Samverkan Skola - Arbetsliv

Transkript

1 En plan för hur Falkenbergs grundskolor och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan i Falkenbergs kommun, 2013

2 BAKGRUND I den nya läroplanen nämns samverkan mellan skola och arbetsliv flera gånger. Det är ett uppdrag som skolan har och inget som kan väljas bort. Uppdraget berör alla som arbetar i skolan och handlar inte bara om praktik och arbetslivet. Det handlar om att skapa en skola med kontakter mot omvärlden och att använda omvärlden som resurs i klassrummet. Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lgr 11, Kap 2.6) Falkenbergs kommun vill ha en röd tråd från F-klass upp till årskurs 9 där kontakten med arbetsliv och omvärld blir en levande och naturlig del i alla elevers skolgång och utbildning. Detta behövs också för att hålla skolan i fas med en allt snabbare utveckling och föränderlig omvärld. Idag utbildas människor för yrken som ännu inte finns. Idag ser samverkan med arbetslivet olika ut i Falkenberg skolor. En del skolor gör mycket och en del arbetar nästan inte alls med samverkan. I årskurs 8-9 kommer de allra flesta elever ut på en praoplats men från F- klass upp tom årskurs 5 finns ingen plan för hur samverkan med arbetsliv och omvärld skall fungera i praktiken. Även årskurs 6-7 faller lite mellan stolarna. Elever, föräldrar, personal i skolan samt arbetsplatser har också uttryckt missnöje med att praoverksamheten inte fungerar optimalt. Elever och föräldrar får i stor utsträckning själva ordna med praoplatser. Många elever kommer inte ens ut på en praoplats. Falkenbergs kommun har en vision för grundskolans elever: Alla ska lyckas! ska Alla lyckas! För att detta ska kunna ske inom området arbetsliv och omvärld behöver samverkan samordnas och därför har denna arbetsplan utarbetats. Den är framtagen i samverkan med företrädare för näringslivet i Falkenbergs kommun. Skola Omvärld Arbetsliv

3 MAÅ L OCH SYFTE Syftet och målet med denna arbetsplan är att samverkan mellan skola och arbetsliv i Falkenbergs kommun ska breddas, fördjupas och utvecklas. Genom att ha en gemensam arbetsplan för Samverkan Skola och Arbetsliv blir arbetet mer sammanhängande och enhetligt istället för att det ser helt olika ut från skola till skola. Samverkan skall också bli mer likvärdig så att alla elever erbjuds samma möjligheter till kontakt med arbetslivet och omvärlden. Det övergripande målet är att eleverna ska se kopplingen mellan utbildning och arbetsliv och på så sätt uppleva skolan mer meningsfull. Genom regelbunden kontakt med arbetslivet, på olika sätt, sätts kunskaper i sitt sammanhang och eleverna ser helheten och sammanhang. Detta ska leda till högre måluppfyllelse, färre felval till gymnasiet och i förlängningen högre andel sökande till högskolan. I skolan skapas kontakter mot arbetslivet och omvärlden och samtidigt använda arbetslivet och omvärlden som en resurs i klassrummet. Arbetsplatsen ska också fungera som ett verktyg för rektorer, studie- och yrkesväg-ledare, lärare och all personal inom skolan som är ansvarig för att samverkan sker. För att detta skall fungera på bästa sätt måste samverkan mellan skolan och arbetslivet upplevas som en vinnarsituation för alla inblandade. När skolan och arbetslivet närmar sig varandra och börjar samverka uppstår vinster för berörda parterbåde på kort och lång sikt. Arbetslivet Skola Samverkan Kommun Elev Skolan får tillgång till nya arbetssätt och därmed möjlighet till ökad måluppfyllelse. Eleven får nya erfarenheter och kunskaper som kan hjälpa dem i framtida studie- och yrkesval. Det får också möjlighet att komma i kontakt med personer, branscher och miljöer de annars inte skulle komma i kontakt med. Arbets- och näringslivet får möjlighet att visa upp sig samt attrahera framtidens medarbetare till sin bransch och utbildning. Det är också en chans till ökad kundkrets genom att företaget visar good-will utåt och de elever som de tar hand om eller visar upp sitt företag för

4 kommer med alla säkerhet att berätta för sina föräldrar om denna arbetsplats. Kommunen stärker sin position som attraktiv boplats om det finns jobb på orten vilket i sin tur leder till skatteintäkter och befolkningsutveckling. frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Alla som arbetar i skolan ska SKOLANS NATIONELLA MÅL OCH RIKTLINJER En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11, sid 9) verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och bidra till att elevens studieoch yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Skolans mål är att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till

