ÅRSUPPFÖLJNING 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Transkript

1 Datum Diarienummer DN HSTD Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn ÅRSUPPFÖLJNING LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare Uppföljning av genomförandeuppdrag enligt HSU Framtiden 19 Bilagor Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga Uppföljning HSU (God vård) Bilaga Nationella kvalitetsregister Bilaga Miljö Bilaga Personal 1 och 2 Bilaga Tillgänglighet Bilaga Uppföljning av intern kontrollplan

2 1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS År har vid Länssjukhuset präglats av det fortsatta arbetet med att förbättra tillgänglighet, produktion och ekonomi. Dessutom har ett utökat samarbete med Sjukhuset i Varberg initierats på en rad områden. Detta har bland annat resulterat i att gemensamma styrgrupper för Informationsstöd till vården, Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling samt Investeringar etablerats och verkat sedan i våras. En gemensam struktur för produktionsplanering har också kommit på plats. Även på det medicinska planet har alltfler samarbeten startats mellan verksamhetsområden och kliniker. Antalet gemensamma mötesplatser mellan sjukhusen har ökat markant, vilket avspeglat sig i bättre samarbete. En till sjukhuschefen rådgivande ledningsgrupp med representanter från båda sjukhusen etablerades i börn på året och så även sammanhållna länsorganisationer för Medicinsk diagnostik och FoUU. Dessutom har Länssjukhuset organisatoriskt även tagit över ansvaret för de paramedicinska och medicintekniska avdelningarna i Varberg. Efter ett omfattande förberedelsearbete etablerades 1/ den nya organisationen Hallands sjukhus, tre förvaltningar under en gemensam ledning och med gemensam administration. Resultatutvecklingen inom prioriterade områden ovan har varit god. Tillgängligheten till såväl nybesök som behandling har under mätperioderna för Kömilrden legat klart över 90%, trots att mätperioden under hösten även inkluderat patienter med självvald väntan. Länssjukhuset har därmed kraftfullt bidragit till att Halland haft landets bästa tillgänglighet och erhållit drygt 60 mnkr mer än sin befolkningsrelaterade andel, totalt nästan 97 mnkr! Detta har varit möjligt tack vare en produktionsökning vid sjukhuset på 3,6% samt ett omfattande samarbete med privata vårdgivare i närområdet. Totalt har 4,5% mer vård än beställning/ budget levererats. Det ekonomiska resultatet blev -14,7 mnkr, vilket var väl i linje med senast lagd prognos. Det innebär en förbättring mot 2009 på nästan 30 mnkr och har möjliggjorts bland annat av en åtgärdsplan, som lett till en resultatförbättring på drygt 25 mnkr. Kostnadsökningen mot 2009 för jämförbara enheter blev 3,9%. Även övriga målområden uppvisar goda resultat. Det gäller inte minst resultatet i medarbetarenkäten, där målet att alla kliniker ska ligga minst i den så kallade komfortzonen uppnåddes. Totalresultatet (dynamiska fokustalet) blev 69, det högsta någonsin vid Länssjukhuset. Sjukfrånvaron har under året sjunkit från 4,5% till 4,0. Arbetet med att utveckla och förbättra processindikatorer för patientsäkerhet och medicinsk kvalitet har fortsatt och sedan i höstas följs 83 indikatorer regelbundet upp. De senast utförda prevalensmätningarna av trycksår visar på ett förbättrat resultat och även här uppnåddes sjukhusets mål. Inom miljöområdet har koldioxidutsläpp från persontransporter minskat med 10% och 9% av skadliga kemikalier fasats ut. 2 (68)

3 2. UPPFÖLJNING AV MÅL KRING DET GENERELLA HSU-UPPDRAGET 2.1 GOD HÄLSA Mål 1: LiH ska främ god hälsa genom att vara ett tobaksfritt sjuhus där patienter och medarbetare inte använder tobak under sjukhusvistelsen respektive på arbetstid. Målet kommunicerades till samtliga chefer på Länssjukhuset i börn på året. På sjukhuschefens uppdrag bildades under våren en arbetsgrupp med representanter från verksamheten, tobakspreventiva enheten och fackliga organisationer. Länssjukhuset har sedan flera år tillbaka tydliga riktlinjer för ett rökfritt sjukhus. Arbetsgruppen har under våren och sommaren tagit fram förslag på vilka riktlinjer och åtgärder som är lämpliga med anledning av målet att vara ett tobaksfritt sjukhus, vilket är vidare än att vara ett rökfritt sjukhus. Förslaget från arbetsgruppen har sedan varit uppe för dialog i Länssjukhusets samverkansgrupp. Under hösten påbördes arbetet med målen för Hallands sjukhus 2011 och i slutet på året beslutade ansvariga styrelser om vilka mål som ska gälla Det innebär att även sjukhusen i Varberg och Kungsbacka från och med 2011 har ett mål om tobaksfrihet. Med anledning av att fler verksamheter än Länssjukhuset i Halmstad berörs under 2011 har Länssjukhuset avvaktat med att fastställa riktlinjer och åtgärder under för att ge utrymme för en god process även vid sjukhusen i Varberg och Kungsbacka. Under har alltså Länssjukhuset genomfört en medveten process för att i dialog successivt nå det uppsatta målet. Mål 2: LiH:s miljöpåverkan från persontransporter, lustgas och skadliga kemikalier ska minska med 2% inom respektive område. Utsläpp av koldioxid från persontransporter har minskat med cirka 10 % på grund av att antalet flygresor har minskat. Lustgas kan inte redovisas eftersom statistiken inte är klar. 9 % av sjukhusets skadliga kemikalier har fasats ut. Ett antal aktiviteter för att minska koldioxidutsläppen har genomförts under året, bland annat Testresenärsprojektet där 35 medarbetare åkte buss till och från jobbet under en månad samt Cykla/Gå aktivitet där 84 medarbetare deltog genom att förlänga cykel/gå perioden efter sommaren. 38 medarbetare har gått Miljö för alla och 8 chefer och miljöombud har gått landstingets 1-dags grundutbildning i miljö. För mer detaljer, se bilagor Miljöredovisning och Miljöuppgifter. 3 (68)

