UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2009 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Transkript

1 Datum Ärende 8, Diarienummer SLiH Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn UPPFÖLJNING 1 JAN-APR 2009 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare Uppföljning av utredningsuppdrag enligt HSU Bilagor Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga Vårdkvalitet Bilaga Tillgänglighet Bilaga Kompletterande sifferuppgifter enligt ordinarie månadsrapport

2 1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS Den 1/ infördes den nya organisationen med verksamhetsområden på Länssjukhuset. Arbetet med att etablera nya ledningsfunktioner och arbetssätt har varit intensivt under årets första månader, i syfte att kunna öka Länssjukhusets uppfyllelse av uppsatta mål. Det sjukhusövergripande arbetet har främst varit inriktat på två av fem övergripande målområden, i form av ökad tillgänlighet och en ekonomi i balans. I nära samverkan med landstingets övriga verksamheter har ett framgångsrikt arbete bedrivits med att förbättra tillgängligheten. Antal patienter som väntat mer än 90 dagar på mottagningsbesök respektive behandling har kraftigt minskat, till ca 1100 respektive 100 st. Detta trots att vid förnyad genomgång av väntelistorna ca 375 patienter flyttats från kategorin patientens val till den den ordinarie planeringslistan. Aktiv hänvisning till vårdgarantiservice har ökat dramatiskt, vilket är en viktig orsak till den förbättrade tillgängligheten. En annan förklaring är arbetet med att bättre utnyttja de samlade operationsresurserna på sjukhuset, vilket lett till en rejäl produktionsökning jämfört med 2008 av slutenvårdskirurgin inom opererande specialiteter. Kvarstående problem finns i allt väsentligt inom ögonverksamhetens öppenvård och tillgänlighet till nybesök, där fortfarande en stor mängd patienter väntat mer än 90 dagar. Upphandling av inhyrd läkarkapacitet, intensifierad rekrytering samt ytterligare hänvisning och samarbete med andra vårdgivare via vårdgaranti-service är några av de åtgärder som pågår. Vår bedömning är att Länssjukhuset till november har uppnått minst 90% tillgänlighet inom 90 dagar för såväl nybesök som behandling, förutom avseende nybesök till ögon. För att klara även detta mål inom ögonsjukvården är vår bedömning att det behövs en kompletterande öppenvårdskapacitet av ögonsjukvård för att möta de ökade behoven. Länssjukhuset har under början av 2009 ökat insatserna för att uppnå en ekonomi i balans och vidtagit kraftfulla åtgärder för att bromsa den tidigare alltför höga kostnadsökningstakten. Den sjukhusövergripande åtgärdplanen från december 2008 har brutits ned och preciserats per verksamhetsområde. Åtgärderna planeras och genomförs främst inom områdena produktion/ intäkter, personal samt allmänna omkostnader. Effekterna bedöms t.o.m. april vara minst 7,6 mnkr. Vissa planerade åtgärder bedöms dock inte kunna få tillräcklig avsedd effekt, varför ett arbete med en reviderad åtgärdsplan pågår sedan i mars för att kunna möjliggöra den planerade resultatförbättringen med 80 mnkr på helårsbasis fr.o.m Länssjukhuset visar t.o.m. april en avvikelse mot periodierad budget på -26,4 mnkr, men med en trend mot minskande avvikelse under mars och framförallt april. Kostnadsökningstakten mot föregående år har kommit ner från 8,5% (helår 2008) till 5,2%! Prognosen för helåret är ett resultat på - 65 mnkr. Inom övriga målområden kan främst noteras en tydlig förbättring avseende antal fallskador per 1000 vårddagar från 1,26 (helår 2008) till 0,33. Processindikatorer för patientsäkerhet och medicinsk kvalitet har setts över och etablerats inom alla 2 (45)

3 sjukhusets 32 specialiteter, totalt 65 st. Den nya organisationen och etableringen av vårdutvecklare inom alla verksamhets-områden har tydligt förbättrar möjligheterna till sjukhusgemensamt arbete med kvalitet och patientsäkerhet.rekrytering av saknade nyckelkompetenser pågår och några av dessa beräknas kunna vara slutförda under första halvåret. 3 (45)

4 2. UPPFÖLJNING AV MÅL KRING DET GENERELLA HSU-UPPDRAGET 2.1 GOD HÄLSA Mål 1: LiH ska bedriva en hälsofrämjande sjukvård genom att uppfylla gällande kriterier för nätverket hälsofrämjande sjukvård Kriterierna för nätverket hälsofrämjande sjukvård är: en uttalad avsikt att utveckla sin organisation mot en hälsofrämjande hälsooch sjukvård. anmälan av minst tre projekt vars avsikt är att skapa hälsovinst för patienter, medarbetare samt för befolkningen i sitt upptagningsområde en årsavgift vars storlek beslutas av presidiet och beror på sjukvårdsorganisationens storlek. Beträffande måluppfyllandet efter årets fyra första månader kan följande noteras: * avsikten att utveckla Länssjukhuset mot en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är tydligt uttalad av såväl driftstyrelse som sjukhusledning * följande tre projekt har anmälts: 1. rökstopp inför operation (patienter) - påbörjas i september/oktober 2. kommunicera livsstilens betydelse för hälsan (befolkningen) - tas upp i samtal med patienterna 3. kompetensutveckling inom hälsofrämjande områden (medarbetare) - följande utbildningsinsatser har genomförts: - AT-läkare utbildas numera i innebörden av mer hälsofrämjande sjukvård - 70 medarbetare har deltagit i föreläsningar om basfakta om levnadsvanor - 26 medarbetare har deltagit i kurs i motiverande samtal - 70 medarbetare deltog i föreläsningen Stress den nya ohälsan * årsavgiften betalas av landstinget centralt (ca 80 tkr). Mål 2: LiH:s miljöpåverkan ska minska med minst 2% koldioxid från persontransporter, 5% lustgas och 5% skadliga kemikalier De exakta siffrorna följs endast helårsvis, varför någon detaljerad jämförelse inte görs i delårsuppföljningarna. Inom transportområdet har sjukhuset startat ett projekt med sju Hälsotrampare, projektet pågår mellan den 1 april till den 31 oktober. Hälsotramparna har tidigare kört bil till och från arbetet. I projektet förbinder de sig att cykla minst 80 % av resorna. Under den första månaden har deltagarna minskat koldioxidutsläppen med 325 kg vilket motsvarar koldioxidutsläppen från drygt tre flygresor till Stockholm. Beräkningar visar att lustgasförbrukningen har minskat, men det är förtidigt att ange någon tillförlitlig uppgift på minskat antal kg. Enheterna arbetar med målet att minska farliga kemikalier. 4 (45)

