Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Relevanta dokument
Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Vi gör bra saker, men man kan alltid göra bättre. Ta ett steg längre.

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Att lösa problem är således centralt i teknikämnet och i ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Entreprenörskap i styrdokumenten

Begreppet entreprenörskap

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Entreprenörskap i skolan

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Vägen till entreprenörskap!

Katarina Ellborg

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Fritidshemmets uppdrag

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Samverkan Skola - Arbetsliv

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Lärare och skolledare

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Bakgrund och förutsättningar

Verksamhetsplan Vimarskolan åk /2015

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Bedömningsunderlag förskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Carin Welinder. Gymnasielärare

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Ledardeklaration Joachim Åberg Tolg och Söraby skolor

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Att planera entreprenöriellt

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Tankar från förra gången

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Peyman Vahedi Rektor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Förskola, före skola - lärande och bärande

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Dags att välja skola inför åk 7

Transkript:

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling och konkurrenskraft i det framtida Norrbotten. - reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv

Det innebär att barn har möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor personal och ledare känner självförtroende, skapar kunskap om och organiserar för entreprenöriellt lärande näringslivet och andra aktörer i samhället deltar aktivt och är en del av den entreprenöriella lärmiljön Teknikens Hus tillsammans med länets aktörer är plattformen för arbetet med ENA

Vad hände förra läsåret? Seminarieserie, 4-5 tillfällen Utgångspunkt: Föreläsning med P-G Hallberg för grundskola Föreläsning november; Teknikens Hus, styrdokument, begrepp, film Aspekter: PRI, kompetenser Uppdrag: Välj en utmaning med elever el. något annat Verktyg, översikten Feedback från andra skolor Frågor att arbeta vidare med

Entreprenörskap definition Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang Nutek/Tillväxtverket

Entreprenörskap i styrdokument 1946 års skolkommission Skolan ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig å den andra Dessa egenskaper är både ur individens och samhällets synpunkt särskilt värdefulla Gy 2011 Lyfter fram entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan. Ny skollag Främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Lgr 11 betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Skolverket

Lgr11 Betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Där sägs att eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling Entreprenörskap i skolan sid 5, broschyr från Skolverket

Entreprenörskap i forskning I dagens forskning lyfter man fram tre aspekter: Proaktivitet att ta initiativ snarare än att vänta på andra (ta ansvar för sin egen och andras utveckling) Riskbenägenhet att våga pröva och inte ha fiaskofruktan (agera modigt, men inte dumdristigt) Innovativitet att skapa nytt eller nyttigt (vara kreativ och fantasifull) Mats Westerberg, LTU

Skolan i framtiden Skolan ska förbereda barn och unga för jobb som ännu inte existerar, för att lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som ännu inte är uppfunnen! www.kfsk.se/entris

Kompetenser Personligt ledarskap och självkunskap Ta-sig-församhet Förändringskompetens och lärande Så tänds eldsjälar, Peterson & Westlund, 2007

Sir Ken Robinson If you re not prepared to be wrong, you ll never come up with anything original www.ted.com/talks

För mycket lärdom kan knäcka den friskaste Pippi Långstrump "Entrepreneurship is neither a science nor an art. It is a practice." Peter Drucker

Projekt läsåret 11/12 Entreprenörskap i praktiken för lärare Syfte Att finna livskraftiga möjligheter för att implementera och bearbeta begrepp inom entreprenörskap, skapa meningsfulla sammanhang inom skolans verksamhet där entreprenörskap blir naturligt och upplevs som en tillgång i arbetet. Särskilt viktiga ord är meningsfullhet, medskapande och delaktighet. Aktivitet och utveckling skapas på tre nivåer inom skolan; elevnivå (klassrum), lärarnivå (arbetslag) samt på ledarnivå (rektor).

Projekt läsåret 11/12 Entreprenörskap i praktiken för lärare Mål Fördjupa förståelse för begrepp inom entreprenörskap och dess betydelse för verksamheten Utveckla strukturer som binder samman skolan med omvärlden, t ex näringsliv Utveckla elevernas entreprenöriella förmågor Identifiera kreativa och attraktiva personer i och utanför skolan som kan fungera som rolemodels (förebilder) för både personal och elever

Projekt läsåret 11/12 Entreprenörskap i praktiken för lärare Genomförande arbetslagen erbjuds 5 seminarier á 3 timmar under läsåret där man utgår från ett eget utvecklingsområde utvecklingsområdet ska genomföras tillsammans med eleverna i planering, genomförande och uppföljning, där entreprenörskap ingår i alla faser samverkan mellan skola och omvärld, t ex näringsliv, införlivas i utvecklingsarbetet feedback till lärarna, från varandra, förebilderna etc. studiebesök

Projekt läsåret 11/12 Roller Lärare/lärarlag Genomför utvecklingsarbete med eleverna Deltar i seminarierna och andra aktiviteter inom projektet Rektor Stödjer lärarnas arbete Rapporterar till Skolverket Teknikens Hus Samordnare, arrangerar seminarierna, dokumenterar

Projekt läsåret 11/12 Tidplan Seminarium 1 15 november Seminarium 2 januari Seminarium 3 -? Seminarium 4 -? Seminarium 5 -? Studiebesök -?