Svar lämnade av eromare@gwdg.de 2016-08-26 12:20:03 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Georg-August-Universität Skandinavisches Seminar Göttingen Elisabeth Romare (FD) eromare@gwdg.de 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vinterterminen: 151001-160331 varav föreläsningstid: 151026-160212 Sommarterminen: 160401-160930 varav föreläsningstid: 160411-160715 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 63 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 1 Elisabeth Romare(FD) 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Ja, för de studenter som har valt svenska som språk. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska
eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det finns ett oförändrat stort intresse för att läsa svenska, både som valt språk inom skandinavistiken och som komplement till annan utbildning. Begränsningen av antalet deltagare på nybörjarkursen samt det kompletterande utbudet av svenskkurser på ZESS (Zentrale Einrichtung für Sprachen- und Schlüsselkompetenzen, en inrättning som också tillhör universitetet) avlastar i viss mån seminariet. Varför läser För skandinavisterna är språkinlärningen en förutsättning för fördjupade studier i studenterna svenska skandinavisk litteratur och kultur. Icke-skandinavisterna är ofta starkt motiverade att vad är deras lära sig svenska eftersom språkstudierna för deras del mestadels utgör en direkt motivation? förberedelse för studier eller arbete i Sverige Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Ofta kombineras skandinavistikstudierna med ämnen som germanistik, allmän språkvetenskap och litteraturvetenskap men även med ekonomi, statskunskap och juridik. Eftersom studenterna har två huvudämnen i bachelorutbildningen väger båda lika tungt. I masterutbildningen sker däremot en specialisering. Många skandinavistik-studenter hamnar efter avslutade studier i branscher, där de kan dra nytta av sina språkkunskaper, t.ex. på förlag, på bibliotek, i turistbranschen, men även i företag med verksamhet inriktad på Sverige. Några söker och får arbete i Sverige. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Vinterterminen: Svenska I (6 vt), Svenska III (4 vt), Svenska IV (2 vt), Litteraturkurs (2 vt), Erstellen wissenschaftlicher Arbeiten in der Wahlsprache(handledning enskilt eller i grupp). Sommarterminen: Svenska II (4 vt), Svenska IV (4 vt), Reliakurs (2 vt), Översättningskurs MA (2 vt), Danska, norska, svenska i kontrastivt perspektiv (1 vt), Erstellen wissenschaftlicher Arbeiten in der Wahlsprache (handledning enskilt eller i grupp). 8. Undervisningens innehåll Svenska I: Vi använde Lehrbuch der schwedischen Sprache (Gundlach / Vortmeyer: Buske 2005), ett omfångsrikt och informativt läromedel. Kursen avslutades med ett skriftligt prov. Svenska II: En del av terminen ägnades åt fortsatt arbete med läroboken från Svenska I. Därutöver lästes Bröderna Lejonhjärta som tjänade som underlag för muntlig och skriftlig produktion. Kursen avslutades med ett muntligt och ett skriftligt prov. Svenska III: Kursen omfattade 4 veckotimmar. Inom ramen för den skriftliga språkfärdigheten slutförde vi läroboken från Svenska I / II. Därefter repeterade vi mer avancerade avsnitt i grammatiken, t.ex. passiv och perfekt particip och översatte enklare litterär text. Övningarna i muntlig språkfärdighet baserades på romanen "En komikers uppväxt" av Jonas Gardell. I mån av tid läste vi också tidningstext och övade argumentation. Under terminens lopp höll varje kursdeltagare slutligen ett kort referat om någon aspekt av Sverige. Ämnena valde studenterna utifrån boken 46 texter om Sverige (Hadenius / Lindén, Sthlm 2005). Svenska III avslutades som helhet med ett muntligt prov. Svenska IV: Kursen omfattade 4 veckotimmar och syftade främst till att utvidga ordförrådet och träna skriftlig och
