XIV. Elektriska strömmar

Relevanta dokument
XIV. Elektriska strömmar

XIV. Elektriska strömmar

Elektromagnetismens grunder I

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

Magnetfälten beskrivs av följande Maxwells ekvationer

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys

Materiens Struktur. Lösningar

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Rätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Grundläggande matematisk statistik

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

N atom m tot. r = Z m atom

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Generaliserade integraler

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,


19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Sfärisk trigonometri

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Exponentiella förändringar

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

1.1 Sfäriska koordinater

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 17 december, 2007, kl. 8 13, lokal: Gasque

anslås på kursens hemsida Resultatet: anslås på kursens hemsida Granskning:

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Att mäta, hur mäter vi och vilka referenser använder vi?

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Integraler och statistik

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Tillämpning av integraler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.

Diskreta stokastiska variabler

Föreläsning 7: Trigonometri

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

9. Bestämda integraler

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

definitioner och begrepp

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Finaltävling den 20 november 2010

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Transkript:

Elektromgnetismens grunder I Anteckningr uppdterde 18 jnuri 2009. Anteckningrn serr sig till stor del på Tommy Ahlgrens nteckningr som finns tillgänglig på kursens hemsid. Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 1 XIV. Elektrisk strömmr Vd är egentligen elektricitet?. El och strömkällor, tterier Vd händer kring en metlltråd som leder elektricitet? 1. Ledningen lir vrm 2. Det lir en krft melln ledningrn 3. Ett mgnetfält ilds runt ledningen Mgnet fält Värme Krft I + - Btteri Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 2

Strömmens riktning Mn definierr tt strömmen I går från plus (+) till minus (-). För tt få till stånd en ström måste mn h 1. Spänningskäll 2. Elektriskt lednde ledningr 3. Sluten krets Anlogi med sluten krets: vttenkrets R 2 R 1 Vätsk Pump Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 3 XIV.1. Enheten för elektrisk ström Melln två ledre finns en krft/längdenhet: df dl = k I 1 I 2 r SI-enheten för ström mpere A definiers som följnde: Den konstnt strömmen mpere är strömmen som producerr en krft 2 10 7 newton per meter melln två prllell oändligt lång ledre som är i vkuum och vrs vstånd till vrndr är 1 meter. Konstnten k ges v: I 1 I 2 F l df dl = I 1 I 2 2 10 7 r (1) r Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 4

XIV.2. Elektriskt motstånd Elström leder till uppvärming enligt P = denergi dt = konstnt I 2 (2) Denn konstnt hr mn gett nmnet resistns R: [R] = W/A 2 = Ω (Ohm). Mteril för vilk ovnstående ekvtion gäller klls för ohmisk mteril. Metller är i llmänhet ohmisk Metllers elektrisk motstånd eller resistns oeroende v strömmen: R metll = R(T ) Icke ohmisk mterils motstånd eror dessutom v strömmen som går genom dess: R = R(I, T ) Resistnsen är i llmänhet oeroende v mgnetfält: R(M) = konstnt. Undntg: speciell GMR-mteril ( gint mgnetoresistns ): hårdskivors läshuvud, Noelpris 2007 Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 5 Tempertureroendet v resistns: R Metll Hlvledre Suprledre T T 0 Tc Dett definierr hlvledre och suprledre! Hlvledres eroende tom. ännu strkre: exponentiellt Orsk i metller: smnd med tomvirtioner T Orsk i hlvledre: lddningsärres ntl Suprledre: resistiviteten är exkt noll vid temperturer som är mindre än den kritisk temperturen T c. Lågtempertursuprledre: T c < 20K; högtempertursuprledre: T c > 20K Orsk ytterst komplicerd, och inte ens känd i högtempertursuprledre! Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 6

