4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar? 4.2 6 Plocka matsvamp 7 Insekter i svamp 8 Att ta hand om svamp 9 Färga garn med svamp 10 Jästsvampar i mikroskop 11 Kul mögel på tomat 4.3 12 Lär dig några olika lavar 13 Lav i mikroskop 14 Koka soppa på en lav

4.1 OH 1 Svampens byggnad

4.1 1. Namnge svamparna Svampar delas ofta in i olika grupper beroende på var sporerna sitter. A Sätt ut rätt namn på svamparna och svampgrupperna på bilderna här. Titta gärna på sidan 41 i grundboken eller sidan 25 i lightboken. B Skriv sedan namn på svampens delar på det papper du får av läraren. Du kan få hjälp av teckningen i grundboken sidan 40 och i lightboken sidan 25.

4.1 2. Svampexkursion och svampbestämning För att plocka svamp som du inte ska äta behövs inga förkunskaper. Ska du däremot äta svampen måste du först vara helt säker på att det är en ätlig svamp du plockat. Du behöver: Svampkorg och kniv med pensel eller brödborste samt en svampbestämningsbok och färgkritor. Du kan också använda färdiga svampar som din lärare plockat. Börja då på punkt C. A Lättast hittar du svamp i en gammal skog med både lövträd och barrträd. Plocka hela svampen, även det nedersta av foten, där kan finnas viktiga kännetecken. Flugsvampar har exempelvis en strumpa längst ner. B Borsta av skräp på ovansidan av hatten med penseln. Lägg ner svampen i korgen. C Ta reda på vad svamparna heter med hjälp av en svampbestämningsbok. Det kan antingen göras iskogen eller när du är tillbaka i skolan. Sortera dem först i grupper efter var sporerna sitter så går det lättare. Lägg ut de svampar du bestämt på ett papper där du skrivit svampens namn. Du kan också sätta fast dem på spikar på en träplatta. Kontrollera med din lärare att du gjort rätt. D Rita av, färglägg och namnge de svampar du hittat. Lär dig svamparna.

4.1 3. Sporernas färg hos olika svampar Varje enskild svamp kan tillverka och sprida enorma mängder sporer, ibland flera miljarder. Var och en är bara cirka en hundradels millimeter. Du behöver: Några olika skivsvampar och rörsvampar, en svampbestämningsbok samt ett vitt och ett mörkt papper, till exempel gråpapper från växtpressen samt kritor. A Bestäm svamparna med hjälp av svampbestämningsboken. B Ta bort fötterna och lägg hattarna med undersidan neråt med halva hatten på det vita och halva hatten på det mörka pappret. Skriv dit både svamparnas namn och ditt eget namn. C Studera vad som har hänt när du lyfter hattarna efter något dygn. Vänta inte för länge, då ruttnar svampen. Anteckna och rita av det du ser. Vilken färg hade sporerna hos de olika svamparna? Du behöver: Mikroskop, objektglas och täckglas. D Lägg lite sporer på ett objektglas och lägg ett täckglas över. Studera sporerna i mikroskop och rita av det du ser. Ange förstoring och svamparnas namn.

4.1 4. En svamps utveckling En svamp kan se väldigt olika ut som ung jämfört med den fullbildade svampen. Här kan du följa hur svampen utvecklas. Du behöver: En mycket ung svamp, helst en röd flugsvamp. A Lägg den unga svampen på ett papper eller en tallrik. Märk papperet med ditt namn. Rita av svampen och ange datum. B Studera svampens utveckling och rita av den så ofta du kan. Anteckna datum varje gång. C Gör en teckning av den fullbildade svampens och märk ut de olika delarna. Jämför med grundboken sidan 40 eller lightboken sidan 25. D Försök förklara varför formen på din svamp kanske inte är som formen på den i boken.