4 2.2 NÖJDA ENGAGERADE INVÅNARE Mål 3: LiH ska ha en tillgänglighet inom ramen för landstingets vårdgaranti och maximalt 4 timmars handläggningstid på akutmottagningen. Tillgänglighet Tillgängligheten på Länssjukhuset sedan sättet att mäta för Kömilrden förändrades, framgår av diagram 1 och 2 nedan apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 ÖVRIGA KIR ÖNH NEUR/MED KK ORT HUD ÖGON Diagram 1. Antal som väntat på nybesök > 90 dagar (SKL:s def) ( inklusive patientvald väntan) apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 ÖVRIGA KIR ÖGON URO ORT ÖNH Diagram 2. Antal som väntat på behandling > 90 dagar (SKL:s def) ( inklusive patientvald väntan) Mätningen avseende den första fjärdedelen av Kömilrden gjordes för perioden nuari-mars enligt samma kriterier som Halland hamnade då i topp avseende behandling och bland topp 3 avseende nybesök! Länssjukhusets siffror för dessa månader blev 97% för båda områdena. Från och med april inkluderas även patienter med självvald väntan som väntat mer än 90 dagar. Detta ökade antal väntande > 90 dagar till nybesök till nivån 200 och till behandling till nivån st. Tillgängligheten låg fram till 4 (68)

5 semesterperiodens börn på 92-94%. Under semesterperioden försämrades tillgängligheten på grund av kapacitetsskäl hos såväl sjukhuset som de alternativa vårdgivarna. På nybesökssidan berodde detta även specifikt på pensionering av två neurologer samt en allmän lägesförsämring inom kirurgi. En ny neurolog börde 1 september och under slutet av har läget kraftigt förbättrats till drygt 96%. Genomsnittet under mätperioden för Kömilrden blev 94%. På behandlingssidan blev försämringen kraftigare under semesterperioden, eftersom den även förstärktes av en särskild problematik kring skumbehandling av åderbråck. Åderbråcksproblematiken berodde på att Länssjukhuset är relativt ensamt om en ny och mycket mer skonsam metod, vilken drar till sig intresse från ett stort antal patienter. Problemet har dock avhjälpts successivt under hösten genom extrainsatser samt översyn av indikationsgränserna (gemensamt i Södra regionen). Vid årets slut hade tillgängligheten till behandling förbättrats till drygt 98% och genomsnittet för höstens Kömilrdsmätning blev 92,5%. Detta bidrog kraftfullt till att Halland blev bästa landsting när Kömilrden fördelas i börn på 2011 och tilldelades närmare 97 mnkr. Att jämföra med befolkningsandelen som skulle motsvarat mnkr. De goda tillgänglighetsresultaten har möjliggjorts av goda interna planeringsrutiner, noggranna genomgångar av patienter med självvald väntan samt fortsatt stort användande av vårdgarantiservice framförallt inom ögon som till och med har en ökning mot föregående år, se diagram 3 nedan. Under andra halvåret har dock skett en minskning med ca 100 patienter i månaden. Minskningar på helår har skett inom urologi och framförallt ortopedi, där takten sedan april varit låg Övrigt Hud Kirurgi Medicin Urologi Ortopedi Ögon Diagram 3. Antal vårdgarantisedlar per specialitet Ca 70% utgörs av mottagningsbesök och vårdgarantisedlar till behandling har i stort sett bara utfärdats inom ögon (merparten) och ortopedi. Till mottagningsbesök har vårdgarantin använts även inom hud och neurologi. 5 (68)

6 Dessutom har dagkirurgiska operationer i Falkenberg återupptagits av Länssjukhusets ortopedklinik sedan mitten på mars, eftersom behovet har funnits och kapaciteten ännu inte kunnat fyllas från Sjukhuset i Varberg. Det fortsatt stora användandet av vårdgarantiservice visar på att läkarbristen, främst inom ögon har bestått under hela året. Till börn på 2011 har dock läkare motsvarande 2 tjänster glädnde nog kunnat rekryterats! Kapacitetsproblemet på läkarsidan inom hud (två läkare har slutat) har kunnat lösas genom ökade insatser genom vårdgarantiservice Max 4 timmars handläggningstid på akuten Den genomsnittliga handläggningstiden på akuten (exkl jourläkarcentralen) har varit 2,7 timmar och 82,5% av alla patienter handläggs inom 4 timmar. Genomsnittlig väntetid för övriga patienter har varit 5,9 timmar. För en del av dessa patienter har det varit relevant med en längre väntetid på grund av till exempel observation. För ytterligare några patienter har den medicinska prioriteringen visat att det inte funnits behov av åtgärd inom 4 timmar, dvs patienterna hade egentligen inte behövt söka till en sjukhusakut. Mål 4: Vid LiH:s samtliga kliniker ska minst 90 % av patienterna vara nöjda med bemötandet och delaktigheten. Länssjukhuset har ingått i den nationella patientenkäten som drivits genom SKL och genomförts av Institutet för kvalitetsindikatorer, INDIKATOR. Begreppet delaktighet är utbytt och heter numera patientmedverkan. Resultaten redovisar en jämförelse mot riket och mot det egna landstinget och är uppdelade på sluten vård respektive öppen vård. % Patientenkät Länssjukhuset Bemötande och patientmedverkan Sluten vård Öppen vård Avseende resultaten mot riket och det egna landstinget svarar Länssjukhuset bra med något poängs skillnad upp eller ner. Målsättningen på 90% uppnås inte till fullo utan ett genomsnittligt resultat är 84% för bemötande och 81% för patientmedverkan. 6 (68)

7 2.3 GOD VÅRD Mål 5: LiH ska utveckla den medicinska kvaliteten genom att föl och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per specialitet. Avstämning vid årsskiftet gällande processindikatorer: VO 1: VO 1 följer 31 indikatorer varav tre är verksamhetsområdesövergripande. Subspecialiteterna Kardiologi, diabetes, AK-mottagning, hematologi har en vardera. Akutkliniken, Gastro, stroke, dialys, lung/allergi och sekretariatet har minst två indikatorer. Indikatorerna redovisas vid varje ledningsmöte och det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete på basen av befintliga indikatorer men för näärvarande också en revision av befintliga indikatorer. VO 2: Rehab har 4 indikatorer varav 2 medicinska, ögonkliniken har 1 och ÖNH 3 st. Inom övriga kliniker pågår en översyn och revision av indikatorer. VO 3: Varje specialitet har en processindikator som följs upp i ledningsgruppen varje månad. VO 4: Verksamhetsområdet har under följt 22 processindikatorer. Barn och Ungdomskliniken 15 indikatorer och Kvinnokliniken 7 indikatorer. VO 5: Varje specialitet har minst en indikator som redovisas i samband med områdets ledningsmöten. BFM: 2, Klinisk kemi: 6, Mikrobiologen: 1, Patologen: 5, MTA: 3, Röntgen norra Halland: 1, LME: 0 (verksamheten har ju inte varit i full drift under hela ) TOTALT: 16 processindikatorer. Graden av förbättring i utfallen är varierande. Mål 6: LiH:s patientsäkerhet ska förbättras genom ytterligare sänkning av de vårdrelaterade infektionerna och tryckskadorna till under 5 respektive 20 %. Prevalensmätning av VRI enligt SKLs modell 8 april visade att 9,3 % av patienterna vid Länssjukhuset hade en vårdrelaterad infektion vilket är en försämring jämfört med tidigare mätningar (november %). Höstens mätning visade en lägre siffra, 5,9 %. Slås mätningarna under året samman så finner man att 7,0% av patienterna drabbats av en vårdrelaterad infektion. I absoluta tal så rör det sig om ett fåtal fler eller färre individer mellan de olika mätningar vilket visar att prevalensmätning som metod är 7 (68)