XIV.3. Elkretsr Hel vårt modern smhälle grundr sig på elkretsr Inte r mkroskopisk: också dtorchips är i grunden (extremt komplicerde) elkretsr Modern dtorchip: > 1000000000 komponenter som exkt ll fungerr! Symoler för elektrisk komponenter [Wikipedi:Integrted circuit] + - R Btteri eller spänningskäll Motstånd Kondenstor A Ampermätre V Spänningsmätre Ström i en ledning orsks v en spänningsskillnd melln ledningens ändor Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 7 Ju större spänningsskillnden melln en ohmisk ledres ändor är, desto större ström går genom ledren Dett klls Ohms lg och skrivs mtemtiskt: V = RI = P I (3) V är spänningen över motståndet: [V] = ΩA = W/A = V (volt). Viktig formler mn får från ekv. (2) och (3): P = RI 2 = V I = V 2 R (4) Att upphett något med hjälp v resistns klls ohmisk upphettning. Exempel: vnlig kokpltt. Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 8

Grundläggnde ekvtioner om kretsrs eteende kn härleds väsentligen utgående från energins evrelselg. Motstånd kopplde i serie Krets med tre motstånd kopplde i serie Effekten som förruks i dess motstånd då strömmen I går genom kretsen: P totlt = R 1 I 2 + R 2 I 2 + R 3 I 2 = (R 1 + R 2 + R 3 )I 2 R1 R2 R3 I R Ekvivlent krets Denn krets kn nu ersätts med endst ett motstånd som ger smm motstånd som de tre tillsmmns P totlt = RI 2 Vi ser lltså tt motstånd kopplde i serie kn dders för tt ge det totl motståndet R = R 1 + R 2 +... + R N (5) Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 9 Spänningsfördelre En spänningsfördelre: spänningskäll och två motstånd Spänningen för spänningskälln eteckns här med E som hr smm enhet som spänning V, volt. Strömmen i kretsen får vi från: E = R I = (R 1 + R 2 )I I = E R 1 + R 2 - + R 1 R 2 V Spänningsskillnden meln och lir då V = R 2 I = E R 2 R 1 + R 2 Noter lltså tt mn här uttryckligen mäter spänning: mätningen påverkr inte kretsens funktion lls Vi ser tt med en spänningsfördelre, kn vi få olik värden på spänningen V (0< V E), genom tt ändr på de två motståndrns värden. Dett kn nvänds i kretsr för tt sänk spänningen. Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 10

Spänningskällor En idel spänningskäll hr ingen resistns melln polern, men i verkligheten så finns det lltid en inre resistns som måste ekts. del upp en verklig käll så tt den hr en idel spänningskäll och en inre resistns R i. Yttre motståndet kn också gör något nyttigt, ex. lmp, motor, dtor. På smm sätt som för spänningsfördelren, får vi E = (R + R i ) I = R I + R i I = V + R i I V = E R i I - + R i Verksmm spänningen som källn ger, V, är mindre ju större strömmen är! V R V Kortslutning I mx I för tt en spänningskäll skll funger r, måste strömmen i kretsen I E/R i R R i Om R minskr, ökr strömmen genom kretsen till ett mximivärde I mx = E/R i. Dett klls för kortslutning: förstör tteriet och kn t.om. orsk rnd. Säkringr Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 11 Spänningskällor i serie För fler spänningskällor kopplde i serie kn mn räkn ihop den totl spänningen på liknnde sätt som för motstånd: E = E 1 + E 2 + E 3 + = X j E j (6) Också de intern resistnsern kn summers på liknnde sätt: R = R i,1 + R i,2 + R i,3 + = X j R j (7) Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 12