5 Studie- och yrkesvägledare ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesinriktade insatser. Rektorn har ett ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesinriktade verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Arbetslivet och Näringslivet vill vara med Falkenbergs kommun och näringsliv har ett gott samarbete och självförtroendet och framtidstron är stark! Många spännande satsningar och projekt är på gång. Näringslivet och arbetslivet i Falkenberg har naturligtvis ett stort intresse av att vara med i arbetet med att öka samverkan då skolan utbildar deras framtida arbetskraft. Vi vill bidra till att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande blir en naturlig del i utbildningssystemet. Att starta företag ska vara lika självklart som att söka anställning. För att uppnå detta krävs samarbete mellan skolan och näringslivet på alla nivåer. (Svenskt Näringsliv) Ute på arbetsplatser och företag i Falkenberg är man huvudsakligen positiv till och intresserad av samverkan med skolan. De allra flesta förstår nyttan och nödvändigheten av att minska klyftan mellan skolan och arbetslivet. Det som i slutändan gör att det ändå är svårt att få till samverkan är att många arbetsplatser säger att de inte har tid att ta emot elever under en till två veckor. En del arbetsplatser tycker också det är svårt att sysselsätta eleverna mer än några dagar.

6 De tycker att det skulle räcka med en dag eller två att ta emot elever. De önskar också lite mer meningsfullt samarbete med skolorna och att skolorna tar mer initiativ till kontakt och har en plan bakom sig med uppföljande arbete och att feedback ges till arbetsplatsen. Man önskar också från arbetslivets sida en god planering och framförhållning från skolan. Många arbetsplatser vågar inte heller ta emot elever eftersom deras arbetsmiljö anses för riskfylld och farlig. Denna arbetsplan innehåller en idébank med många olika förslag, tips och idéer till hur skolorna i Falkenbergs kommun kan samverka med arbetslivet och omvärlden. Dröm, våga, gör. Allt företagande börjar i dessa tre ord. Bicky Chakraborty, grundare av den svenska hotellkedjan ELITE HOTELS. Ansvarsfördelningvem gör vad? Samordnaren finns som en länk mellan skolan och arbetslivet. Denne har en referensgrupp och en styrgrupp som ansvarar för att stödja och följa upp samverkansarbetet. Rektor på varje skola ansvarar för att arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv byggs upp, utvecklas och genomförs enligt arbetsplanen. Arbetslagen som finns ute på skolorna ansvarar för att all samverkan med arbetslivet om omvärlden kopplas till kunskapsmålen och att samverkan på ett naturligt sätt ingår i den lokala pedagogiska planeringen. De inslag av samverkan som görs ska inte vara något extra som måste göras utan skall så långt det är möjligt integreras i verksamheten. I arbetslagets ansvar ingår också att de ansvarar för organisering, kontakt och genomförande av olika samverkansprojekt. Ansvarig lärare har i slutändan ansvar för att sina elever får möjlighet till delaktighet, inflytande och ansvarstagande i de olika aktiviteter som utförs i samverkan med arbetslivet. Studie och yrkesvägledarna i Falkenbergs kommun har i dagsläget inget med elevernas arbetslivskontakter att göra. De ger råd, information och stöd inför gymnasievalet.

7 De önskar själva att kunna medverka i lägre åldrar och mer bli mer delaktiga i att komma ut i klasser och berätta/informera om yrken men i dagsläget ingår inte detta i deras arbetsbeskrivning eller uppdrag. Ett önskeläge vore att lärare och studieoch yrkesvägledare samarbetade så att deras information och vägledning sammankopplas med undervisningen. Detta sker inte idag. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och lärare är i stort sett obefintligt. Bara en så enkel lösning som att Studie- och yrkesvägledaren på respektive skola ibland är med på lärarnas konferenser skulle öppna upp avsevärt. All personal i skolan kan och ska bidra på olika sätt med att ge elever kunskaper, stöd och erfarenheter för kommande studier och yrkesliv. Detta uttrycks tydligt i skolans styrdokument och rektor är ansvarig att detta sker. Det yttersta ansvaret vilar dock på hos huvudmannen, i detta fall ansvarig nämnd. Uppföljning och utvärdering Denna arbetsplan är kommunövergripande och behöver årligen, kanske tom varje termin, följas upp och utvärderas på ett systematiskt sätt som leder till fortsatt utveckling och ökad kvalitét i arbetet med samverkan skola-arbetsliv. Det är också av stor vikt att resultatet av genomförda insatser följs upp och utvärderas för att se om de lett till ökad måluppfyllelse. Det är även viktigt att det kontrolleras om arbetsplanen följs och planerade aktiviteter har genomförts. Detta kan redovisas i respektive skolenhets kvalitetsarbete. Entreprenöriellt lärande Vad är entreprenöriellt lärande? I Skol- verkets kunskapsöversikt definieras entreprenörskap som en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. Entreprenöriellt lärande är inte enbart en metod, utan mer ett förhållningssätt i syfte att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om

