Samverkan Skola - Arbetsliv

Transkript

1 En plan för hur Falkenbergs grundskolor, gymnasium och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan och gymnasiet i Falkenbergs kommun, 2015/2016

2 BAKGRUND I den nya läroplanen nämns samverkan mellan skola och arbetsliv flera gånger. Det är ett uppdrag som skolan har och inget som kan väljas bort. Uppdraget berör alla som arbetar i skolan och handlar inte bara om praktik och arbetslivet. Det handlar om att skapa en skola med kontakter mot omvärlden och att använda omvärlden som resurs i klassrummet. Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lgr 11, Kap 2.6) Falkenbergs kommun vill ha en röd tråd från F-klass upp till gymnasieskolan där kontakten med arbetsliv och omvärld blir en levande och naturlig del i alla elevers skolgång och utbildning. Detta behövs också för att hålla skolan i fas med en allt snabbare utveckling och föränderlig omvärld. Idag utbildas människor för yrken som ännu inte finns. skolor gör mycket och en del arbetar nästan inte alls med samverkan. I årskurs 7-8 kommer alla elever ut på en praoplats. Från F-klass upp tom årskurs 6 finns ingen plan än för hur samverkan med arbetsliv och omvärld skall fungera i praktiken. Vår målsättning är att detta arbete ska ingå i de lokala pedagogiska planeringarna. Falkenbergs kommun har en vision för grundskolans elever: Alla ska lyckas! För att detta ska kunna ske inom området arbetsliv och omvärld behöver samverkan samordnas och därför har denna arbetsplan utarbetats. Den är framtagen i samverkan med företrädare för näringslivet i Falkenbergs kommun. Skola ska Alla Omvärld lyckas! Arbetsliv Idag ser samverkan med arbetslivet olika ut i Falkenbergs skolor. En del

3 MA L OCH SYFTE Syftet och målet med denna arbetsplan är att samverkan mellan skola och arbetsliv i Falkenbergs kommun ska breddas, fördjupas och utvecklas. Genom att ha en gemensam arbetsplan för Samverkan Skola och Arbetsliv blir arbetet mer samman-hängande och enhetligt istället för att det ser helt olika ut från skola till skola. Samverkan skall också bli mer likvärdig så att alla elever erbjuds samma möjligheter till kontakt med arbetslivet och omvärlden. Det övergripande målet är att eleverna ska se kopplingen mellan utbildning och arbetsliv och på så sätt uppleva skolan mer meningsfull. Genom regelbunden kontakt med arbetslivet, på olika sätt, sätts kunskaper i sitt sammanhang och eleverna ser helheten och sammanhang. Detta ska leda till högre måluppfyllelse, färre felval till gymnasiet och i förlängningen högre andel sökande till högskolan. I skolan skapas kontakter mot arbetslivet och omvärlden och samtidigt använda arbetslivet och omvärlden som en resurs i klassrummet. Arbetsplatsen ska också fungera som ett verktyg för rektorer, studie- och yrkesväg-ledare, lärare och all personal inom skolan som är ansvarig för att samverkan sker. För att detta skall fungera på bästa sätt måste samverkan mellan skolan och arbetslivet upplevas som en vinnarsituation för alla inblandade. När skolan och arbetslivet närmar sig varandra och börjar samverka uppstår vinster för berörda parterbåde på kort och lång sikt. Arbetslivet Skola Samverkan Kommun Elev Skolan får tillgång till nya arbetssätt och därmed möjlighet till ökad måluppfyllelse. Eleven får nya erfarenheter och kunskaper som kan hjälpa dem i framtida studie- och yrkesval. Det får också möjlighet att komma i kontakt med personer, branscher och miljöer de annars inte skulle komma i kontakt med. Arbets- och näringslivet får möjlighet att visa upp sig samt attrahera framtidens medarbetare till sin bransch och utbildning. Det är också en chans till ökad kundkrets genom att företaget visar good-will

4 utåt och de elever som de tar hand om eller visar upp sitt företag för kommer med alla säkerhet att berätta för sina föräldrar om denna arbetsplats. Kommunen stärker sin position som attraktiv boplats om det finns jobb på orten vilket i sin tur leder till skatteintäkter och befolkningsutveckling. Skolans mål är att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Alla som arbetar i skolan ska SKOLANS NATIONELLA MÅL OCH RIKTLINJER En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11, sid 9) verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och bidra till att elevens studieoch yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

