Dokumentation av kvalitetsarbete



Relevanta dokument
Hedekas Förskola Smörblomman

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Dokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Kvalitetsarbete Myran

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lyckans mål 2016/2017

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Katthults Förskola. Dokumentation av Kvalitetsarbete VARGEN. Hösten 2014

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Bokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsberättelse Sparven

Arbetsplan läsåret

Välkommen till oss! Husbygårds Förskolor VÄLKOMMEN TILL HUSBYGÅRDS FÖRSKOLOR. Trollskogen, Nykarlebygatan 5

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Välkommen till avd Bävern

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Varför, vad och hur?

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Inspiration till Bamses må bra tidning

Arbetsplan för Ängen,

Skogsgläntans förskola

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

GROVPLANERING HUNDKEXET

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsredovisning 2012

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Transkript:

Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg

Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp består av: Jeanette Björlén, bsk, 100 % Elisabet Sjöberg, fsk 75 % Nadia Lindh, fsk, 100 % Vi har egen kokerska som lagar både frukost och lunch. Mellanmål görs iordning av pedagogisk personal. Vi har en lokalvårdare som städar tidigt på morgonen alla dagar i veckan. Barngrupp Vår avdelning har barn mellan 2-4 år. Under hösten består barngruppen av 16 barn, varav sex 4-åringar, nio 3-åringar och en 2-åring. Lokaler och miljö Smörblomman ingår i Hedekas förskola, som består av fyra avdelningar. Tre avdelningar är tillsammans i ett hus och den fjärde ligger i ett eget hus en bit ifrån. Där är 5-åringarna samlade. Det finns även en småbarnsavdelning för barn i åldrarna 1-2 år. Smörblomman består av fyra rum: Ett stort rum där vi bedriver mycket av vår verksamhet såsom att rita, pärla, pussla och spela spel. Vi äter även i det rummet. Ett rum med soffa där vi sitter när vi läser för barnen. I det rummet har vi även samling med bestämda platser på golvet. Här kan även barnen leka med bilar på golvet. Ett rum som vi använder som dockvrå. Här finns även utklädningskläder. Vi använder även detta rum till sovvilan. Ett rum som används till målarrum. Här finns det diskbänk. Här sitter vi också när vi ska göra något speciellt pyssel och kan på så sätt dela upp barnen i mindre grupper. I tamburen finns ett speciellt rum för att hänga in barnens regnkläder och stövlar. På avdelningen finns två toaletter så att vi kan dela upp barnen.

Kartläggning av barnens intressen Efter att ha varit ute i skogen några gånger så upptäckte vi att många av barnen visade ett stort intresse för svampar. De stannade och tittade på dem och ställde många frågor. De jämförde utseendet på olika svampar och vi pedagoger såg en stor möjlighet att arbeta med många olika utvecklingsmål i sådant tema. Innan vi startade upp och planerade i detalj för temat så ställde vi några frågor till barnet för att få veta vad de hade för förkunskaper. Frågorna vi ställde var: Vet ni vad en svamp är? Var hittar man en svamp? Vad äter en svamp? Finns det olika sorters svamp? Kan man äta alla svampar? Finns det svamp att plocka året om?

Mål Eget formulerat mål Vi vill att barnen ska få kunskap om de vanligaste svamparna i närområdet. Mål ifrån läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Lpfö 98/10 Barnens förförståelse När vi intervjuat våra barn fann vi att de hade mycket kunskaper om svamp; Finns det olika sorters svampar? Ja, flugsvampar (pojke 4,2). En pojke (3) säger att det finns Karl Johan. Finns det svamp att plocka året om? Flicka (4,7) berättar att regnet måste komma först och när det har slutat kan man plocka. En pojke (4,7) berättar att om snön har kommit så måste man vänta tills snön och isen har smält. När det gäller frågan om vad svampar äter så får vi olika svar; vatten eller gräs. Insatser-åtgärder för att nå målet För att visa barnen att deras tankar är viktiga så valde vi att ha med följande fråga i vår intervju. Det var också ett sätt för oss att komma vidare i arbetet som ska utgå från barnens intressen. Vill du lära dig något mer om svamp?

