BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214
Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE-115 81 Sockholm +46 8 56 94 Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, +46 8 56 941 12 Enquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Ekdal, +46 8 56 948 84 saffan.ekdal@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Fjärde kvarale 213. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Fourh quarer 213. Omslag/Cover: Aeljén, SCB Foo/Phoo: isock URN:NBN:SE:SCB-214-FM4BR141_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på www.scb.se. This publicaion will only be published on www.scb.se.
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av fjärde kvarale 213. Saisiska cenralbyrån, mars 214 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen fjärde kvarale 213... 7 Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 11 Löpande ransfereringar... 14 Kapialbalansen... 14 Finansiell balans... 15 Direka inveseringar... 15 Porföljinveseringar... 16 Finansiella deriva... 17 Övriga inveseringar... 17 Valuareserven... 18 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo... 19 Revideringar... 2 Vad är bealningsbalansen?... 21 En härledning av bealningsbalansen... 21 Sambande med ulandssällningen... 23 Saisiska cenralbyrån 5
Sammanfaning Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 49 miljarder kronor och försvagades därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 53 miljarder kronor. Urikeshandeln med varor gav e översko på 1 miljarder kronor vilke är en försvagning med knapp 5 miljarder kronor jämför med samma period 212. Såväl varuexpor som varuimpor minskade under perioden. Urikeshandel med jänser gav fjärde kvarale e neo på 31 miljarder kronor. De är i nivå med samma period föregående år då överskoe uppgick ill 3 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de merchaning, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies som bidrar med sörs översko. Resor bidrar negaiv med e undersko på dryg 11 miljarder kronor. Den finansiella balansen gav e neouflöde på 31 miljarder kronor under kvarale. Direka inveseringar och övriga inveseringar bidrog med kapialuflöden medan porföljinveseringar, finansiella deriva och valuareserven bidrog med neoinflöden. 6 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Byesbalansen försvagades fjärde kvarale och gav e översko på 49 miljarder kronor neo. Kapialbalansen gav e uflöde på dryg vå miljarder kronor och den finansiella balansen gav e neouflöde på 31 miljarder kronor. Helåre 213 gav byesbalansen e översko på 225 miljarder kronor samidig som den finansiella balansen genererade uflöden om 139 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual. Byes- och kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Saisiska cenralbyrån 7
Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Byesbalansen Byesbalansen gav fjärde kvarale e översko på 49 miljarder kronor. Byesbalansen försvagades därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 53 miljarder kronor. Överskoe i handel med varor och jänser minskade medan överskoe i fakorinkomser ökade. Diagram 1: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar För helåre 213 försärkes överskoe i byesbalansen någo och uppgick ill 225 miljarder kronor jämför med e översko på 212 miljarder kronor under 212. Försärkningen i byesbalansen på helåre kom främs från fakorinkomser. Överskoe i byesbalansen har därmed öka någo efer a ha lega sabil från 21 ill 212. Handel i varor och jänser Urikeshandel i varor och jänser som är neo av expor och impor uppgick fjärde kvarale ill 41 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 45 miljarder kronor. E minska översko i varuhandeln har bidragi negaiv, medan överskoe i jänsehandeln var i nivå med samma period föregående år. För helåre 213 uppgick överskoe från handel i varor och jänser ill 187 miljarder kronor. De är i nivå med 212 då de uppgick ill 189 miljarder kronor. 8 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Bealningsbalansen Diagram 2: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK 6 5 4 3 2 1 Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Tjänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. De har emellerid ine allid vari så a jänsebalansen ugjor den sörsa delen av överskoe i handeln i varor och jänser vilke illusreras i diagram 3. De senase åren har överskoe i jänsehandeln vuxi medan överskoe i varuhandeln minska och de vara förs 21 som jänsebalansen kom a ugöra den sörsa delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 3: Handel uppdelad på handel- och jänsebalansbalans, neo mdr SEK 25 2 15 1 5 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Saisiska cenralbyrån 9
Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen minskade och uppgick fjärde kvarale ill 1 miljarder kronor. Samma period föregående år uppgick de ill 15 miljarder kronor. Både varuexporen och varuimporen har minska i jämförelse med fjärde kvarale 212. Se på helåre har överskoe i varuhandeln minska från 76 miljarder kronor 212 ill 71 miljarder kronor 213. Diagram 4: Handelsbalans, Expor och impor, mdr SEK 34 33 32 31 3 29 28 27 26 25 24 23 22 21 3 25 2 15 1 5 Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Tjänsebalansen Urikeshandel med jänser gav fjärde kvarale e neo på 31 miljarder kronor. De är i nivå med samma period föregående år då neo uppgick ill 3 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de merchaning, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies som bidrar med sörs översko. Resor bidrar negaiv med e undersko på dryg 11 miljarder kronor. För helåre 213 uppgick överskoe i jänsehandeln med ulande ill 116 miljarder kronor. De är någo högre än föregående år då överskoe uppgick ill 113 miljarder kronor. Både jänseexporen liksom jänseimporen har öka. Tjänseexporen har dock öka någo mer än jänseimporen. På helåre är de främs överskoe i merchaning som har öka medan underskoe i resor har öka. Posen resor uppvisar e undersko vilke innebär a imporen översiger exporen. Impor avser svenskars konsumion vid resande i ulande medan expor avser uländsk konsumion vid resande i Sverige. 