XIV.4. Resistivitet Betrkt nu en ohmisk ledre som ett ojekt med ändlig storlek Dett möjliggör tt definier resistns per mterilmängd mterilkonstnt. I figurens geometri är strömmen proportionell till re A och inverst proportionellt till längd L: I A/L. Dett ger från V = RI tt resistnsen R L/A. Proportionlitetskonstnten klls för mterilets resistivitet: ρ [ρ] = Ωm. Dett är en konstnt för ett mteril då den efinner sig i smm tempertur och fs. Den totl resistnsen ges v formeln: L R = ρ L A (8) Oft nvänds också det invers värdet på resistiviteten, sos klls för konduktiviteten: σ = 1 ρ (9) Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 13 Exempelvärden: Ämne Resistivitet ρ (Ωm) Ledre Silver (Ag) 1.5 10 8 (metller) Koppr (Ag) 1.6 10 8 Järn (Fe) 8.9 10 8 Kolnnorör (C)* 10 6 Semimetll Vismut (Bi) 130 10 8 Hlvledre Kisel (Si) 30 Grfit (C) 6 10 5 Isoltor Gls 10 11-10 13 Dimnt (C) 10 18 Beror på typen v nnoröret, dett för metllisk Semimetll definiers helt enkelt som en metll med sämre ledningsförmåg än de vnlig. Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 14

Exempel I modern dtorchips hr ledrn dimensioner v storleksordningen 100 nm och spänningr kring någr volt. Ant tt en delkomponent i en dtorchip är en rätlocksformd kopprledre med längden L = 1000 nm och redden och höjden B = H = 50 nm. Om en konstnt spänning på 5 V sätts över ledningen, hur länge skulle det t tt den hetts upp till kopprs smältpunkt om ingen värmeledning skulle ske till omgivningen? Lösning: Ohmisk upphettningseffekten är nu (från ekvtion 4 och 8) P = V 2 R = V 2 ρ L A = V 2 BH ρl (10) Effekt är energi över tid, så: E t = P = V 2 BH ρl E t = V 2 BH ρl = EρL V 2 BH (11) För tt eräkn hur länge det tr tt nå smältpunkten, kn vi nvänd den specifik värmekpciteten: (jfr. lärooken kpitel 11.4): c = 1 E M T = 1 E ρ m Volym T = 1 E ρ m LBH T (12) där vi etecknt densitet med ρ m för tt skilj från resistiviteten ρ. Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 15 Härifrån kn vi lös ut E som funktion v c: E = cρ m LBH T (13) och sätt in dett i ekvtionen för tiden: t = cρ mlbh T ρl V 2 BH = cρ ml 2 T ρ V 2 (14) För koppr är värmekpciteten c = 385 J/kgK (vi ntr nu tt den är oeroende v tempertur, vilket nog iofs. inte stämmer), densiteten ρ m = 8960 kg/m 3 och smältpunkten 1358 K så T = 1358 300 = 1058 K. Insättning v dess och de övrig värden (L = 1000 10 9 m, ρ = 1.6 10 8 Ωm och V = 5 V) ger t = 1.460 10 4 s = 0.15ms (15) Alltså skulle kopprtråden rinn sönder s.g.s. omedelrt utn värmeledning! Upphettning är ett llvrligt prolem i modern dtorer! Noter tt upphettningstiden eror på L2 : desto mindre L, desto snre upphettning! Jfr. mkroskopisk tråd: L = 0.01 m t = 14600 s = 4 timmr! Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 16

Strömdensitet Strömdensitet: ström dividert med den vinkelrät ren som strömmen går igenom J = I Are Ifll strömdensiteten inte är konstnt i en ledre, definiers den som J = lim A 0 I A n där riktningen för strömdensiteten är vinkelrät mot reenheten A, där n är enhetsvektorn för ytnormlen. Den totl strömmen som går genom en ledre fås genom tt integrer strömdensiteten över hel tvärsnittsren Z I = J da (16) Are J n Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 17 Exempel En kpd kon hr höjden h och dess snittytor hr rdiern och, se ild. Mterilets resistivitet är ρ och nt tt strömtätheten genom vrje tvärsnittsyt är oeroende v vståndet till symmetrixeln. Härled en formel för kroppens resistns melln snittytorn. h Lösning Vi nvänder ekvtionen: dr = ρ dx A för tt eräkn den totl resistnsen. För tt få ren som en funktion v positionen, eräknr vi först rdien för konen som en funktion v x, Rdien r är en linjär funktion v x Konens Rdie h x r(x) = P + Q x (17) Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 18