8 att utveckla nyfikenhet, problemlösningsförmåga, självtillit, kreativitet och mod att ta risker och våga misslyckas och se det som ett tillfälle till lärande. Det entreprenöriella lärandet främjar elevens förmåga att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Nästan alla förslag till samverkan som finns beskrivna i denna plan utgår från ett entreprenöriellt förhållningssätt. Utanför skolvärlden missuppfattas ofta begreppet entreprenöriellt lärande och den vanligaste missuppfattningen är att det handlar om hur man startar och driver ett företag. Detta beror givetvis på okunskap och idag är det många föräldrar som efterfrågar att detta nya begrepp tas upp på föräldramöten osv. Hur blir det med PRAON? Praons vara eller inte vara är under diskussion i kommunen. De flesta är överens om att praktik i dess nuvarande form inte fungerar optimalt och inte är i enlighet med skolans styrdokument. Det räcker inte med att en elev kommer ut en eller två gånger i arbetslivet under sin skoltid i slutet av högstadiet. Elevens kontakt med arbetslivet måste börja tidigare än så. Elevernas kontakt med arbetslivet måste också breddas och fördjupas så att de lättare kan välja rätt gymnasieprogram och senare högskole-utbildning och yrke. Självklart kan och ska elever fortfarande komma ut på en veckas arbetslivsorientering. 95% av alla elever i Sverige önskar mer praktik enligt en undersökning. Falkenbergs kommun gjorde en enkel enkätundersökning under våren 2013 för att undersöka elevernas attityder kring praktik och hur den påverkade deras val till gymnasiet. Man ville också veta hur eleverna tyckte att praktiken fungerade på skolan och hur skolans samverkade med omvärlden. Resultatet var tydligt. Nästan 90 % upplevde sin praktikperiod positiv men de flesta tyckte inte att den hjälpte dem i sitt val till gymnasiet. Elevernas svar visar också att skolan har brister i att samverka med omvärlden och göra undervisningen relevant. Svaret på rubriken är alltså att praktiken ska finnas kvar, i större omfattning och under gemensamma och tydliga former inom skolorna i Falkenbergs kommun.

9 Idébanken ett verktyg till samverkan i praktiken Näringslivet i Falkenberg är mycket positiva till samverkan och samarbete med skolan. Rotary är också öppna och vill gärna ställa upp och hjälpa till med sin kompetens och sitt nätverk. Det åligger skolan att ta initiativ och första steget. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom lärarna idag har så många olika arbetsuppgifter som kräver deras tid. Därför finns i denna Arbetsplan en Idébank. Syftet med idébanken är att underlätta arbetet för lärarna och övrig personal i skolan så att de inte behöver hitta på aktiviteter själva utan kan använda idébanken som inspirationskälla. Den röda tråden För att kontakten med arbetslivet ska bli en levande del i elevernas utbildning från F-klass upp till årskurs 9 och för att alla elever skall erbjudas likvärdig möjlighet till att komma i kontakt med arbetslivet har en Röd tråd utarbetats. Den beskriver olika aktiviteter som kan genomföras i varje årskurs. Här finns stort utrymme till egna initiativ och man lägger helt enkelt in olika aktiviteter som kopplas till de olika ämnena och på detta sätt blir samverkan skola-arbetsliv en naturlig del och inte något extra, utöver den ordinarie undervisningen. Den röda tråden som beskrivs här finns som översikt i form av en modell i denna arbetsplan. Vissa aktiviteter är väldigt konkreta medan andra är mer förslag till hur man kan arbeta och lämnar stort utrymme för lärare och elever hur man vill lägga upp arbetet.