8 tveksam som utvärdering av det preventiva vårdhygienarbetet vid Länssjukhuset. De senaste åren har diskuterats möjligheten att införa en metod för incidensmätning (vilket innebär att alla patienter under året kontinuerligt bedöms utifrån VRI-förekomst), vilket skulle ge en annan kvalitet av data och bättre underlag för det fortsatta arbetet med att bekämpa vårdrelaterade infektioner. SKL i samarbete med annat landsting har genomfört en pilotstudie avseende ett systemstöd för incidensmätning för att se på möjligheten av ett nationellt gemensamt system för incidensmätning och vi avvaktar resultatet av denna utvärdering. I samband med prevalensmätningen av VRI genomfördes också en nationell observationsstudie och mätning av följsamheten till vårdhygienrutinerna och resultaten visade att följsamheten i Halland generellt är låg. Vid tidigare egna mätningar har detta observerats avseende några av de ingående studieparametrarna, vilket varit bidragande skäl till att informationsmaterial i olika former tagits fram samt att utbildning i vårdhygien gjorts obligatorisk. Nya punktprevalensmätningar avseende trycksår hos inneliggande patienter på Länssjukhuset genomfördes 11 mars och 14 oktober. Trycksårsmätningen som genomfördes hösten 2008 visade att 25% av patienterna i sluten vård hade trycksår. Vid årets mätningar sjönk siffran till 19,9% samt 19,5%. Alltså en minskning med 5 %-enheter jämfört med tidigare mätning och en andel patienter med trycksår i nivå med mål 6. Övrigt Omorganisationen av Länssjukhuset som trädde i kraft vid årsskiftet 2009 innebar förändrade och förbättrade förutsättningar även för sjukhusets arbete med ständiga förbättringar och ökad patientsäkerhet. Styrgruppen Säker Vård fick ett utökat uppdrag vid halvårsskiftet 2009 och ersattes av Styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Under våren förändrades uppdraget för styrgruppen till att omfatta både Länssjukhuset och Sjukhuset i Varberg och sjukhusens chefläkare fick i uppdrag att ta fram en ny organisation för detta. Det finns därför sedan i april en för sjukhusen gemensam strategisk styrgrupp Styrgruppen för Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling ( SpoK). Under hösten har strukturen för arbetet med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet utvecklats så att det vid båda sjukhusen i Halland finns en Arbetsgrupp för Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling ( ApoK) som operativt ansvarar för de strategiska inriktningar och beslut som SPoK ansvarar för. Inom varje verksamhetsområde finns också ett utskott eller motsvarande som samverkar med APoK för genomförandet. Antalet avvikelser har fortsatt öka och under rapporterades 4098 avvikelser jämfört med 3500 för föregående år. Av dessa är 604 ännu inte kategoriserade vilket gör att man ännu inte kan dra säkra slutsatser om vilka kategorier som ökat mest. 8 (68)

9 Aktuella fokusområden under : På uppdrag av SPoK genomförs en inventering och samordning av rutiner inom patientsäkerhetsområdet. Syftet är att skapa gemensamma rutiner som gäller på båda sjukhusen. Prevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner har tidigare genomförts med olika metoder på de båda sjukhusen. Sedan maj används samma metod efter beslut i SPoK. Strategiskt beslut fattades i september om att alla patientvårdande enheter skall delta i följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner. Detta är en nödvändig förberedelse inför den satsning inom området som SKL just initierar. WHOs checklista i samband med operation är genomförd inom alla opererande specialiteter vid Länssjukhuset. Ny prevalensmätning av trycksår genomfördes 11 mars och 14 oktober.. Jämförande analys med mätning från 2008 visar en minskning av trycksårsförekomsten. Ny mätning planeras till vecka Under hösten 2009 initierades av Vårdhygien Halland tre pilotprojekt: att förebygga urinvägsinfektioner, förebygga postoperativa infektioner samt förebygga infektioner vid central venösa infarter i enlighet med de program som finns i SKL:s patientsäkerhetssatsning och som berör hygienområdet. Projekten har ännu ej sammanställts och redovisats. Utbildning för all vårdpersonal i vårdhygien har gjorts obligatorisk och tillhandahålls bland annat genom föreläsningar, praktiska övningar och självstudier i TILDA-systemet. Utbildning i strålhygien för all berörd personal genomförs i hela Landstinget. Täckningsgraden avseende utbildning är på Länssjukhuset över 80 % f.n. men med målet 100 % enligt landstingets strålskyddsorganisation. I TILDA finns för närvarande 5 interaktiva kurser i strålskydd. Anestesi- och intensivvårdskliniken fick 2009 i uppdrag att utveckla en bättre och mer täckande registreringar av centrala venösa infarter (CVK). Detta uppdrag har ännu inte rapporterats. Projektet breddinförande av aktiv återrapportering av givna blodprodukter till blodcentralens dataregister med hjälp av IT-stödet InterInfo är slutfört. Global Trigger Tool (GTT) är ett utvärderingsinstrument av vårdkvalitet som innebär att man systematiskt och regelbundet utvärderar ett antal slumpmässigt utvalda medicinska journaler. Under hösten 2009 utbildades ett antal personer vid Länssjukhuset. Under har vårdutvecklargruppen vid Länssjukhuset bört spåra vårdskador enligt GTT genom stickprovskontroller av ett antal journaler. Det krävs ytterligare ett antal rapporter innan några slutsatser kan dras avseende systematiska patientsäkerhetsrisker. 9 (68)

10 TILDA (interaktivt utbildningsprogram) har införs vid Länssjukhuset och utveckling av diverse kursmaterial pågår omfattande bland annat delar av utbildning inom brandskydd, VAS, medicintekniska produkter och inom området vårdhygien. Ett projekt för att implementera Rutin för smärtbehandling har påbörts och baslinjemätning pågår för att se hur frekvent man i sluten vård mäter graden av smärta hos patienterna enligt VAS-skalan. 2.4 STARK EKONOMI Mål 7: LiH:s ekonomiska resultat ska vara >= 0 genom att uppnå budgeterade prestationer och hålla en hög kostnadseffektivitet. ack ack Förändring Via vårdgar. Levererad Bu ack Diff mot bu 2009 Antal % service vård totalt Antal % Antal vårdtillfällen ,3% Antal vårddagar ,2% Medelvårdtid 4,6 4,5-0,1-3,0% Antal DRG-poäng ,6% ,5% Case mix index (CMI) 1,023 1,007-0,02-1,6% Antal dagkirurgipoäng ,2% ,0% Antal cytostatikapoäng ,4% ,4% Ytterfall ,8% ,2% Läkarbesök ,9% ,6% Sjukvårdande behandling ,9% ,0% Viktade vårdtjänster ,6% ,5% Tabell 1. Utförd vård Länssjukhusets egen produktion har ökat mot föregående år inom i stort sett alla områden. Undantaget är läkarbesök med en liten minskning samt ytterfall. Det sistnämnda är dock positivt och indikerar att kvaliteten i vårdprocesserna förbättrats. Tillsammans med insatser av andra vårdgivare via vårdgarantiservice har den totala prestationsbudgeten överskridits rejält. Den klart största ökningen ligger inom cytostatikaområdet. Inom slutenvården är det medicinkliniken som i huvudsak står för ökningen mot Ökningen innebär också att den temporära, nedåtgående trenden inom kliniken under delar av 2009 har brutits. Även kvinno- och urologklinikerna uppvisar tydliga ökningar mot föregående år. Under oktobernovember märktes en nedgång i det akuta inflödet av patienter inom medicin, kirurgi och ortopedi, men denna tendens bröts i december. Den relativt stora ökningen av antalet vårdtillfällen motverkas poängmässigt av ett något lägre CMI, vilket i huvudsak är relaterat till infektionskliniken samt att medicinska specialiteters andel av totalen har ökat. Opererande specialiteters (VO 3) CMI har också minskat något. Trots ökat antal vårdtillfällen har antalet vårddagar i stort sett kunnat hållas oförändrat, tack vare ytterligare trimmade vårdprocesser och medelvårdtid. Slutenvård som producerats av andra vårdgivare utgörs nästan helt och hållet av ortopedi. 10 (68)

11 Trenden med en ökande dagkirurgin har hållit i sig fortsatt. Ökningen mot 2009 ligger främst inom kirurgi samt att coronarangiografierna inte var prissatta förra året (136 poäng under ). Andra vårdgivare har i huvudsak levererat dagkirurgi inom ögon, men ett visst inslag av ortopedi finns också. Cytostatikapoängen har ökat mycket kraftigt, det gäller för samtliga berörda kliniker. Orsakerna är flera, till exempel.har antalet utförda behandlingar ökat med nästan 20%. Användningen av läkemedlet Velcade mot myelom har ökat markant och registrerades dessutom inte som prissatt cytostatikakod Detta faktum förklarar 530 poäng av ökningen samt närmare hälften av totala ökningen av antalet behandlingar. I övrigt har varje behandling fått ett alltmer avancerat innehåll. Antalet läkarbesök ligger på samma nivå som 2009 inom flertalet specialiteter. Inom ortopedi har det skett en ökning, medan kirurgi och KK uppvisar minskningar. Jämfört med budget är det främst ortopedi som visar en ökning. Antal nybesök har ökat med drygt och andelen (för hallänningar) uppgår nu till 26%. Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på att Paramedicin i Varberg och ljusbehandlingen i Falkenberg flyttats in under Länssjukhusets ansvar. Flertalet övriga specialiteter uppvisar dock också ökningar. Utvecklingen av vårdvolymer de senaste åren mätt som viktade vårdtjänster framgår av diagram 4 nedan. Det höga nivån som etablerades i slutet på 2009 har kunnat lyftas ytterligare något, bland annat beroende på att antal operationer utförda på centraloperation ökat (mätt som R12) från ca 9000 sommaren 2009 till ca ,0 108,0 106,0 104,0 102,0 Egen produktion Inkl Vårdgaranti 100,0 98,0 96,0 94, Månad Diagram 4. Viktade vårdtjänster (VVT) R Resultat Länssjukhuset visar ett resultat för på -14,7 mnkr, vilket ligger väl i linje med prognosen på -15 mnkr som lämnades efter november. Avvikelser och förändring mot 2009 framgår av tabell 2 nedan. Av sjukhusets totalresultat svarar VO 5, Medicinsk diagnostik, för +22,3 mnkr. 11 (68)