för vilken gäller följnde; r(0) = konstnten P =, och r(h) = + Q h = Q = h, vilket också är riktningskoefficienten (dr/dx) för linjen. Vi hr då tt ekvtionen för ren som en funktion v positionen x är A(x) = πr(x) 2 = π + Totl resistnsen för locket får vi genom integrtion R = Z h 0 dr = ρ π Z h 0 2 ( ) x«(18) h dx ( + Q x) 2 (19) där Q (= h ) konstnten nvänds för tt gör formeln kortre. För tt integrer dett, nvänder vi likheten «d 1 Q = (20) dx + Qx ( + Qx) 2 Vi skriver lltså integrlen i ekvivlent form R = ρ Z h Q dx (21) πq 0 ( + Qx) 2 vilket ger R = ρ πq h 0 1 ( + Qx) = ρ» 1 πq + Qh 1 (22) Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 19 = ρ h π( ) = ρ h π» 1 1 = ρ h + π( )» Är resulttet rätt? Ifll vi hr en cylinder (kon med = ) får vi tt R = ρ h Are = ρ h π (23) (24) 2 vilket är OK! Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 20

Resistnsens tempertureroende Resistiviteten för en metll ökr vnligtvis när temperturen ökr. En linjär funktion kn eskriv dett r: ρ(t ) = ρ [1 + α(t T )] (25) ρ är resistiviteten given vid temperturen T och α är resistivitetskoefficienten Exempelvärden: Mteril α [K 1 ] Aluminium 0.0039 Grfit -0.0005 Koppr 0.0393 Konstntn 0.00001 Exmpel En luminiumtråds resistns vid 0 C är 100 Ω. Vd är dess resistns vid 50 C? R 50 = R 0 [1 + α(50 0)] 100 Ω[1 + 0.004 50] 120 Ω Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 21 Motstånd kopplde prllellt För prllellt kopplde motstånd är spänningsskillnden smm för ll mot- stånd, vilket ger tt strömmen genom motståndet i är: I i = V /R i. Totl strömmen är då lik med den ström som skulle gå i ekvivlentmotståndet: X i I i = I = V R = V R 1 + V R 2 + V R 3 +... (26) Dett ger storleken på det ekvivlent motståndet som 1 R = X i 1 R i = 1 R 1 + 1 R 2 + 1 R 3 +... (27) I 1 I 2 I 3 R1 R2 R3 Mest ström går genom det motstånd som hr den minst resistnsen Totl motståndet är mindre än för det minst motståndet i kretsen. Ekvivlent krets R I= I 1 + I 2 + I 3 Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 22

Exempel Tolv likdn motstånd R är kopplde i en ku till en krets som viss i figuren. Vd är resistnsen melln två hörn som är digonlt motstående till vrndr, (melln punktern och )? Lösning En ekvivlent krets är kretsen redvid, där vi ser tt det ekvivlent motståndet för de tre motstånden när är R/3, vilket också är det ekvivlent motståndet för de tre motstånden när. De 6 motstånden i mitten kn ges ekvivlent som R/6. Nu får mn det totl motståndet melln och som en seriekoppling R = R 3 + R 6 + R 3 = 5 6 R Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 23 XIV.5. Kirchhoffs lgr Kirchhoffs lgr tillåter tt eräkn spänningsskillndern och strömmrn i enkl elektrisk kretsr. Enkl etyder här tt komponentern är v någr grundläggnde typer: motstånd, kondenstorer, mm. som klls pssiv komponenter. Den först lgen säger tt: Totl ntlet lddningr evrs vid vrje knutpunkt X I i = 0 (28) i I 1 I 2 I 3 I 1 = I 2+ I3 Den ndr lgen eskriver hur lddningsärrns (elektroner) potentilskillnd i en krets ändrr. En lddningsärre som går runt kretsen ett helt vrv, måste vr i smm potentil som innn. Summn v potentilskillndern runt en krets är noll X V i = 0 (29) i 1 I R 1 R 2 Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 24

För tt ättre förstå dess lgr, tittr vi på ett pr exempel: Exempel I ilden nedn, hr vi två spänningskällor och tre motstånd: E 1 = 12.0 V, E 2 = 8.0 V, R 1 = 4.0 Ω, R 2 = 4.0 Ω, R 3 = 2.0 Ω. Beräkn strömmen genom vrje motstånd. R 1 R 2 I 1 1 I2 2 Vi tittr på spänningsskillndern över vrje komponent runt kretsen. Kirschhoffs ndr lg ger följnde ekvtioner, där den övre ekvtionen får vi då vi följer I 1 med örjn vid E 1 R 3 E 1 I 1 R 1 (I 1 I 2 )R 2 = 0 E 2 I 2 R 3 (I 2 I 1 )R 2 = 0 där potentilskillnden är positiv då strömriktningen är från till + genom en spännings-käll. Potentilskillnden för ett motstånd är lltid negtiv då mn följer strömmen. Insätt-ning v värden ger tt strömmrn lir I 1 = 1.25 A I 2 = 0.50 A Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 25 Negtiv strömmen för I 2 etyder tt riktningen vr fel vld. Den går lltså i motstt riktning än vd som är ritt i figuren. Slutlig strömmrn genom vrje motstånd lir I(R 1 ) = 1.25 A I(R 2 ) = I 1 I 2 = 1.75 A I(R 3 ) = I 2 = 0.5 A Vi kn också gör eräkningrn i föregående exempel med hjälp Kirchhoffs först lg. R 1 I I2 1 R 2 1 2 I 3 R 3 E 1 I 1 R 1 I 3 R 2 = 0 E 2 I 2 R 3 + I 3 R 2 = 0 I 1 = I 2 + I 3 vilket ger, då I 3 = I 1 - I 2, tt de två överst ekvtionern lir E 1 I 1 R 1 (I 1 I 2 )R 2 = 0 E 2 I 2 R 3 (I 2 I 1 )R 2 = 0 Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 26

vilket är exkt smm ekvtioner som erhölls med Kirchhoffs ndr lg. Vilken metod mn nvänder, kn envr själv estämm. Ekvtionern lir färre men lite mer komplicerde med enrt Kirchhoffs ndr lg. Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 27 Exempel Energin som går förlord då elektrisk energi lir till värme i en ledre klls joulevärme. I dett exempel, skll vi plner hur elektricitetsförsörjningen till en std orde sköts. I ilden redvid ser vi en schemtisk ild v situtionen. Stden ehöver en effekt på 100 MW. Beräkn strömmen i ledningrn melln stden och krftverket och hur mycket effekt som går förlord i ledningrn, ifll spänningen över ledningrn är ) 2.5 10 5 V och ) 1.0 10 4 V Lösning Strömmen i ledningrn är I = P V Krftverk och effekten i ledningrn som går till värme är 5 5 Std P = I 2 R Totl resistnsen för ledningrn är R = (5+5) Ω = 10 Ω vilket ger ) ) I = 100 106 W 2.5 10 5 V = 400 A P = (400 A) 2 10 Ω = 1.6 10 6 W I = 100 106 W 1.0 10 4 V = 104 A Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 28

P = (10 4 A) 2 10 Ω = 10 9 W I fllet ) ser vi tt värmeeffekten som går förlord är 1.6 10 6 W / 100 10 6 W 100% = 1.6 % v nyttoeffekten som går till stden, I fllet ) är effekten förlord i ledningrn som värme tio gånger större än effekten som stden får, ( 10 9 W / 100 10 6 W 100% = 1000 % ). Det lönr sig lltså tt överför elektrisk energi vid så hög potentil som möjligt för tt minimer strömmen och därmed effektförlustern i ledningrn. Å ndr sidn inneär högre spänning tt det ehövs större och därmed dyrre trnsformterer i stden för tt sänk spänningen till 220 V, så det hel lir en kostndslns Elektromgnetism I, Ki Nordlund 2009 29