10 Varje elev fa r en Framtidsplan i Unikum För att säkerställa att varje elev fått tid till och möjlighet att individuellt och tillsammans med föräldrar och pedagog reflektera över sina framtidsdrömmar gällande studieoch yrkesval är ett förslag att det införs något som kallas Min framtidsplan. Denna föreslås ligga som en egen flik på Unikum. Genom att varje elev vid varje IUPsamtal får frågor om sin framtid kan man sedan följa dennes tankar och funderingar genom hela grundskolan. Eleven och/eller pedagogen kan här också fylla i vad som gjort i ämnet samverkan skola/arbetsliv under varje läsår i form av studiebesök osv. Givetvis måste Min framtidsplan anpassas efter vilken årskurs eleven går i men enkla frågor i F-klass upp till årskurs 3 kan vara: 1) Vad vill du bli när du blir stor? 2) Vilka yrken känner du till? 3) Vad är du intresserad av? I de äldre åldrarna anpassas frågorna givetvis. I de yngre åldrarna genomförs dessa samtal tillsammans med klassläraren eller elevens mentor. I de äldre åldrarna, årskurs 8 och 9, bör Studie- och yrkesvägledaren vara med. Att på detta sätt få en drygt 10-årig dokumenterad plan på hur varje elevs tankar kring studier och yrken sett ut och förändras borde vara och bli ett bra kompletterande verktyg inför det framtida valet till gymnasiet. Omva rldsbiblioteket - under uppbyggnad Många lärare efterlyser relevant litteratur att kunna koppla till ämnet de läser både faktaböcker och skönlitteratur. Idag är det lättare att sätta på en film eller spela upp ett klipp som passar till det man läser. Detta är bra men man får inte glömma bort vikten av att ta vara på varje möjlighet att öva läsning. Något som är särskilt viktigt för svenska barn idag när läsning och läsförståelse i statistiken pekar nedåt. Falkenbergs stadsbibliotek har som första steg gjort i ordning temaväskor. Läs mer om detta i Idébanken under rubriken Malous Tema-väskor. Biblioteket ställer också upp med att hitta relevant litteratur om man frågar.

11 Yrkesplatsen Yrkesplatsen är skapad i syfte att vara ett levande dokument som måste uppdateras kontinuerligt. Det är också meningen att den skall växa med tiden samtidigt som vissa arbetsplatser kommer att tas bort pga olika anledningar. Yrkesplatsen är tänkt fungera som en bank där elever och all personal i skolan kan gå in och hitta branscher, relevanta yrken, studiebesök, företag som kan ta emot PRAO-elever osv. Yrkesplatsen ska finnas som ikon under den interna kommunikationsplattformen First Class. En digitaliserad Arbetsplan med egen flik pa kommunens hemsida Självklart kan man använda denna arbetsplan i utskrivet format men den måste också finnas tillgänglig på hemsidan. Många kommuner har på sina hemsidor en egen flik som heter Samverkan Skola/Arbetsliv och självklart ska detta också finnas på vårt kommuns hemsida. Under denna flik ska givetvis denna Arbetsplan finnas men också andra saker som är kopplade till arbetet med samverkan som tex projekt som genomförs ute på skolor, bilder från studiebesök osv. Detta kräver en person som regelbundet uppdaterar sidan och håller den aktuell vilket naturligtvis är en uppgift för samordnaren.

12 IDÈBANKEN att arbeta med samverkan Skola/Arbetsliv i praktiken 1 lektion per ämne/termin kopplas direkt till arbetslivet Som tidigare skrivits men som inte nog kan poängteras så kan och ska ALLA i skolan bidra på olika sätt med att ge elever kunskaper, stöd och erfarenheter för kommande studier och yrkesliv. Detta uttrycks tydligt i skolans styrdokument och rektor är ansvarig att detta sker. Konceptet med att en lektion varje termin i varje ämne tydliggör hur det hänger ihop med omvärlden är ett relativt enkelt och roligt sätt att få alla lärare på skolan i alla ämnen att engagera sig i samverkan skolaarbetsliv. Det fungerar helt enkelt så att alla lärare i varje ämne, varje termin, genomför minst en lektion, som på ett konkret sätt visar hur ämnet har att göra med verkligheten. Malous tema-väskor Malou (Marie-Louise Altergård) arbetar som bibliotekarie på Falkenbergs stadsbibliotek. Hon har satt ihop många olika temaväskor som finns för utlåning. From hösten 2013 finns ett antal väskor med tema Yrken och arbeten samt Experiment för de yngre åldrarna att låna. Telefon: Mail: malou.altergard@falkenberg.se UF- Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet har mest riktat sin verksamhet mot gymnasiet i form av att erbjuda ungdomar att starta UF-företag. UF har de senaste åren även tagit fram material för grundskolan. Detta material är två utbildningsmoduler med färdiga lektionsplaneringar samt material till. Den ena modulen heter Vårt samhälle och riktar sig till elever i år 2-5 och den andra heter Se möjligheterna och riktar sig till år 6-9. Man kan som skola också boka in representanter från UF som kommer