1 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Bealningsbalansen Diagram 5: Tjänsebalans, mdr SEK 14 12 1 8 6 4 2 Expor Impor Neo Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Kapialavkasningen bidrar med den sörsa delen av fakorinkomserna vilke illusreras i diagram 6. Under fjärde kvarale bidrog fakorinkomser posiiv med knapp 27 miljarder kronor vilke är någo mer än samma kvaral föregående år. Överskoe i fakorinkomser bidrar ill den posiiva byesbalansen. 213 uppgick överskoe i fakorinkomser ill 1 miljarder kronor, vilke är en ökning jämför med 212 då de uppgick ill 88 miljarder kronor. De är främs porföljinveseringar som bidragi ill de ökade överskoe. Avkasningar på porföljinveseringar har vän från undersko ill översko. De beror dels på a underskoe i ränor minska och dels på a överskoe i udelningar öka. Diagram 6: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner, neo mdr SEK 35 3 25 2 15 1 5-5 Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen är avkasningen på Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Saisiska cenralbyrån 11
Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Diagram 7: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK 4 3 2 1-1 -2 Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande. Fjärde kvarale uppgick överskoe i kapialavkasningen ill 28 miljarder kronor, vilke är någo högre än under samma kvaral föregående år. Avkasning direka inveseringar Avkasning på direka inveseringar gav fjärde kvarale e översko på 22 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 57 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 35 miljarder kronor. Avkasningen för helåre 213 är någo lägre än för 212 både på svenska direkinveseringar i ulande och på uländska direkinveseringar i Sverige. Erhållna udelningar från ulande uppgick under kvarale ill knapp 4 miljarder kronor medan lämnade udelningar ill ulande uppgick ill knapp 11 miljarder kronor. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog negaiv med e neouflöde på dryg 5 miljarder kronor. Diagram 8: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK 4 3 2 1-1 -2 Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal 12 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Bealningsbalansen Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar från akier och fonder sam räna på ränebärande värdepapper. Posen är säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale ill skillnad från uländska bolag som har en mer jämn fördelning över åre på udelningar. Diagram 9: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialöversko på 3 miljarder kronor under åres fjärde kvaral vilke är knapp 2 miljarder mer jämför med samma kvaral 212. Akieudelningar som även innefaar udelningar från fonder ökade med knapp 2 miljarder jämför med mosvarande kvaral 212. De beror dels på a udelningar från ulande öka och dels på a udelningar ill ulande minska. Uflöde i ränor från ränebärande värdepapper var under fjärde kvarale 1 miljarder kronor vilke var i nivå med mosvarande period 212. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och följer därför med uvecklingen av Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill 3 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på dryg 7 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på dryg 3 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 13
Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Diagram 1: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under fjärde kvarale e neouflöde på 19 miljarder kronor. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden jämför med löpande ransfereringar. Fjärde kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på dryg 2 miljarder kronor. 14 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Bealningsbalansen Finansiell balans Den finansiella balansen som besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill neouflöden om 31 miljarder kronor under åres fjärde kvaral. Poserna direka inveseringar och övriga inveseringar bidrog med kapialuflöden medan poserna porföljinveseringar, finansiella deriva och valuareserven bidrog med kapialinflöden. Diagram 11: Finansiell balans, mdr SEK 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 I Sverige I ulande Neo Under 213 har den finansiella balansen uppvisa neouflöden på sammanlag 139 miljarder kronor. För helåre 212 gav den finansiella balansen neouflöden på 77 miljarder kronor. Övriga inveseringar, direka inveseringar och valuareserven gav för helåren 213 och 212 neouflöden medan porföljinveseringar och finansiella deriva genererade neoinflöden. På helåre forsäer porföljinveseringar ge sora inflöden. De är skuldsidan som skapar sora inflöden då svenskar lånar upp sora belopp i ränebärande värdepapper i ulande. Samidig forsäer övriga inveseringar a ge sora uflöden. De är främs illgångssidan som ger uflöden vilke innebär a sora belopp placeras i ulande eller lånas u ill uländska moparer. Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar under kvarale e neouflöde 91 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande bidrog med e neouflöde på 45 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige bidrog med e neouflöde på 46 miljarder kronor. Helåre 213 gav direkinveseringar e neouflöde på 164 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande uppvisar sörre neouflöden. Samidig har även uländska direkinveseringar i Sverige öka, med neoinflöden i den finansiella balansen. Saisiska cenralbyrån 15
Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Diagram 12: Direkinveseringar, mdr SEK 1 5-5 -1-15 I Sverige I ulande Neo Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser. Är ägarandelen högre än 1 procen definieras de som en direkinveseringar. Porföljinveseringar med ulande genererade under åres fjärde kvaral e kapialinflöde på 77 miljarder kronor. Inflöde förklaras främs av a uländska inveserare neoköp svenska ränebärande värdepapper för 89 miljarder kronor. Under 213 valde svenska emiener a säkra sin upplåning uomlands i uländsk valua och uländska inveserare neoköpe under åre svenska ränebärande värdepapper för 447 miljarder kronor varav merparen, 278 miljarder, emieras av svenska banker. Diagram 13: Porföljinveseringar, mdr SEK 2 15 1 5-5 -1 I Sverige I Ulande Neo Svenska inveserare forsae under fjolåre visa sor inresse för uländska akier och fonder vilka neoköpes för 149 miljarder kronor vilke ändå var en minskning från 212 då svenska inveserare neoköpe uländska akier och fonder för 22 miljarder kronor. För åres fjärde kvaral var de dock uländska obligaioner som lockade de svenska inveserarna. Uländska obligaioner neoköpes för 14 miljarder under kvarale. 16 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Bealningsbalansen Under 213 gav porföljinveseringar inflöde på 289 miljarder kronor vilke kan jämföras med inflöde på 98 miljarder för 212. Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva ugörs i sörsa grad av swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade under fjärde kvarale e neoinflöde på 12 miljarder kronor. Sörsa delen av neoinflöde genererades av olika yper av swapkonrak. För helåre 213 genererade derivabealningar e neoinflöde på 63 miljarder kronor vilke kan jämföras med 212 då derivabealningar gav e neoinflöde på 36 miljarder kronor. Diagram 14: Finansiella deriva, mdr SEK 3 2 1-1 -2-3 Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 15: Övriga inveseringar, mdr SEK 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 I Sverige I Ulande Neo Saisiska cenralbyrån 17
Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Övriga inveseringar gav under fjärde kvarale e neouflöde på 39 miljarder kronor. Minskad ulåning ill ulande gav e neoinflöde på 16 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neouflöde på 144 miljarder kronor. Liksom idigare sod bankerna för merparen av neouflöde under kvarale. Valuareserven Sveriges valuareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under fjärde kvarale e neoinflöde på 1 miljarder kronor vilke förklaras av en minskning av uländska bankillgodohavanden. Valuareserven minskade någo och uppgick vid slue av fjärde kvarale ill 42 miljarder kronor. Diagram 16: Valuareserven, neo mdr SEK 2-2 -4-6 -8-1 -12 18 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Svenska illgångar och skulder Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid ugången av 213 visar preliminära siffror över Sveriges ulandssällning en neoskuld på 18 miljarder kronor. Skulden har minska jämför med ugången av 212 då den uppgick ill 428 miljarder kronor. Svenska illgångar mo ulande har öka mer än svenska skulder mo ulande vilke medför en minskning av neoskulden. Diagram 17: Ulandssällning och bealningsbalansen neo 25-213, neo mdr SEK 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ulandssällning Neoflöden Förändringar i ulandssällningen kommer dels av ransakioner i den finansiella balansen. Däruöver påverkas ulandssällningen av valuakursförändringar och förändringar i akiekurser och ränor. Den minskade neoskulden i ulandssällningen kommer främs av ökade neoillgångar i övriga inveseringar och direkinveseringar. Porföljinveseringar har bidragi negaiv med en ökad neoskuld. Därmed forsäer vå ydliga render inom ulandssällningen. Den försa är a neoskuldsäningen via värdepapper inom porföljinveseringar forsäer a öka. Den andra renden, som i princip är spegelbilden ill den försa, är en ökning i neofordringar mo ulande via övriga inveseringar. Övriga inveseringar besår främs av lån och deposiioner. Under åre har börskurserna sigi vilke medför a akier inom porföljinveseringar öka i värde. Samidig har kronan försvagas någo mo några av de sörre valuorna vilke bidragi ill en ökning av värde på illgångar i ulande. Ulandssällningen är en sammansällning av e lands samliga finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. De är således e må på landes förmögenhe genemo ulande. Som kompleering preseneras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde har beräknas. För 213 innebär den fullsändiga marknadsvärdesberäkningen a Sverige har en neoillgång mo ulande som uppgår ill 711 miljarder kronor. De är vikig a noera a flera av delposerna i ulandssällningen för 213, främs direka inveseringar och porföljakier, är skaade. E mer definiiv värde redovisas när de årliga undersökningarna av porfölj- Saisiska cenralbyrån 19
Svenska illgångar och skulder Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 inveseringar och direkinveseringar är genomförda. De är således vikig a olka siffrorna med viss försikighe. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 29 kvaral 1 ill och med 213 kvaral 3. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 6 miljarder neo i byesbalansen och 26 miljarder neo i den finansiella balansen. 2 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Vad är bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 21
Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 22 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Vad är bealningsbalansen X M + F = ( A A 1). (7) + ( + 1 Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neofakorinkomserna. Termen A A ) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A +1 <. Ekvaion (7) A innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 23
Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 213 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 24 Saisiska cenralbyrån
All officiell saisik finns på: www.scb.se Saisikservice: fn 8-56 948 1 All official saisics can be found a: www.scb.se Saisics service, phone +46 8 56 948 1