4.1 5. Hur livnär sig svampar? Svampar kan inte själva göra sin mat utan måste skaffa den på annat sätt. Du behöver: Svampbestämningsbok och kritor. A Läs sidan 42 och 43 i grundboken eller sidan 26 i lightboken om hur olika svampar skaffar mat. B Slå upp några tickor i svampbestämningsboken. Rita av och färglägg tre olika tickor. Hur får tickorna sin mat? C Vad är mykorrhiza eller svamprot? Slå upp några svampar som bildar mykorrhiza i svampbestämningsboken, exempelvis vanlig kantarell och karljohan. Försök med hjälp av svampböcker ta reda på från vilka träd svampen får sin näring. D Gör eventuellt en exkursion och se i närheten av vilka träd du hittar olika svampar.

4.2 6. Plocka matsvamp För att plocka matsvamp måste man vara helt säker på att det man plockar inte är giftigt. Av de cirka 10 000 svamparter vi har i Sverige är ungefär 100 stycken goda matsvampar. Du behöver: Svampkorg, gärna indelad i småfack med hjälp av avskurna mjölkkartonger, kniv med borste eller brödborste och svampbestämningsbok i plastpåse. A Plocka bara svampar du är helt säker på är ätliga. Bra nybörjarsvamp är gul kantarell, trattkantarell, karljohan och sandsopp. Många viktiga kännetecken finns på svamparnas fötter. Gräv därför upp hela svampen så att du även får med den strumpa som finns hos de giftiga flugsvamparna. B Bestäm svampar du inte är helt säker på med hjälp av svampboken. Ät dem inte innan du kontrollerat med en expert att de är ätliga. C Borsta bort eventuellt skräp från hattens ovansida med borsten. Skär bort de nedre jordiga delarna av svampen. D Klyv svampen på längden med kniven och kontrollera att den inte är angripen av insektslarver. E Lägg den fräscha svampen i korgen. Gärna varje sort för sig. Blanda aldrig svamp du är osäker på med den ätliga svampen.

4.2 7. Insekter i svamp Svampar är viktig mat även för många smådjur. Du behöver: Glasburk med lock, en insektsangripen svamp och en bestämningsbok för smådjur. A Lägg in svampen i burken och märk den med namn och datum. Sätt på locket. B Studera regelbundet smådjuren som utvecklas i burken. Öppna inte locket! C Diskutera med en kamrat hur smådjuren kommit in i svampen. Anteckna vad ni kommer fram till. D Vilka fullvuxna djur blev det så småningom i din burk? E Låt sedan burken stå minst ett år. Vad har nu bildats i burken? Öppna och undersök innehållet.

4.2 8. Att ta hand om svamp När du väl plockat svampen och är säker på att den är ätlig måste du snabbt ta hand om den. Här är några tips på hur du kan göra. Du behöver: Kastrull, kokplatta, sax, maskeringstejp, kniv, plockad matsvamp, margarin, stekpanna och frysförpackningar, exempelvis tomma mjölkkartonger. A Vill du äta svamparna direkt steker du dem i småbitar i en stekpanna med margarin eller smör. Häller du i grädde får du en härlig svampsås. B Om du vill frysa svamparna kan du göra så här: 1. Dela de fräscha svamparna i småbitar med kniven och lägg dem i en kastrull. Häll lite vatten i botten av kastrullen och låt svampen koka under lock i 10 minuter. Kontrollera att det hela tiden finns vätska i kastrullen så det inte kokar torrt. 2. Skär eller klipp av locket på en mjölkkartong och skär upp hörnen så det går att vika ner ett lock. Se bilden. 3. Häll i de avsvalnade svamparna med sitt spad i förpackningen och stäng till med en remsa maskeringstejp. Skriv datum och svampsort på tejpen. Svamparna kan sedan förvaras i frysen i minst ett år innan de tillagas. C Tunnköttiga svampar och småbitar av svampar kan även torkas, exempelvis på tidningar på något varmt ställe. I glasburkar håller de torkade svamparna sig i flera år. De kan sedan smulas i såser eller läggas i blöt och anrättas på vanligt sätt.