5 2 % av medarbetarna har gått utbildningen Miljö för alla under våren. Totalt har 23 % gått utbildningen och målet har varit på 25 %. 2.2 NÖJDA ENGAGERADE INVÅNARE Mål 3: LiH:s tillgänglighet ska förbättras genom att klara landstingets vårdgaranti och max 4 timmars handläggningstid på akuten Tillgänglighet Tillgängligheten på Länssjukhuset har utvecklats mycket positivt under årets fyra första månader, se diagram 1 och 2 nedan Serie okt-07 nov-07 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 Diagram 1. Antal som väntat på nybesök > 90 dagar (SKL:s def) (siffror före mar-09 är justerade med Hud i Vbg, 177 st) Serie okt-07 nov-07 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 Diagram 2. Antal som väntat på behandling > 90 dagar (SKL:s def) Det skall noteras att från februari till mars 2009 har närmare 200 (nybesök) respektive 175 (behandling) patienter flyttats från Patientens val efter genomgång av väntelistorna. 5 (45)

6 Den återstående problematiken avseende tillgänglighet till nybesök är i det närmaste helt koncentrerad till ögon, som står för närmare 800 av de ca 1100 patienter som väntat mer än 90 dagar. Till Hud i Varberg, som LiH nyligen övertagit ansvaret för, har 173 patienter väntat mer än 90 dagar. Antal väntande till Behandling > 90 dagar har successivt minskat inom urologi, ortopedi och ögon. Per den 30/4 står istället ÖNH (efter överflyttning av ett stort antal patienter från Patientens val) för den största delen, eller ca 50 av de 102. Problemen inom ögon har flera orsaker. Klinikens egen kapacitet har minskat sedan två överläkare slutade under 2007, inhyrda ögonkirurger har inte kunnat användas sedan november 2008 och tillströmning av patienter har ökat kraftigt (bl.a. inom makulaområdet). Åtgärder för att komma tillrätta med situationen är intensifierade rekryteringsförsök, upphandling av resurser för inhyrning samt en mycket kraftigt ökad användning av andra vårdgivare via vårdgarantiservice (främst Ögoncentrum i Varberg). För att komma tillrätta med problemen på Hud i Varberg görs en omprioritering av läkarresurser mellan Halmstad och Varberg. Satstningen på att erbjuda patienterna vård via andra vårdgivare är generellt en nyckelfaktor för den förbättrade tillgängligheten, liksom den ökade produktionen inom opererande specialiteter. Det strukturerade tillgänglighets-arbetet som Länssjukhuset bedrivit sedan årsskiftet (i linje med landstingets generella satsning) har också varit av stor betydelse. Ökningen av antal utfärdade vårdgarantisedlar framgår av diagram 3 nedan Övrigt Kirurgi Medicin Urologi Ortopedi Ögon Diagram 3. Antal vårdgarantisedlar per specialitet jan-apr Som framgår av diagrammet är satsningen 2009 allra största på ögon (60% av totalen), men även inom ortopedi (främst behandling) och urologi (främst mottagning) har många patienter skickats. För 2009 avser 60% av vårdgarantisedlarna mottagningsbesök. Antalet inkommande remisser är ännu inte fullt ut kvalitetssäkrat. Arbete pågår med att remissfomuläret i VAS skall (kunna) användas på rätt sätt. Befintliga siffror indikerar dock ett fortsatt högt remissinflöde. 6 (45)

7 Produktion Kommenteras under Mål 7, avsnitt 2.4. Max 4 timmars handläggningstid på akuten Den genomsnittliga handläggningstiden på akuten har under mätperioden jan-mar uppgått till ca 3 timmar % av alla patienter handläggs inom 4 timmar. Mål 4: Minst 90% av LiH:s patienter ska vara nöjda med bemötande och delaktighet I avvaktan på en nationell patientenkät har Länssjukhuset ännu inte påbörjat någon mätning för GOD VÅRD Mål 5: LiH:s patientsäkerhet ska förbättras genom en sänkning av de vårdrelaterade infektionerna och antalet fallskador per 1000 vårddagar med 25% Avseende vårdrelaterade infektioner gjordes en mätning i april. Resultatet från denna blir klart först i början på juni. Antal fallskador för årets första fyra månader uppgår till 0,33 per 1000 vårddagar. Detta är en minskning med över 70% jämfört med utfall för helåret 2008 och en mycket positiv indikation! Efter att fallpreventionsprojektet Steget före genomfördes på en medicinavdelning 2008, har flera avdelningar på sjukhuset infört en ännu mer aktiv preventionsmodell. Detta verkar ha fått genomslag under årets fyra första månader. Mål 6: Samtliga verksamhetsområden vid LiH ska följa minst en relevant processindikator per specialitet för att utveckla den medicinska kvaliteten Under årets första månader har en översyn av processindikatorerna gjorts och 65 st är nu definierade (LiH har 32 specialiteter). Ungefär hälften av dessa följs i nuläget upp regelbundet. Målet är att resterande indikatorer ska börja mätas och följas upp inom de närmaste månaderna. Fortfarande saknas dock en bra gemensam teknisk lösning för såväl inrapportering som presentation och återrapportering. Denna fråga behandlas för närvarande på landstingsnivå och en landstingsgemensam lösning vore av stort värde. Övrigt Omorganisationen av Länssjukhuset som trädde i kraft vid årsskiftet innebär förändrade och förbättrade förutsättningar även för sjukhusets arbete med ständiga förbättringar och ökad patientsäkerhet. Som en konsekvens av omorganisationen har chefläkarens roll utvecklats till en tydligare chefläkarfunktion stöttad på sjukhusstabsnivå av såväl en biträdande som ställföreträdande chefläkare. En av sjukhusstabens utvecklare har också fått ett särskilt uppdrag gentemot den nya chefläkarfunktionen. 7 (45)