12 RESULTAT JAN-DEC UTFALL 2009 UTFALL Förändr % BU DIFF VS BU KOMMENTARER HSU-intäkter 1 580, ,2 6,9% 1 654,0 35,2 slutenvård -0,2 dagkir -4,6 cyto 6,7 fakt vårdgaranti 16,3 "Bonus" 17 Pat.avgifter 38,1 40,8 7,0% 43,0-2,3 VO 2-2,2 Övriga intäkter 210,6 385,8 83,2% 361,0 24,9 Tand 3,7 FoUU 2,9 BFM/Rtg totalt 8, MED 3,1 MTA 2,9 Lm-utb 2, Summa intäkter 1829,3 2115,8 15,7% 2058,0 57,8 Personalkostnader 1 024, ,6 14,6% 1 173,6-1,0 Exkl överförda verksamheter är ökningen 4,1%. Läkemedel 76,1 80,1 5,2% 74,5-5,6 Exkl Elaprase. MED -3,2 Lucentis -3,9 BFM -2,5 Rabatter 6 Övr material & varor 144,1 166,3 15,4% 142,8-23,5 ANE -5,4 Proteser -4 Med.tekn.hj.medel -13,5 (engångsnedskr -7,2) Tjänster & material 267,9 327,7 22,3% 313,4-14,4 Serviceavtal VO 5-8,3 Tvätt -3,3 VAS -2,5 Datalic. -2 Återbäring LaS 3 Avskrivningar 52,8 68,4 29,6% 69,3 0,9 Regionvård 213,9 221,0 3,3% 207,8-13,2 Gemensamt finansierad reg.vård -3 ORT -4,6 KIR -2,3 URO -1,5 Vårdgaranti 24,7 20,8-15,6% 3,2-17,7 ORT -5,3 ÖGON -11,6 Övr kontoklass 7 67,4 60,2-10,7% 62,6 2,4 FoUU 2,7 Finanskostn 9,8 11,2 14,6% 10,9-0, Summa kostnader 1881,6 2130,4 13,2% 2058,0-72,4 Exklusive överförd verksamhet 1881, ,3 3,9% RESULTAT -52,3-14,7 0,0-14,7 Tabell 2. Ekonomiskt utfall Jämförelsen med 2009 är svår, eftersom en stor mängd verksamheter överfördes från Sjukhuset i Varberg (Röntgen, Paramedicin, MTA, FoUU och stabsavdelningen) och Närsjukvården (Röntgen Kungsbacka och FoUU) 1/1. Intäkterna har ökat kraftigt framförallt beroende på överförda verksamheter (ligger i huvudsak inom övriga intäkter), men även på en ökad produktion av prestationsersatt vård. Båda dessa poster uppvisar också en kraftig positiv avvikelse mot budget. Avvikelseanalysen avseende HSU-intäkterna är lite svår, eftersom det varit något slumpmässigt vilka volymer som hamnat över brytpunkterna och därmed ersatts med 25, 50 eller 100%. Ca hälften av avvikelsen mot budget, 17 mnkr, utgörs av en extra utbetalning från landstingsstyrelsen för de goda tillgänglighetsresultaten. Budgetavvikelsen inom övriga intäkter har till stor del uppstått inom röntgenverksamheten framförallt på kliniken i Varberg (inkluderande Falkenberg och Kungsbacka). Kostnadssidan uppvisar en ökning på 3,9% mot 2009 om justering görs för överförda verksamheter. Det är ungefär i nivå med ökningen av egen produktion. Dock har kostnader minskat inom två områden. Det ena är vårdgaranti, där ortopedkliniken framförallt från april kunnat utföra betydligt mer av vårdbehoven i egen regi. Det andra är övriga kostnader, där skillnaden mot 2009 ligger i att inhyrda röntgenläkare i stort sett upphört. Avskrivningar, finansiella kostnader och personalkostnader ligger i stort sett i linje med budget. De sistnämnda har ökat med 4,1% för jämförbara enheter. Genomsnittslönen har ökat med 3,4%, varav lönerevisionen svarat för 2,2%. Totala lönekostnader har ökat med 3,7%, vilket innebär att antalet anställda eller arbetade timmar ökat 0,3% för jämförbara enheter, De största avvikelserna mot budget återfinns inom övriga material och varor, vårdgaranti, tjänster och material samt regionvård (för detaljer, se tabell 2). Tillsammans svarar dessa kontogrupper för ca - 69 av totalt drygt - 72 mnkr i budgetavvikelse Avvikelsen inom övriga material och varor är delvis 12 (68)

13 relaterad till produktionsökningen, men har blivit extra stor på grund av en engångsnedskrivning av gamla medicinsk-tekniska hjälpmedel på 7,2 mnkr. Länssjukhuset övertog ansvaret och ett ingående värde för dessa 1/1. Tidigare använda avskrivningstider har dock bedömts som för långa utifrån erfarenheterna, varför denna nedskrivning har gjorts. Vårdgarantikostnader har kommenterats ovan och budgetavvikelsen beror i huvudsak på brist på ögonläkare under hela året och att även många ortopedpatienter skickades under årets första månader. Ögonsjukvård har köpts för 13,7 mnkr, vilket är nästan 1 mnkr mer än Inom tjänster och material finns avvikelser inom flera olika kontogrupper, men största delen hänför sig till serviceavtal för teknisk utrustning. Merparten ligger inom VO 5. Sjukhusets direkta kostnader för VAS inklusive scanningcentral har sjunkit från knappt 5 mnkr 2009 till 3,3 mnkr. Dessa kostnader är som tidigare obudgeterade och ligger till största delen inom tjänster och material. Inom denna kontoklass kan också nämnas, att återbäringen från landstingsservice blev 6 mnkr, dvs 3 mnkr högre än budget. Efter en nedgång 2009 har kostnaderna för regionvård stigit något och är tillbaka på 2008 års nivå. Avvikelsen mot budget är som synes i tabell 2 hänförbar till opererande specialiteter inom VO 3 samt gemensamt finansierad regionvård. Där blev budgeten blev för låg i samband med omfördelning mellan gemensamt och VO vid anpassning till VGR:s debiteringsmodell. Antalet utfärdade remisser uppgår till 3.432, vilket innebär en ökning med 1,5% mot föregående år. Inom kirurgi har ökningen varit stor, vilket visar sig i både en ökning i kostnad mot 2009 och avvikelse mot budget. Inom såväl barn- som internmedicin har antalet remisser minskat med drygt 10%, vilket avspeglar sig i låga kostnader. Budgetavvikelsen för läkemedel slutade på bara -5,6 mnkr, efter en rabatt i december på drygt 12 mnkr. Detta var ca 6 mnkr mer än budgeterat. 2,7 mnkr är återhämtade från tidigare år samt förtida utbetalt för och är att betrakta som en engångspost. En korrekt årstakt för rabatterna bedöms till ca 9,5 mnkr. Att ökningstakten stannade vid 5,2% beror också på att kostnaderna för Elaprase tagits av landstinget centralt från och med. Justerat för dessa poster, skulle ökningstakten för läkemedel varit runt 15%. Antalet makulabehandlingar med Lucentis har ökat och kostnaderna med 44%. Medicinklinikens totala ökning är 17%, främst relaterat till de dyra läkemedlen Tysabri (mot MS) och Velcade (mot myelom). Även Herceptin (mot bröstcancer) har ökat kraftigt, ca 90%. Totalt svara dessa fyra läkemedel för en ökning på 6,7 mnkr mot Utbetalda tjänster eller arbetade timmar för jämförbara enheter har inte kunnat föls under slutet av året, men en uppskattning är att arbetsproduktiviteten mätt som VVT per utbetalda tjänster eller arbetade timmar har ökat med drygt 3% jämfört med Uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans Länssjukhusets åtgärder för ekonomi i balans under 2009 fortsätter att ge effekt. För att komma hela vägen ner till ett 0-resultat beslutades även en 13 (68)

14 åtgärdsplan på ca 30 mnkr för. För helåret har effekter av denna nya åtgärdsplan om 25,9 mnkr uppnåtts. De största delarna är ökad egen produktion och minskad vårdgaranti VO 3 11 mnkr, omställning MOT till PKT 5 mnkr, stafettläkare ersatts av egna anställda på BFM 4,5 mnkr samt förbättrat avtal med landstingsservice 3,5 mnkr. Investeringar Fölnde investeringar har bokförts under : Digitalisering mammografi Digitalisering käk-/ansiktsröntgen C-bågar Datorer ny- och reinvestering Reinvestering röntgen Kba Uppgradering 2 st ultraljudsapparater BFM Ombyggnad norra klockhuset Skopistaplar Sängar,sängbord,madrasser OCT-maskin ögon Vbg Disk- och spoldesinfektorer Ombyggnad provtagningsenhet klinisk kemi Hsd Ombyggnad klinfys Utrustning/ombyggnad för hjälpmedelsenhet Reinvestering specialisttandvården Hsd Narkosapparater förlossningen Utrustning för vätskebaserad diagnostik vid gynekologisk cellprovskontroll Övrigt Summa Belopp 22,0 mnkr 4,3 mnkr 4,2 mnkr 3,2 mnkr 2,3 mnkr 2,2 mnkr 1,9 mnkr 1,7 mnkr 1,4 mnkr 0,8 mnkr 0,9 mnkr 0,6 mnkr 0,6 mnkr 0,5 mnkr 0,5 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 16,0 mnkr ,9 mnkr års budget är 76,9 mnkr och prognosen vid Uppföljning 2 var ca 75 mnkr. Att reinvestering PCI på 10 mnkr skulle hamna på 2011 var känt redan då. Orsak till avvikelsen mot prognos är främst att mammografiprojektet inte hann slutfaktureras, att ESWL-investeringen i sin helhet hamnar på 2011 liksom ultraljudsapparat KK och nytt, sammanslaget Obstetrix/Milou. 2.5 STOLTA OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Mål 8: LiH:s arbetsmiljö ska vara så god att samtliga kliniker minst ligger i den så kallade komfortzonen vid årets medarbetarenkät och att samtliga medarbetare har medarbetarsamtal. I medarbetarenkäten, som genomfördes i november, blev resultatet att ingen klinik låg sämre än i komfortzonen. Dessutom blev det dynamiska fokustalet 69, vilket är det bästa resultatet under någon mätning vid Länssjukhuset. 14 (68)

15 medarbetarsamtal för är ännu inte fastställt. För 2009 blev utfallet att 93% av medarbetarna haft medarbetarsamtal, det högsta någonsin vid Länssjukhuset! Övrigt Genomsnittligt antal anställda (tillsvidare och vikarier) i december (R12) är vilket är en ökning från 2009 då antalet var Detta beror på att ett antal verksamheter har tillkommit för Länssjukhuset. Stabsavdelningen är nu gemensam för Varberg och Halmstad och ligger organisatoriskt på Länssjukhuset. Den sammanslagna FoUU-verksamheten för Halland är också placerad under Länssjukhuset. Det nybildade Medicinsk diagnostik Halland har inneburit att röntgenverksamheten i Varberg och Kungsbacka, samt Medicinsk teknik vid sjukhuset i Varberg samordnats inom Länssjukhuset. Den paramedicinska verksamheten i Varberg har samordnats med Rehabiliteringskliniken i Halmstad. Kliniken för bild- och funktionsmedicin i Halmstad har lyckats ersätta stafettläkare med ordinarie anställda läkare, vilket också påverkar antalet anställda. Dessa organisatoriska ändringar motsvarar förändringen av antalet anställda. Sjukfrånvaron har minskat och hamnade på 4,0% jämfört med 4,5% Det är den långa sjukskrivningen från dag 90 som har minskat. Detta resultat är positivt, då vi arbetat aktivt med rehabilitering för att få våra långtidssjukskrivna åter i arbete. Korttidssjukskrivningen har gått upp marginellt. Det är värt att notera att en högre sjukfrånvaro kan ses i yrkesgrupperna för undersköterskor och läkarsekreterare. När medarbetarenkätresultatet är analyserat bör detta undersökas. Andelen heltidsanställda har ökat till 71,2 % på sjukhuset, motsvarande siffra förra året låg på 69,2%. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något till 92,3 %. När det gäller dessa uppgifter för sjukhuset totalt kan det vara viktigt att notera att motsvarande siffror för undersköterskegruppen ligger på 49% (heltid) och 86,2% (genomsnittlig sysselsättningsgrad). Genomsnittsåldern för Länssjukhusets tillsvidareanställda personal ligger på 46,7 år (31,2 årför visstidsanställda). Länssjukhuset är en attraktiv arbetsplats med en god personaltillgång. Konkurrensen kring de högst kvalificerade yrkeskategorierna är stor, vilket gör rekryteringsuppdraget svårare. De svårrekryterade grupperna är fortsatt subspecialiserade läkare samt vissa specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor. Rekryteringssvårigheten för subspecialiserade läkare kan innebära att sjukhuset får utbilda befintliga läkare i större omfattning istället för att rekrytera färdiga subspecialister. Som nämnts i avsnitt 2.4, ökade genomsnittlönen vid Länssjukhuset med 3,4% (2009, 4,8%), varav lönerevisionen svarade för 2,2%. De yrkeskategorier med störst ökning är barnmorskor natt, högre 15 (68)

16 administratörer och chefsgruppen på avdelnings- och verksamhetsområdesnivå. Landstingets övergripande arbete med lönekartläggning har gett resultat som för sjukhuset i Halmstad innebär en kvinnosatsning i överläkargruppen i löneöversynen. Under har arbetet fortsatt med att implementera likabehandlingsplanen för samtliga medarbetare. Ett landstingsgemensamt arbetsmaterial för chefer som stöd i likabehandlingsarbetet har utarbetats. Respektive arbetsplatser har också fortsatt det värdegrundsarbete som pågår i Landstinget Halland. Under året har en utomeuropeisk läkare fått möjlighet att genomföra sex månaders provtjänstgöring i enlighet med Socialstyrelsens beslut, inom ortopedi, med ersättning från Landstinget. Flera unga läkare med utbildning inom EU (svensk legitimation) har fått anställning på Länssjukhuset. Parallellt med arbetet har vi som arbetsgivare hjälpt till med undervisning i svenska språket. Två läkare med utomeuropeisk utbildning och erfarenhet har uttagits till 2011 års AT-tjänstgöring. Dessutom har ett flertal med denna utbildning fått möjlighet att vikariera som förberedelse inför AT. Flera unga läkare med utomeuropeisk utbildning har fått planerad auskultation på flera olika kliniker inför Thule-provet. 16 (68)

17 3. UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEUPPDRAG HSU I hälso- och sjukvårdsuppdrag för driftstyrelserna finns ett antal uppdrag utifrån samordning och förbättringsområden. Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland har utifrån uppdragen beslutat om en tid- och handlingsplan för utförandet. I planen har uppdragen delats upp i utredningsuppdrag och genomförandeuppdrag. En statusrapport angående uppdragen lämnades från styrelsen till landstingsstyrelsen i maj. När det gäller utredningsuppdragen återrapporterade styrelsen till landstingsstyrelsen i oktober att samtliga utredningsuppdrag var slutförda förutom två där arbetet har fortsatt under hösten. Här nedan ges en kortfattad rapport angående genomförandeuppdragen. Vårdrelaterade skador Status: Se beskrivning under avsnitt 2.3 God vård. Utveckling av likvärdig palliativ vård Status: Uppdraget innebar för styrelsen för Länssjukhuset att avveckla det tidigare mobilt onkologiska team, MOT, och utveckla ett palliativt konsultteam, PKT. Uppdraget är genomfört och uppföljning visar att insatser nu sker till fler palliativa patientgrupper utöver cancersjuka, främst hjärt- och kärlsjuka. Arbetet sker utifrån ett konsultativt förhållningssätt med ett förtydligande om att närsjukvården har patientansvaret för patienter som vårdas i hemmet. Kostnaden för verksamheten har reducerats med 5 mnkr. Öppnare vårdformer Status: Nya läkemedel och behandlingsmetoder introduceras och skapar möjlighet att bedriva behandlingar inom den öppna vården. Inom gynekologin och kirurgin har ingrepp såsom konisering och enklare åderbråcksbehandling förflyttats från operation till mottagning. Inom kirurgin har galloperationer flyttats från inneliggande till dagkirurgi. Inom öron- näsa- och halskliniken innebär den nya radiofrekvenskirurgin att endast den överskjutande delen av halsmandeln behöver tas bort på barn upp till 12 år. Detta möjliggör att patienten kan gå hem samma dag. För Länssjukhusets möjlighet till att bedriva fler öppna vårdformer återstår logistiska förändringar av flödet för dagkirurgi. Nuvarande flöde igenom operation och uppvakningsavdelning medger inte fler patienter. Införande av vätskebaserad diagnostik vid (gynekologisk) cellprovskontroll Status: Uppdraget att införa vätskebaserad diagnostik vid cellprovskontroll har genomförts. Den vätskebaserade diagnostiken ger en ökad kvalitet i kontollerna med bland annat bättre möjlighet till att spåra olika virusstammar. 17 (68)

18 Rehabilitering och paramedicinsk verksamhet Status: Rehabiliteringskliniken inom verksamhetsområde 2 har nu en gemensam organisation för både verksamheterna i Varberg och på Länssjukhuset. Ljusbehandling i Falkenberg Status: Uppdraget att förändra organistaionen för ljusbehandlingen i Falkenberg är genomfört och hudkliniken inom verksamhetsområde 2 bedriver numera verksamheten i Falkenberg. Verksamhetsinnehållet är renodlat för ljusbehandling med syfte att erbjuda god service och tillgänglighet åt framförallt psoriasispatienter med en hög besöksfrekvens. Organisation för service av medicintekniska behandlingshjälpmedel Status: Uppdraget att överta totalansvaret för verksamhet och organisation av vissa medicintekniska behandlingshjälpmedel vid årsskiftet 2009/ är genomfört. Medicinsk teknik Halland inom verksamhetsområde 5 ansvarar för detta. Screening av pulsåderbråck Status: Uppdraget att införa ultraljudsscreening av pulsåderbråck i buken hos män är genomfört. Det innebär att alla män som under året fyller 65 år erbjuds en undersökning. Totalt i länet handlar det om ca 2000 män per år och undersökningarna erbjuds vid Hallands sjukhus i Halmstad, Varberg och Kungsbacka. 18 (68)

19 4. FRAMTIDEN Förändrade vårdbehov Vårdbehoven bedöms förändras främst på grund av en växande andel av äldre, bland annat på grund av att dödligheten minskar i alla åldrar men framförallt i hjärt- och kärlsjukdomar. Inom hjärtsjukvården har man gjort stora framsteg inom bland annat behandling av hjärtinfarkt och hjärtsvikt och behandlingsmöjligheterna för olika former av arytmier har ökat. Detta innebär dock att antalet hallänningar med behov av implanterbara defibrillatorer (ICD) samt behov av hjärtflimmerbehandling med så kallad ablation kommer att öka för att vi ska möta behovet i befolkningen och föl de nationella riktlinjerna. Inom ortopedin ser vi ett fortsatt behov med ständigt ökat remissinflöde för såväl nybesök som behandling av olika tillstånd i rörelseapparaten. Detta betingas bland annat av en högre andel äldre människor med osteoporos och frakturer, delvis beroende på ökad aktivitet hos äldre och även förbättrade rekonstruktionsmöjligheter vid led- och skelettsjukdomar. Inom cancersjukvården ser vi en stigande prevalens i befolkningen och det beror delvis på en viss fortsatt ökning av incidens i de stora tumörsjukdomarna, men också en förbättrad överlevnad efter cancer, där man i många fall kan ha behov av upprepad och långvarig behandling/palliation, då det finns alltmer effektiva behandlingar som ger en bromsande effekt. Inom cancersjukvården ses alltfler specialdesignade biologiska läkemedel med minskat antal biverkningar, större specifik effekt, men också med närmast dramatiskt ökade kostnader vid varje specifik behandling. För att uppnå en hög kvalitet och likvärdig vård inom cancersjukvården kommer en koncentration och samordning att till stor del behöva ske, såväl internt i Halland som i samarbete med de närliggande sjukvårdsregionerna. Inom olika specifika sjukdomstillstånd som ögonsjukdomar, hudsjukdomar, reumatologi med flera områden, utvecklas ständigt nya läkemedelsterapier med bättre och mer specifik effekt, men också till en större kostnad. Inom de kirurgiska disciplinerna ser vi en fortsatt tillämpning och ökad användning av robotkirurgin där man påvisar allt större patientfördelar där de kirurgiska ingreppen kan göras alltmer skonsamma. Genom olika minimalinvasiva kirurgiska metoder kan också alltmer kirurgi göras i öppna vårdformer och det sker en ständig förskjutning från slutenvård till dagvård/dagkirurgi till öppenvård och överflyttning från öppen specialistsjukvård till närsjukvård. Samtidigt sker en utveckling som gör att den högspecialiserade vården, främst vid universitetssjukhusen, utvecklas och att olika allvarliga eller ovanliga sjukdomstillstånd kan behandlas alltmer framgångsrikt men också med en betydande kostnadsökning, såväl i det enskilda fallet som för sjukvården generellt. 19 (68)

20 Ett betydande problem och hot mot den specialiserade vården inom bland annat cancer, transplantation och intensivvårdsverksamheter samt även mer generellt i sjukhusmiljö, är spridningen av alltmer resistenta bakteriestammar även i Sverige och i Halland. Årliga utbrott och spridning av multiresistenta bakterier i sjukhusmiljö ökar trots att antalet med specifikt vårdrelaterade infektioner minskar vid sjukhusen. Trots ökade insatser inom vårdhygienområdet är resistensutvecklingen alarmerande och förutsättningarna i den fysiska vårdmiljön bekymmersamma, då spridning av bakteriestammar ofta sker i förtätade vårdmiljöer som på neonatalavdelningar, intensivvårdsavdelningar och vid överbeläggningar eller flerbäddsrum inom sjukhusens vårdmiljöer. Resurser och kompetensförsörjning Allt större andel av den specialiserade sjukvårdens resurser används för de allra svårast sjuka med komplicerade sjukdomstillstånd. En fortsatt ökning av kostnaderna för högspecialiserad vård inom främst onkologi, högspecialiserad barnsjukvård och avancerad transplantationskirurgi och kärlkirurgi krävs. Inom läkemedelsområdet betingas den fortsatta kostnadsökningen i det närmaste helt av tillkomsten av olika specialistpreparat som endast används i den specialiserade vården. Kostnaderna för basläkemedel bedöms fortsatt närmast kunna minska, men inte i samma takt som kostnadsökningen sker av specialistläkemedlen. Ökade krav på goda medicinska resultat och tillämpningen av alltmer avancerade metoder inom kirurgi och ortopedi innebär också en kraftig kostnadsökning avseende material, exempelvis implantat. Denna kraftiga materialkostnadsökning ses i stort sett endast inom den specialiserade vården. Alltmer användning av avancerad och funktionell diagnostik inom bland annat radiologi, nuklearmedicin och laboratoriemedicin ses, med ökade kostnader men också som en viktig del i allt bättre medicinska resultat. Kostnadsökningen ses främst inom den specialiserade diagnostiken. Sjukhusens vårdmiljöer är inte fullt ut anpassade efter det ökade mikrobiologiska resistensmönstret, och inte heller för införandet av alltmer avancerade behandlingsmetoder där patienter som vårdas på sjukhus vanligen är mycket svårt sjuka och i behov av omfattande såväl omvårdnadsinsatser som medicinska insatser. Vårdtiderna blir allt kortare och de vårdinsatser som ges sker alltmer under såväl helger som nätter och är en del i en utveckling av en avancerad akutsjukvård där de medicinska resultaten ständigt förbättras. Detta kräver att de fysiska förutsättningarna med moderna och ändamålsenliga lokaler och en avsevärt ökad andel möjligheter till enkelrum och isolering, bland annat inom intensivvården, är helt nödvändig. Det krävs också en allt högre och mer specifik kompetens hos vårdpersonal och läkare för att kunna tillgodose de specificerade vårdbehov som finns inom sjukhusens olika discipliner. Bristen på subspecialiserade kompetenser är betydande och är ofta den begränsande faktorn för i vilken takt man kan utveckla den specialiserade vården. Bristen på subspecialiserade kompetenser inom vissa områden, såväl 20 (68)

21 kirurgiska som medicinska, finns såväl i Halland som vid universitetssjukhusen. För att kunna fortsätta utveckla den specialiserade vården krävs en ständig effektivisering med en produktivitetsökning och effektivare vårdflöden. Detta kan åstadkommas bland annat genom noggrann produktionsplanering, uppföljning och fortsatt utveckling av IT-stöden i vården så att de specifika kompetenser som behövs för att kunna tillgodose vårdbehoven används på bästa möjliga sätt och med största möjliga kostnadseffektivitet. I Halland bedöms det finnas mycket goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av den specialiserade vården, såväl i slutenvården vid sjukhusen som i den specialiserade öppna vården i nära samarbete och övergång till närsjukvården inom Vårdval Halland. Ett allt närmare samarbete mellan landstingets specialistsjukvård i egen regi och genom avtal med privata vårdgivare i Halland eller dess närhet har visat sig framgångsrikt för bland annat tillgänglighet som service till befolkningen. Genom intensifierat samarbete och samordning och delvis koncentration av den specialiserade sjukvården i Halland bedöms kvalitetsresultat, kostnadseffektivitet och kompetensförsörjningen förbättras. I samband med regionbildningen 2011 och den ökade samordningen mellan sjukhusen finns det också en stor möjlighet att utveckla även forskning, utveckling och utbildning i Halland och att sjukvården i Halland även framöver kan ha en ledande position i Sverige och utveckla nya vårdformer och system som blir en förebild för andra. De tre driftnämnderna för den somatiska specialiserade vården i Halland kommer i enlighet med HSU 2011 att återkomma under våren till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen med ett förslag till en strategisk utvecklingsplan för Hallands sjukhus fr o m 2012 och fem år framåt. I denna plan, som även kommer att omfatta en plan för ekonomi i balans, kommer de framtida förutsättningarna för den somatiska specialistsjukvården i egen regi att belysas. Ovanstående preliminära uppföljning lämnas till regionkontoret enligt anvisningar. Uppföljningen fastställes vid driftnämndens sammanträde Halmstad den 26 nuari 2011 Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef 21 (68)

22 LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Budget Verksamhetsstatistik 2009 Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng egen prod via Vårdgarantiservice DRG-poäng Totalt varav hallänningar Dagkir egen prod via Vårdgarantiservice Dagkir-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl dagkir, cytostatika via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Dagkirurgi varav hallänningar Cytostatika varav hallänningar (68)

23 LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Länssjukhuset Halmstad 2A. Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagsjukvård Budget Avvikelse Internmed. (inkl gastroenterolog Budget 2011 Övriga invärtes specialiteter 1) därav allergologi Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) 0 Rehab vård Övrigt 3) 0 S:a spec. somatisk vård Fotnoter, obs gäller även nedanstående tabeller 1) Här redovisas endokrinologi, hjärtsjukvård, njurmedicin (inkl. dialys), lungmedicin, allergologi, reumatologi samt yrkesmedicin om det inte ingår i annan specialitet/annat område. 2) Här redovisas klinikgemensamma mottagningar/avdelningar och där fördelning är omöjlig. 3) Här redovisas intagningsavdelning, intensivvård (se def), allmän vård, akutmottagning, lättvård samt smärtlindring 23 (68)