4.2 9. Färga garn med svamp Man kan inte bara använda växter vid färgning utan även svampar ger vackra färger. Du behöver: Ofärgat ullgarn eller vitt bomullsgarn, kokplatta, kastrull eller bägare och kniv. Blodriska, fjällig taggsvamp, kanelspindelskivling (giftig) eller lila spindelskivling (giftig). A Sönderdela blodriskan och lägg den i lite vatten i kastrullen. B Lägg i en bit ullgarn och låt det koka sakta i 30 minuter. C Ta upp ulltråden, torka den och tejpa upp den på ett papper. Vilken färg blev det? D För att få fram andra färger kan du prova med andra svampar, exempelvis fjällig taggsvamp eller spindelskivlingar, men observera att de är giftiga.

4.2 10. Jästsvampar i mikroskop Svampar är inte alltid stora och har hatt och fot. Det finns också mikroskopiskt små encelliga svampar, till exempel jästsvampar. Du behöver: Mikroskop, objektglas, täckglas, pipett, bägare och en lösning med jäst. A Läs grundboken på sidan 46 eller lightboken sidan 27 om hur jästsvampar förökar sig. B Lägg med hjälp av pipetten en droppe av jästlösningen på ett objektglas. Lägg på ett täckglas. C Studera de små encelliga jästsvamparna i mikroskopet. Försök hitta jästsvampar som håller på att föröka sig med knoppar. Rita av det du ser och ange förstoring. Du behöver: Torrjäst, bägare, socker och mjöl. D Blanda en halv tesked torrjäst, en deciliter ljummet vatten, en matsked socker och en matsked mjöl i en bägare. Låt stå i 20 minuter. Vad har hänt? Anteckna. E Vad är det som händer i bullarna när de jäser? Svaret hittar du på sidan 46 i grundboken eller sidan 27 i ligtboken.

4.2 11. Kul mögel på tomat Gammalt bröd och grönsaker angrips lätt av mögel. Genom mikroskopet kan du se att det finns olika sorters mögel. Du behöver: Möglig tomat och bröd med penselmögel och ett stereomikroskop. A Läs om mögelsvampar i grundboken på sidan 46 eller i lightboken sidan 27. B Studera en tomatskiva med kulmögel i stereomikroskop och rita av det du ser. Ange förstoring och vad som är mycel och sporer. C Gör på samma sätt med brödbiten med penselmögel. Vilken färg har möglet?

4.3 12. Lär dig några olika lavar På stockar, stenar, träd och grenar kan du hitta en massa olika lavar. Men vad heter de egentligen? Du behöver: Levande lavarter eller lavar från skolans samlingar, färgkritor, tejp, ev. vitt skollim och en bestämningsbok för lavar. A Bestäm lavarterna med hjälp av bestämningsboken och rita av eller tejpa upp dem på ett papper. De kan även limmas fast med skollim på styvt papper. B Ta med hjälp av bilderna i bestämningsboken reda på vilken lav vi använder i adventsljusstakarna till jul. Laven kallas ofta vitmossa i affärerna när den säljs. Hur ser riktig vitmossa ut? Titta i bestämningsboken. C Läs om lavar i grundboken på sidorna 47 48 eller i lightboken sidorna 28 29.

4.3 13. Lav i mikroskop En lav är inte en organism, utan två organismer som lever tillsammans. I mikroskopet kan du upptäcka båda två. Du behöver: Mikroskop, objektglas, täckglas, en bit blåslav och färgkritor. A Mosa en mycket liten bit av blåslaven på objektglaset med baksidan av din penna. Lägg på en droppe vatten och täckglaset. B Rita av det du ser i mikroskopet och ange förstoring. Försök se både svamptrådarna och de gröna algcellerna. C Läs om laven samarbete ger överlevnadsexpert i grundboken på sidan 48.

4.3 14. Koka soppa på en lav På 1800-talet överlevde en expedition i Kanada under 30 dagar mitt i vintern med tuschlavar som enda föda. Du behöver: Tuschlavar, skägglavar eller islandslav, 2 deciliter mjölk, salt, sked, kokplatta och kastrull. A Koka småbitar av laven i mjölk under 10 minuter till en grötliknande soppa. Rör hela tiden i kastrullen så det inte bränns i botten. Tillsätt lite salt. B Smaka på soppan. Lavar innehåller mycket kolhydrater och rekommenderas som överlevnadsmat. Använder du skägglavar eller islandslav kan soppan bli lite besk.