8 I alla de nya verksamhetsområdena finns dessutom en särskilda vårdutvecklare i stabsfunktion, vilka gemensamt bildar ett sjukhusövergripande nätverk för bland annat kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna. Styrgruppen Säker Vård kommer som en konsekvens av detta att reorganiseras för att bättre representera den nya organisationen och samtidigt byta namn till Styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Uppdraget för styrgruppen blir ännu tydligare, men också bredare än i tidigare organisation. Den nya styrgruppen skall vara etablerad till halvårsskiftet. Under årets första månader har den nuvarande styrgruppen arbetat vidare med flera projekt t.ex.; standardvårdplanen för fall har reviderats och en standardvårdplan för smärtbehandling är under framtagande, ny prevalensmätning av trycksår planeras, vårdhygienavdelningen har fått ett uppdrag att initiera mätningar av prevalens och följsamhet till vårdhygienrutiner i enlighet med de program som finns i SKL:s patientsäkerhetssatsning och som berör hygienområdet, anestesi- och intensivvårdskliniken fått i uppdrag att utveckla en bättre och mer täckande registreringar av centrala venösa infarter (CVK) som anläggs på sjukhusets patienter, ett pilotprojekt gällande aktiv återrapportering av givna blodprodukter till blodcentralens dataregister har startats, breddinförande av doseringsprogrammet och nationella kvalitetsregistret Auricula för en säkrare process kring behandling med blodförtunningspreparatet Waran planeras att ske i anslutning till införandet av läkemedelsmodulen i VAS. Ett av SKLs program rör läkemedelshantering i vårdens övergångar. Länssjukhusets apotekare har på uppdrag av styrgruppen säker vård tagit fram en modell för farmakologisk rådgivning för vissa patientgrupper som läggs in på Länssjukhuset. Modellen kommer att testas i ett pilotprojekt under Landstingets nya strålskyddsplan har satt fokus på behovet av strukturerad utbildning inom området för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med sådan utrustning. Under senaste 6 månader har en stor andel av de som kommer i kontakt med joniserande strålning genomgått basal- eller repetitionsutbildning. TILDA (interaktivt utbildningsprogram) har införs vid Länssjukhuset och utveckling av diverse kursmaterial pågår omfattande bland annat delar av utbildning inom brandskydd, VAS, medicintekniska produkter och inom området vårdhygien. 2.4 STARK EKONOMI Mål 7: LiH:s intäkter ska säkras genom att uppnå eller överträffa budgeterade vårdvolymer Länssjukhusets produktion hittills i år framgår av tabell 1 nedan. 8 (45)

9 ack ack Förändring Bu ack Diff mot bu Antal % 2009 Antal % Antal vårdtillfällen ,8% Antal vårddagar ,6% Medelvårdtid 4,9 4,8-0,2-3,4% Antal DRG-poäng ,0% ,4% Case mix index (CMI) 1,013 1,006-0,01-0,7% Antal dagkir-poäng ,7% ,2% Cytostatikabehandlingar ,6% ,0% Ytterfall ,4% ,7% Läkarbesök ,1% ,0% Sjukvårdande behandling ,6% ,3% Viktade vårdtjänster ,2% ,1% Tabell 1. Utförd vård jan-apr et i slutenvården är likt 2008, ett lägre CMI har kompenserats av något fler vårdtillfällen. CMI har dock kommit upp på en mer korrekt nivå sedan felet i VAS med saknade poäng för barnen på neonatalavdelningen upptäckts och korrigerats för 2009 (132 DRG-p har tillkommit i april). Avvikelsen mot budget är dock betydande och beror till största delen på ett lågt akut inflöde av medicinpatienter under januarifebruari. VO 3 (opererande specialiteter) ligger något under budget, men har ökat med nästan 10% mot Dagkirurgin ligger efter såväl 2008 som budget, till största delen beroende på avvikelse inom ögon. Även VO 3 ligger något efter budget då man prioriterat kapacitet för tung slutenvårdskirurgi. Cytostatikapoängen ligger klart över såväl budget som föregående års utfall (kirurgkliniken). Antal läkarbesök prickar budget och ligger över 2008 års utfall p.g.a. att Hud i Varberg tillkommit och att VAS-införandet reducerade kapaciteten förra året. Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på Hud i Varberg (ej budgeterat). Åtgärderna för att komma upp till budget inom slutenvården och dagkirurgin är flera. Analys pågår för att hitta orsaker till övriga kliniker med sjunkande CMI (Medicin och KK). Det pågår även ett arbete på operationsavdelningen att möjliggöra mer operationstid, vilket kommer att leda till att några salar används fler timmar/vecka fr o m september. Upphandling av ökad kapacitet inom ögon pågår, och bör kunna avropas snarast. Arbetet med förbättrad produktionsplanering syftar också till att kunna öka produktionen (med befintliga resurser). Utvecklingen av vårdvolymer de senaste åren mätt som viktade vårdtjänster framgår av diagram 4 nedan. Det kan noteras att påsken inföll i mars 2008 och april Det är alltså ingen trendmässig nedgång i april (45)