5 Studie- och yrkesvägledare ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesinriktade insatser. Rektorn har ett ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesinriktade verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Arbetslivet och Näringslivet vill vara med Falkenbergs kommun och näringsliv har ett gott samarbete och självförtroendet och framtidstron är stark! Många spännande satsningar och projekt är på gång. Näringslivet och arbetslivet i Falkenberg har naturligtvis ett stort intresse av att vara med i arbetet med att öka samverkan då skolan utbildar deras framtida arbetskraft. Vi vill bidra till att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande blir en naturlig del i utbildningssystemet. Att starta företag ska vara lika självklart som att söka anställning. För att uppnå detta krävs samarbete mellan skolan och näringslivet på alla nivåer. (Svenskt Näringsliv) Ute på arbetsplatser och företag i Falkenberg är man huvudsakligen positiv till och intresserad av samverkan med skolan. De allra flesta förstår nyttan och nödvändigheten av att minska klyftan mellan skolan och arbetslivet. Det som i slutändan gör att det ändå är svårt att få till samverkan är att många arbetsplatser säger att de inte har tid att ta emot elever. En del arbetsplatser tycker också det är svårt att sysselsätta eleverna mer än några dagar. De tycker att det skulle räcka med en dag eller två att ta emot elever. De

6 önskar också lite mer meningsfullt samarbete med skolorna och att skolorna tar mer initiativ till kontakt och har en plan bakom sig med uppföljande arbete och att feedback ges till arbetsplatsen. Man önskar också från arbetslivets sida en god planering och framförhållning från skolan. Många arbetsplatser vågar inte heller ta emot elever eftersom deras arbetsmiljö anses för riskfylld och farlig. Dröm, våga, gör. Allt företagande börjar i dessa tre ord. Bicky Chakraborty, grundare av den svenska hotellkedjan ELITE HOTELS. Ansvarsfördelningvem gör vad? Utvecklaren finns som en länk mellan skolan och arbetslivet och fungerar som ett stöd i samverkan för alla berörda. Rektor på varje skola ansvarar för att arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv byggs upp, utvecklas och genomförs enligt arbetsplanen. Arbetslagen som finns ute på skolorna ansvarar för att all samverkan med arbetslivet om omvärlden kopplas till kunskapsmålen och att samverkan på ett naturligt sätt ingår i den lokala pedagogiska planeringen. De inslag av samverkan som görs ska inte vara något extra som måste göras utan skall så långt det är möjligt integreras i verksamheten. I arbetslagets ansvar ingår också att de ansvarar för organisering, kontakt och genom-förande av olika samverkansprojekt. Ansvarig lärare har i slutändan ansvar för att sina elever får möjlighet till delaktighet, inflytande och ansvarstagande i de olika aktiviteter som utförs i samverkan med arbetslivet. Studie och yrkesvägledarna i Falkenbergs kommun har i dagsläget inget med elevernas arbetslivskontakter att göra. De ger råd, information och stöd inför gymnasievalet. De önskar själva att kunna medverka i lägre åldrar och mer bli mer delaktiga i att komma ut i klasser och berätta/informera om yrken men i dagsläget ingår inte detta i deras arbetsbeskrivning eller uppdrag. Ett önskeläge vore att lärare och studieoch yrkesvägledare samarbetade så att deras information och vägledning sammankopplas med undervisningen. Detta sker inte idag. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och lärare är i stort sett obefintligt. Bara en så enkel lösning som att Studie- och yrkesvägledaren på respektive skola ibland är med på lärarnas konferenser skulle öppna upp avsevärt.

7 All personal i skolan kan och ska bidra på olika sätt med att ge elever kunskaper, stöd och erfarenheter för kommande studier och yrkesliv. Detta uttrycks tydligt i skolans styrdokument och rektor är ansvarig att detta sker. Det yttersta ansvaret vilar dock på hos huvudmannen, i detta fall ansvarig nämnd. Uppföljning och utvärdering Denna arbetsplan är kommunövergripande och behöver årligen följas upp och utvärderas på ett systematiskt sätt som leder till fortsatt utveckling och ökad kvalitét i arbetet med samverkan skolaarbetsliv. Det är också av stor vikt att resultatet av genomförda insatser följs upp och utvärderas för att se om de lett till ökad måluppfyllelse. Det är även viktigt att det kontrolleras om arbetsplanen följs och planerade aktiviteter har genomförts. Detta kan redovisas i respektive skolenhets kvalitetsarbete. Entreprenöriellt lärande Vad är entreprenöriellt lärande? I Skol- verkets kunskapsöversikt definieras entreprenörskap som en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. Entreprenöriellt lärande är inte enbart en metod, utan mer ett förhållningssätt i syfte att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, problemlösningsförmåga, självtillit, kreativitet och mod att ta risker och våga misslyckas och se det som ett tillfälle till lärande. Det entreprenöriella lärandet främjar elevens förmåga att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Utanför skolvärlden missuppfattas ofta begreppet entreprenöriellt lärande och den vanligaste missuppfattningen är att det handlar om hur man startar och driver ett företag. Detta beror givetvis på okunskap och idag är det många föräldrar som efterfrågar att detta nya begrepp tas upp på föräldramöten osv.

8 Hur fungerar PRAO:N? Med anledning av att prao:n tidigare inte fungerat optimalt och inte varit i enlighet med skolans styrdokument har politikerna beslutat om att medel måste avsättas för att strukturera upp samverkan mellan skola och arbetsliv, i synnerhet med avseende på prao:n. Det räcker inte med att en elev kommer ut en eller två gånger i arbetslivet under sin skoltid i slutet av högstadiet. Elevens kontakt med arbetslivet måste börja tidigare än så och fortsätta under gymnasietiden. Elevernas kontakt med arbetslivet måste också breddas och fördjupas så att de lättare kan välja rätt gymnasieprogram och senare högskole-utbildning och yrke. F o m läsåret 2014/15 har motsvarande 50% tjänstegrad avsatts för att arbeta fram gemensamma och tydliga former för prao:n, se till likvärdigheten mellan skolorna och ge information och vägledning för elever, personal och företag. Prao:n ska vara en naturlig del i utbildningen och finnas i ett sammanhang. Svaret på rubriken är att prao:n fungerar bra! Vi satsar på givande prao-perioder i Falkenbergs kommunala grundskolor. Praktik, APL, skuggning på gymnasiet På de yrkesförberedande programmen ingår det minst 15 veckors APL Arbetsplatsförlagt lärande. Det finns tydliga mål vad eleven ska utföra och uppnå för att bli godkänd i sin gymnasiekurs. Även de högskoleförberedande gymnasieprogrammen vill öka sina arbetslivskontakter med start hösten Detta kan ske t.ex. genom skuggning och fadderföretag. Många elever på IM, Introduktionsprogrammen, varvar studier och praktik. Syftet för praktiken kan vara att eleverna får inblick i hur en arbetsplats fungerar, får vardagsrutiner och skaffar sig referenser. Dessutom leder praktiken ofta till en bättre självkänsla. På gymnasiesärskolans nationella program ingår det minst 22 veckors APL som är förlagd en till tre dagar i veckan.

9 Teknikcollege Falkenbergs gymnasieskola är ett Teknikcollege. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar inom tekniska områden, d.v.s. teknikprogrammet, industriprogrammet och elprogrammet, inriktning automation. Skolor som har Teknikcollege samarbetar i stor utsträckning med det lokala och regionala näringslivet och företrädare för industrin inom regionen. Tillsammans ser man till att utbildningarna håller en hög kvalitet och uppfyller industrins krav på kompetens. Ung Företagsamhet Ung företagsamhet är en ideell organisation för entreprenörskap i skolan. UF-företagande innebär att gymnasieelever under ett läsår startar, driver och avvecklar ett eget företag. Vissa program på Falkenbergs gymnasieskola har UF som en valbar kurs medan det på andra program är obligatoriskt. Antalet elever som driver UF-företag i Falkenberg har ökat betydligt för varje år sedan starten. Idébanken ett verktyg till samverkan i praktiken Näringslivet i Falkenberg är mycket positiva till samverkan och samarbete med skolan. Det åligger skolan att ta initiativ och första steget. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom lärarna idag har så många olika arbetsuppgifter som kräver deras tid. På hemsidan finns en idébank för att underlätta arbetet för lärarna och övrig personal i skolan så att de inte behöver hitta på aktiviteter själva utan kan använda idébanken som inspirationskälla. För pedagoger, Idébank. Skola-arbetslivsutvecklaren kommer gärna ut till arbetslagen och diskuterar förslag och idéer.

10 RegEnt Regionalt Entreprenörskap De halländska kommunerna har sedan 2013 haft ett nätverk med personer som i samtliga kommuner arbetar med samverkan utbildning omvärld och entreprenörskap i skolan. Under 2015/2016 kommer gruppen att utarbeta en strategi för det regionala uppdraget som är långsiktigt hållbar, konkret och handlingskraftig och sammankopplad till den regionala agendan och tillväxtstrategin. En digitaliserad Arbetsplan pa kommunens hemsida Den här arbetsplanen finns tillgänglig på hemsidan, Under ovan rubrik finns fyra underkategorier: För elever, För företag och organisationer, För pedagoger och För skolledare. Här finns aktuell information till resp. kategori. Skolaarbetslivsutvecklaren uppdaterar regelbundet sidan och håller den aktuell.