13 ut till skolan och ger en kostnadsfri utbildning samt presentation av materialet. Jenny Blomedal är ansvarig för UF:s arbete i grundskolan. Jenny Blomedal Ung Företagsamhet i Halland Box Halmstad Besöksadress: Trade Center 20 vån Telefon: Mobiltfn: Fax: E-post: jenny.blomedal@ungforetagsamhet.se Rotary i Falkenberg En av Rotarys grupper har idag ett samarbete med Söderskolan och Apelskolan som är väldigt uppskattat. De organiserar en dag där eleverna får möta olika personer från olika yrkesgrupper. Det finns fler Rotarygrupper som skulle vara intresserad av ett samarbete. Rotary kan även användas som kontaktbank. Om din skola är intresserad, hör av dig till: Barbro Laurén barbro.lauren@telia.com Företagsambassadörer i Halland Hur är det att starta och driva företag? Har du entreprenörskap på schemat? Eller är du kvinna och vill starta företag? 900 ambassadörer runt om i Sverige berättar om sina erfarenheter och drivkrafter som företagare. Fyll i dina uppgifter och önskemål om datum, tid och plats innan du skickar din bokningsförfrågan. Beskriv gärna sammanhanget som du önskar att ambassadören ska delta i. Det är viktigt att du informerar klassen inför besöket och att du eller någon annan lärare medverkar under föreläsningen. Den regionala koordinatorn i ditt län tar hand om din förfrågan och du får svar via mejl så fort som möjligt. Den kvinnliga ambassadören som besöker ditt klassrum berättar sin unika historia som entreprenör, och delar med sig av sina erfarenheter av att starta och driva företag. Här finns material om företagande och entreprenörskap att läsa direkt på skärmen eller att skriva ut, bra webbplatser att besöka, filmer att se direkt på webben, samt skrifter och

14 böcker som du kan beställa kostnadsfritt. Ambassadörer för kvinnors företagande berättar om möten som varit avgörande för deras företagande. Boken innehåller även frågor och svar om företagande. Beställ boken kostnadsfritt här. Utgiven av Tillväxtverket. Starta företag-broschyren ger dig en överblick över vad du behöver veta och göra för att starta och driva ett företag. Problemlösarna Problemlösarna Sveriges störigaste klass är ett interaktivt skolmaterial där elever i årskurs 8-9 får prova på hur det är att jobba som ingenjör genom att lösa riktiga ingenjörsuppdrag som företag formulerat. Som lärare får du ett kreativt och verklighetsnära verktyg till undervisningen i teknik, NO, matematik, svenska och samhällskunskap som harmonierar med Lgr11. Problemlösarna kan med fördel användas ämnesövergripande och ger dig som lärare konkreta lektionsförslag, handledning, bedömningsmall och elevmaterial. Projektet är kostnadsfritt för skolan eftersom det finansieras av Teknikföretagen med 3600 medlemsföretag. Klasserna som deltar i Problemlösarna har chansen att vinna tävlingen Årets problemlösare. Företagen nominerar de bästa lösningarna på sitt ingenjörsuppdrag och sedan utser en jury vinnarna utifrån nomineringarna. Den vinnande gruppen får ta med sig sin klass på en studieresa till en plats som visar svensk teknik i framkant. Hösten medverkar en klass ifrån Apelskolan samt en ifrån Skogstorpsskolan. Vid intresse, kontakta Linnéa Ahlén: Mobil: linnea.ahlen@teknikforetagen.se Arbetsförmedlingen Alla är välkomna att ringa och ställa frågor och hit kan man också ringa för att boka en arbetsförmedlare som kommer ut till din klass och pratar om arbetsmarknad, vad händer om

15 man slutar 9:an och inte fortsätter på gymnasiet osv? Kontakta: Jacques El Haddad Mail: På Arbetsförmedlingens hemsida finns också värdefull information om hur man skriver CV, personligt brev, personlighetstest, yrkesinfo osv. Se: Arbetsförmedlingen har också kommit ut med nya filmer om olika yrken och vägen dit. Lätt att använda i undervisningen: gen Sveriges television SVT har en hemsida med stort utbud av barnprogram där man kan välja ut relevanta avsnitt. amao/ Yrmis YRMiS vill inspirera och hjälpa dig att välja en utbildning som leder till ett arbete som du kommer att trivas med. Gå in på vår filmsida. Det finns säkert filmer om många jobb och företag där som du inte känner till. På filmsidan kan du också göra studiebesök på olika arbetsplatser. Filmerna ger starka intryck och breda bilder av olika yrken. Du hittar också unga egenföretagare som berättar om hur det är att starta och driva företag och filmer om olika skolor. Framtiden är full av möjligheter. Vi hoppas att du ser fram emot att börja jobba. I YRMiS lärarrum får alla som vill gratis plocka från vårt smörgåsbord med förslag på hur ni kan undervisa om arbetslivet i skolan. Här finns arbetsuppgifter som vi har tagit fram i samarbete med lärare och studieoch yrkesvägledare som följer läroplanen. Framtidsvalet En webbplats för dig som vill veta mer om skolor, utbildningar, branscher, företag, yrken och mycket

16 mer. Här finns också gratismaterial att beställa. Svenska kyrkan Stafsinge församling tar emot studiebesök. De kommer också gärna ut till skolan på besök eller för att vara resurs om det skulle behövas. Kontaktperson: Församlingspedagog Bosse Weiland Mobil: Gästföreläsare Bjud in lämplig person att prata om arbetsliv, förmågor som krävs för ett visst yrke, studier osv. Gästföreläsare kan bokas gratis via företaget Transfer. Läs mera på: Kontakt: Susanna Hellgren Mobilnummer: Fadderföretag En klass kopplas under ett eller flera år ihop med ett företag och de gör studiebesök hos varandra. Fadderföretaget knyts på olika sätt till klassens skolämnen beroende på företagets verksamhet. Finns olika yrken representerade på företaget kan dessa dessutom ligga till grund för redovisningar om olika yrken och vad som krävs för att komma dit. Fadderföretaget kan också ge olika uppgifter och problem till klassen som de vill ha förslag på eller hjälp med att lösa. Klassen får redovisa för företagets ledande personer. Bjud in yrkeslivet i klassrummet Transfer erbjuder yrkesinriktade föreläsningar för elever i gymnasieskolor, för teknikinspiration även i årskurs 9. Lärare kan kostnadsfritt beställa en inspirerande föreläsning till klassrummet, som komplement till den ordinarie undervisningen. I Transfers nätverk har vi engagerade och kompetenta föreläsare verksamma inom många olika yrkesområden. Föreläsarna ställer upp ideellt i mån av tid för att inspirera ungdomarna till egna initiativ, studier och framtida yrkesval.

17 Vi intervjuar alla våra föreläsare och ger råd och tips inför en skolföreläsning. Kvaliteten på föreläsningarna säkerställs också genom löpande utvärderingar av lärare och elever. Sammanfattning: Kompetenta föreläsare inom olika ämnesområden Kontakter med yrkeslivet Kostnadsfri resurs för den enskilda läraren I viss utsträckning kan vi även förmedla kontakter inför studiebesök. Så här går det till: 1. Beställ en föreläsning minst 4 veckor i förväg. Välj region för att beställa. 2. Transfer matchar din beställning med en passande föreläsare i nätverket. 3. Du tar kontakt med föreläsaren i god tid för att diskutera förberedelser och detaljer. Du förbereder eleverna. 4. Föreläsaren håller föreläsningen i klassrummet, med lärare närvarande. 5. Lärare och elever utvärderar föreläsningen. Transfer återkopplar till föreläsaren. Inspirationsdag Arbete & Framtid Skolan bestämmer vad dagen ska handla om och vad syftet är. Ska dagen bara handla om att få veta mer om olika yrken eller ska det även finnas mål i de olika ämnena som ska uppfyllas. Ansvariga bokar sedan in gästföreläsare som passar dagens syfte och eleverna får under en dag (eller flera dagar) delta på olika korta föreläsningar där varje person de lyssnar på representerar en väg att ta i livet. Viktigt är att denna dag sedan följs upp och utvärderas och förhoppningsvis ger idéer till nya projekt. Specialanpassade rum Detta innebär att det finns ett rum på skolan som kan avvaras till detta syfte. Ett rum inreds med syftet att vara mötesplats för skola och arbetsliv, eller skola och föreningsliv eller andra organisationer. Rummet kan även fyllas med inspiration i detta ämne samt elevers egna arbeten eller modeller som har med ämnet att göra. Här finns inga begränsningar. Tänk utanför boxen och skapa ett Temarum. I Falkenberg kan Konfuciusklassrummet ses som exempel och inspiration.

18 Yrkes- och företagssafari Skolan, läraren eller läraren tillsammans med eleverna väljer ut branscher man vill veta mer om. Sedan bokas olika yrken på olika företag in och eleverna åker runt på Safari, korta besök, till dessa. Blir det praktiskt svårt eller pga ekonomiska skäl svårt att ordna detta kan man istället bjuda in företagen till skolan och då blir det istället Skolsafari. Viktigt är att eleverna efteråt ges chans att reflektera och utföra uppgifter/arbeten knutna till företagen och aktuella ämnen. Skugga för en dag Eleverna ordnar själva en arbetsplats där de får vara en dag och bara följa med och titta på. Som tack presenteras företaget sedan på en Öppet hus-dag på elevens skola. Vill man kan göra det i mindre skala kan man visa sin klasskamrater företagspresentationen. Anställningsintervjun Bjud in någon som berättar för eleverna hur man skriver ett personligt brev och CV. (tex person från Arbetsförmedlingen) Sedan får eleverna själva skriva ett personligt brev och ett CV utifrån en påhittad annons. Rekryterare eller annan med insikt bedömer sedan ansökningarna och kallar de bästa på intervju. De bästa intervjuas inför de andra och en får sedan jobbet. Meningen är att detta sker inför klassen så att alla får veta hur rekryteraren tänker och varför. På så sätt får eleverna en bild av vad som krävs för att få ett arbete. Draknästet Låt eleverna hitta på/skapa egna företagsidéer och sedan göra snygga presentationer av dessa. Sedan presenterar de sina idéer för företagare som är inbjudan för att lyssna och ge dem direkt respons. Detta finns som program på svensk TV. Detta kan genomföras på kvällstid enklast men även på dagtid. Meningen är också att eleverna och företagarna skall få tid att prata lite med varandra efteråt och kanske knyta lite kontakter som kan resultera i framtida samarbete i form av studiebesök, sommarjobb, UFsamarbete på gymnasiet osv. Använd barnens föräldrar som resurs och tillgång Låt alla föräldrar på ett föräldrarmöte skriva upp sig på en lista om de kan komma till klassen och berätta om sitt yrke eller ta emot

19 studiebesök eller PRAO-elev. Istället för att elever i nödfall följer med sin egen förälder till dennes arbetsplats kan man ju byta föräldrar emellan. Kontakta och använd företagen i närområdet Skicka en kort förfrågan via mail vad företaget kan hjälpa till med för att samverka med skolan. Framtidsfrön Med hjälp av FramtidsFrön kan skolan arbeta tematiskt med samverkan skola/näringsliv, träna på att driva företag, producera egna radioprogram, arrangera utställningar, uppfinna egna lösningar med mera. Precis som Skolverket anser vi att entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om eget företagande. Det handlar om att bejaka och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende. Verksamheten bedrivs i föreningsform där kommuner och skolor kan söka medlemskap. FramtidsFröns verksamhet finns spridd över hela landet och representeras av tre kontor i Linköping, Stockholm och Göteborg. Kontakt: Carin Sävetun Tfn: carin.savetun@framtidsfron.se Snilleblixtarna Snilleblixtarna är så mycket, men handlar främst om att väcka barns intresse för bl.a. teknik, naturvetenskap och uppfinningar på samma gång som deras kreativitet, nyfikenhet och lust att lära stimuleras. Snilleblixtarnas upphovsman, uppfinnaren och entreprenören Anders Rosén började testa arbetssättet tillsammans med en lärare på de egna barnens skola i början av 90-talet. I Anders fortspår följde sedan ett antal entusiastiska eldsjälar som spred Snilleblixtarna till skolor på olika platser i landet. Snilleblixtarna blev en vildvuxen men livskraftig historia som fick en riktig struktur först år 2006 då den ideella föreningen Snilleblixtarna i Sverige bildades. Föreningens syfte är att sprida och utveckla konceptet Snilleblixtarna vidare för att ge lågoch mellanstadiets pedagoger ett inspirernade och roligt redskap att arbeta med tillsammans med sina elever. Idag har Snilleblixtarna

20 spridit ut sig över hela landet och nu finns drygt ett hundratal regionala och lokala Snilleblixtaktörer, från Ystad i söder till Luleå i norr. Kontakt Verksamhetsansvarig Anna-Karin Cardell Snilleblixtarna i Sverige Mjärdevi Science Center Teknikringen LINKÖPING Tel E-post. info@snilleblixtarna.se KomTek I höst startar KomTek som pilotprojekt i Falkenberg. KomTek-pedagogiken bygger på glädjen i att skapa med teknikens hjälp och den röda tråden är problembaserat lärande. Syftet med produktbanken är att väcka lust och kreativitet. Praktiskt arbete som bjuder hjärnan på kalas! Från kroppen till knoppen och vips så har teknikkunskapen fått fäste hos individen och en rejäl skjuts framåt! Alla produkter har en direkt koppling till Lgr11 se särskild dokumentation. KomTek vill ge deltagarna den glädje som man får av att lösa problem och utforska tekniska sammanhang. En av de viktigaste delarna i KomTek är därför de mekanismer som används för att få fram rörelser. Även elektricitet används för att få fram rörelser. Blinkande lampor, ljus och musik, motorer som startas och bromsas är rörelser. Resultatet kan till exempel bli en snurrande mygga, en skrattande lyftkran, ett tivoli med massor av spännande rörliga åkfarkoster, en tekniklegostad med solcellsdrivna bilar och spännande programmerbara monorails, ett radiostyrt flygplan med lysande ögon, en skuttande kackerlacka, ett polhemslås, med mera med mera ja det är bara fantasin som sätter stopp. Den pedagogik och den miljö som deltagarna möter på KomTek ska alltid så långt som möjligt utgå från den enskildes förmåga och behov där egna erfarenheter och associationer utgör en viktig del för att så ett frö till nyfikenhet - våga - skapa - kolla vad jag kan - jag växer... Såhär använder du KomTeks produktbank: Under varje bild finns det en beskrivande text och ett pdf dokument som innehåller allt man kan tänkas behöva för att tillverka produkten. I dokumentet finns bland annat bilder som kan vara till hjälp vid ihopsättningen och en länk till en kort filmsekvens. För dig som är

21 pedagog finns även kopplingar till Lgr11 och Lpfö98 rev Tänk på att läsa igenom hela dokumentet innan du börjar tillverka produkten. KomTek rekommenderar att man som vuxen tillverkar produkten innan aktiviteten med barnen/eleverna för att vara förberedd på eventuella frågor. KomTek kommer att lägga ut alla produkter som tagits fram genom åren efterhand som dokumentationen blir färdig. KomTek-personalen önskar LYCKA TILL! a/komtek/produktbank/bilderochbes krivningar.7089.html Catarina Carlsson Verksamhetschef telefon: mobil: e-post: Teknikspanarna Li Ljungberg-Nilsson Om Teknikspanarna En satsning för lärare och elever i årskurs 4-6 Teknikspanarna är Teknikföretagens satsning för elever och lärare i årskurs 4-6. Projektet Teknikspanarna startade 2004 med en turné där tusentals klasser fick vara med om en fartfylld och inspirerande tekniklektion. Teknikspanarna har de senaste åren även erbjudit kostnadsfritt inspirationsmaterial, till exempel två dvd-serier, om vardagsteknik och teknikföretag att använda i teknikundervisningen. En inspirationskälla för teknikundervisningen Med Teknikspanarna vill vi att eleverna ska få ökad kunskap om vardagstekniken, dess betydelse och dess utveckling. Syftet med Teknikspanarna är att utveckla elevernas teknikintresse samt inspirera och stötta lärare i teknikundervisningen. Teknikspanarprojektet utgår ifrån kursplanen för teknik. Barn i Sverige behöver en grundläggande teknisk kompetens för att kunna delta i och påverka samhället. För svenska teknikföretag är det dessutom avgörande att det finns tillgång till tekniskt kunniga, kreativa och kompetenta medarbetare. Ett viktigt steg på vägen är att teknikämnet ges plats den plats i undervisningen som ämnet förtjänar. Aktuellt detta läsår I Teknikspanarprojektet har vi olika aktiviteter och material olika läsår.

22 Här på webben hittar du vad som är aktuellt just nu. Kostnadsfritt för skolan Alla aktiviteter och material i Teknikspanarprojektet är kostnadsfritt för skolan då det finansieras av arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen och våra 3600 medlemsföretag i hela landet. På denna sida (se länk nedan) tipsar vi till exempel om olika nyheter, läromedel och andra projekt som kan vara till nytta för din teknikundervisning. Vi har sammanställt våra tips och förslag under följande rubriker: Nyheter aktuella arrangemang, rapporter, tävlingar etc som berör teknikundervisningen Lektionstips konkreta lektionsförslag Spaningar spaningar på olika skolor runt om i landet Krönikor texter kring teknik och teknikundervisningen av olika personer Läromedel och böcker tips på bra läromedel och andra böcker Science Center en förteckning över landets Science Center Projekt olika projekt från andra aktörer som syftar till att stimulera teknikintresset Fortbildning aktuella fortbildningar inom teknik Internpraktik på skolan Är ett bra sätt att se vilka olika yrkesgrupper som faktiskt ryms inom skolverksamheten. Hit kan också barn- och utbildningsförvaltningen räknas. Äldre elever genomför lektioner för de yngre Äldre elever som varit ute på studiebesök eller på praktik kan berätta om detta för de yngre barnen. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv har en länk på sin hemsida med mycket bra material som kan användas direkt och en del som kan beställas. ation-och-tips

23 Besök av gamla elever som berättar om gymnasiet Att få träffa en gymnasieelev är alltid inspirerande och de blir utmärkta förebilder. Ofta gör dessa elever som kommer på besök från gymnasiet mer intryck än när en vuxen informerar. Besök av ännu äldre elever som berättar om yrkeserfarenhet, högskolestudier osv. Samma tanke och koncept som ovan.