10 Index VVT R12 Totalt Månad Diagram 4. Viktade vårdtjänster (VVT) R Mål 8: LiH:s ekonomiska resultat ska vara >= 0 Resultat Länssjukhuset visar för perioden jan-apr en avvikelse mot periodiserad budget på - 26,4 mnkr. Avvikelser och förändring mot 2008 framgår av tabell 2 nedan. RESULTAT APR UTFALL 2008 UTFALL 2009 Förändr % BU 2009 DIFF VS BU KOMMENTARER DIFF VS BU HSU-intäkter -493,2-526,5 6,8% -529,8-3,3 sv -6,4 yf 0,4 dagkir -3,9 cyto 2,2 fakt vårdgaranti 4,4 (t.o.m. apr) Pat.avgifter -13,4-13,1-2,5% -13,2-0,1 Utomlänsintäkter -3,2-0,4-88,1% 0,0 0,4 Restpost (netto) från uppbokning 2008 Övriga intäkter -66,2-69,1 4,4% -72,6-3,5 Lab -0,9 BFM -1,1 Adm -3, Summa intäkter -575,9-609,1 5,8% -615,5-6,4 Personalkostnader 343,2 352,7 2,8% 349,6-3,2 MOT -2,2. Låga kostn J/B och OB i mar-apr Läkemedel 24,8 26,0 5,0% 21,2-4,8 Elaprase -1,8 Lucentis -0,7 KIR (cyto) -1,6. Volym -2% vs Övr material & varor 44,7 47,6 6,6% 44,1-3,5 Hj.medel -1,3 Op.mtrl -1,4 Proteser -0,8 Tjänster & material 86,9 90,7 4,3% 86,2-4,4 Datalic -0,6 Tvätt -1,2 Serv.avtal o tekn.tjänster BFM -1,5 Avskrivningar 13,9 17,2 23,8% 18,7 1,4 Viss större projekt försenade Regionvård 72,5 73,5 1,4% 67,6-5,9-2,0 fr dec 08, ORT -3,2 Barn -2,2 URO -2,3 MED 3,5 Vårdgaranti 1,0 4,5 355,6% 1,0-3,5 ORT -1,7 ÖGON -1,9 Övr kontoklass 7 13,3 19,5 46,1% 20,8 1,3 Adm 4,1 Köpta tj BFM -4,6 Finanskostn 3,5 3,2-7,5% 5,8 2,6 Ränta på underskott avskaffad, viss eftersläpning av invest.projekt Summa kostnader 603,8 635,0 5,2% 615,1-20,0 RESULTAT 27,8 25,9-0,4-26,4 Tabell 2. Ekonomiskt utfall Kostnadsökningstakten har kommit ner högst väsentligt från 8,5% för helår 2008 till 5,2% nu. Detta har framförallt åstadkommits under mars och april, då såväl personal- som regionvårdskostnader varit låga. Dessa båda poster har, liksom läkemedel, budgeterats på en låg nivå, varför de står för större delen av avvikelsen på kostnadssidan (-13,9). Den mycket stora satsningen på tillgänglighet via vårdgarantiservice samt stor ökning av tung kirurgi förklarar resterande kostnadsavvikelser (kostnader för vårdgaranti och övrigt material). Det fortsatta VAS-arbetet inkl skanningcentral har under årets fyra första månader kostat 1,7 10 (45)

11 mnkr i direkt redovisade kostnader (projektpersonal, material, tjänster och avskrivningar). Detta utfall har varit obudgeterat i enlighet med landstingets anvisningar. Kapitalkostnaderna avviker positiv tack vare att räntan på tidigare års underskott avskaffats och viss eftersläpning på investeringarna. Intäkterna har faktiskt ökat mer än kostnaderna under perioden, men 0,8% av de 5,8 beror på den nya möjligheten för sjukhuset att köpt vård via vårdgarantiservice kan faktureras vidare. Avvikelsen mot budget i april månad är anmärkningsvärt bra (+ 4,6 mnkr). Den förklaras delvis av ett antal engångsposter såsom; uppbokning av fakturerade vårdgarantikostnader (dvs två månader i april) ca 1,5 mnkr, tillkommande DRG-p Barn 1,7 mnkr (för jan-mar), kreditering lägre sociala avgifter för ungdomar och gamla 1,5 mnkr (för jan-mar) samt kreditering av tidigare uppbokning av ränta på underskott för ,4 mnkr. Dessa poster summerar till ca 6 mnkr, vilket ändå gör att den underliggande resultattakten i april bara är ca -1,5 mnkr. Personalkostnaderna har påverkats gynnsamt av att jour/beredskap samt OB varit ca 2 mnkr lägre per månad i mar-apr än jan-feb. Utbetalda tjänster ligger på en fortsatt oförändrad nivå, räknat på rullande 12 månader. Arbetet för att åstadkomma en ekonomi i balans har bedrivits med allt större intensitet och skarpare åtgärder/uppföljning sedan Åtgärderna inriktas främst på att öka intäkterna (klara produktionsbudgeten), reducera personalkostnaderna samt restriktivitet avseende utbildning och allmänna omkostnader. Arbetet och effekterna av åtgärdsplanen redovisas under den rubriken nedan. Uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans Den i december 2008 fastställda åtgärdsplanen för ekonomi och verksamhet i balans har under jan-feb 2009 brutits ned och preciserats per verksamhetsområde. För perioden jan-apr har effekter om minst 7,6 mnkr (varav 4,3 på grund av ökad produktion/intäkter) uppnåtts. Sjukhusledningen har dock konstaterat att vissa planerade effekter inte kommer att kunna uppnås, främst på intäktssidan och inom regionvården. Därför pågår arbetet med en reviderad åtgärdsplan den bereds för närvarande såväl inom sjukhuset som på Landstingsnivå. Åtgärdernas successiva effekt illustreras av att den negativa avvikelsen mot periodiserad budget successivt minskat hittills under året, se diagram 5 nedan. Notera att värdena för januari och februari är ett genomsnitt för dessa månader, då januaribokslutet inte blev helt komplett. 11 (45)