Koppling till forskning För att bestämma tema så observerade vi barnen och lade märke till att många barn var intresserade av svampar när vi var i skogen. Dewey (2004) ansåg att det är lärarens ansvar att fånga upp barnens intressen därför att dessa intressen är ett tecken på en ny förmåga som barnet håller på att lära sig. Detta kan kopplas till den proximala utvecklingszonen som Vygotskij pratar om (Evenshaug & Hallen, 2001). Med detta menas att barnet står inför en utveckling men behöver stöttning och vägledning i sitt lärande. För att starta upp temat så intervjuade vi barnen för att lyfta fram deras förförståelse och vi kommer fortsätta samtala med barnen och lyssna på deras tankar och funderingar. Elstgeest (1996) menar att barnen får äga frågan. Temat ska utgå från barnens egna frågor och det är barnens frågor, teorier och intressen som driver temat vidare. Vi har valt att arbeta med ett naturvetenskapligt tema och enligt Harlen (2006) så utvecklar barnen sin förmåga att förstå omvärlden genom naturvetenskap. Dokumentation Vår tanke är att dokumentera mycket av det vi gör i barnens portfoliopärmar. Till att börja med så sker det största arbetet i skogen. Vi tar mycket kort som vi sätter upp i hallen och som visar vårt arbete. Barnen visar gärna och berättar för sina föräldrar vad vi gör. Information till vårdnadshavare Vi skickar ut föräldrabrev där vi informerar föräldrarna om det vi arbetar med. Vi genomförde ett föräldramöte där vi visade en PowerPoint med bilder från vårt arbete med temat. Uppföljning Arbetets gång Som vi har nämnt innan så har vi arbetat mycket i skogen. Barnen visar ett stort intresse för de vanligaste svamparna och letar gärna upp dem. Vid ett tillfälle hade vi med bilder på kantarell, trattkantarell, flugsvamp, Karl Johan och ticka. Vi hittade allt utan trattkantarell. Vid det tillfället var det även svårt att hitta någon ticka. Men vid senare tillfällen så har vi hittat mycket tickor. Vi tog med en gren full av tickor som vi har på avdelningen och tittar på med jämna mellanrum. Vid intervjutillfällena när vi ställde frågan vad barnen ville lära sig mer om angående svampar fick vi inte så mycket respons ifrån barnen. Några barn var intresserade av vad svamparna åt för något och vi har pratat en del om det. Barnen är helt övertygande om att tickor äter träd eftersom de växer på träd.

Vi har försökt att få in flera olika arbetssätt när vi arbetar med temat och en dag på en samling hade vi en flanosaga om svampar. Den handlade om två svampar, Karl och Johan som gick vilse i skogen och hamnade tillslut hos familjen Kantarell. Dom skulle ha kalas och hade bjudit in Herr Fingersvamp. De åt champinjonsoppa. Detta var ett sätt att få in flera olika svampsorter och sagan var väldigt uppskattad av barnen. Vi har även arbetat med skapande verksamhet och barnen har fått tillverka egna svampar i saltdeg. När de hade torkat fick de även färglägga dem i olika färger. Vi har även gjort en svampskog där barnen har fått ställa sina svampar.

Allteftersom hösten har gått har det blivit svårare att upptäcka svampar i skogen. Men vi har ändå försökt att hitta svampar och barnen är väldigt duktiga på detta. Vid ett tillfälle i slutet på temat så fick barnen leta upp och ta kort på svampar med i-paden. Pedagogers insatser Vid intervjutillfällena med barnen fick vi inte så mycket frågor ifrån barnen om vad de ville lära sig mer om. På grund av detta så har vi pedagoger försökt att komma på andra sätt att arbeta vidare med temat. Såsom vi beskrev tidigare så har vi arbetat med olika arbetssätt för att det ska passa för alla barn. Vi har även pratat med barnen om vad de olika delarna heter på svampen. När vi är i skogen så märks det att barnen fortfarande är intresserade av svamparna och att de känner igen de vanligaste svamparna och det var ju ett av våra mål med temat. Koppling till forskning Elfström (red.) (2014) menar att barnen oftast inte är intresserade av samma saker som vi vuxna är. Vi pedagoger kanske hade för höga förväntningar av barnen om vad de ville veta mer om, för barnen kanske det räckte med att komma till skogen och leta upp svamparna och benämna dem vid namn. Barnens utveckling När vi började projektet var barnen intresserade av svampar men kunde inte namnet på så många. Nu kan de flesta barnen urskilja kantarell, flugsvamp, Karl Johan och ticka. När vi är i skogen så letar de gärna upp dem. Nu det sista så har svamparna börjat ruttna och det har gett upphov till diskussioner. Varför gör de det? Barnen har fått göra svampar i saltdeg och de hade inga större problem med det. De flesta visste hur de skulle forma dem. De fick färglägga dem och på så sätt har vi fått med färgerna i temat.

Vid ett tillfälle fick de färglägga en svamp på papper och skriva sitt namn under och på så sätt har barnen fått träna på det. Vid en samling tog vi fram I-paden och tittade på alla korten vi har tagit i skogen och barnen fick möjlighet att berätta om bilderna. Det visade sig att de kom ihåg mycket om de svampar vi har arbetat med. Dokumentation Vi har satt upp en svamp i hallen där vi har skrivit pratbubblor av svaren vi fick av barnen i temats början. Vi har gjort en temavägg inne på avdelningen där vi har satt upp allt material vi har från temat. Information till vårdnadshavare Vi har kontinuerligt gjort PicCollage, där vi har visat kort på hur vi arbetar med temat. Dessa har vi hängt upp i hallen så att föräldrarna kan se och barnen kan visa dem. Vi har även en kalender i hallen där vi skriver upp vad vi gör varje dag.

Utvärdering Pedagogers insatser Vi upplever att vi har varit engagerade i temat men att det har varit lite svårt att arbeta vidare med det. Men för att vara ett första temaarbete på detta sätt så har vi fått kunskaper som vi kan ta med oss i framtida teman. Allteftersom november gick till sitt slut så blev det naturligt att avsluta temat. Vi började med julpyssel istället. Det vi inte riktigt har uppfyllt i planeringen var att vi skulle ställa följdfrågor till barnen om svamparna för att se deras utveckling. Detta är något vi tar med oss i framtiden. Vi kunde känna ibland att vi inte var ordentligt pålästa om ämnet och detta märktes när barnen ställde frågor. Detta är något vi får tänka på i fortsättningen. Barnens upplevelser Svamptemat var uppskattat av barnen när vi var i skogen. Det visar sig fortfarande när vi kommer dit, de hittar svampar och säger: Kom och se!. Detta visar att de är intresserade.

Barnens utveckling Eftersom vi inte hann med de uppföljande intervjuerna så har vi inte kunnat mäta barnens erövrade kunskaper som vi velat. Det vi kan se är att barnen är säkra på vad de vanligaste svamparna heter och hur de ser ut. Koppling till forskning Harlen (2006) säger att vi måste veta vad vi vill uppnå med våra lektioner i naturvetenskap. Om vi vill att barnen ska utveckla sin egen förmåga så blir vår uppgift som lärare att etablera ett samarbete med barnen, berika deras miljö genom att förse dem med materiel, ställa rätt frågor vid rätt tillfälle och uppmuntra dem att fullfölja sina undersökningar. Analys av utvärderingen Ovanstående tankesätt var så vi tänkte ifrån början men vi har kommit fram till att det är svårt att arbeta på detta vis samtidigt som temat ska gå framåt. Men det kan även handla om att vi pedagoger inte är vana och rutinerade att arbeta på detta sätt. Vi tycker ändå att vi har uppnått målet med att barnen ska känna till de vanligaste svamparna eftersom de visar detta fortfarande i skogen. Barnen har varit väldigt engagerade i skogen. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Vi har kommit fram till att när man väljer tema så ska det självklart utgå från barnens intressen men samtidigt så måste man planera redan från början med vad som ska ingå och hur man ska få med de olika delarna; språk, matematik och naturvetenskap. Det är inte alltid så lätt att få med dessa delar under temats gång. Vi har känt att det är bra att vara pålästa i ämnet man arbetar med. Detta för att kunna ge information till barnen och att kunna svara på deras frågor.

Referenser Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor, Wehner-Godée, Christina (2014). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm, Liber. Elstgeest, J i Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor, Wehner-Godée, Christina (2014). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm, Liber. Harlen, Wynne (2006). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Eskilstuna, Almqvist & Wiksell. Vygotskij, Lev i Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund, Studentlitteratur.