Svar lämnade av Marja.Kivilehto@staff.uta.fi 2016-06-01 06:47:18 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Tammerfors universitet Nordiska språk Tammerfors Marja Kivilehto marja.kivilehto@uta.fi 2. Land Land: Finland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen började den 31.8.2015 och slutade den 20.12.2015. Vårterminen började den 11.1.2016 och slutade den 29.5.2016. 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 80 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 7 Mona Forsskåhl Zea Kingelin-Orrenmaa Marja Kivilehto Johanna Koivisto Pasi Metsä Tiina Räisä Mathias Willman 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska
eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska är tämligen stort, vilket märks i antalet sökande till Nordiska språk. Även yrkesverksamma lärare är intresserade av studierna och vill få ämneslärarkompetens i svenska. Varför läser studenterna svenska Majoriteten av studenterna inriktar sig på att bli språklärare. Några specialiserar sig vad är deras på översättning och andra siktar på att bli språkexperter. motivation? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Det varierar från övriga språk till journalistik. Flertalet studenter arbetar senare i yrken där de har nytta av sina svenskkunskaper. Vanliga yrkesbenämningar är till exempel språklärare, utbildare, projektsekreterare och konsult. Om ja, på vilket sätt? Det skickas enkäter till utexaminerade studenter. 7. Undervisningens uppdelning Undervisningen är uppdelad i grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. Grundstudierna omfattar 30 studiepoäng, ämnesstudierna 50 studiepoäng och de fördjupade studierna 120 studiepoäng. Studiepoängen är i allmänhet fördelade på fempoängskurser. I grundstudierna ingår bland annat muntlig kommunikation, grammatik, skriftlig kommunikation samt litteratur och kultur. I ämnesstudierna och i de fördjupade studierna fördjupas kunskaperna. Dessutom skriver studenterna vetenskapliga uppsatser. Lärarna har i genomsnitt 8 12 timmar undervisning per vecka. 8. Undervisningens innehåll Undervisningen består av både teoretiska och praktiska kurser i svenska samt i svensk kultur och litteratur. Läromedel är ofta av samma slag som nordistikstudenterna använder i Sverige. Med andra ord är det fråga om språkvetenskaplig litteratur. Svenska institutets webbresurser används i mån av möjlighet. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Nordiska språk såsom övriga språk är inhysta på kampusområdet med utmärkta lokaler. 10. Budget
Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? (om ja, skriv en kommentar) Budgeten är beroende av antalet utexaminerade. Med andra ord varierar den år för år. 11. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. Hösten 2015 gästades Nordiska språk av författaren Ursula Vuorenlinna som som institutionen haft berättade om sina barnböcker. under året. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Varken mycket eller lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Linnéuniversitetet Stockholms universitet Umeå högskola Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Förutom Erasmus är Nordiska språk anslutet även till Nordplus nätverk Nordliks. I sker. Är det t.ex. Nordliks ingår 28 universitet i Norden och i Baltikum. I genomsnitt bedriver 2-3 studentutbyte, studenter per läsår studier i Norden, vanligtvis vid något svenskt universitet. lärarutbyte eller forskningssamarbeten.
14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Nordiska språk har samarbete med Université Paris Sorbonne, Etudes Germaniques et Nordiques i form av en gemensam doktorand. Också övrigt forsknings- och undervisningssamarbete håller på att utvecklas. I Finland har Nordiska språk samarbete med Helsingfors universitet och Svenska Handelshögskolan i Helsingfors Beskriv ert samarbete: kring ett projekt om studentretorik. Därtill samarbetar Nordiska språk med Helsingfors universitet kring ett textforskningsprojekt om myndighetskorrespondens på svenska på 1800-talet. Nordiska språk har studentutbyte med Humboldt- Universität zu Berlin. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Forsskåhl, Mona & Rosenberg-Wolff, Carita (2015). Att växa till talare - Unga akademiska talare i ljuset av partesmodellen. I: Sigrell, Anders & Qvarnström, Sofi (red.) Retorik och lärande: Kunskap - bildning - ansvar. Lund: Lunds universitet, 69 81. Forsskåhl, Mona (2015). Finlandssvensk slang. I: Tandefelt, Marika (red.) Gruppspråk, samspråk, två språk: Svenskan i Finland - i dag och i går 1:2. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 47 90. Forsskåhl, Mona (2015). Färdas på finlandssvenska. Ramsemantisk analys av verben resa, åka och fara i en finlandssvensk textkorpus. I: Sandström, Caroline et al. (red.) Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden. Helsingfors: Institutet för de inhemska språken, 245 270. Kivilehto, Marja & Koivisto, Johanna (2015). Finlandssvenska åttondeklassares uppfattningar om bilder och figurer i undervisningen i historia. I: Forsskåhl, Mona et al (red.) Svenskan i Finland 15. Tammerfors: Tampere University Press, 138 155. Kivilehto, Marja (2015). Translating history textbooks for Swedish-speaking pupils in Finland: In search of quality in textbook translation. I: mtm - A Translation Journal 7, 22 44. Kivilehto, Marja (2015). Från "Livet i början av 1800-talet" till "En enda värld": Historiskt tänkande i finlandssvenska högstadieläroböcker i historia. I: Historisk Tidskrift för Finland 100 (3), 322 350. Koivisto, Johanna (2016). Vem undervisar i Svenska från och med hösten 2016?. I: Poppis 2016 (1), 14 15. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Författarbesök och akademiska gästföreläsare från Sverige är omtyckta bland studenterna. Tyvärr har nordiska språk inte alltid egna resurser att ordna de evenemang som skulle vara efterfrågade. Därför är det stöd som Svenska institutet beviljar ytterst viktigt. Även bokstödet från Svenska institutet är mycket välkommet. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?