UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Transkript

1 Datum Diarienummer LiH Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare Uppföljning av genomförandeuppdrag enligt HSU Bilagor Bilaga 1 Faktaruta Bilaga 2 Verksamhetsstatistik Bilaga 3 Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 8 God vård Bilaga 11 Personal Bilaga 12 Tillgänglighet

2 1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS De första åtta månaderna 2010 har präglats av det fortsatta arbetet med att förbättra tillgänglighet, produktion och ekonomi. Dessutom har ett utökat samarbete med Sjukhuset i Varberg initierats på en rad områden. Detta har bland annat resulterat i att gemensamma styrgrupper för Informationsstöd till vården, Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling samt Investeringar etablerats och verkat sedan i våras. En gemensam struktur för produktionsplanering har också kommit på plats. Även på det medicinska planet har alltfler samarbeten startats mellan verksamhetsområden och kliniker. Antalet gemensamma mötesplatser mellan sjukhusen har ökat markant, vilket börjar avspegla sig i bättre samarbete. En till sjukhuschefen rådgivande ledningsgrupp med representanter från båda sjukhusen är etablerad sedan årsskiftet och så även sammanhållna länsorganisationer för Medicinsk diagnostik och FoUU. Sedan sommaren pågår förberedelser för den nya organisationen 2011 med arbetsnamnet Hallands sjukhus, bland annat genom bildande av en gemensam administration. Utmärkande för året såhär långt, speciellt under andra tertialet, är att produktionen varit mycket hög och hela tiden i stigande. Dessutom har en ansenlig mängd vård utförts av andra vårdgivare via vårdgarantiservice. Med tanke på den gynsamma kösituationen som rådde vid årets början, är det inte längre frågan om någon puckel som betats av. De halländska vårdbehoven, som nu måste tillgodoses enligt lag, synes därför vara klart större än 2010 års beställning/budget. Tillgänglighetsarbetet har varit fortsatt framgångsrikt. Som nämndes i Uppföljning 1, bidrog Länssjukhusets goda resultat under januari-mars kraftfullt till att Halland fick full pott vid utdelningen av Kömiljardens första 25%. Från och med april har måluppfyllelsen blivit svårare, eftersom även patienter med självvald väntan > 90 dagar räknas med. Fram till semestern klarade sjukhuset en måluppfyllelse på 90%, men under semesterperioden har den sjunkit till en bit under 90%. Resultatet har inom ögonverksamheten krävt fortsatt stora insatser av andra vårdgivare via vårdgarantiservice. Alltmer av ortopedin har dock kunnat klaras i egen regi. Inom den förstnämnda pågår rekryteringsansträngningarna fortsatt för att kunna utföra större andel av vården i egen regi. För ortopedin fokuseras arbetet på att kunna använda landstingets interna kapacitet maximalt med en optimal fördelning mellan Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Läkarpensioneringar inom neurologi under våren har medfört en ökning av antalet väntande till nybesök. Situationen kommer dock att förbättras från och med september, då en ny neurolog börjar. Även inom kirurgi har läget försämrats successivt under andra tertialet med fler patienter som väntat > 90 dagar både till nybesök och behandling. På behandlingssidan handlar det främst om så kallad skumbehandling av åderbråck. Fler läkare utbildas nu i detta samtidigt som den medicinska indikationen ses över.

3 Länssjukhusets ekonomiska åtgärdsprogram från 2009 fortsätter att ge resultat, främst inom personalområdet. För att komma hela vägen till ett 0-resultat, har en åtgärdsplan även för 2010 fastställts av driftstyrelsen. Effekterna av denna bedöms till och med augusti vara 14,5 mnkr. Sammantaget visar Länssjukhuset för perioden januari-augusti en avvikelse mot periodiserad budget på knappt -10 mnkr. Produktionen och intäkterna ligger fortsatt klart över budget, men kostnadsökningstakten har successivt stigit under andra tertialet. För jämförbara verksamheter uppgår den nu till 3,6%, vilket dock är lägre än 2009 och även understiger produktionsökningen på ca 4%. Prognosen för helåret är ett resultat på - 25 mnkr, främst beroende på en lägre intäktsnivå i november/december då samtliga brytpunkter för prestationsersättning kommer att överskridas. Fokus för resten 2010 är att fullfölja lagd åtgårdsplan och att ha största uppmärksamhet på att bromsa kostnadsökningstakten inom såväl personal som på totalen. Inom övriga målområden har arbetet med att utveckla och förbättra processindikatorer för patientsäkerhet och medicinsk kvalitet fortsatt. Det innebär att ca 65 indikatorer regelbundet följs upp. De senast utförda prevalensmätningarna av trycksår visar på ett förbättrat resultat. Sjukfrånvaron fortsätter att förbättras och uppgick för senaste 12- månadersperioden till 4,1%, klart lägre än motsvarande mätning för ett år sedan och även en sänkning från nivån 4,3% vid Uppföljning 1. Antal anställda har givetvis ökat på grund av överförda verksamheter från Sjukhuset i Varberg, men utbetalda tjänster för 2009 års verksamheter vid Länssjukhuset ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Andelen medarbetare som haft medarbetarsamtal 2009 blev ca 93%, det högsta någonsin vid Länssjukhuset.

4 2. UPPFÖLJNING AV MÅL KRING DET GENERELLA HSU-UPPDRAGET 2.1 GOD HÄLSA Mål 1: LiH ska främja god hälsa genom att vara ett tobaksfritt sjuhus där patienter och medarbetare inte använder tobak under sjukhusvistelsen respektive på arbetstid. Målet följs endast upp i årsuppföljningen. Mål 2: LiH:s miljöpåverkan från persontransporter, lustgas och skadliga kemikalier ska minska med 2% inom respektive område. Målet följs endast upp i årsuppföljningen. 2.2 NÖJDA ENGAGERADE INVÅNARE Mål 3: LiH ska ha en tillgänglighet inom ramen för landstingets vårdgaranti och maximalt 4 timmars handläggningstid på akutmottagningen. Tillgänglighet Tillgängligheten på Länssjukhuset sedan sättet att mäta för Kömiljarden förändrades, framgår av diagram 1 och 2 nedan apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 Diagram 1. Antal som väntat på nybesök > 90 dagar 2010 (SKL:s def) ( inklusive patientvald väntan) ÖVRIGA KIR ÖNH NEUROLOGI KK ORT HUD ÖGON

5 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 ÖVRIGA KIR ÖGON URO ORT ÖNH Diagram 2. Antal som väntat på behandling > 90 dagar 2010 (SKL:s def) ( inklusive patientvald väntan) Mätningen avseende den första fjärdedelen av Kömiljarden 2010 gjordes för perioden januari-mars enligt samma kriterier som Halland hamnade då i topp avseende behandling och bland topp 3 avseende nybesök! Länssjukhusets siffror för dessa månader blev 97% för båda områdena. Från och med april inkluderas även patienter med självvald väntan som väntat mer än 90 dagar. Detta ökade antal väntande > 90 dagar till nybesök till nivån 200 och till behandling till nivån st. Tillgängligheten låg fram till semesterperiodens början på 92-94%. Under semesterperioden har, av kapacitetsskäl hos såväl sjukhuset som de alternativa vårdgivarna, tillgängligheten försämrats. Det gäller främst på behandlingssidan, där tillgängligheten per den 31 augusti sjunkit till 83%. Det är framförallt inom kirurgin, läs åderbråck, och i viss mån ortopedin (framförallt i augusti) som lägets försämrats. Åderbråcksproblematiken beror på att Länssjukhuset är relativt ensamma om en ny och mycket mer skonsam metod, så kallad skumbehandling, vilken drar till sig intresse från ett stort antal patienter. Fler läkare utbildas nu på metoden samtidigt som indikationsgränserna ses över (möte i Södra regionen i oktober). Till nybesök är försämringen under semesterperioden inte lika stor, tillgängligheten låg per den 31 augusti på 87%. Pensioneringar inom neurologin under våren och en allmän lägesförsämring inom kirurgin är orsakerna till nedgången i resultat. En ny neurolog har dock kunnat rekryteras och börjar 1 september. Det ska noteras, att slutet på augusti (= slutet på semesterperioden) utgör den sämsta mätpunkten under året. Länssjukhuset och övriga vårdgivare går nu åter med full kapacitet, vilket ganska snart kommer att förbättra läget generellt. Resultatet 2010 är också klart bättre än vid samma tidpunkt De goda tillgänglighetsresultaten har möjliggjorts av goda interna planeringsrutiner, noggranna genomgångar av patienter med självvald väntan samt fortsatt stort användande av vårdgarantiservice framförallt inom ögon som till och med har en ökning mot föregående år, se diagram 3 nedan. Sedan

6 april har dock antal patienter som skickats inom ortopedi legat på en klart lägre nivå och har minskat rejält mot Övrigt Hud Kirurgi Medicin Urologi Ortopedi Ögon Diagram 3. Antal vårdgarantisedlar per specialitet januari-augusti Ca 70% utgörs av mottagningsbesök och vårdgarantisedlar till behandling har i stort sett bara utfärdats inom ögon (merparten) och ortopedi. Dessutom har dagkirurgiska operationer i Falkenberg återupptagits av Länssjukhusets ortopedklinik sedan mitten på mars, eftersom behovet har funnits och kapaciteten ännu inte kunnat fyllas från Sjukhuset i Varberg. Det fortsatt stora användandet av vårdgarantiservice visar på att läkarbristen, främst inom ögon består. Alla möjliga sätt att försöka rekrytera prövas. Kapacitetsproblemet på läkarsidan inom hud (två läkare har slutat) har kunnat lösas genom ökade insatser genom vårdgarantiservice Produktion Kommenteras under Mål 7, avsnitt 2.4. Max 4 timmars handläggningstid på akuten Den genomsnittliga handläggningstiden på akuten (exkl jourläkarcentralen) under årets åtta första månader är 2,8 timmar och drygt 81% av alla patienter handläggs inom 4 timmar. Vissa månader har legat ännu bättre, 2,5 timmar och 83% inom 4 timmar. Mål 4: Vid LiH:s samtliga kliniker ska minst 90 % av patienterna vara nöjda med bemötandet och delaktigheten. Målet följs endast upp i årsuppföljningen.

7 2.3 GOD VÅRD Mål 5: LiH ska utveckla den medicinska kvaliteten genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per specialitet. Avstämning i augusti gällande processindikatorer: VO 1: VO 1 följer 31 indikatorer varav 3 är verksamhetsområdesövergripande. Subspecialiteterna kardiologi, diabetes, AK-mottagning, hematologi har en vardera. Akutkliniken, gastro, stroke, dialys, lung/allergi och sekreteriat har minst två indikatorer. Indikatorerna redovisas vid varje ledningsmöte och det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete på basen av befintliga indikatorer men för närvarande också en revision av befintliga indikatorer. VO 2: Rehab har 4 indikatorer varav 2 medicinska, ögonkliniken har 1 och ÖNH 3 st. Inom övriga kliniker pågår en översyn och revision av indikatorer. VO 3: Varje specialitet har en processindikator som följs upp i ledningsgruppen varje månad. VO 4: 17 indikatorer totalt varav Barn- och Ungdomskliniken har 15 och Kvinnokliniken 2 st. VO 5: Varje specialitet har minst en indikator som redovisas i samband med områdets ledningsmöten. Mål 6: LiH:s patientsäkerhet ska förbättras genom ytterligare sänkning av de vårdrelaterade infektionerna och tryckskadorna till under 5 respektive 20 %. Vid SKL-mätning i november 2009 befanns 6 % av patienterna vid Länssjukhuset ha en vårdrelaterad infektion, vilket är en förbättring jämfört med den mätning som gjordes i april Förnyad mätning 8 april 2010 visade 9,3%. I antal patienter rör det sig om ett 10-tal fler som bedömdes ha VRI av vid mättidpunkten inlagda 324 patienter. Detta visar att prevalensmätning som metod är tveksam som utvärdering av det preventiva vårdhygienarbetet vid Länssjukhuset, då antalet faktiska patienter är litet. Några få individer fler eller färre medför stora, och i praktiken ej styrbara, procentuella förändringar i resultatet mellan olika mättillfällen. De senaste åren har diskuterats möjligheten att införa en metod för incidensmätning (vilket innebär att alla patienter under året kontinuerligt bedöms utifrån VRIförekomst), vilket skulle ge en helt annan kvalitet av data och bättre underlag för det fortsatta arbetet att bekämpa vårdrelaterade infektioner. SKL i samarbete med annat landsting har genomfört en pilotstudie avseende ett systemstöd för incidensmätning för att se på möjligheten av ett nationellt gemensamt system för incidensmätning. Vi avvaktar resultatet av denna utvärdering. Ny prevalensmätning avseende trycksår hos inneliggande patienter på Länssjukhuset genomfördes 11 mars. Preliminär rapport visar på en minskning med 5 % och att andelen patienter med trycksår ligger i nivå med mål 6.

8 Övrigt Omorganisationen av Länssjukhuset som trädde i kraft vid årsskiftet 2009 innebar förändrade och förbättrade förutsättningar även för sjukhusets arbete med ständiga förbättringar och ökad patientsäkerhet. Styrgruppen Säker Vård fick ett utökat uppdrag vid halvårsskiftet 2009 och ersattes av Styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Under våren 2010 förändrades uppdraget för styrgruppen till att omfatta både Länssjukhuset och Sjukhuset i Varberg och sjukhusens chefläkare fick i uppdrag att ta fram en ny organisation för detta. Det finns därför sedan i april en för sjukhusen gemensam strategisk styrgrupp Styrgruppen för Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling ( SpoK). På båda sjukhusen finns i den nya organisationen dessutom operativa arbetsgrupper som består av medlemmar från alla verksamhetsområden och med skiftande professioner. Arbetsgrupperna får uppdrag av och rapporterat till SpoK och många projekt sker i samverkan om frågorna är sjukhusgemensamma. Aktuella fokusområden under 2010 vid Länssjukhuset: På uppdrag av SPoK genomförs en inventering och samordning av rutiner inom patientsäkerhetsområdet. Syftet är att skapa gemensamma rutiner som gäller på båda sjukhusen. Prevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner har tidigare genomförts med olika metoder på de båda sjukhusen. Sedan maj används samma metod efter beslut i SPoK. Strategiskt beslut fattades i september om att alla patientvårdande enheter skall delta i följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner. Detta är en nödvändig förberedelse inför den satsning inom området som SKL just initierar. WHOs checklista i samband med operation är genomförd inom alla opererande specialiteter vid Länssjukhuset. Ny prevalensmätning av trycksår genomfördes 11 mars. Jämförande analys med mätning från 2008 visar en minskning av trycksårsförekomsten. Under hösten 2009 initierades av Vårdhygien Halland tre pilotprojekt: att förebygga urinvägsinfektioner, förebygga postoperativa infektioner samt förebygga infektioner vid central venösa infarter i enlighet med de program som finns i SKL:s patientsäkerhetssatsning och som berör hygienområdet. Projekten har ännu ej sammanställts och redovisats. Utbildning för all vårdpersonal i vårdhygien har gjorts obligatorisk och tillhandahålls bland annat genom föreläsningar, praktiska övningar och självstudier i TILDA-systemet. Utbildning i strålhygien för all berörd personal genomförs i hela Landstinget. Täckningsgraden avseende utbildning är på Länssjukhuset över 80 % f.n. men med målet 100 % enligt landstingets strålskyddsorganisation. I TILDA finns för närvarande 5 interaktiva kurser i strålskydd.

9 Anestesi- och intensivvårdskliniken fick 2009 i uppdrag att utveckla en bättre och mer täckande registreringar av centrala venösa infarter (CVK). Detta uppdrag har ännu inte rapporterats. Projektet breddinförande av aktiv återrapportering av givna blodprodukter till blodcentralens dataregister med hjälp av IT-stödet InterInfo, är slutfört. Global Trigger Tool (GTT) är ett utvärderingsinstrument av vårdkvalitet som innebär att man systematiskt och regelbundet utvärderar ett antal slumpmässigt utvalda medicinska journaler. Under hösten 2009 utbildades ett antal personer vid Länssjukhuset. Under första kvartalet har vårdutvecklargruppen vid Länssjukhuset börjat spåra vårdskador enligt GTT genom stickprovskontroller av ett antal journaler. Det krävs ytterligare ett antal rapporter innan några slutsatser kan dras avseende systematiska patientsäkerhetsrisker. TILDA (interaktivt utbildningsprogram) har införs vid Länssjukhuset och utveckling av diverse kursmaterial pågår omfattande bland annat delar av utbildning inom brandskydd, VAS, medicintekniska produkter och inom området vårdhygien. 2.4 STARK EKONOMI Mål 7: LiH:s ekonomiska resultat ska vara >= 0 genom att uppnå budgeterade prestationer och hålla en hög kostnadseffektivitet. ack ack Förändring Bu ack Diff mot bu Via vård Antal % 2010 Antal % garantiservice Antal vårdtillfällen ,6% Antal vårddagar ,9% Medelvårdtid 4,6 4,5-0,2-3,5% Antal DRG-poäng ,6% ,2% 165 Case mix index (CMI) 1,013 1,003-0,01-1,0% Antal dagkirurgipoäng ,3% ,2% 261 Antal cytostatikapoäng ,8% ,2% Ytterfall ,6% ,8% Läkarbesök ,3% ,2% Sjukvårdande behandling ,9% ,3% Viktade vårdtjänster ,1% ,5% Tabell 1. Utförd vård januari-augustil Länssjukhusets egen produktion har utvecklats mycket starkt sedan Uppföljning 1 och överstiger efter åtta månader mycket klart såväl budget som fjolårets utfall. Den största ökningen ligger inom cytostatikaområdet. Det akuta patientinflödet har ökat rejält mot föregående år, men tack vare ytterligare trimmade vårdtider, har antal vårddagar i stort kunnat hållas oförändrade. Läkarbesöken har utvecklats starkt sedan april och ligger nu klart över budget och i nivå med Inom slutenvården är det medicinkliniken som i huvudsak står för ökningen mot Ökningen innebär också att den temporära, nedåtgående trenden under delar av 2009 har brutits. Även kvinno- och urologklinikerna uppvisar

10 tydliga ökningar mot föregående år. Den relativt stora ökningen av antalet vårdtillfällen motverkas poängmässigt av ett något lägre CM, vilket är relaterat till infektionskliniken samt att medicinska specialiteters andel av totalen har ökat. Viss återhämtning har dock skett jämfört med läget vid Uppföljning 1. Slutenvård som producerats av andra vårdgivare utgörs nästan helt och hållet av ortopedi. Trenden med en ökande dagkirurgin har hållit i sig fortsatt. Andra vårdgivare har i huvudsak levererat dagkirurgi inom ögon, men ett visst inslag av ortopedi finns också. Cytostatikapoängen fortsätter sin stadiga ökning, det gäller för samtliga berörda kliniker. Antalet poäng ökar betydligt mer än antalet utförda behandlingar (det sistnämnda med drygt 5%), vilket tyder på ett alltmer avancerat innehåll i varje behandling. Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på att Paramedicin i Varberg och ljusbehandlingen i Falkenberg flyttats in under Länssjukhusets ansvar Med tanke på att köminskningseffekten i huvudsak uppnåddes redan under 2009, tycks halläningens löpande behov av vård tydligt överskrida sjukhusets volymbudget inom samtliga prestationsersatta områden. Sedan 1 juli är vi ju dessutom lagstiftningsmässigt skyldiga att tillgodose dessa behov. Utvecklingen av vårdvolymer de senaste åren mätt som viktade vårdtjänster framgår av diagram 4 nedan. Det höga nivån som etablerades i slutet på 2009 har kunnat lyftas ytterligare något, bland annat beroende på att antal operationer utförda på centraloperation ökat (mätt som R 12) från ca 9000 sommaren 2009 till ca ,0 108,0 106,0 104,0 102,0 Egen produktion Inkl Vårdgaranti 100,0 98,0 96,0 94, Månad Diagram 4. Viktade vårdtjänster (VVT) R Resultat Länssjukhuset visar för perioden januari-augusti en avvikelse på -9,9 mnkr mot periodiserad budget. Avvikelser och förändring mot 2009 framgår av

11 tabell 2 nedan. Av sjukhusets totalresultat svarar verksamhetsområde 5, Medicinsk diagnostik, för en avvikelse på +10,9 mnkr. RESULTAT JAN-AUG UTFALL 2009 UTFALL 2010 Förändr % BU 2010 DIFF VS BU KOMMENTARER HSU-intäkter 1 045, ,0 5,5% 1 082,2 20,8 slutenvård 3 dagkir 0,2 yf -0,2 cyto 4,4 fakt vårdgaranti 13,4 Pat.avgifter 24,3 25,9 6,7% 28,1-2,2 VO 2-1,6 Övriga intäkter 136,4 245,0 79,7% 238,2 6,8 Tand 2,1 FoUU 3,2 BFM/Rtg totalt Summa intäkter 1206,2 1373,8 13,9% 1348,4 25,4 Personalkostnader 667,8 760,1 13,8% 761,9 1,8 Exkl överförda verksamheter är ökningen 3,4%. VO 3 +1,9 i aug Läkemedel 53,0 59,3 11,9% 50,4-8,9 Exkl Elaprase MED -4,8 Lucentis -2,3 (ökn med 34 och 57%) Övr material & varor 85,1 102,0 20,0% 91,7-10,3 ANE -3,3 Proteser -1,7 Med.tekn.hj.medel -6,3 Tjänster & material 181,1 216,8 19,7% 209,7-7,1 Serviceavtal VO 5-5,3 VAS -1,5 Avskrivningar 35,0 45,5 29,9% 46,2 0,7 Regionvård 143,0 141,5-1,1% 138,5-2,9 Gemensamt finansierad reg.vård -2,3 VO 3-5,5 MED 5,4 Vårdgaranti 12,9 14,7 13,9% 2,1-12,6 ORT -4,7 ÖGON -7,5 Övr kontoklass 7 42,9 37,6-12,3% 41,5 3,9 MED 2,6 FoUU 1,5 Finanskostn 6,6 7,3 11,1% 7,3 0, Summa kostnader 1227,4 1384,7 12,8% 1349,3-35,3 Exklusive överförd verksamhet 1227, ,0 3,6% RESULTAT -21,2-10,8-0,9-9,9 Tabell 2. Ekonomiskt utfall januari-augusti Det är främst intäktssidan som visar styrka, tack vare den stora mängden vård som levererats till hallänningen (egen och via andra vårdgivare). På kostnadssidan håller den sjunkande trenden för regionvård i sig och personalkostnaderna ligger forsatt under budget. Kapitalkostnader och merparten av köpta tjänster är också väl under kontroll. Avvikelser och orosmoln finns främst inom läkemedels- och materialsidan. Trots att kostnaderna för Elaprase tas av landstinget centralt 2010, är ökningstakten för läkemedel 11,9%. Antalet makulabehandlingar med Lucentis har ökat och kostnaderna med nästan 60%. Medicinklinikens totala ökning är så hög som 34%, främst relaterat till nya och dyra neurologiska läkemedel. Den höga produktionen ger förstås en betydande kostnadsavvikelse för operationsmaterial. Dessutom har övertagandet av medicinsktekniska hjälpmedel och en ambitionshöjning av servicen för dessa visat sig betydligt mer kostsam än förutspått. Kostnadstakten har hållit i sig sedan Uppföljning 1 och avvikelsen uppgår nu till - 6,3 mnkr. Kostnaderna för vårdgaranti fortsätter att vara höga och står för den största enskilda avvikelsen. Inom ortopedin finns dock en trend att dessa kostnadstakten avtagit. Jämförelsen med 2009 är svår eftersom ansvaret för flera verksamheter flyttats från Sjukhuset i Varberg till Länssjukhuset Om justering för detta görs, visas en kostnadsökningstakt på 3,6%. Detta underskrider produktionsökningen, men takten har ökat något månad för månad. Detsamma gäller för personalkostnaderna, även om en viss inbromsning märks i augusti. Arbetsproduktiviteten mätt som VVT per utbetalda tjänster har ökat med runt 4% sedan augusti 2009.

12 Uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans Länssjukhusets åtgärder för ekonomi i balans under 2009 fortsätter att ge effekt 2010, främst på personalkostnaderna. För att komma hela vägen ner till ett 0-resultat finns även en åtgärdsplan på ca 30 mnkr för För perioden januari-augusti har effekter av denna nya åtgärdsplan om 14,5 mnkr uppnåtts. En betydande del utgörs av att stafettläkare ersatts av egna anställda på BFM samt ökad produktion och lägre vårdgarantikostnader inom VO 3. Ekonomisk helårsprognos Så länge prestationerna ersätts till 100%, finns möjligheter att hålla en ekonomi i balans månadsvis. Dock kommer, precis som 2009, brytpunkterna att överskridas i november/december med en beräknad negativ resultateffekt på mnkr. Sjukhuset lämnar därför en helårsprognos på - 25 mnkr. Ett orosmoln är dock kostnadsutvecklingen på läkemedel och material. Investeringar Följande investeringar är bokförda under januari-augusti : Belopp Digitalisering mammografi 13,4 mnkr C-bågar 4,2 mnkr Digitalisering käk-/ansiktsröntgen 3,5 mnkr Datorer ny- och reinvestering 2,8 mnkr Uppgradering 2 st ultraljudsapparater BFM 2,2 mnkr Ombyggnad norra klockhuset 1,7 mnkr Skopistaplar 1,7 mnkr Reinvestering röntgen Kba 1,5 mnkr Ombyggnad provtagningsenhet klinisk kemi 0,5 mnkr Narkosapparater förlossningen 0,4 mnkr Utrustning för vätskebaserad diagnostik vid gynekologisk cellprovskontroll 0,4 mnkr Övrigt 12,7 mnkr Summa 43,3 mnkr 2010 års budget är 76,9 mnkr och beräknat utfall från beviljade investeringar 2009 är ca 20 mnkr. Några av årets investeringar kommer med största sannolikhet att utfalla först 2011, bland annat reinvestering PCI på 10 mnkr. Prognosen blir därför att investeringar motsvarande ca 75 mnkr kommer att genomföras och bokföras 2010.

13 2.5 STOLTA OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Mål 8: LiH:s arbetsmiljö ska vara så god att samtliga kliniker minst ligger i den så kallade komfortzonen vid årets medarbetarenkät och att samtliga medarbetare har medarbetarsamtal. Medarbetarenkäten genomförs hösten medarbetarsamtal 2009 blev att ca 93% av medarbetarna haft medarbetarsamtal, det högsta någonsin vid Länssjukhuset! Övrigt Genomsnittligt antal anställda (tillsvidare och vikarier) i juli 2010 (R 12) är vilket är en ökning från juli 2009 då antalet var Detta beror på att ett antal verksamheter har tillkommit för Länssjukhuset. Stabsavdelningen är nu gemensam för Varberg och Halmstad och ligger organisatoriskt på Länssjukhuset. Den sammanslagna FoUU-verksamheten för Halland är också placerad under Länssjukhuset. Det nybildade Medicinsk diagnostik Halland har inneburit att röntgenverksamheten i Varberg och Kungsbacka, samt Medicinsk teknik vid sjukhuset i Varberg samordnats inom Länssjukhuset. Den paramedicinska verksamheten i Varberg har samordnats med Rehabiliteringskliniken i Halmstad. Kliniken för bild- och funktionsmedicin i Halmstad har lyckats ersätta stafettläkare med ordinarie anställda läkare, vilket också påverkar antalet anställda. Dessa organisatoriska ändringar motsvarar förändringen av antalet anställda. Sjukfrånvaron har minskat 2010 och ligger efter andra kvartalet på 4,1% 2010 jämfört med 4,5% Det är framförallt den långa sjukfrånvaron över 91 dagar som har minskat sedan Det är viktigt att få medarbetarna åter i arbete efter sjukdom och dessa siffror visar att ett stort arbete läggs ned på uppgiften. Efter det andra kvartalet 2010 är närvaron fortsatt hög, vilket är positivt. Andelen av de tillsvidareanställda som har heltidstjänster ligger kvar på cirka 71%. Genomsnittsåldern för Länssjukhusets tillsvidareanställda personal ligger kvar kring 47 år. Inom kompetensförsörjningen är det främst inom specialistläkarområdet som det är problematiskt att rekrytera nya medarbetare, men även specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor är svåra områden. Landstinget Halland har under 2009, i ett samarbete mellan förvaltningarna, tagit fram en likabehandlingsplan. Under våren 2010 har en arbetsgrupp arbetat fram ett material som skall fungera som stöd för chefer när det gäller likabehandlingsarbetet.

14 3. UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEUPPDRAG HSU 2010 I hälso- och sjukvårdsuppdrag 2010 för driftstyrelserna finns ett antal uppdrag utifrån samordning och förbättringsområden. Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland har utifrån uppdragen beslutat om en tid- och handlingsplan för genomförandet. I planen har uppdragen delats upp i utredningsuppdrag och genomförandeuppdrag. Här nedan ges en kortfattad rapport angående statusen efter åtta månader när det gäller genomförandeuppdragen. Vårdrelaterade skador Status: Se beskrivning under avsnitt 2.3 God vård. Palliativ vård i landstingets ansvar Status: Arbetet med att utveckla en likvärdig palliativ vård i länet pågår och kommer att fortgå med särskild fokus på norra länsdelen under hösten. I organisationen som helhet finns nu en samsyn kring uppdragets genomförande och berörda patientgrupper är definierade. I södra länsdelen sker kontinuerliga möten med representanter för kommunerna i söder och närsjukvården där former för samverkan utvecklas och finslipas. För norra länsdelen återstår ett internt förändringsarbete samt behov av läkarrekrytering. Öppnare vårdformer Status: Nya förenklade behandlingsmetoder introduceras och skapar möjlighet att bedriva behandlingar inom den öppna vården. Inom gynekologin och kirurgin har ingrepp såsom konisering och enklare åderbråcksbehandling förflyttats från operation till mottagning. Inom kirurgin har galloperationer flyttats från inneliggande till dagkirurgi. Inom öron- näsa- och halskliniken innebär den nya radiofrekvenskirurgin att endast den överskjutande delen av halsmandeln behöver tas bort på barn upp till 12 år. Detta möjliggör att patienten kan gå hem samma dag. Införande av vätskebaserad diagnostik vid (gynekologisk) cellprovskontroll Status: Uppdraget att införa vätskebaserad diagnostik vid cellprovskontroll är verkställt när det gäller den medicinska diagnostiken. Utbildning pågår för provtagande personal inom landstinget och successivt tas alltfler prover. Uppdraget planeras vara helt genomfört hösten 2010.

15 Medicinsk diagnostik Halland Status: Uppdraget att organisera och ansvara för en samlad organisation för medicinsk diagnostik är genomfört. Verksamhetsområde 5 bedriver verksamheten och tillhandahåller tjänster, service och utbudspunkter i enlighet med uppdraget. Ett förändringsarbete pågår när det gäller att samordna och effektivisera radiologin i Halland inklusive digitalisering av mammografin. Projektet att införa digitaliserad mammografiscreening slutförs i november. Övergången till digital teknik skedde under semesterperioden och med start i augusti har digital screening startats vid Länssjukhuset och med början i september i norra länsdelen. Rehabilitering och paramedicinsk verksamhet Status: Rehabiliteringskliniken inom verksamhetsområde 2 har nu en gemensam organisation för både Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset. Ljusbehandling i Falkenberg Status: Uppdraget att förändra organistaionen för ljusbehandlingen i Falkenberg är genomfört och hudkliniken inom verksamhetsområde 2 bedriver numer verksamheten i Falkenberg. Verksamhetsinnehållet är renodlat för ljusbehandling med syfte att erbjuda god service och tillgänglighet åt framförallt psoriasispatienter med en hög besöksfrekvens. Organisation för service av medicintekniska behandlingshjälpmedel Status: Uppdraget att överta totalansvaret för verksamhet och organisation av vissa medicintekniska behandlingshjälpmedel vid årsskiftet 2009/2010 är genomfört. Medicinsk teknik Halland inom verksamhetsområde 5 ansvarar för detta. För att lösa uppgiften har lokalanpassningar och rekryteringar behövt göras. Screening av pulsåderbråck Status: Uppdraget att införa ultraljudsscreening av pulsåderbråck i buken hos män från 65 år i länet pågår. De första kontrollerna kommer att ske under november månad. Ovanstående uppföljning lämnas till Landstingskontoret enligt anvisningar. Uppföljningen fastställes vid driftstyrelsens sammanträde Halmstad den 28 september 2010 Lisbeth Waagstein Styrelsens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef

16 LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Janaug Janaug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Vårdtillfällen* Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng egen prod via Vårdgarantiservice DRG-poäng* totalt varav hallänningar Dagkir egen prod via Vårdgarantiservice Dagkir-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Egen prod somatisk korttids vård exkl dagkir, cytostatika via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Dagkirurgi varav hallänningar Cytostatika varav hallänningar *Sjukhusvårdtillfällen

17 LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Länssjukhuset Halmstad Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir, inkl dialys (samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Infektionskliniken Hudkliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ögonkliniken Öronkliniken Ger/Rehabkliniken S:a läkarbesök Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir, inkl dialys (hallänningar) Budget Avvikelse Infektionskliniken Hudkliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ögonkliniken Öronkliniken Ger/Rehabkliniken Årsbudget 2010 S:a läkarbesök

18 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Sjukvårdande behandling per klinik Budget Avvikelse Årsbudget Totalt Barn Infektion Hud Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a sjukvårdande behandlingar Sjukvårdande behandling per klinik Halläningar Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Barn Infektion Hud Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a sjukvårdande behandlingar

19 DRG-poäng, sluten vård (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Summa Vårdtillfällen Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Summa Case Mix Index Medicin 0,8922 0,8961 0,9024 Infektion 1,0687 1,1605 1,0706 Barnmedicin 0,8425 0,8404 0,8001 Kirurgi 1,1748 1,1962 1,1738 Urologi 1,0241 1,0075 1,0202 Ortopedi 1,6370 1,7428 1,6932 KK 0,7803 0,7430 0,7707 Ögon 0,6666 0,6842 0,7402 ÖNH 0,7455 0,7517 0,7827 Rehab 2,1256 2,2460 2,2344 Summa 1,0002 1,0133 1,0026

20 DRG-poäng, hallänningar Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Summa Vårdtillfällen Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Summa Case Mix Index Medicin 0,8959 0,9062 0,9068 Infektion 1,0862 1,1519 1,0837 Barnmedicin 0,8544 0,8564 0,8001 Kirurgi 1,1810 1,1997 1,1915 Urologi 1,0317 0,9956 0,9993 Ortopedi 1,6465 1,7644 1,7049 KK 0,7931 0,7547 0,7789 Ögon 0,6666 0,6867 0,7402 ÖNH 0,7606 0,7550 0,7981 Rehab 2,1200 2,2531 2,2400 Summa 1,0114 1,0271 1,0127

21 DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Samtliga patienter) * * Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Barnmedicin Medicin Hud Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Summa * Ny viktlista för dagkirurgipoäng Läkarbesök dagkirurgi Barnmedicin Hud Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Summa Case-Mix-Index Barnmedicin 0,4667 0,3488 0,1176 Hud 6,1818 0, ,3333 Medicin 0,1053 0,1625 0,0098 Kirurgi 0,5855 0,1674 0,1571 Urologi 0,5139 0,1170 0,1200 Ortopedi 1,1128 0,3106 0,3193 KK 0,4098 0,1106 0,1109 Ögon 1,0502 0,1647 0,1406 ÖNH 0,7833 0,2364 0,2333 Totalt 0,7557 0,1711 0,1633

22 DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Hallänningar) * * Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Barnmedicin Hud Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Summa ,727 0 * Ny viktlista för dagkirurgipoäng Läkarbesök dagkirurgi Barnmedicin Hud Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Summa Case-Mix-Index Barnmedicin 0,0000 0,0000 0,0000 Hud 0,9400 0,2823 0,6412 Medicin 0,7181 0,1849 0,2967 Kirurgi 0,5886 0,1665 0,1564 Urologi 0,5147 0,1163 0,1192 Ortopedi 1,1096 0,3093 0,3189 KK 0,4144 0,1131 0,1127 Ögon 1,0499 0,1646 0,1409 ÖNH 0,7816 0,2385 0,2350 Totalt 0,7577 0,1712 0,1637

23 Cytostatikapoäng-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Läkarbesök cytostatika Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Case-Mix-Index Kirurgi 0,8421 0,9956 1,0482 Urologi ######### ######### ######### Medicin 1,1298 1,3136 1,4563 Barn 0,4615 0,4375 0,6000 KK 1,6194 1,8225 1,6286 Totalt 0,9841 1,1275 1,2069

24 CYTOSTATIKA-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA Budget Avvikelse (Hallänningar) Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Årsbudget 2010 Summa ,799 0 Läkarbesök cytostatika Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Case-Mix-Index Kirurgi 0,8308 0,9843 1,0406 Urologi ######### ######### ######### Medicin 1,1288 1,3045 1,4450 Barn 0,4615 0,4303 0,6606 KK 1,5987 1,8167 1,6180 Totalt 0,9754 1,1179 1,2003 Förlossningar Förlossningar

25 Vårddagar sluten vård Antal vårddagar och vårdtillfällen Rehab vård, vårddagar Rehab vård, vårdtillfällen Utfärdade regionvårdsremisser Totalt Barn Infektion Hud Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab S:a remisser

26 Förvaltning: Länssjukhuset i Halmstad Kommentarer till bilaga verksamhetsstatistik - Uppföljning 2 januari-augusti 2010 Inledning Länssjukhusets produktion hittills i år framgår av tabell 1 nedan. ack ack Förändring Bu ack Diff mot bu Via vård Antal % 2010 Antal % garantiservice Antal vårdtillfällen ,6% Antal vårddagar ,9% Medelvårdtid 4,6 4,5-0,2-3,5% Antal DRG-poäng ,6% ,2% 165 Case mix index (CMI) 1,013 1,003-0,01-1,0% Antal dagkirurgipoäng ,3% ,2% 261 Antal cytostatikapoäng ,8% ,2% Ytterfall ,6% ,8% Läkarbesök ,3% ,2% Sjukvårdande behandling ,9% ,3% Viktade vårdtjänster ,1% ,5% Tabell 1. Utförd vård januari-augusti Kommentarer sluten vård Inom slutenvården är det framförallt medicinkliniken som står för ökningen mot Ökningen innebär också att den temporära, nedåtgående trenden under delar av 2009 har brutits. Inflödet av akuta patienter har stigit klart sedan mars/april Även kvinno- och urologklinikerna uppvisar tydliga ökningar mot föregående år. Den relativt stora ökningen av antalet vårdtillfällen motverkas poängmässigt av ett något lägre CMI. Detta är i huvudsak relaterat till infektionskliniken, som hade ett osedvanligt högt CMI under 2009 med ett flertal trakeostomipatienter (som ger ca 20 DRG-p per vårdtillfälle) och även betydligt fler patienter med VRE-problematik. Samt att medicinska specialiteters andel ökat under Medelvårdtiden har trimmats ytterligare på i stort sett alla kliniker. Det gör att antalet vårddagar endast ökat marginellt. Slutenvård som producerats av andra vårdgivare utgörs nästan helt och hållet av ortopedi. Kommentarer dagkirurgi Ett par större förändringar kring dagkirurgin ska inledningsvis noteras har en övergång till VG-regionens viktlista skett och ersättningen per poäng är numera densamma som för slutenvården. I samband med detta har också coronarangiografierna (DRG-kod 125O) blivit prestationsersatta års utfall har räknats om med den nya viklistan. Dessutom har budgeten justerats

27 ner med drygt 10% 2010 utifrån reviderade bedömningar av behov och kapacitet. Den nedåtgående trenden för dagkirurgin bröts i början på 2010 och egenproducerade volymer har fortsatt att öka sedan dess. Ökningen mot 2009 utgörs till ungefär hälften av ökade prestationer inom kirurgkliniken. Den andra halvan är fiktiv och beror på att coronarangiografierna inte var prissatta Den egna produktionen matchar nu budget/beställning väl, men utifrån den stora mängden dagkirurgi som fortfarande utförs via vårdgaranstiservice, kan det konstateras att befolkningsbehovet ligger klart över den beställda nivån. Det gäller framförallt inom ögonsjukvården, som står för ca 230 DRGpoäng. Resterande är i stort sett ortopedi. Kommentarer cytostatikabehandlingar Cytostatikapoängen fortsätter sin stadiga ökning, det gäller för samtliga berörda kliniker. Antalet poäng ökar betydligt mer än antalet utförda behandlingar (det sistnämnda med drygt 5%), vilket tyder på ett alltmer avancerat innehåll i varje behandling. Kommentarer läkarbesök Läkarbesök har utvecklats starkt sedan Uppföljning 1, bland annat beroende på att försöket att införa VAS läkemedelsmodul avbröts i slutet på februari.. et ligger efter åtta månader i nivå med föregående år och klart över budget. Andelen nybesök stiger. Läkarbesök via vårdgarantiservice har främst utförts inom ögon. Kommentarer sjukvårdande behandlingar Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på att Paramedicin i Varberg och ljusbehandlingen i Falkenberg flyttats in under Länssjukhusets ansvar Tillskottet för dessa verksamheter är ca 8000 behandlingar under årets åtta första månader. Men volymen har även ökat mycket inom några kliniker med oförändrat innehåll. Det gäller kirurgi, KK, medicin och ÖNH.

28 RR RESULTATRÄKNING 2010 exkl förvaltningsinterna poster Ange nämndens namn flik Inmatning C15 8MÅN Budget * Avvikelse (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Resultat * Periodiserad budget, januari-april.

29 BALANSRÄKNING (TKR) TILLGÅNGAR Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier , , ,3 Summa , , ,3 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton , , ,0 Kundfordringar , , ,5 Övriga kortfristiga fordringar 1 706, ,8-26,8 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , ,8-528,2 Kassa och bank 1 383,4 308, ,6 Summa , , ,1 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , , ,4 Årets förändring av eget kapital , , ,0 Summa , , ,4 Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , ,3 Summa , , ,3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,0 Genomgångs- och avräkningskonton , , ,5 Moms och särskilda punktskatter 0,0 0,0 0,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 12,9 33,2-20,3 Övriga kortfristiga skulder 473,8 487,4-13,6 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,9 Summa , , ,3 SUMMA EGET KAPITAL , , ,2 OCH SKULDER

30 2010 Bilaga 8 specialistvård Tertial 2, 1 januari - 31 augusti Besvarande driftstyrelse: Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland Kontaktperson för uppgifterna i frågeformuläret, namn Göran Magyar tele FRÅGOR RIKTADE MOT ORTOPEDI Information till nedan frågor hämtas från RIKSHÖFT 1. Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar från ankomst till akutmottagningen 121 1a. Andel patienter med höftfraktur som fick vänta på operation mer än 24 timmar från ankomst till akutmottagningen på grund av medicinska skäl 18 1b. Andel patienter med höftfraktur som fick vänta på operation mer än 24 timmar från ankomst till akutmottagningen på grund av andra orsaker 17 Information till nedan fråga hämtas från VAS utdata, livsstilsfaktorer 2. Andel rökare som infört rökstopp i samband med elektiv operation finns i nuläget inga aktuella uppgifter enligt projektgrupp TPE (tobakspreventiva enheten), varav andel kvinnor andel män Information till nedan frågor hämtas från? 3. Genomsnittligt (medel) antal dagar i väntetid från beslut om operation till genomförd till knäplastik på indikation artros 72 Genomsnittlig väntetid för kvinnor 71 för män Genomsnittlig (medel) antal dagar i väntetid från beslut om operation till genomförd till höftplastik på indikation artros 57 Genomsnittlig väntetid för kvinnor 55 för män 60

31 FRÅGOR RIKTADE MOT STROKE Information till nedan frågor hämtas från Riks-Stroke 5. Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 75,4%, varav andel kvinnor redovisas inte i Riks-stroke andel män redovisas inte i Riks-Stroke 6. Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning 89,3%, varav andel kvinnor 98 st andel män 120 st 7. Andel patienter, utskrivna efter , som haft uppföljande besök efter sjukhusvistelsen vid 3 månadersuppföljningen i Riks-Stroke 72% avser tiden Andel patienter, utskrivna efter , som är beroende av andra för sin ADL vid 3 månadersuppföljningen i Riks-Stroke 18,5% avser tiden Information till nedan fråga hämtas från VAS Andel patienter som remitteras för läkarbesök i den nära vården Denna fråga kan ej besvaras. FRÅGOR RIKTADE MOT HJÄRTSJUKVÅRD, BESVARAS ENDAST AV LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Information till nedan frågor hämtas från Riks-HIA 9. Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som fått kranskärlsröntgen 90% (26 av 29), varav andel kvinnor 86% (6 av 7) och andel män 91% (20 av 22) 10. Andel patienter som, där indikation föreligger, får PCI inom 90 minuter från första Ekg i hemmet eller ambulansen ( inom upptagningsområdet Ljungby, Varberg och Halmstad) till start av PCI-ingrepp ( start av kateterinförande i kärlet) vid LiH: 76% varav andel kvinnor 41% och andel män 59%.