12 jan feb mar apr Månad Ack Diagram 5. Månadsvis och ackumulerad avvikelse i mnkr mot periodiserad budget. Det måste dock påpekas att variationer mellan månader också till ganska stor del är av slumpvis natur (främst inom regionvård men även inom t.ex. läkemedel och kostnader för jour/beredskap). Ekonomisk helårsprognos Länssjukhusets ekonomiska resultat R12 är - 79 mnkr per den 30/4. Med fortsatta effekter av befintlig åtgärdsplan samt ytterligare effekter genom nya åtgärder, räknar sjukhuset med att nå ett resultat på -65 mnkr för helåret Försämringen mot tidigare lämnad prognos på -50 beror i huvudsak på att tidigare beräknad besparing inom regionvården inte kommer att kunna hämtas hem (15 mnkr). Investeringar Följande investeringar är bokförda under jan-apr : Utökning dialysen Gammakamera 1 Datorer reinvestering Narkos-/övervakningsutrustning slutfakturering Ryggoperationsbord Utrustning till ny entre- och mottagningsbyggnad Operationsplaneringsprogram Operationsbord förslossning Utrustning för kapselendoskopi Övrigt Summa Belopp 4,7 mnkr 4,6 mnkr 2,1 mnkr 1,4 mnkr 0,9 mnkr 0,8 mnkr 0,6 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 3,7 mnkr ,6 mnkr Under maj månad kommer en kredit på drygt 6,5 mnkr från GE att erhållas avseende CT-projektet från Denna har ännu inte bokförts års budget är 70,9 mnkr och beräknat utfall från beviljade investeringar 2008 är 36,5 mnkr. Redan nu är identifierat att några investeringar kommer att bli billigare än beräknat. Dessutom pågår ett arbete där ett antal investeringar kommer 12 (45)

13 att skjutas till Prognosen blir därför att investeringar motsvarande ca 85 mnkr kommer att genomföras och bokföras STOLTA OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Mål 9: LiH:s kompetensförsörjning ska förbättras genom att minst hälften (5) av identifierad saknad nyckelkompetens rekryteras Arbete pågår inom flera områden och förhoppning finns att några av de önskade kompetenserna skall kunna vara rekryterade under våren. Det är främst inom specialistläkarområdet som det är problematiskt att rekrytera nya medarbetare, men även specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor är svåra områden. Mål 10: För att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö vid LiH ska medarbetarsamtal med alla medarbetare genomföras under året Medarbetarsamtal genomförs normalt till större delen under fjärde kvartalet och genomförandegraden följs bara upp en gång per år, per den 15 januari. Målet kommuniceras löpande med cheferna vid olika informationstillfällen. et för 2008 blev 82%. Övrigt Per mars 2009 har Länssjukhuset snittanställda, varav tillsvidare och 194 på visstid. Omräknat med en sysselsättningsgrad på drygt 92% (oförändrad mot 2008) motsvarar detta årsarbetande. Antalet tillsvidareanställda har ökat något samtidigt som antalet vikarier minskat. Antalet timanställda är oförändrat jämfört med mars Genomsnittsåldern för Länssjukhusets tillsvidareanställda personal ligger kvar kring 47 år. Andelen av de tillsvidareanställda som har heltidstjänster är 70,1% Det totala antalet arbetade timmar har minskat något men närvaron har ökat, vilket är positivt. Förändringen av närvaron i % mellan åren är 71,7 för 2009 och 71,4 för Sjukfrånvaron har minskat 2009 och ligger efter första kvartalet på nivån 4,7 % jämfört med 5,4 % 2008 (egentligen mätt som rullande 12-månadersvärde mar feb 2009). Den långa sjukfrånvaron över 91 dagar har minskat ytterligare sedan Det är viktigt att få medarbetarna åter i arbete efter sjukdom och dessa siffror visar att ett stort arbete läggs ned på uppgiften. Länssjukhuset har för 2009 en av driftstyrelsen godkänd arbetsmiljöplan som styr arbetet i arbetsmiljöfrågor. En viktig del är det systematiska arbetsmiljöarbetet och anpassningen till rehabiliteringsarbetet enligt den nya modellen rehabkedjan. Länssjukhuset medverkar i framarbetandet av en likabehandlingplan för Landstinget Halland. Arbetsmiljöverket inspekterade medicinkliniken under hösten 2008 och ett inspektionsmeddelande erhölls i mars. Landstinget Halland och Länssjukhuset ska till 30 juni redovisa åtgärdsplaner för de brister och krav som framkommit vid inspektionen. Ett omfattande översynsarbete och utarbetande av en åtgärdsplan är initierat. 13 (45)

14 3. UPPFÖLJNING AV UTREDNINGSUPPDRAG HSU 2009 Senast ta fram en handläggningsöverenskommelse avseende högmaligna lymfom och akuta leukemier utifrån att LiH har länsuppdraget. OBS! Genomförandet har skjutits upp till Status: Förslaget från arbetsgruppen är klart. Ett underlag som beskriver de ekonomiska aspekterna håller nu på att tas fram och beräknas vara klart under maj/juni. Det ekonomiska ansvaret för regionvårdskostnader samt eventuell budgetöverföring behöver ytterligare klarläggas. Senast redovisa en plan för säkrad vårdkedja för berörda patientgrupper enligt tidigare fattade beslut avseende kärlkirurgin i Halland. Organisationen ska vara klar och tas i bruk vid halvårsskiftet Status: Ett samarbete mellan kärlkirurger vid LiH och SiV har inletts och överenskommelser har slutits avseende avancerad kärlkirurgi som fastslagits vara all carotis- och aortakrurgi. LiH har senast vid halvårs-skiftet kapacitet att omhänderta samtliga hallänningar i behov av avancerad kärlkirurgi. Länssjukhuset planerar för etablerning av aortastentning i egen regi under slutet av Det ekonomiska ansvaret för regionvårdskostnader samt eventuell budgetöverföring behöver dock klarläggas. Utreda omfattningen av ett förändrat uppdrag avseende service av medicinska behandlingshjälpmedel. Verksamheten för service ska vara flyttad till respektive sjukhus medicinsktekniska avdelning senast halvårsskiftet OBS! Nytt direktiv för tidplan efter dialogmöre ; verksamheten ska flyttas per den Status: Landstingskontoret samordnar arbetet där LiH, SiV och NsLH deltar. Flera möten har genomförts där nuläge och framtid har kartlagts. Nu sker arbetet med ekonomiska beräkningar avseende personal, lokaler och utrustning. Innan överföring sker måste beslut fattas om förändring av arbetsgivaransvar och budgetjustering mellan förvaltningarna. Senast ta fram förslag till organisation och innehåll för likvärdig och välfungerande palliativ vård i länet. Fastställa uppdraget för sjukhusens palliativa team utifrån att Närsjukvården har ansvaret för den palliativa vården. Status: Landstingskontoret samordnar arbetet där LiH, SiV, NsLH och privata aktörer inom Vårdval Halland deltar. Arbetsgrupper per varje kommun är igång och dialog pågår med kommunerna och Sjtf om framtida samverkan. Varje arbetsgrupp ska till 15 maj lämna en slutrapport till projektledaren vid landstingskontoret. 14 (45)

15 Under Psykiatrins ledning delta i arbetet med att senast till utreda och ta ställning till behov av åtgärder kring neuropsykiatri och suicidprevention i Halland. Status: SPsH och PsH arrangerade ett seminarium i slutet på april där LiH genom Rehabkliniken deltog. Bedömningen är att LiH inte deltar aktivt i utredningen utan bistår med yttranden främst inom området för logopedi. Att handläggningstiden på akutmottagningarna är maximalt fyra timmar. Styrelserna ska införa ett enhetligt prioriteringssystem för hela Halland senast 31 mars OBS! Nytt slutdatum fastställt efter dialogmöte ; Status: Berörda verksamhetschefer vid LiH och SiV har tillsammans med ambulansöverläkaren gett uppdrag till en arbetsgrupp att utarbeta ett förslag. Närsjukvården inbjuds även till att delta i arbetsgruppen. Beräknas vara klart under hösten Ovanstående uppföljning lämnas till Landstingskontoret enligt anvisningar. Uppföljningen fastställes vid driftstyrelsens sammanträde Halmstad den 26 maj 2009 Lisbeth Waagstein Styrelsens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef 15 (45)

16 LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Janapr Janapr Budget Verksamhetsstatistik Jan-apr Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng totalt varav hallänningar Dagkir-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl dagkir, cytostatika varav halläningar Dagkirurgi varav hallänningar Cytostatika varav hallänningar (45)

17 LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Länssjukhuset Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir och cytostatika, inkl dialys (samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2009 Infektionskliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ögonkliniken Öronkliniken Ger/Rehabkliniken S:a läkarbesök (45)

18 Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir och cytostatika, inkl dialys (hallänningar) Budget Avvikelse Årsbudget 2009 Infektionskliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ögonkliniken Öronkliniken Ger/Rehabkliniken S:a läkarbesök Läkarbesök nybesök* (hallänningar) Budget Avvikelse Infektionskliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ögonkliniken Öronkliniken Ger/Rehabkliniken Årsbudget 2009 S:a läkarbesök * Endast partiellt registrerat 18 (45)

19 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet besök och hembesök, övriga personalkategorier Antal sjukvårdande behandli Förlossningar Förlossningar (45)

20 DRG-poäng, sluten vård (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Årsbudget 2009 Summa Vårdtillfällen Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Summa Case Mix Index Medicin 0,9181 0,9216 0,9021 Infektion 1,0194 1,0840 1,1280 Barnmedicin 0,8078 0,7962 0,8412 Kirurgi 1,2936 1,1875 1,1572 Urologi 1,0235 1,0755 1,0301 Ortopedi 1,8232 1,6073 1,7739 KK 0,7786 0,7969 0,7456 Ögon 0,5980 0,5627 0, (45)

21 21 (45)

22 ÖNH 0,7373 0,7635 0,7039 Rehab 1,2228 1,9581 2,1326 Summa 1,0316 1,0130 1,0144 DRG-poäng, hallänningar Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Budget 22 (45) Avvikelse Årsbudget 2009 Summa Vårdtillfällen Medicin Infektion Barnmedicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Ögon ÖNH Rehab Summa Case Mix Index Medicin 0,9200 0,9190 0,9083 Infektion 1,0284 1,0916 1,0805 Barnmedicin 0,8187 0,7972 0,8346 Kirurgi 1,3048 1,1938 1,1693 Urologi 1,0174 1,0783 1,0227

23 Ortopedi 1,7844 1,7418 1,7933 KK 0,7869 0,8083 0,7534 Ögon 0,6053 0,5627 0,6782 ÖNH 0,7387 0,7721 0,7105 Rehab 1,2228 1,9581 2,1326 Summa 1,0284 1,0258 1,0221 DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2009 Kirurgi Barnmedicin Urologi Ortopedi Infektion Medicin KK Ögon ÖNH Summa Läkarbesök dagkirurgi Kirurgi Barnmedicin Urologi Ortopedi Infektion Medicin KK Ögon ÖNH Summa (45)

24 Case-Mix-Index Kirurgi 0,5513 0,6276 0,5550 Barnmedicin 0,2500 Urologi 0,5768 0,5200 0,4740 Ortopedi 1,1203 1,1190 1,1337 Infektion 0,8571 Medicin 0,5986 0,6970 0,7736 KK 0,7956 0,4429 0,4162 Ögon 1,1050 1,0523 1,0631 ÖNH 0,7410 0,7861 0,7784 Totalt 0,8750 0,7730 0, (45)

25 DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Hallänningar) Kirurgi Barnmedicin Urologi Ortopedi Infektion Medicin KK Ögon ÖNH Budget Avvikelse Årsbudget 2009 Summa Läkarbesök dagkirurgi Kirurgi Barnmedicin Urologi Ortopedi Infektion Medicin KK Ögon ÖNH Summa Case-Mix-Index Kirurgi 0,5410 0,6266 0,5634 Barnmedicin Urologi 0,5696 0,5201 0,4739 Ortopedi 1,1241 1,1272 1,1338 Infektion Medicin 0,7126 0,0000 0, (45)

26 KK 0,7941 0,4487 0,4212 Ögon 1,1030 1,0516 1,0677 ÖNH 0,7410 0,7873 0,7800 Totalt 0,8724 0,7754 0, (45)

27 Cytostatikapoäng-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2009 Kirurgi Medicin Barn KK Summa Läkarbesök cytostatika Kirurgi Medicin Barn KK Summa Case-Mix-Index Kirurgi 0,7788 0,8390 0,9394 Medicin 1,2966 1,1170 1,3679 Barn 0,4167 0,4919 0,0000 KK 1,6629 1,4509 1,7258 Totalt 0,9827 0,9764 1,1009 CYTOSTATIKA-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Hallänningar) Budget 27 (45) Avvikelse Årsbudget 2009 Kirurgi Medicin Barn KK Summa Läkarbesök cytostatika Kirurgi Medicin Barn KK Summa Case-Mix-Index Kirurgi 0,7788 0,8368 0,9367 Medicin 1,3034 1,1170 1,3599 Barn 0,4167 0,4919 0,3231 KK 1,6629 1,4558 1,7338 Totalt 0,9819 0,9760 1,0984

28 Vårddagar sluten vård Antal vårddagar och vårdtillfällen Rehab vård, vårddagar Rehab vård, vårdtillfällen (45)

29 Kommentarer till bilaga verksamhetsstatistik - Uppföljning 1 jan-apr 2009 Inledning Länssjukhusets produktion hittills i år framgår av tabell 1 nedan. ack ack Förändring Bu ack Diff mot bu Antal % 2009 Antal % Antal vårdtillfällen ,8% Antal vårddagar ,6% Medelvårdtid 4,9 4,8-0,2-3,4% Antal DRG-poäng ,0% ,4% Case mix index (CMI) 1,013 1,006-0,01-0,7% Antal dagkir-poäng ,7% ,2% Cytostatikabehandlingar ,6% ,0% Ytterfall ,4% ,7% Läkarbesök ,1% ,0% Sjukvårdande behandling ,6% ,3% Viktade vårdtjänster ,2% ,1% Tabell 1. Utförd vård jan-apr Kommentarer sluten vård et i slutenvården är likt 2008, ett lägre CMI har kompenserats av något fler vårdtillfällen. CMI har dock kommit upp på en mer korrekt nivå sedan felet i VAS med saknade poäng för barnen på neonatalavdelningen upptäckts och korrigerats för 2009 (132 DRG-p har tillkommit i april). Fortfarande är dock CMI på framförallt KK anmärkningsvärt låg, men även medicin är klart lägre än Det kan finnas systemfel i VAS som vi fortfarande inte hittat (felsökning pågår). Avvikelsen mot budget är betydande och beror till största delen på ett lågt akut inflöde av medicinpatienter under januarifebruari. VO 3 (opererande specialiteter) ligger i stort sett på budget, och har ökat med nästan 10% mot Enligt den klinikvisa statistiken i bilagan har antalet klinikvårdtillfällen och klinik-drgpoäng sjunkit kraftigt från 2008 till Det beror på att VAS är annorlunda utformat än Elvis och att flyttning av patienter mellan avdelningar inte i samma omfattning innebär byte av klinik i systemet. Antalet sjukhusvårdtillfällen påverkas inte av systembytet. Kommentarer dagkirurgi Dagkirurgin ligger efter såväl 2008 som budget, till största delen beroende på avvikelse inom ögon (lägre läkarkapacitet, egen och inhyrd). Även VO 3 ligger något efter budget, då man prioriterat kapacitet för tung slutenvårdskirurgi. Kommentarer läkarbesök Antal läkarbesök prickar budget och ligger över 2008 års utfall p.g.a. att Hud i Varberg tillkommit (ca 900 besök) och att VAS-införandet reducerade kapaciteten förra året (några kliniker gick in i VAS i april). 29 (45)

30 Kommentarer sjukvårdande behandlingar Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på Hud i Varberg (närmare 2000 obudgeterade behandlingar). Kommentarer cytostatikabehandlingar Cytostatikapoängen ligger klart över såväl budget som föregående års utfall (kirurgkliniken). Den tidigare ökningstakten inom lung/allergi märks inte i 2009 års utfall. Åtgärder Åtgärderna för att komma upp till budget inom slutenvården och dagkirurgin är flera. Analys pågår för att hitta orsaker till övriga kliniker med sjunkande CMI (medicin och KK). Det pågår även ett arbete på operationsavdelningen att möjliggöra mer operationstid, vilket kommer att leda till att några salar används fler timmar/vecka fr o m september. Upphandling av ökad kapacitet inom ögon pågår, och bör kunna avropas snarast. Arbetet med förbättrad produktionsplanering syftar också till att kunna öka produktionen (med befintliga resurser). 30 (45)

31 RESULTATRÄKNING 2009 exkl förvaltningsinterna poster 4MÅN Ange nämndens namn flik Inmatning C Budget * Avvikelse (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Resultat * Periodiserad budget, januari-april. 31 (45)

32 BALANSRÄKNING -30 (TKR) TILLGÅNGAR Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier , , ,3 Summa , , ,3 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton , , ,7 Kundfordringar , , ,5 Övriga kortfristiga fordringar , , ,1 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , ,7 Kassa och bank 1 348,1 417,0-931,1 Summa , , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,8 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , , ,4 Årets förändring av eget kapital , , ,7 Summa , , ,7 Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , ,9 Summa , , ,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,2 Genomgångs- och avräkningskonton , , ,8 Moms och särskilda punktskatter 0,5 11,8-11,3 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 81,5 36,4 45,1 Övriga kortfristiga skulder 448,3 509,6-61,3 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,1 Summa , , ,6 SUMMA EGET KAPITAL , , ,8 OCH SKULDER 32 (45)

33 Svar med kommentarer på nedanstående kvalitetsmått Om inget annat anges avser rapporteringen perioden Stroke: Andel patienter vårdade på stroke-enhet. 72,2% innan övertag och 88,9% efter övertag Funktionsförmåga efter stroke Uppföljningen gäller för 1 år Oberoende vid av/påklädning och toalettbesök 74,3% Förflyttning utan hjälp inom och utomhus 68,4% Förflyttning utan hjälp inomhus 15,4% Hjälp vid förflyttning både inom och utomhus 16,2% Andel patienter med stroke som remitterats till närsjukvården (enhet inom Vårdval Halland) för uppföljningsbesök. 82,3% får information att besöka sin vårdcentral för ett uppföljnings besök. Diabetes Andel med HbA1C mindre än 6,0 vilket är målet i Nationella Diabetesregistret. 29 avd 199 registrerade =13,1% Täckningsgrad inom respektive verksamhet för Nationella Diabetesregistret.mätning saknas uppskattas till 90% Andel patienter vars fötter undersökts och status noterats i journalen.107 av 199 = 53,8% Vi har nu fått Nationella Diabetesregistrets (NDR) årsrapport 2008 Då nådde 17,4% HbA1c under 6% och 81% fotundersökta. Täckningsgraden anges inte där av naturliga skäl Hjärtsjukvård Andel patienter behandlade med direkt PCI vid akut ST-höjningsinfarkt. 76,2% Ange andelen patienter som vårdas eller har vårdats för hjärtinfarkt, där indikation föreligger och som får behandling med en eller flera av följande metoder: A) Salisylater, B) ACE-hämmare, C) Statiner D) Betablockad Salisylater 92,6% ACE/A2-hämmare 70,4% Statiner 85,2% Betablockad 86.4% (Dessa siffror är lägre än tidigare utfall och behöver analyseras närmare då behandlingspolicy ej har ändrats.) Andel patienter som, där indikatorn föreligger, får PCI inom 60 respektive 120 minuter. Inom 60 min: 31.6% Mellan min: 31,6% Över 120 min: 36.8% (Obs! Resultatet bygger på ett material på 19 patienter.) 33 (45)

34 Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Andel patienter som lämnar tobaksanamnes vid nybesöket: Samtliga patienter lämnar tobaksanamnes då detta ingår som en rutin vid nybesök. Andel av patienterna på återbesök som har slutat röka sedan nybesök: Saknar tillförlitligt underlag. Radiologi Andel av undersökningarna, där det är relevant, som genomförs med användning av gonadskydd. Rutin finns för användande av gonadskydd liksom även manuell registrering i remiss- och svarssystemet (RIS). Enligt rutinen skall gonadskydd användas vid alla underökningar som innebär strålning av genitalia på personer under 50 år och där skyddet inte stör undersökningen. Man har inför bokslutet försökt få utdata från RIS men denna statistik kan f.n. inte fås fram. Man avser att hos leverantören Carestream tilläggsbeställa denna typ av rapporter under Andel av undersökningarna, där det är relevant, som genomförs med användning av kompression. De nya digitala laboratorierna som nu är i bruk, hade vid leverans ingen anordning att fästa kompressionsutrustningen i. I samråd med tillverkaren har utrustning för kompression tagits fram under Rutin finns för registrering av hur ofta kompression används liksom en registrering med orsaksbeskrivning av de fall där kompression inte används. Man har inför bokslutet försökt få utdata från RIS men denna statistik kan f.n. inte fås fram. Man avser att hos leverantören Carestream tilläggsbeställa denna typ av rapporter under Patientsäkerhet Mått på vårdrelaterade infektioner (SKL:s mätning i april). Alla data är inte inmatade i systemet finns inget resultat att redovisa för årets mätning. Data släpps från SKL i början av juni. Förändring av handspritsförbrukning på sjukhusen under de senaste tre åren 2006 förbrukades 5349 lliter handsprit 2007 förbrukades 6362 liter handsprit 2008 förbrukades 7212 liter handsprit Antal liter 7500 Antal liter handdesinfektionsmedel som utlämnats från centralförrådet till verksamheter vid länssjukhuset Halmstad, (45)

35 Fallincidensen och skador mätt som fall per 1000 vårddagar i slutenvården Antalet fall var för Länssjukhuset totalt 352 av vid dessa fall skadades 77 patienter. Antalet fall per 1000 vårddagar exkluderat barnkliniken blir 3,61 fall och 1,26 skador per 1000 vårddagar För perioden till är det 2,81 fall per 1000 vårddagar och 0,33 skador per 1000 vårddagar, dvs. en reduktion av antalet fall med 22% och skador ca 70 %. Ortopedi Höftoperation inom 24 timmar efter fraktur Från1 januari - 31mars 2009 har ortopedkliniken 71st registrerade höftfrakturer. 53 patienter opererades inom 24 timmar dvs 75%. 17 patienter väntade > 24 timmar. 35 (45)

36 Tillgänglighet specialistmottagningar uppföljning delårsbokslut Aktuell väntetid månadssk iftet mars/april 2008 Aktuell väntetid månadssk iftet april/maj 2009 Antal väntande månadssk iftet mars/april 2008 Antal väntande månadssk iftet april/maj 2009 Antal som väntat > 90 dgr månadssk iftet mars/april 2008 Antal som väntat > 90 dgr månadssk iftet april/maj 2009 Antal inkomna remisser jan- mars 2008 Antal inkomna remisser jan- april 2009 Antal nybesök jan- mars 2008 Antal nybesök jan- april 2009 Gynekologi Länssjukhuset Gyn mott Sjukhuset i Varberg Gyn mott Falkenberg Gyn mott Kungsbacka Gyn mott Kirurgi Länssjukhuset Allmänkirurgi Kärlkirurgi Plastikirurgi 46 x 36 x 26 x 10 x 6 x Koloskopi Gastroskopi Sjukhuset i Varberg Kir mott Urologi mott Koloskopi+simoskopi Gastroskopi Falkenberg Kir mott Koloskopi+ sigmoskopi Gastroskopi Kungsbacka Kir mott Uro mott Koloskopi + sigmoskop Gastroskopi Urologi Länssjukhuset Urologi mott Medicin Länssjukhuset Allergologi mott 8 x 56 x 0 x 148 x 111 x Allmän internmedicin Endokrinologi Gastroenterologi Hematologi mott Kardiologi mott Lungmedicin mott Njurmedicin Neurologi mott (45)