m.m. vårterminen anorndnade vår institution en extrakurs i regionvetenskap för andra och som institutionen haft tredje årets studenter tillsammans med Hamburgs handelskamares representation i under året. S:t Petersburg. I kursen ingick föreläsningar, studenternas egna presentationer, diskussioner och studiebesök till Sveriges generalkonsulat, Tysklands generalkonsulat och S:t Petersburgs lagstiftande församling. Vår institution tog emot ett internationellt ungdomsprojekt Dare To Act och hjälpte till att genomföra ett av deras seminarier i våra lokaler. Projektet anordnas bl.a. av det svenskt-norska samarbetscentret Voksenåsen i Oslo. Några av våra studenter deltog också i ett av projektets steg.
12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Mycket aktiv kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Vi har kontakt med vårt svenska konsulat,med dess kulturavdelning. Vi får information om deras evenemang från dem och inbjudningar för studenter på filmvisningar, utställningar, författarmöten od. Studenter får också möjlighet att hjälpa till som volontärer på konsulatets olika evenemang. Det är mycket viktigt att det här händer och att studenterna blir bjudna för det höjer intresset för svenskan och motivationen för att studera. Konsulatet har nu en liten lokal där de håller filmvisingar, föreläsningar och utställningar regelbundet och de är öppna för samarbetet och intresserade av at engagera studenter, vilket är väldigt fint! Vi får då och då förfrågningar om eventuella jobbkandidater från ett svenskägt rekryteringsföretag Human Search. Annars så finns det inte så många svenska företag närvarade i Petersbug egentligen, tyvärr. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Tyvärr blev vi av med vår enda samarbetspartner, Mälardalens högskola, eftersom sker. Är det t.ex. de hade lagt ner den utbildning som passade in i samarbetet. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Vår institution har samarbetsavtal med flera yrkeshögskolor i Finland och då ingår svenskundervisningen också, vi får besök av svensklärare från Saimaa yrkeshögskola och Kymenlaakso yrkeshögskola och sen åker vi, Julia och jag på besök till dessa yrkeshögskolor för att undervisa i svenska där i en vecka och träffa våra kollegor Beskriv ert samarbete: där, det händer en gång om året. I år fick också en liten grupp studenter följa med till Saimaa yrkeshögskola i Villmansstrand, eftersom rektorn där är Sveriges honorär konsul i Villmansstrand och hon ville gärna träffa våra svenskstudenranden på plats i Villmansstrand. Det var mycket givande för våra studenter! Vi har också haft ett flerårigt samarbete med en svenskspråkig folkhögskola i Finland, Borgå Folkakademi. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Ingen forskning i svenska bedrivs på institutionen,men det finns forskning inom andra
Svar: Norden-relaterade ämnen. Universitetet i helhet anordnar också den så kallade Vetenskapsveckan en gång om året, då får studenterna hålla föredrag med olika teman på ett slags konferens och de bästa föredragen får också publiceras i konferensens skrift. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Stipendier för studenter är MYCKET viktiga! Studenterna behöver möjlighet till språkbad och till fördjupning i det svenska samhället. Lärarkonferenser och svenska språkdagar är viktiga för oss lärare. Vi är också mycket tacksamma för möjligheten att beställa litteratur från Sverige. Vi vill gärna ha samarbete med svenska högskolor och universitet men upplever brist på intresse från den svenska sidan. Om SI kunde på något sätt hjälpa att upprätta kontakter med svenska högskolor intresserade av samarbetet med ryska universitet vore det fint! 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja