UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2011 HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD

Relevanta dokument
Hallands sjukhus. från delar till helhet

UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2011 HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA

Hallands Sjukhus: januari - juli 2012

Hallands Sjukhus: januari - september 2012

Hallands Sjukhus: januari - oktober 2012

Månadsrapport Hallands sjukhus

Driftnämnden Halmstad

Bilaga Verksamhetsstatistik

Inriktningsdokument Hallands sjukhus Halmstad 2013

Månadsrapport Hallands Sjukhus september 2013

Månadsrapport Hallands sjukhus

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus

Blekingesjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015

Månadsrapport Hallands sjukhus oktober 2013

Återrapportering angående intern kontrollplan 2012 Hallands sjukhus Kungsbacka

Resultat per maj 2017

Tillgängligheten till BUP påbörjad fördjupad utredning/behandling var bättre men inte helt bra.

Driftnämnden Halmstad

KOMMENTARER MÅNADSRAPPORT FEBRUARI Uppdragsgrupp: Period: jan-feb Månad

Uppföljning tillgänglighet SUS maj 2016

Uppföljning tillgänglighet SUS april 2016

Hallands Sjukhus: januari - februari 2013

UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014

Ledningsrapport april 2018

Väntetider & Tillgänglighet

Granskning av delårsbokslut och prognos 2002

Resultat per september inklusive uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans 2016

Föredragningslista Sammanträdesdatum

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga.

Ledningsrapport december 2018

Månadsrapport Maj 2010

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Ledningsrapport april 2017

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

HSS. Period: -12,5 mkr. ±0 mkr. Köp LRV-vård. bemanning. Effekterna

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Kort sammanfattning: Resultatet för perioden januari-maj för förvaltningen Hälsa och funktionsstöds båda uppdrag uppgår till 555 tkr.

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Månadsrapport division Länssjukvård

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning)

Ledningsrapport december 2017

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Ekonomiskt utfall och prognos

Månadsrapport oktober 2017

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Kvalitetsbokslut 2013

UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Åtgärder för en ekonomi i balans

Månadsrapport November 2010

Stockholmsvården i korthet

Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

Bokslutskommuniké 2014

bokslutskommuniké 2013

Månadssammanställning Januari - April 2017

Bokslutskommuniké 2017

Ledningsrapport september 2017

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Ledningsrapport december 2016

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Ledningsrapport september 2018

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Regionstyrelsen

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Diarienummer: DN PS140011

ÅRSUPPFÖLJNING 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården

Budgetavstämning oktober Strategi utifrån stoppaketet Äskanden inför 2006 Vad innebär vårdgarantin? Vad kostar vårdgarantin?

Ledningsrapport mars 2017

UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG

Negativt koncernresultat, -301 mnkr ack mars Positiv budgetavvikelse på 230 mnkr

1 September

Ledningsrapport augusti 2017

Uppföljning tillgänglighet SUS juni 2016

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Månadsrapport Hallands sjukhus augusti 2014

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Kvalitetsbokslut 2012

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Preliminär Månadsrapport - Februari 2018

Visualisering av mått

bokslutskommuniké 2011

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden

Månadsrapport maj 2016

Kvalitetsbokslut 2012

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2009 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Sjuk-frånvaro (ack)

Månadsfakta september 2016

Månadsfakta oktober 2016

Driftnämnden Halmstad

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Kvalitetsbokslut Ögonkliniken

Transkript:

Datum 2011-05-11 Diarienummer L Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn 035-13 11 anders.dybjer@lthalland.se UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2011 HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget 3 2.1 God hälsa 3 2.2 Nöjda och engagerade invånare 4 2.3 God vård 7 2.4 Stark ekonomi 12 2.5 Stolta och engagerade medarbetare 16 2.6 FoUU 17 3. Uppföljning av specifika HSU-uppdrag 2011 18 Bilagor Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga God vård Bilaga Tillgänglighet Bilaga Personal Bilaga Inhyrd personal

1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS Första tertialet 2011 har starkt präglats av bildandet av det nya Hallands sjukhus. Det gäller såväl organisation kring och arbetsformer för de tre nya driftnämnderna som en gemensam sjukhusledning och administration samt gemensamma styrgrupper.. Att etablera samarbeten mellan motsvarande verksamheter vid de tre sjukhusen har också varit ett viktigt inslag. Detta har dessvärre på sina håll kraftigt försvårats av den besvärliga situationen på kirurg- och ortopedklinikerna vid Hallands sjukhus Varberg. Tillgänglighetsarbetet har varit fortsatt framgångsrikt, för hela Hallands sjukhus såväl som för Hallands sjukhus Halmstad. De nya kriterierna för maximal tilldelning av Kömiljarden (80% får nybesök respektive behandling inom 60 dagar) har uppfyllts till 5/6-delar under januari-mars. Nybesöken i januari nådde över 70%, men inte 80. Totalt har Hallands tilldelning för denna period blivit ca 39 mnkr. Måluppfyllelsen för Hallands sjukhus Halmstad uppvisar samma mönster och för mars-april får 86-87% av patienterna nybesök och behandling inom 60 dagar. Övrig måluppfyllelse för tillgänglighet ligger på eller nära mål med undantag för akutmottagningen. Andelen patienter som handlagts inom 4 timmar har inte förbättrats mot 20 och ligger en bit från målet. Orsaken är i huvudsak att antal besök har ökat med %. Hallands sjukhus Halmstad visar en avvikelse mot periodiserad budget på -12,4 mnkr för årets fyra första månader. Avvikelsemönstret är detsamma som 20 med högre intäkter än budget, men med stora negativa kostnadsavvikelser inom läkemedel, material och vårdgaranti. Personalkostnaderna ligger nära budget, men ökningstakten är oroväckande hög. Driftnämnden har beslutat om en åtgärdsplan i två steg. Åtgärderna innebär ökad egen produktion/minskade vårdgarantikostnader, bättre läkemedelsstyrning samt upphandling, samordning och upphandling av material samt sparbeting på verksamhetsområdena. Åtgärdernas potential är beräknade till 17 mnkr för 2011. Dessutom förväntas HSH få en målrelaterad ersättning för god tillgänglighet som ger en resultateffekt på 7 mnkr. Helårsprognosen sätts till - 28 mnkr. Inom övriga målområden pågår bland annat ett arbete med att förbättra följsamheten till basala hygien- och klädrutiner. Resultatet förbättras men det är fortfarande en bit kvar till målet för hygienrutinerna. Förekomsten av trycksår har minskats väsentligt. Sjukfrånvaron för januari-mars ligger på 4,5%, vilket är en liten ökning mot 20. 2 (19) www.lthalland.se/handlingar

2. UPPFÖLJNING AV MÅL KRING DET GENERELLA HSU-UPPDRAGET 2.1 GOD HÄLSA Mål 1: Patienter och besökare ska vara tobaksfria vid vistelse/besök på Hallands sjukhus. Medarbetarna ska vara tobaksfria under arbetstid. Utifrån Hallands sjukhus mål angående åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk har en arbetsgrupp bildats kring Tobaksfria sjukhus. Gruppen har tagit fram förslag på åtgärder med tillhörande handlingsplan. Arbetsgruppen har bestått av representanter från de fackliga organisationerna, tobakspreventiva enheten, sjukhusstaben, 1:a linjenchefer, läkarna och personalavdelningen. Beslutsförslag har samverkats på förvaltningsnivå Hallands sjukhus Halmstad den 8 april 2011 och på förvaltningsnivå Hallands sjukhus Varberg och Hallands sjukhus Kungsbacka den 15 april. Efter några smärre justeringar finns nu ett gällande sjukhuschefsbeslut som träder i kraft 2011-09-01. Fram till dess pågår arbeten med olika delar av handlingsplanen. Beslutet innebär i stora drag att patienter, besökare och medarbetare inte utsätts för tobaksrök eller tobakslukt. Tobaksbrukande patienter motiveras till tobaksfrihet och erbjuds avvänjningsstöd via närsjukvården. Tobaksbruk är inte tillåtet för medarbetare under arbetstid. Särskilt anvisade platser utomhus kommer iordningsställas - förutom dessa kommer sjukhusen att vara tobaksfria. Mål 2: Miljöpåverkan från tjänsteresor och skadlliga kemikalier ska minska med minst respektive 2%. Minst 5% av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar. Utfallet i siffror följs endast upp i samband med årsuppföljningen, men nedan följer en lägesorientering kring indikationer och aktiviteter under årets fyra första månader. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med hyrbilar verkar ha minskat under första kvartalet 2011. Troligen har många av resorna gjorts med leasingbil i stället. Genom förtydligande i rutin för tjänsteresor har möjligheterna att åka tåg förenklats samtidigt som kostnaderna kan minska. Många enheter har reviderat kemikalielistorna och antalet skadliga kemikalier har minskat något. Andelen provförpackningar av alla nyutskrivna recept är låg och har inte ökat. Hallands sjukhus Kungsbacka skriver ut flest provförpackningar men fortfarande är det långt kvar till målet på 5 %. Testresenärsprojektet ingår inte i målet men är en aktivitet för att minska koldioxidutsläppen från persontransporter till och från arbetet. Långtidsuppföljning från Testresenärsprojektet 2009 visar att ett år efter testmånaden reser fortfarande 15 % av deltagarna med kollektivtrafik minst tre dagar per vecka. 3 (19) www.lthalland.se/handlingar

2.2 NÖJDA ENGAGERADE INVÅNARE Mål 3: Minst 80% av alla nybesök och behandlingar ska ske inom 60 dagar. Minst 90% av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än 4 timmars handläggningstid. Väntetiden ska maximalt vara 7 dagar till skelettröntgen och maximalt 14 dagar till övrig röntgen inklusive MR och CT om inte den medicinska planeringen kräver längre handläggningstid. Minst 80% av alla återbesök ska ske inom uppsatt måldatum Tillgänglighet nybesök och behandling (Kömiljarden) Tillgängligheten på Hallands sjukhus Halmstad (HSH) och hela Hallands sjukhus har successivt blivit allt bättre under årets fyra första månader, se diagram 1-4 nedan. 0,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0%,0% 0,0% Nybesök inom 60 dagar Jan Feb Mar Apr HSK HSV HSH Diagram 1. Tillgänglighet till nybesök inom 60 dagar januari-april 2011 ( inklusive patientvald väntan) I mars och april uppnådde samtliga sjukhus målet med att minst 80% av patienterna kommer till ett nybesök inom 60 dagar. HSH har under året gått från 76% i januari till ca 87% i såväl mars som april. Genomsnittet för perioden är 83,5%. De kliniker som vissa månader legat under målet har varit medicin (läs neurologi), hud, kirurgi och KK. 4 (19) www.lthalland.se/handlingar

0,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0%,0% 0,0% Behandling inom 60 dagar Jan Feb Mar Apr HSK HSV HSH Diagram 2. Tillgänglighet till behandling inom 60 dagar januari-april 2011 ( inklusive patientvald väntan) Till behandling har Halland klarat 80%-målet som ett genomsnitt alla månader utom januari. HSH har legat stabilt över 80% med marginal hela året och under mars-april nått nivån 86-87%. Genomsnittet är 85,2%. De kliniker som vissa månader legat under målet är ortopedi, urologi och kirurgi. 450 400 350 300 250 200 150 0 50 ÖVRIGA KIR ÖNH NEUR/MED KK ORT HUD ÖGON 0 apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- 11 feb- 11 mar- 11 apr- 11 Diagram 3. Antal som väntat på nybesök > 90 dagar HSH 20-2011 ( inklusive patientvald väntan) När det gäller uppfyllandet av vårdgarantin till nybesök, har den successivt förbättrats under året vid HSH. I april var det för första gången färre än 0 patienter (86) som väntat mer än 90 dagar. Det innebär en tillgänglighet på 97,2%! Förbättringen har främst skett inom medicin (neurologi) och hud. I det senare fallet med en hel del insatser via vårdgarantiservice. Samtliga månader har legat över 94% med ett snitt på 95,6%. 5 (19) www.lthalland.se/handlingar

160 140 120 0 80 60 40 20 ÖVRIGA KIR ÖGON URO ORT ÖNH 0 apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- 11 feb- 11 mar- 11 apr- 11 Diagram 4. Antal som väntat på behandling > 90 dagar HSH 20-2011 (inklusive patientvald väntan) Uppfyllandet av vårdgarantin till behandling har varit mycket god sedan ett halvår tillbaka. Endast -15 patienter har väntat mer än 90 dagar varje månad. Tillgängligheten har legat på 97-98% med ett snitt på 97,7%. Inom ögon har den goda tillgängligheten även under början på 2011 upprätthållits med ganska stora insatser via vårdgarantiservice medan övriga kliniker i stort sett klarat uppdraget i egen regi. Efter den stora mediala uppmärksamheten kring HSH:s skonsamma behandling av åderbråck, har dock remissflödet till denna behandling ökat dramatiskt, inte minst avseende patienter från andra landsting. Tillgängligheten har därvidlag endast kunnat upprätthållas genom ökade insatser via vårdgarantiservice och därmed stigande kostnader. De stabilt goda tillgänglighetsresultaten har möjliggjorts av ytterligare förbättrade rutiner för produktionsplanering samt fortsatt stort användande av vårdgarantiservice inom ögon, se diagram 5 nedan. Trenden inom ögon är dock nedåtgående efter att rekrytering av ögonkirurger äntligen kunnat genomföras. Även inom hud har vårdgarantiservice använts i relativt stor omfattning, på grund av läkarbristen. 1400 1200 00 800 600 400 200 Övrigt Kirurgi Hud Medicin Urologi Ortopedi Ögon 0 2008 2009 20 2011 Diagram 5. Antal vårdgarantisedlar per specialitet jan-apr 2008-2011 6 (19) www.lthalland.se/handlingar

Ca 70% av vårdgarantisedlarna avser nybesök, vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Ortopedkliniken har utökat sina dagkirurgiska operationer i Falkenberg, vilket möjliggjort fler slutenvårdsoperationer i Halmstad. Tillgänglighet akutmottagningen Under perioden januari-april har 80,3% av alla patienter handlagts inom 4 timmar. Det är en marginell försämring mot 20 och en bit från målet på 90%. Ett antal förbättringsåtgärder har identifierats och arbetas med, främst inom ramen för akutrådet. Genomsnittlig handläggningstid har varit 2,8 timmar, också det marginellt sämre än 20. Försämringen förklaras bland annat av att antalet patienter på akuten ökat med %, vilket åtminstone delvis är en effekt av att Närsjukvårdens jourcentral flyttade ut i april 20. Tillgänglighet röntgen Väntetiden till lung- och skelettröntgenundersökningar har under årets fyra första månader varierat mellan 0 och 2 veckor med ett genomsnitt på strax över 1 vecka. För övriga undersökningar har väntetiden normalt legat på 2-3 veckor, förutom till magnetkameraundersökningar. Där har väntetiden varierat mellan 3 och 6 veckor. Här kommer dock den planerade nyinvesteringen i Kungsbacka rätta upp situationen. Utfallet ligger alltså ganska nära mål, men når inte riktigt fram till det. Det kan också konstateras, att väntetiderna generellt är mycket korta vid en nationell jämförelse. Tillgänglighet återbesök Antalet patienter med passerat datum för återbesök har minskat kraftigt sedan ett halvår tillbaka. Under januari-april har det legat mellan 2.0 och 2.400. I skrivande stund har fortfarande inte någon rapport kunna konstrueras som mäter hur många av återbesöken som genomförs inom måldatum. Måluppfyllelsen har därför approximerats genom att mäta andelen väntande patienter med passerat måldatum i förhållande till totalt antal väntande till återbesök. Med detta sätt att mäta uppnår HSH målet om 80%. Snittet för perioden ligger på drygt 82% och ingen månad har varit under 80%. Mål 4: Varje enhet ska genomföra åtgärder när det gäller två förbättringsområden utifrån genomförd patientenkät eller annat underlag. Verksamhetsområdena har mål i verksamhetsplanen för att förbättra den patientupplevda kvaliteten. Arbetet på enhetsnivå pågår men har kommit olika långt. Till uppföljning 2 kan enheternas arbete med åtgärder för att förbättra den patientupplevda kvaliteten tydliggöras och måluppfyllelsen bättre utvärderas. 2.3 GOD VÅRD Mål 5: Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processprocessindikator per medicinsk specialitet. Verksamhet som inte onfattas av någon medicinsk specialitet ska följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant 7 (19) www.lthalland.se/handlingar

processindikator per huvudvårdprocess. Nedan visas en sammanställning över hur respektive verksamhetsområde inom varje sjukhus arbetar med processindikatorer. HSH HSV HSK VO 1: Processindikatorer följes inom nästan varje specialitet (ett par specialiteter har valt att följa kvalitetsindikatorer). VO 1 Arbetet påbörjas under året - 2 inom kardiologi - 2 inom gastroenterologi - 3 inom stroke/neurologi - 2 inom AK-mottagningen - 1 inom lung-och allergisektionen - 2 inom sekretariatet - 2 st inom akutkliniken VO Kungsbacka Kommer under året att påbörja arbetet i utskottet för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Under hösten påbörjas arbete med indikatorer inom bland annat cancersjukvården. VO 2: Inom verksamhetsområdet följer man 5 medicinska processindikatorer. Infektion 1, rehab 1,ÖNH 2, ögon 1, hud 1, tand 0 VO 3: Varje specialitet har en processindikator samt en gemensam för verksamhetsområdet VO 3 Inom verksamhetsområdet följer man 8 indikatorer. Anestesi 3, Operation 2, IVA 1, ortopedi 1 och sekretariat 1 VO 4 Arbetet påbörjas under året VO Handikapp VO 4: Processindikatorer inom verksamhetsområdet: KK - 3, BoU - 13, gemensamma - 4 VO 5: Varje specialitet har minst en indikator som redovisas i samband med områdets ledningsmöten. BFM: 2, Klinisk kemi: 6, Mikrobiologen: 1, Patologen: 5, MTA: 3,Röntgen norr: 1, LME: 0 (kommer att ta fram indikator under 2011.) TOTALT: 16 processindikatorer 8 (19) www.lthalland.se/handlingar

Inom Hallands sjukhus Halmstad uppfylls målet med att alla arbetar med processindikatorer. Dock är det ännu för tidigt på året för att med säkerhet kunna utvärda om målet om förbättrat utfall uppnåtts eller inte. Ett exempel på pågående förbättringsarbete är att ortopedkliniken 1 februari 2011 införde ett snabbspår, vilket innebär att patienter med misstänkt höftfraktur kommer via röntgen direkt till avdelning, där alla förberedelserna inför operation sker. Detta för att minska väntetiden på akuten. Under perioden januari-mars 2011 registrerades totalt 76 höftfrakturpatienter, varav 65 opererades inom 24 timmar, d.v.s. 84%. Motsvarande resultat var för 20 75%. Av de 76 har 13 patienter opererats inom 12 timmar från det att snabbspåret infördes. Mål 6: Varje enhet ska ha minst 95% följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5% av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Varje berörd enhet ska ha minst 90% följsamhet till en korrekt systematisk läkemedelsavstämning. Under 2011 har följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mäts vid två tillfällen, i januari-februari (mätning 1) och i mars-april (mätning 2). Resultaten nedan visar att målet inte uppnåtts. Alla enheter på Hallands sjukhus har fått del av sina resultat och förväntas fortsatta med arbetet att uppnå målet under året. HSH Mätning 1 (%) Mätning 2 (%) Följsamhet basala hygienrutiner 44,9 51,3 Följsamhet klädrutiner 88,2 92,1 HSK Mätning 1 (%) Mätning 2 (%) Följsamhet basala hygienrutiner 40,7 66,2 Följsamhet klädrutiner 86,7 85,9 HSV Mätning 1 (%) Mätning 2 (%) Följsamhet basala hygienrutiner 62,2 63,7 Följsamhet klädrutiner 91,3 91,2 Trycksårsmätningen som genomfördes första gången på Länssjukhuset hösten 2008 visade att 25 % av patienterna i slutenvården hade trycksår. Punktprevalensmätningar genomfördes igen på inneliggande patienter på Hallands sjukhus Halmstad 11 mars och 14 oktober 20 och visade då en förbättring till 19,9 % respektive 19,5 % avseende förekomsten av trycksår. I mars 2011 genomfördes en ny prevalensmätning som visade att 11 % av patienterna hade trycksår, 7,3 % av dessa hade uppkommit under vårdtiden alternativt inte dokumenterats vid inkomsten. Den faktiska siffran kan förmodas vara ännu lägre då patienter som inte genomgått en dokumenterad hudbesiktning vid inläggningen och som senare befunnits ha trycksår, registrerats i gruppen sår uppkomna under vårdtiden. Målet kan alltså eventuellt vara uppfyllt för HSH. Hallands sjukhus Varberg och Kungsbacka har gjort en första trycksårsmätning i 9 (19) www.lthalland.se/handlingar

mars 2011. Båda sjukhusens resultat redovisas gemensamt och punktprevalensmätningen visade att 19% av de inneliggande patienterna hade trycksår. Hur många av dessa som uppstod under vårdtiden undersöktes inte vid detta mättillfälle. Nya mätningar kommer att genomföras vid Hallands sjukhus i oktober 2011, varvid målet kommer att följas upp. Avseende följsamhet till korrekt systematisk läkemedelsavstämning, så arbetar i nuläget ingen verksamhet inom Hallands sjukhus systematiskt med detta. Inom VO3 i Halmstad pågår ett framtagande av rutin för arbetet med läkemedelsavstämning. Målet är att denna rutin ska kunna användas i hela Halland. I VAS har det skapats möjlighet att dokumentera att läkemedelsavstämning blivit utförd, något som underlättar möjligheterna till uppföljning. Detta är ett långsiktigt mål som behöver uppmärksammas i läkargrupperna. Information och stöd kan erbjudas av läkemedelsenheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att mål 6 ännu inte uppnåtts. Övrigt Sedan årsskiftet ingår i Hallands sjukhus sjukhusen i Halmstad, Varberg och Kungsbacka. Patientsäkerhetsarbetet har organiserats enligt nedanstående organisationsschema. Vid sjukhuset i Halmstad och Varberg finns på båda ställen två chefläkare, vid sjukhuset i Kungsbacka en chefläkare. Dessutom finns en övergripande, normerande chefläkare som samordnar de uppdrag och ansvar som åligger chefläkarfunktionerna. SPoK Styrgruppen för Patientsäkerhet och Kvalitetsutveckling (Strategisk för Hallands Sjukhus) APoK HSH Arbetsgruppen för Patientsäkerhet och Kvalitetsutveckling (Operativ för HSH) APoK HSV/HSK Arbetsgruppen för Patientsäkerhet och Kvalitetsutveckling (Operativ HSH/HSV) UPoK Utskott för Patientsäkerhet och Kvalitetsutveckling (Verksamhetsområdesnivå) UPoK Utskott för Patientsäkerhet och Kvalitetsutveckling (/Verksamhetsområdesnivå) (19) www.lthalland.se/handlingar

Aktuella fokusområden under 2011: På uppdrag av SPoK genomförs en inventering och samordning av rutiner inom patientsäkerhetsområdet. Syftet är att skapa gemensamma rutiner som gäller på samtliga sjukhus i Hallands sjukhus. Prevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner har tidigare genomförts med olika metoder på de båda sjukhusen. Sedan 20 används samma metod efter beslut i SPoK. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner genomförs 6 gånger under 2011. WHOs checklista i samband med operation är införd inom alla opererande specialiteter vid HS. Prevalensmätningar av trycksår genomförds på Hallands sjukhus i enlighet med beslut i SPoK Utbildning för all vårdpersonal i vårdhygien har gjorts obligatorisk och tillhandahålls bland annat genom föreläsningar, praktiska övningar och självstudier i TILDA-systemet. Utbildning i strålhygien för all berörd personal genomförs i hela regionen. Täckningsgraden avseende utbildning är på Hallands sjukhus Halmstad över 80 % f.n. men med målet 0 % enligt landstingets strålskyddsorganisation. I TILDA finns för närvarande 5 interaktiva kurser i strålskydd. Global Trigger Tool (GTT) är ett utvärderingsinstrument av vårdkvalitet som innebär att man systematiskt och regelbundet utvärderar ett antal slumpmässigt utvalda medicinska journaler. Under hösten 2009 utbildades ett antal personer vid Hallands sjukhus Halmstad. Under 20 har vårdutvecklargruppen vid HSH börjat spåra vårdskador enligt GTT genom stickprovskontroller av ett antal journaler. Under 2011 beräknas underlaget var av tillräcklig omfattning för analys och ställningstagande till om instrumentet skall införas vid hela Hallands sjukhus. TILDA (interaktivt utbildningsprogram) har införs vid Hallands sjukhus och utveckling av diverse kursmaterial pågår omfattande bland annat delar av utbildning inom brandskydd, VAS, medicintekniska produkter och inom området vårdhygien. Ett projekt för att införa gemensamma rutiner för smärtbehandling vid HS har påbörjats och baslinjemätning har rapporterats till SPoK. Denna visar att det finns skillnader mellan sjukhusen avseende effektiv smärtbehandling men också att det finns en relativt stor förbättringspotential inom området. Gruppen har efter rapporten fått ett utökat uppdrag av SPoK med syftet att förbättra smärtbehandlingen framgent. Inventering av deltagande i Nationella kvalitetsregister och med dessa som grund för förbättringsarbete, pågår. Hallands sjukhus kommer att gå med i kvalitetsregistret Senior Alert. Under våren kommer enheter vid de tre sjukhusen att som pilotavdelningar genomföra riskbedömningar i fall, nutrition och trycksår samt registrera dessa i registret. Under hösten kommer ett breddinförande av kvalitetsregistret genomföras inom sluten vård vid Hallands sjukhus. 11 (19) www.lthalland.se/handlingar

Inom ramen för regeringens satsning på patientsäkerhet genomförs en Patientsäkerhetskulturmätning i maj 2011 för alla medarbetare inom Hälsooch sjukvården i Region Halland. 2.4 STARK EKONOMI Mål 7: Antal viktade vårdtjänster i förhållande till arbetade timmar ska öka med minst 2% i genomsnitt för Hallands sjukhus jämfört med 20 års utfall. Produktion Produktionen vid HSH hittills i år framgår av tabell 1 nedan. HSH Utfall ack Utfall ack Förändring Via vårdgar. Levererad Bu ack Diff mot bu 20 2011 Antal % service vård totalt 2011 Antal % Antal vårdtillfällen 8 009 8 225 216 2,7% Antal vårddagar 37 295 37 351 56 0,2% Medelvårdtid 4,7 4,5-0,1-2,5% Antal DRG-poäng SV 8 166 8 349 183 2,2% 32 8 381 8 187 194 2,4% Case mix index (CMI) 1,020 1,015 0,00-0,4% Antal DRG-poäng ÖV 1 006 1 036 30 3,0% 162 1 197 1 0 98 8,9% Antal cytostatikapoäng 313 372 59 18,8% 372 283 90 31,7% Läkarbesök 53 6 53 038-68 -0,1% 642 53 680 51 407 2 273 4,4% Sjukvårdande behandling 28 820 35 382 6 562 22,8% 35 382 28 194 7 188 25,5% Viktade vårdtjänster 16 595 17 147 553 3,3% 17 412 16 465 947 5,8% Tabell 1. Utförd vård januari-april 20-2011. Den egen produktionen vid HSH överstiger klart nivån från fjolåret och är den högsta någonsin. Även läkarbesöken ligger över, när man beaktar att dialysbehandlingarna (drygt 1.600) från och med 2011 räknas in bland sjukvårdande behandlingar. Ökningen mot budget är ännu större, då vård utförd av andra via vårdgarantiservice räknas med. Inom slutenvården utgörs den uteslutande av ortopedi, medan ögon nästan helt dominerar inom den DRG-ersatta öppenvården. Innehållet i läkarbesök via vårdgarantiservice finns beskrivet under Mål 3, avsnitt 2.2, ögon dominerar även här. Störst ökningar mot föregående år och jämfört med budget finner vi inom cytostatikaverksamheten respektive sjukvårdande behandlingar. Det är framförallt kirurgkliniken som uppvisar en ökning inom den förstnämnda (35% mot 20), beroende på betydligt mer avancerat innehåll och högre casemix index. Även medicinkliniken uppvisar en tydlig ökning, men den är relaterad fler besök/behandlingar. För att klara såväl ny- som återbesök till läkare, har flertalet kliniker en tydlig strategi att lägga över fler och fler patientbesök till sjuksköterskor och paramedicinare. Störst ökning inom detta område uppvisas av kirurg-, medicinoch ögonklinikerna. För djupare analys av vårdproduktionen, se bilaga Kommentarer till verksamhetsstatistik. 12 (19) www.lthalland.se/handlingar

Utvecklingen av vårdvolymer de senaste åren mätt som viktade vårdtjänster framgår av diagram 4 nedan. Under 2011 har nivån lyfts ytterligare och har stigit med ca 9% på 2 år och 4 månader. Andelen vård som utförs av andra vårdgivare ligger på knappt 1,5%. 112,0 1,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Egen produktion Inkl Vårdgaranti 0,0 98,0 96,0 94,0 200812 200901 200902 200903 200904 200905 200906 200907 200908 200909 2009 200911 200912 2001 2002 Månad Diagram 6. Viktade vårdtjänster (VVT) R12 2008-2011. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 2011 2012 2011 2012 2013 2014 Arbetad tid och produktivitet Då arbetad tid (definierat som närvarotid) ännu inte finns tillgänglig för april, görs uppföljningen för perioden januari-mars. För att även kunna göra jämförelser mellan sjukhusen, har endast arbetad tid för VO 1-4 räknats med. HSH:s produktionsökning var då 4,9% medan närvarotimmarna ökade från 674.000 till 698.000 mellan 20 och 2011, dvs en ökning på 3,5%. Produktivitetsökningen blev 1,3%. Data för Hallands sjukhus Kungsbacka finns inte tillgängliga för 20 (annan organisation då), varför det inte är möjligt att mäta produktivitetsförändringen för hela Hallands sjukhus. Om Halmstads och Varbergs siffror räknas samman, blir förändringen -0,3%. Orsaken är främst en lägre vårdproduktion i Varberg än föregående år. Så långt utärdering har kunnat göras, har målet inte uppnåtts. Mål 8: Det ekonomiska underskottet för Hallands sjukhus totalt ska vara halverat jämfört med 20 års utfall. Resultat Hallands sjukhus Halmstad visar för perioden januari-april en avvikelse mot periodiserad budget på -12,4 mnkr. För motsvarande period 20 var avvikelsen -0,4 varför målet ännu inte uppnåtts för HSH. Avvikelser och förändring mot 20 framgår av tabell 2 nedan. 13 (19) www.lthalland.se/handlingar

Resultat 2011-2014 UTFALL 2 0 UTFALL 2 011 Förändr % BU 2 011 DIFF VS BU KOMMENTARER HSU-intäkter 568,7 591,1 4,1% 576,6 14,5 Slutenvård 3 Dagkir -1,2 Cyto 3,3 Fakt vårdgar 4,4 Tillg.bonus 5 Pat.avgifter 13,9 14,8 6,6% 13,6 1,3 Övriga intäkter 122,8 146,3 18,3% 146,8-0,5 FoUU 1,6 Lab-3,4 Rtg -1,5 Summa intäkter 705,5 752,3 6,6% 737,0 15,2 Nettoeffekt för tillg.bonus är 2,7 Personalkostnader 397,2 434,6 9,4% 433,3-1,2 Exkl tillkomna verksamheter 2011 är ökningstakten 6,4% Läkemedel 28,2 33,8 20,0% 25,5-8,3 Med -3,8 (1 ny pat -1) Kir -2,2 Ögon -1,1, Cytopoäng +31% vs bu Övr material & varor 52,6 54,3 3,2% 48,6-5,7 Hjälpmedel -2,1 Proteser -1,4 Op.mtrl -1,3 Tjänster & material 1,2 114,7 4,1% 7,5-7,3 Serv.avtal -2,1 Tvätt -1,2 Datalic -1 VAS -0,8 Driftservice -0,8 Avskrivningar 21,7 23,4 8,0% 22,9-0,5 Regionvård 68,3 77,5 12,5% 74,5-2,9 Barn -3,2 Omförd ansvar fr HSV. Ökn för jfr enheter är 5,9% Vårdgaranti 7,5 8,1 6,4% 1,0-7,1 Ögon -5 Ort -1,4 Kir -0,6 Övr kontoklass 7 19,6 20,3 4,3% 25,8 5,5 Ej utförd bu 3,8 Med 1,5 Finanskostn 3,5 3,9 12,5% 3,9 0,0 Summa kostnader 709,3 770,6 8,6% -743,0-27,6 RESULTAT -3,9-18,3-5,9-12,4 Tabell 2. Ekonomiskt utfall 20-11 Avvikelsebilden är mycket likartad den för 20. Vårdproduktionen och därmed intäkterna ligger en bit över budget, medan kostnaderna för läkemedel, material och vårdgaranti avviker kraftigt negativt. Kostnadsökningen mot 20 är svårvärderad, då ett antal verksamheter flyttats till HSH från 1/1 2011 (hela adm för HS, AT-läkarna i Vbg, paramedicinare i Kba). Dessutom har regionvårdsansvar omfördelats mellan HSH och HSV, med en förväntad nettoökning vid HSH om ca 15 mnkr på årsbasis. Verksamhetsområde 5, Medicinsk diagnostik, redovisar en avvikelse på + 4,5 mnkr. HSU-intäkterna påverkas positivt av att sjukhuset för perioden januari-april fått en målrelaterad ersättning på 5 mnkr utifrån kriterierna för kömiljarden. Inom övriga intäkter ligger en budget för detta som är 2,3 mnkr för denna tidsperiod. Nettoeffekten mot budget är alltså 2,7 mnkr. Röntgen och laboratorieverksamheterna uppvisar en negativ intäktsavvikelse på nästan 5 mnkr mot andra förvaltningar beroende på främst sänkta röntgenpriser samt lägre volymer av labanalyser till framförallt vårdvalsenheterna. På kostnadssidan uppvisar läkemedel den mest oroande utvecklingen. Avvikelsen mot budget är stor, vilket delvis beror på att sjukhusets budget reducerades med 3,5 mnkr. Dessutom är kostnadsökningen mycket hög, 20%, vilket bland annat har sin förklaring i att antal cytopoäng ökat med ungefär lika mycket och med över 30% mot budget. Detta kompenseras dock med ökade HSU-intäkter. I övrigt fortsätter volymerna av lucentisbehandlingar (inom ögon) att öka och budgetavvikelsen för detta uppgår till 1,1 mnkr enligt tabellen ovan. Inom medicinkliniken avviker fortsatt kostnader för MS-läkemedel mot budget och dessutom har en enskild patient behandlats med ett mycket dyrt läkemedel sedan slutet av förra året (ca 1 mnkr i avvikelse hittills i i år). Övrigt material, varor och tjänster, avviker också mycket mot budget, men kostnadsökningstakten är relativt låg och matchar produktionsökningen. Och avvikelserna är desamma som tidigare år, inget nytt har tillkommit. Avvikelsen för vårdgaranti är fortfarande oväntat stor med tanke på att antalet utfärdade 14 (19) www.lthalland.se/handlingar

vårdgarantisedlar minskat högst väsentligt inom ortopedi och ögon. Men som konstaterats tidigare, är eftersläpningen i besök och behandling samt fakturering från de externa vårdgivarna betydande. Dessutom utförs en del ytterligare behandlingar av andra vårdgivare på samma patient, utan att sjukhuset fått ta ställning till om detta kunde gjorts i tid. Det handlar t.ex. om att operera även det andra ögat eller det andra knät. Vårdgarantikostnaderna för ortopedi och ögon bör rimligen börja sjunka inom någon eller några månader. Till halvårsskiftet kommer tre stycken ögon kirurger att ha anställts vid Hallands sjukhus Halmstad. Däremot ökar nu vårdgarantikostnaderna för skumbehandling av åderbråck. Som nämnts under tillgänglighetsmålet, har den massmediala uppmärksamheten kring HSH:s skonsamma metod ökat remissinflödet dramatiskt och detta har inte klarats av i egen regi. Personalkostnaderna avviker inte mycket mot budget för perioden, men utvecklingen under mars-april är oroväckande. Ökningstakten mot januari-april 20 är, justerat för nya verksamheter enligt ovan, 6,4%. Detta ligger långt över det budgetmässiga utrymmet. Ökningen förklaras av att arbetad tid ökat med 3,5%, lönerevisionen på 1,5-2% samt löneglidning och dyrare timmar (ökning av jour- och övertidskostnader) som förklarar resten. Samtliga verksamhetsområden ligger på höga ökningstal. Regionvårdskostnaderna är svårvärderade efter de omflyttningar som gjorts mellan Varberg och Halmstad. Tillkommande ansvar från Varberg har hittills bara bokats upp med budgeterade värden. Remissuppföljningen behöver kvalitetssäkras utifrån den nya ansvarsfördelningen. Uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans Driftnämnderna fattade vid möte 27 april beslut om utökad ekonomisk åtgärdsplan för Hallands sjukhus (för respektive sjukhus). Åtgärderna ligger inom följande områden: - ökad egen produktion/minskade vårdgarantikostnader inom ortopedi och ögon - effektivare läkemedelshantering (följsamhet till befintliga rekommendationer, ytterligare terapeutiska kvoter, sortimentsstyrning/best practice mellan sjukhusen, intern hantering samt samplanerad cytostatikatillverkning och behandling) - upphandling av läkemedel (klartecken till mandat för HS att upphandla behövs från regionkontoret) - samordning och effektivare upphandling av operationsmaterial, proteser och dylikt. - generell besparing/resultatmål på alla VO. - översyn av sterilverksamheten i Halland. Åtgärdernas potential är beräknade till 17 mnkr under 2011. Dessutom förväntas HSH få en målrelaterad ersättning för god tillgänglighet som ger en resultateffekt på 7 mnkr. Arbete med första punkten pågår och utfärdade vårdgarantisedlar har varit klart lägre även inom ögon sedan några månader. Dock har kostnaderna ännu inte sjunkit på grund av en betydande eftersläpning i utförande och fakturering hos externa vårdgivare. Utredning av sterilcentralernas verksamhet och förbättringsmöjligheter pågår och ska vara klar 31/5. Uppstartsmöte för samordning/upphandling av 15 (19) www.lthalland.se/handlingar

operationsmaterial, proteser etc är inplanerat till 18/5. Arbetet med läkemedelsdelarna kommer att definieras inom kort. Effekten av åtgärdsplanen till och med april är 0 mnkr. Den målrelaterade tillgänglighetsersättningen har förbättrat budgetavvikelsen med 2,7 mnkr. Ekonomisk helårsprognos HSH:s prognos för ekonomiskt resultat på helår justeras till -28 mnkr, eftersom resultatet även i april (liksom i mars) blev något sämre än förväntat. Investeringar Följande investeringar är bokförda under januari-april : Digitalisering mammografi, avslutning Datorer ny- och reinvestering Endoskopistaplar ÖNH Möbler, kopiatorer, videkonferensutrustning Bentäthetsmätare Hsd Div utrustning klinisk fysiologi Länsgemensam Obstetrix/Milou Simuleringsdocka till Kliniskt träningscentrum OCT-maskin ögon i Vbg Granskningsskärmar BFM MR-spole Vbg Uppgradering tomosyntes röntgen Vbg IVA-säng med vågfunktion Digitalisering käk-/ansiktsröntgen, avslutning Övrigt Summa Belopp 2,2 mnkr 1,9 mnkr 1,7 mnkr 1,6 mnkr 1,2 mnkr 1,2 mnkr 1,0 mnkr 0,8 mnkr 0,7 mnkr 0,6 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,3 mnkr 4,8 mnkr -------------- 19,2 mnkr 2011 års budget är 78,3 mnkr. Prognosen är något svårbedömt utifrån frågetecken kring vilken sida om årsskiftet årets tre stora investeringar hamnar. Dessa tre är reinvestering PCI (13 mnkr), ESWL (7 mnkr) och MR-kamera Kba (16 mnkr). Prognosen sätts i nuläget lika med budget, 78,3 mnkr. 2.5 STOLTA OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Mål 9: Varje enhet ska genomföra minst en åtgärd inom varje av de tre angivna förbättringsområdena i genomförd medarbetarenkät. Springlifes medarbetarenkät genomfördes i slutet av 20 och samtliga medarbetare har under de första månaderna 2011 fått den presenterad för sig. Fram till april månads slut har samtliga verksamhetsområden/enheter skrivit fram handlingsplaner efter analys av medarbetarenkäten. Regionens avdelning för arbetsmiljö har vid behov hjälpt avdelnings- och verksamhetsområdesansvariga att presentera och/eller tagit fram handlingsplaner. För Hallands sjukhus Halmstad är förbättringsområdena målkvalitet, 16 (19) www.lthalland.se/handlingar

delaktighet och ledarskap/medarbetarskap med prioritet på målkvaliteten. Läkargruppen är den yrkesgrupp som får extra, gemensamt fokus i arbetet. Under resten av året sker genomförande av åtgärderna. Målet är uppfyllt så långt som det är rimligt inom fyra månader. Mål : Strategiskt identifierat kompetensgap ska vara överbryggt inom ett år Arbetet med det beslutade målet att överbrygga kompetensgap inom strategiska bristområden har startat. Kompetensgap finns främst inom specialistläkarområdet, men även specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor är svåra att behålla och rekrytera. Under perioden januari-april har största framgången rönts inom ögonspecialiteten, där tre ögonkirurger kunnat rekryterats. Ett annat viktigt fokusområde är det förstärkta barnsjukvårdsuppdraget för norra Halland. Arbete pågår såväl med att rekrytera till utbildning för barnsjuksköterskor som rekrytering av barnläkare. På minussidan finns operationssjuksköterskor med ortopediinriktning, där sjukhuset på relativt kort tid tappat fyra sköterskor till främst privata vårdgivare. Målet är till viss del uppnått. Övrigt Det genomsnittliga antalet anställda i mars 2011 mätt som rullande 12 var på Hallands sjukhus Halmstad 2.593 personer, motsvarande 2.386 heltidstjänster. I mars 20 var antalet heltidstjänster 2.308. Ökningen beror till stor del på organisatoriska överflyttningar från Varberg (administration samt AT-läkare) och Närsjukvården (administration och paramedicinare vid Kungsbacka sjukhus) till Halmstad. Närvaron ligger så högt som 78,38 procent, vilket inneburit fler arbetade timmar. Andelen av de tillsvidareanställda som har heltidstjänster är 72,66 procent för 2011 jämfört med 70,77 procent 20. Genomsnittsåldern för Hallands sjukhus Halmstad tillsvidareanställda personal ligger kvar kring 47 år. Sjukfrånvaron ligger efter första kvartalet 2011 på nivån 4,53 procent, en liten ökning jämfört med första kvartalet 20. Den långa sjukfrånvaron över 91 dagar har minskat mycket sedan 20. Det är viktigt att få medarbetarna åter i arbete efter sjukdom och dessa siffror visar att ett stort arbete läggs ned på uppgiften. 2.6 MÅL FÖR FOUU HALLAND Mål 11: FoUU Halland ska utveckla en strukturerad ärendehantering för den forskningstödjande verksamheten och genomföra åtgärder för utveckling av moderna teambaserade pedagogiska modeller. Alla forskningsärenden diarieförs från 2011. När det gäller utveckling av moderna teambaserade pedagogiska modeller, har en sammanhållen KTC-organisation (Kliniskt TräningsCentrum) bildats för hela länet. Syftet med denna är bland annat att utveckla pedagogiken i framförallt kliniska situationer. FoUU kommer att organisera den simuleringsträning som kommer att genomföras i samarbete med verksamheterna. För att göra detta så bra som möjligt, investeras i en avancerad simuleringsdocka, i första läget i Halmstad. 17 (19) www.lthalland.se/handlingar

3. UPPFÖLJNING AV SPECIFIKA HSU-UPPDRAG 2011 I hälso- och sjukvårdsuppdrag 2011 för driftnämnderna finns ett antal uppdrag utifrån utvecklingsområden i regionen för att nå målen i vården. Här nedan ges en kortfattad rapport angående statusen efter fyra månader. Effektivisering av hälso- och sjukvården Status: Efter bildandet av Hallands sjukhus 1/1 2011 har alla verksamheter ett uppdrag att samarbeta med motsvarande enheter över hela länet för att förbättra för patienterna och samtidigt effektivisera det totala resursutnyttjandet. Samtliga verksamhetsomården har påbörjat arbetet, men kommit olika långt. Verksamhetsområde 3 (opererande specialiteter) var först ut och tillsatte redan hösten 20 en koordinatorsfunktion inom i första hand ortopedi. Det inledande arbetet ledde bland annat fram till gemensamma upplägg/strukturer i VAS och möjligheter till gemensam planering. Den besvärliga situationen på Hallands sjukhus Varberg under 2011 års första månader har dock gjort, att detta arbete tillfälligt gått i stå. Från verksamhetsområde 2 har etablerats en närmare kontakt och samarbete med motsvarande enheter vid Kungsbacka sjukhus. Bland annat kommer ögonpatienter från Kungsbacka att börja skickas för operation vid Hallands sjukhus Halmstad istället för till extern vårdgivare via vårdgarantiservice. Avseende verksamhetsområde 4 har ett bra samarbete etablerats mellan Halmstad och Varberg såtillvida att man opererar robotkirurgi tillsammans samt hjälps åt med besök och andra operationer när den ena enheten har bättre eller sämre kapacitet. Några konkreta förbättringar i ekonomiskt resultat tack vare dessa samarbeten kan inte noteras ännu. Men grunden håller på att läggas för att detta ska bli möjligt framöver. En stabilare situation inom verksamhetsområde 3 vid Hallands sjukhus Varberg är en viktig förutsättning för detta. Barnsjukvården norra Halland Status: Rekryteringen av barnläkare är påbörjad och intervjuer genomförs under första veckorna i maj månad. Lokalmässiga förutsättningar är ett konkret problem både vid Hallands sjukhus Varberg och Kungsbacka men planeringsarbete pågår för att utarbeta lösningar. Intresset för vidareutbildning till barnsjuksköterskor var stort och kursen som startar till hösten är fulltecknad. Samordning inom cancersjukvården Status: Enheten är bildad och chef är tillsatt från och med 1 februari. Arbetet är i uppstartande fas och kontakter är etablerade med både Region Skånes och Västra Götalands respektive regionala cancercentrum. Internt startar arbetet med att samordna cancerprocesserna inom Hallands sjukhus. 18 (19) www.lthalland.se/handlingar

Säkrad vårdkedja för fortsatt rehabilitering Status: Aktiviteter pågår i olika projekt för samverkan mellan kommun, närsjukvård och specialistvård. Projektledare för SKL:s patientsäkerhetsssatsning utgår ifrån Regionkontoret och projektledare för projektet Rätt vård för äldre utgår ifrån Hallands sjukhus. Det finns i nuläget inget konkret resultat mer än att ambitionen är god för att stärka patientsäkerheten i vårdkedjan. Radiologi Status: Med stöd av Helseplan pågår ett arbete för ny prismodell där förutsättningarna är självkostnadsprincipen. Målsättningen är att ny modell ska gälla från och med 2012. Värt att nämna är att priserna inte indexreglerats 2009-2011 utan dessutom sänkts på visst utbud under 2011. Den sammanlagda priseffekten motsvarar en sänkning på cirka 22 miljoner kronor under denna period. Akutmottagning Status: En rapport är utarbetad i Business objects för att följa handläggningstiden. Den tas i bruk under maj månad. Flera olika aktiviteter pågår med syftet att förbättra omhändertagandet vid akutmottagningen. Projektet rätt vård för äldre innehåller uppdrag att öka kvalitén i omhändertagandet och bemötandet och arbetet med att införa kvalitetsregistret Senior Alert är påbörjat. Ovanstående uppföljning lämnas till regionkontoret 1511 enligt anvisningar. Uppföljningen fastställes vid driftnämndens sammanträde 1525. Halmstad den 25 maj 2011 Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef 19 (19) www.lthalland.se/handlingar