muntlig språkfärdighet. Detta skedde dels med utgångspunkt från kapitlet Klimatsmart ur Språkporten BAS (Monika Åström, Lund 2011), dels genom läsning av svenska noveller från August Strindberg till Jonas Hassen Khemiri. Novellerna förbereddes hemma, analyserades under lektionerna i mindre grupper och diskuterades sedan gemensamt. Vissa textavsnitt fick de studerande också översätta till tyska. Novellernas författare presenterades i muntliga referat och en skriftlig novellanalys gjordes av varje student. Viss översättning till svenska tränades också under kursen. Svenska IV avslutades som helhet med ett skriftligt prov. Svenska IV: Som utgångspunkt för muntlig och skriftlig produktion användes tidningsartiklar, nyhets- och andra TV-sändningar liksom kapitlet Typiskt svenskt ur Språkporten (Monika Åström, Lund 2006). Kursen avslutades med ett skriftligt prov. Kontrastiv kurs: Lektionerna genomfördes av den danska, norska och svenska lektorn tillsammans. Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om de skandinaviska ländernas språk och kultur och en ökad samnordisk språkförståelse. Med utgångspunkt i parallelltexter (bibelöversättning) identifierade och analyserade vi likheter och skillnader mellan danska, norska och svenska i avseende på ordförråd, uttal, morfologi och syntax. Vi uppmärksammade också s.k. falska vänner och belyste språkhistoriska processer som varit relevanta för utvecklingen av de tre språken. Dessutom behandlades interkulturella aspekter, t.ex hur skandinavier umgås med varandra, hur de uppfattar varandra och vilken självbild de har. De skandinaviska kungahusen berördes också liksom partisystemen i respektive land. Litteraturkurs: vi läste och diskuterade tre romaner som alla behandlar ett stycke 1900-talshistoria: Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson (2014) som utspelas både i tyska koncentationsläger och i efterkrigstidens Sverige; Låt inte den här staden plåga livet ur dig, Mona av Anneli Jordahl som beskriver en ung kvinnans livssituation i 50- och 60-talets Sverige och Torka aldrig tårar utan handskar, del 1 av Jonas Gardell (2012) som skildrar hur den nya sjukdomen aids drabbade de homosexuella i Sverige. Inom ramen för kursen höll deltagarna ett muntligt referat, betygsatt för bachelorstuderande, ej betygsatt för masterstuderande. De senare avlade ett muntligt prov efter kursens slut. Realiakurs: Sommarterminens kurs hade rubriken Sverige i stort och smått. Kursen byggdes upp kring kapitlen i boken Sverige för idioter - typ en lärobok av Kalle Lind (2014). I boken presenteras Sverige med utgångspunkt i de vanliga skolämnena och med mycket humor och ironi. Vi fördjupade oss i olika ämnen som t.ex. historia, samhällskunskap, språk, litteratur och musik och använde parallellt andra "seriösa" framställningar för att belysa frågeställningarna. Inom ramen för kursen höll deltagarna ett muntligt referat, betygsatt för bachelorstuderande, ej betygsatt för masterstuderande. De senare avlade i stället ett muntligt prov efter kursens slut. Översättningskurs (MA): Denna masterkurs som ges under sommarterminen har fokus på översättning från svenska till tyska, även om motsatt riktning också förekommer. De studerande arbetade under kursen med olika textgenrer i syfte att utveckla en känsla för svenskans olika stilarter och de pragmatiska skillnaderna mellan svenska och tyska. Dessutom stiftades bekantskap med översättningsteori, t.ex. Rune Ingo: Konsten att översätta, Lund 2007. Kursen avslutades med ett skriftligt översättningsprov. Erstellen wissenschaftlicher Arbeiten in der Wahlsprache: Varje masterstuderande ska skriva en vetenskaplig uppsats (Haupseminararbeit) på sitt skandinaviska huvudspråk. Undervisning ges i form av språklig handledning, individuellt eller i mindre grupp. Exkursion den 21-30 maj: Vi genomförde en studieresa till Sverige, först till Göteborg och sedan med buss genom Bohuslän, Dalsland, Värmland och Västergötland. I exkursionen deltog 14 studerande och två ledare. Exkursionsövning: studiresan förbereddes tematiskt, bl.a genom att de studerande höll referat. Att delta i exkursionsövningen var obligatoriskt för dem som anmält sig till resan och en
förutsättning för att få tillgodoräkna sig exkursionen i examen. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Bra, trevliga och tämligen nyrenoverade lokaler. När grupperna är stora måste undervisningen förläggas till större undervisningslokaler utanför seminariet. Den svenska och norska lektorn delar ett rymligt arbetsrum. Det stora och välskötta institutionsbiblioteket är en tillgång. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Ja, böcker och läromedel i begränsad omfattning. Möjligheten för lektorer att bjuda in gästföreläsare från Sverige utan externt ekonomiskt bidrag är i det närmaste obefintlig. Detta eftersom universitetet endast och i bästa fall betalar resan inom Tyskland och en övernattning. 11. Arrangemang Beskriv föredrag, Lucia firades på ett traditionsenligt svenskt sätt (morgonen) och med nyare kulturevenemang m.m. samnordiska inslag (kvällen). Midsommar var en samnordisk fest. Seminariet gästas som institutionen haft varje år av föreläsare, främst från Skandinavien och det tyskspråkiga området. under året. Under läsåret 2015/16 låg tonvikten på gästföreläsare från universiteten i Tyskland. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Varken mycket eller lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Vi får regelbundet inbjudningar och information från ambassaden i Berlin och det är alltid möjligt att vända sig till ambassaden med förfrågningar eller förslag. Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet
Linnéuniversitetet Umeå universitet Uppsala universitet I Uppsala och Växjö handlar det främst om studentutbyte på bachelornivå. Till Skriv gärna en Göteborgs universitet skickar vi masterstuderande för en eller två terminer. Bl.a. kommentar om vilken består möjligheten att avlägga en s.k. internationell monomaster i skandinavistik. Då typ av samarbete som studerar man först i Göttingen och sedan i Göteborg och handleds i den avslutande sker. Är det t.ex. masteruppsatsen av en person från vardera universitet. Dessutom har vi både läraroch forskningssamarbete med Göteborgs universitet. Nytt för i år är vårt studentutbyte, lärarutbyte eller Erasmusavtal med Umeå. Det kom till stånd efter mitt besök på universitetet där i forskningssamarbeten. oktober 2015. De första studenterna påbörjar sin utbytestermin i Umeå nu i höst. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? För studenter med norska eller danska som valt språk finns utbyte med universitet i Norge (Bergen, Kristiansand och Trondheim) och Danmark (Köpenhamn och Århus). Beskriv ert samarbete: Vid våra partneruniversitet Trondheim och Århus finns möjlighet att avlägga en s.k. internationell monomaster (jfr. ovan: Göteborg). 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Publikationer och forskning inom institutionen med svensk anknytning: Internationale Netzwerke. Literarische und ästhetische Transfers im Dreieck Deutschland, Frankreich und Skandinavien zwischen 1870 und 1945. Utgiven av Karin Hoff, Udo Schöning och Frédéric Weinmann. Königshausen & Neumann: Würzburg 2016. Boken innehåller följande två bidrag av Karin Hoff: Einleitung / Introduction, s. 7-27, Märchen und Marionetten: Das Märchenspiel der Moderne zwischen August Strindberg, Maurice Maeterlink, Johannes Schlaf und den Brüdern Grimm, s. 125-143. Kindler Kompakt. Skandinavische Literatur, 19. Jahrhundert. Utgiven och utvald av Karin Hoff och Lutz Rühling. Metzler: Stuttgart 2016. I boken: Karin Hoff / Lutz Rühling:Die skandinavischen Literaturen des 19. Jahrhundert, s. 9-25. Schwedische Helden und französische Konventionen. Die schwedische Nationaloper Gustaf Wasa (1786) als internationales Gemeinschaftswerk. I: Katharina Müller / Stephan Michel Schröder (utg.): Kosmopolitismus und Körperlichkeit im europäischen Theater des 18. Jahrhunderts (= Münchner Nordistische Studien 20). Utz: München 2016, s. 177-195. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? När det gäller SI:s stöd till verksamheten vill jag förutom lektorskonferenser och gästföreläsare även framhålla det bidrag till bokinköp som vi erhållit de senaste åren. Exkursioner till Sverige är en populär, poänggivande och viktig del av verksamheten. Eftersom studenternas förmåga att betala ofta är ytterst begränsad och universitetet bara har ett mindre belopp avsatt för sådana ändamål är det viktigt med bidraget från SI:s sida. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats
Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja