UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 SJUKHUSET I VARBERG

Transkript

1 Datum Diarienummer Anders Dybjer, sjukhuschef Till Landstingsstyrelsen UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 SJUKHUSET I VARBERG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare Uppföljning av genomförandeuppdrag enligt HSU Bilagor Bilaga 1 Faktaruta Bilaga 2 Verksamhetsstatistik Bilaga 3 Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 6 Vårdkvalitet Bilaga 7 Tillgänglighet Bilaga 8 Personal Bilaga 9 a, bkompletterande sifferuppgifter enligt ordinarie månadsrapport

2 1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS Den 1/ infördes den nya organisationen med en sjukhuschef på LiH och SiV. Det innebar att stabsavdelningen blev gemensam med en chef, att röntgen, paramedicin, FoUU och MTA i sin helhet organiseras under LiH. Ett utökat samarbete mellan sjukhusen har initierats på en rad områden. En till sjukhuschefen rådgivande ledningsgrupp med representanter från båda sjukhusen är etablerad sedan årsskiftet och så även sammanhållna länsorganisationer för Medicinsk diagnostik och FoUU. Gemensamma styrgrupper för Informationsstöd till vården, Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling samt Investeringar etablerats och verkat sedan i våras. En gemensam struktur för produktionsplanering har också kommit på plats. Även på det medicinska planet har alltfler samarbeten startats mellan verksamhetsområden och kliniker. Antalet gemensamma mötesplatser mellan sjukhusen har ökat markant, vilket börjar avspegla sig i bättre samarbete. Sedan sommaren pågår förberedelser för den nya organisationen 2011 med arbetsnamnet Hallands sjukhus, bland annat genom bildande av en gemensam administration. Det sjukhusövergripande arbetet har främst varit inriktat på två av fem övergripande målområden, i form av ökad tillgänglighet och en ekonomi i balans. Arbetet med att etablera nya ledningsfunktioner och arbetssätt har varit intensivt under året, i syfte att kunna öka sjukhusens uppfyllelse av uppsatta mål. För SiV har det inneburit att klinikerna organiserats i tre verksamhetsområden. Tillgängligheten har stadigt förbättrats fram till 1 april Efter det datumet ändrades reglerna för vårdgaranti och nu omfattas även patientvald väntan i tillgängligheten. Väntetider till mottagningsbesök och behandling har förlängts efter sommaren. Semesterperioden innebär normalt minskad produktion då det är mindre personal i tjänst, vilket avspeglas i längre väntetider för patienterna. För nybesök får 71% av patienterna vård inom 90 dagar. Samma tal för behandling är 78%. Sjukhuset har sedan våren 2009 genomfört ett antal åtgärder för att hamna i ekonomisk balans. Utvecklingen från halvårsskiftet 2009 är mycket positiv, med sjunkande kostnader och ökande vårdproduktion. Sjukhusets nya organisation innebär att raka jämförelser mellan åren inte blir helt korrekta. Ser man utvecklingen per VO, så har VO1 och VO3 gjort fantastiska resultatförbättringar sedan augusti 2009, ca 23 mnkr per VO är förbättringen. Sjukhusets resultat efter augusti är -29 mnkr mot budget och prognosen är -40 mnkr. Det är mer än en halvering av underskottet på ett år. 2 (12)

3 Personalsituationen på sjukhuset har varit pressad, med låg bemanning på vårdavdelningarna och hög belastning. Under hösten är tanken att personalen på sjukhusets vårdavdelningar i normalfallet ska arbeta två helger av fem, istället för som idag varannan helg. Beslut är taget i driftstyrelsen i juni. Ortopedens primärjour nattetid återinförs från 6/9. Alla avdelningar deltar i den nationella punktprevalensstudien för vårdrelaterade infektioner två gånger per år. Sjukhuset hade vid de två senaste mätningarna bland de bästa resultaten i hela landet. 2. UPPFÖLJNING AV MÅL KRING DET GENERELLA HSU-UPPDRAGET 2.1 GOD HÄLSA Sjukhuset i Varberg har inget definierat mål i verksamhetsplanen för God hälsa. Utbildning inom området Hälsofrämjande hälso- och sjukvård har genomförts i mindre omfattning under senaste året bland annat på grund av VAS-införandet. Riskanalys och förebyggande behandling avseende benskörhet och benskörhetsbrott sker. Rådgivning avseende tobakens, alkoholens och andra drogers risker sker fortlöpande i mötet mellan vårdens medarbetare och patienter. Gentemot flertalet patientgrupper informeras om livsstilens betydelse för hälsa och välmående. 2.2 NÖJDA ENGAGERADE INVÅNARE Mål: SiV ska ha en tillgänglighet inom ramen för landstingets vårdgaranti och maximalt 4 timmars handläggningstid på akutmottagningen. Tillgänglighet Från april månad redovisas även patienter som valt att vänta med sin vård och behandling in i väntetiderna och rapportering till SKL. Under våren har verksamheterna medvetet arbetat med att minska patientvald väntan och erbjudit vård till denna grupp med goda resultat. 3 (12)

4 Antal patienter som väntat >90 dagar till beh Antal patienter som väntat >90 dagar till mottag jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 Diagram 1. Antal som väntat på nybesök och behandling > 90 dagar (från 1 april 2010 ingår patientvald väntan) Väntetider till mottagningsbesök och behandling har förlängts efter sommaren. Semesterperioden innebär normalt minskad produktion då det är mindre personal i tjänst. Ortopedi och kirurgi saknar en del läkarresurser efter sommaren och har därför behövt skicka fler inremitterade till vårdgarantiservice. Måluppfyllelse till nybesök är för aug/sept 71 %. Måluppfyllelse till behandling är för aug/sept 78 % Väntande > 90 dagar till nybesök exkl M är 468 patienter Väntande > 90 dagar till behandling enl SKL exkl M är 81 patienter Styrgrupp för operation bestämde sig i våras för att göra ett försök som innebar ytterligare en operationssal för akuta operationer. Försöket föll väl ut och innebar färre strykningar och förskjutningar på operationsprogrammet. Försöket är permanentat. Satsningen på att erbjuda patienterna vård via andra vårdgivare är generellt en nyckelfaktor för den förbättrade tillgängligheten, liksom den ökade produktionen inom opererande specialiteter. Det strukturerade tillgänglighetsarbetet som Sjukhuset bedrivit har också varit av stor betydelse. Det är främst inom ortopedi som andra vårdgivare använts. Utvecklingen av antal utfärdade vårdgarantisedlar framgår av tabell nedan. Vårdgarantisedlar Differens Mottagning Behandling Mott/behandling (12)

5 Tabell: Antal vårdgarantisedlar per specialitet jan-apr Antalet inkommande remisser är ännu inte fullt ut kvalitetssäkrat. Arbete pågår med att remissfomuläret i VAS skall (kunna) användas på rätt sätt. Befintliga siffror indikerar dock ett fortsatt högt, eller till och med väldigt högt, remissinflöde. Produktion Kommenteras under avsnitt 2.4. Max 4 timmars handläggningstid på akuten För akutmottagningen i Varberg var den genomsnittliga handläggningstiden 2 tim 58 minuter under jan - aug målet att patienten ska vara behandlad inom 4 timmar uppfylls under jan - aug 2010 till mellan 75-80,4 % se diagram. Patienter handlagda inom 4 tim Totalt & per klinik 90,00% 85,00% 80,00% 75,00% %-andel 70,00% 65,00% Kir 60,00% Med Ort 55,00% Totalt 50,00% jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 period Mål: Vid SiV:s samtliga kliniker ska minst 90 % av patienterna vara nöjda med bemötandet och delaktigheten. Målet följs endast upp i årsuppföljningen. 2.3 GOD VÅRD Mål: SiV ska utveckla den medicinska kvaliteten genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per huvudvårdprocess. 5 (12)

6 VO1 rapporterar till flera olika register, och har hög täckningsgrad. I Riks- HIA, exempelvis, den tredje högsta täckningsgraden i Sverige. Resultaten i registren bevakas i årsrapporterna, och i en del fall genom analys i databaser då registren är öppna. Detta gäller dock inte samtliga register. Återkoppling till respektive område sker alltså kontinuerligt eller årligen. VO3 deltar i flertal medicinska kvalitetsregister inklusive LAPRO gällande robotkirurgi. VO4, resultaten inom obstetriken är goda med hittills fem barn som haft apgar score < 7 i 5 minuter vilket gör att vi når måltalet på < 0,5 %. Som tidigare angetts har vi inte fått ut några tillförlitliga data ur gyn.op.registret och detta är givetvis oerhört frustrerande. Vi kommer att få utbildning i att hämta ut statistik i november 2010 och härefter hoppas jag att vi kan använda gyn.op.registret till att följa upp vår kvalité inom gynekologin på förväntat sett. Vi har ett antal fall från LÖF och Patientnämnd som poängterar behovet av förbättrad kommunikation och inte minst systematiserad träning inom gynekologisk kirurgi. Mål: SiV:s patientsäkerhet ska förbättras genom ytterligare sänkning av de vårdrelaterade infektionerna och till under 5%. Sjukhuset har som mål att VRI ska minska till < 5 %. Nationell punktprevalensmätning görs två gånger per år. I senaste nationella mätningen i april hade Landstinget Halland VRI resultat på 6,9% och SiV hade 5,4 %. Riksgenomsnittet var 9,6 % Interna punktprevalensmätningar görs av vårdhygien fyra gånger per år. Årets resultat för SiV är 11,4%. ( febr 10,9, maj 12,0). Förklaring varför mätningarna skiljer så mycket är svårt att förklara men är till viss del beroende på patientklientelet. Noterbart är dock att nationella mätningen görs av avdelningspersonal medan vårdhygiens mätning utförs av hygiensjuksköterskor. Hygienutbildning 4 timmar för all vårdpersonal har startats under 2010 och är obligatorisk. Uppföljningsansvar ligger hos respektive avdelningschef. Alla operativa ingrepp av kirurgisk, ortopedisk och medicinsk karaktär deltar i postoperativ infektionsregistrering. 6 (12)

7 2.4 STARK EKONOMI Mål: SiV:s ekonomiska resultat ska vara större än eller lika med noll genom att uppnå budgeterade prestationer och hålla en hög kostnadseffektivitet. Sjukhusets produktion hittills i år framgår av tabell nedan. Sjukhuset i Varberg aug 2010 aug-2009 aug-2010 jmf föregående år % Antal vårdtillfällen ,3% Antal vårddagar ,6% Medelvårdtid 4,85 4,82-0,03-0,7% period budget budget vårdgaranti diff diff % service Antal DRG poäng 4) ,2% ,8% 261 Case mix index 0,9837 0,9732-0,011-1,1% Ytterfallsdagar, fakt ,4% ,5% Antal dagkir poäng 3) ,2% ,0% 28 varav Falkenberg ,3% ,7% Cytostatika beh ,3% ,9% Antal Läkarbesök 2) ,5% ,8% 535 Antal sjukv beh 1) ,7% ,6% Tabell 1. Utförd vård jan-aug Sjukhuset har utfört cirka 1,5% mer vård i år jämfört med samma period förra året uttryckt i viktade vårdtjänster. et mot periodiserad budget är positivt eller i nivå med budget, på alla rader förutom antalet läkarbesök och ytterfallsdagar. Trots att sjukhuset utför mer vård i egen regi i år jämfört med 2009, så har behovet av köp via vårdgaranti varit i nivå med förra året. Inkluderas vårdgarantipoängen i relationen till periodens budget, så är slutenvård 4,1% över budget och dagkirurgi 2,3% över budget. Cytostatikapoängen har en kraftig ökning och sjukhuset har löfte om ytterligare finansiering med 5 mnkr. Beläggningen på sjukhuset har varit bra, relativt sett få överbeläggningar och inte så många utlokaliserade patienter som tidigare. Det som tidigare år varit ett stort problem på sjukhuset. Resultat Sjukhuset uppvisar för perioden jan-aug en avvikelse mot periodiserad budget på -29,6 mnkr (efter brytdatum fick sjukhuset information om rabbat från LT Service, med rabatt inräknad är avvikelsen -27 mnkr). Prognosen för hela 2010 bedöms bli -40 mnkr. För att beskriva utvecklingen på sjukhuset kan man jämföra kostnadsutvecklingen mellan 2008 och 2009 per augusti på konto 4 och 5 (som avser personal, material och läkemedel), då var ökningstakten 7,8%. Samma utveckling mellan 2009 och 2010 uppvisar en kostnadsminskning med 4,4%! Siffrorna är inte korrigerade för löneavtal eller avveckling av 7 (12)

8 bemanningsföretag, vilket gör effekten ännu större mellan åren. Relateras dessa siffror till utförd vård uttryckt i viktade vårdtjänster, så har sjukhuset en fantastisk förbättring, se tabell! Utf 2010 Utf 2009 % utf Totalt pers, matrl och läkem ,6% Viktade vårdtjänster ,5% Kostnad / VVt 31,1 33,0 94,1% et är resultatet av kraftfulla sparåtgärder och en ökad produktion. I stort sett alla kostnadsslag minskar jämfört med förra året. Jämförelserna är gjorda med 2010 års organisation även för Jämförelser med årets utfall mot periodiserad budget ger en bild som visar att sjukhuset har högre intäkter än budget, 21,7 mnkr och högre kostnader än periodiserad budget, 50,1 mnkr vilket ger ett avvikelse mot periodiserad budget på -29,7 mnkr. Sammantaget har sjukhuset en för liten budget på både intäkts- som på kostnadssidan. Intäkterna kommer, med nuvarande takt, att passera taken för ersättning. Större avvikelser mot periodiserad budget är bland annat kostnader för vårdgaranti, personal, röntgen, regionvård och medicinskt material. Utvecklingen av lönekostnader har minskat betydligt mellan åren, uppdelat på sjukhusets större personalgrupper är det markanta minskningar mellan åren, se tabell nedan: Noterbart är att det är ett löneavtal på 3,8% mellan åren dessutom. Kategori Diff % Diff Läkare ,1% Ssk ,6% Usk ,7% Summa ,7% Uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans Under 2009 startade ett antal åtgärder som även under 2010 ger effekt i form av lägre kostnader. För 2010 vidtogs ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Totalt sett har åtgärder motsvarande drygt 100 mnkr planerats och till stor del genomförts under det senaste året. Effekterna syns i sjunkande kostnader men även i ökande intäkter. Eftersom det är så många olika åtgärder som vidtagits, är det inte enkelt att isolera effekten för varje respektive åtgärd. Nedanstående tabell visar den samlade effekten av de åtgärder som vidtagits; 8 (12)

9 Total besparing mellan åren , per augusti månad Mkr Intäkter planerad ökning och intäkter från vårdgaranti 15,4 Personal effekter av minskad bemanning och övriga personalkostnader 13,1 löneavtal mellan åren 2% 6,9 Mtrl läkem effekter av sparåtgärder, upphandlingar mm 6,9 Vårdgaranti kostnad för att köpa vård -8,6 Bemanningsföretag indragen jourlinje akuten, opssk mm 6,1 Summa 39,8 Effekten hittills i år jämfört med samma period förra året är en förbättring av resultatet med nästan 40 mnkr. Ett annat sätt att beskriva utfallet av vidtagna åtgärder är att redovisa skillnaden i resultat på VO-nivå mellan åren per 31/8; Avvikelse mot budget per 31/8 Med, AKK An, Kir, Ort KKBH Gem Totalt Differens Som framgår av tabellen har framför allt VO1 Medicin och akuten samt VO3 opererande specialiteter gjort kraftiga resultatförbättreingar (de hade också de största avvikelserna). Ekonomisk helårsprognos Sjukhusets ekonomiska resultat R12 är - 46 mnkr per den 31/8. Med fortsatta effekter av befintlig åtgärdsplan, räknar sjukhuset med att nå ett resultat på -40 mnkr för helåret Investeringar Följande investeringar är bokförda under jan-aug : Belopp Operationsprojektet 2,0 Byggnadsberoende utrustning ortopeden 0,8 Genomlysning tvåplans-tv 1,8 Ultraljudsutrustning, KK 1,5 C-bågar 1,7 PC-utbyte 1,5 Övrigt 2, Summa 11,4 mnkr 9 (12)

10 2.5 STOLTA OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Mål: SiV:s arbetsmiljö ska vara så god att samtliga kliniker minst ligger i den så kallade komfortzonen vid årets medarbetarenkät och att samtliga medarbetare har medarbetarsamtal. Medarbetarundersökningen (Springlife) ska under hösten genomföras och ett dynamiskt fokustal över komfortzon är ett mål för alla kliniker. VO3 Bemanningsläget på Sjukhuset i Varberg är fortfarande ansträngt, på Ortopedkliniken har ett flertal läkare slutat och vårdgarantin är svår att uppnå i egen regi. Läkarbemanning på kirurgkliniken är inte heller den tillfredställande. I åtgärdspaketet för att få en ekonomi i balans fanns indragning av ortopedjour nattetid, men detta beslut är återtaget den 6/9 pga ett antal avvikelser i patientomhändertagandet. VO3 intensivvårdsavdelningens nuvarande grundbemanning är för låg för att klara ett uppdrag till 12 vårdplatser, man har därför tidvis förstärk personal med timanställda och övertidsersättning. Under hösten 2010 ska bemanningsöversyn göras för arbetsmiljön och patientsäkerhet. VO1 och VO3, bemanningstalet på våra vårdavdelningar har minskat i åtgärdspaketet för en ekonomi i balans till en nivå som inneburit en anmälan enligt AML 6.6a. Handlingsplaner är framtagna för att åtgärda arbetsmiljön och övergripande beslut rörande utglesad helgtjänstgöring är fattade. Under hösten 2010 ska arbetet med att genomföra 2/5 helgtjänstgöring ske. VO1 akuten har under sommaren haft en större tillströmning av patienter än någonsin, men det har inte varit några större olyckor och traumatiska händelser. Sjukhuset har inte vid något tillfälle under sommaren varit helt fullbelagt och detta har medfört att patienterna inte behövt att belägga akuten någon onödigt lång tid. Verksamhetsområdena har anställt vårdutvecklare under sen vår. Trots lågt bemanningstal har sjukfrånvaron inte ökat med någon dramatik. 10 (12)

11 sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 10,0% 9,0% 8,0% år ,0% år ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Diagrammet nedan visar tillsvidareanställda och vikarier omräknat till sysselsättningsgrad i genomsnitt. Ant anställda tv och vik omräknad sysselsättn grad* anställningar år 2009 år jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Bilden av antal anställda under sommaren blir missvisande då sjukhuset under förra året månadsanställde sommarvikarier i år är dessa sommarvikarier timanställda. 3. UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEUPPDRAG HSU 2010 Vårdrelaterade skador Status: Se under punkt 2:3. Palliativ vård i landstingets ansvar Status: Arbetet med att utveckla en likvärdig palliativ vård i länet pågår och kommer att fortgå med särskild fokus på norra länsdelen under hösten. I organisationen 11 (12)

12 som helhet finns nu en samsyn kring uppdragets genomförande och berörda patientgrupper är definierade. I södra länsdelen sker kontinuerliga möten med representanter för kommunerna i söder och närsjukvården där former för samverkan utvecklas och finslipas. För norra länsdelen återstår ett internt förändringsarbete samt behov av läkarrekrytering. Öppnare vårdformer Status: Det pågår ständigt en utveckling mot mer dagkirurgisk verksamhet. Operationsmetoder utvecklas liksom anestesimetoder för att patienten lättare ska kunna komma hem direkt från uppvakningsenheten. Laparoskopisk cholecystektomi görs numera ofta som dagkirurgisk operation liksom vissa korsbandsoperationer. Inom gynekologin görs de flesta inkontinensoperationer polikliniskt. Gynekologin utför konisering i huvudsak på mottagningen liksom lokala ingrepp av smärre karaktär. Införande av vätskebaserad diagnostik vid (gynekologisk) cellprovskontroll Sjukhuset i Varberg använder sedan 2008 vätskebaserad diagnostik vid cellprovskontroll. Samordning och effektivisering inom dagkirurgisk verksamhet Verksamhetsområde 3 Sjukhuset i Varberg har i uppdrag att ansvara för all dagkirurgisk verksamhet i Falkenberg och att renodla verksamheten till ortopedisk och kirurgisk dagkirurgi samt utförande av endoskopier. Renodling till kirurgisk och ortopedisk dagkirurgi är helt genomförd sedan årsskiftet. Från juni harr operationsverksamheten i Varberg och Falkenberg att ha en gemensam chef. Samordning och produktionsplanering av verksamheter sker. Verksamhetsområde 3 SiV samarbetar även med LiH för att optimalt utnyttja befintlig operationskapacitet.. Varberg den 29 september 2010 Christer Samuelsson Styrelsens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef 12 (12)

13 SJUKHUSET I VARBERG Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng egen prod via Vårdgarantiservice DRG-poäng totalt varav hallänningar Dagkir-poäng egen prod via Vårdgarantiservice Dagkir-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Egen prod somatisk korttids vård exkl dagkir, cytostatika via Vårdgarantiservce 429 Totalt varav hallänningar Dagkirurgi varav hallänningar Cytostatika varav hallänningar

14 Verksamhetsstatistik 2009 LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Sjukhuset i Varberg Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir, inkl dialys (samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ger/Rehabkliniken S:a läkarbesök Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir, inkl dialys (hallänningar) Budget Avvikelse Medicinkliniken Ortopedkliniken Kirurgkliniken Urologkliniken Kvinnokliniken Barnkliniken Ger/Rehabkliniken Årsbudget 2010 S:a läkarbesök Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 1

15 Verksamhetsstatistik 2009 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Sjukvårdande behandling per klinik Totalt Budget Avvikelse Barn Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab Årsbudget 2010 Paramedicin S:a sjukvårdande behandlingar Sjukvårdande behandling per klinik Halläningar Barn Infektion Kirurgi Urologi Kvinnokliniken Medicin Ortopedi Ögon Öron/Näsa/Hals Rehab Paramedicin Budget Avvikelse Årsbudget 2010 S:a sjukvårdande behandlingar Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 2

16 Verksamhetsstatistik 2009 DRG-poäng, sluten vård (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Vårdtillfällen Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Case Mix Index Medicin 0,8637 0,8671 0,8436 Kirurgi 1,0743 1,1141 1,1342 Urologi 0,9163 0,9501 0,8826 Ortopedi 1,5550 1,5805 1,5385 KK 0,6918 0,7032 0,7657 Summa 1,0224 1,0100 1,0217 Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 3

17 Verksamhetsstatistik 2009 DRG-poäng, hallänningar, exkl kökortningsinsatser Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Vårdtillfällen Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Case Mix Index Medicin 0,8433 0,8575 0,8468 Kirurgi 1,0932 1,1504 1,1295 Urologi 0,9154 0,8056 0,8786 Ortopedi 1,5616 1,6030 1,5418 KK 0,6827 0,6958 0,7712 Summa 0,9584 0,9834 0,9753 Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 4

18 Verksamhetsstatistik 2009 DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Läkarbesök dagkirurgi Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Case-Mix-Index Medicin 0,1215 0,1176 0,9524 Kirurgi 0,1817 0,2037 0,1570 Urologi 0,1855 0,1630 0,1466 Ortopedi 0,3269 0,3255 0,3095 KK 0,1852 0,1814 0,1214 Totalt 0,2146 0,2212 0,1952 Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 5

19 Verksamhetsstatistik 2009 DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI exkl kökortningsinsatser (Hallänningar) Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi Budget Avvikelse Årsbudget 2010 KK Summa Läkarbesök dagkirurgi Medicin Kirurgi Urologi Ortopedi KK Summa Case-Mix-Index Medicin 0,1264 0,1187 0,9512 Kirurgi 0,1811 0,2012 0,1699 Urologi 0,1860 0,1620 0,1466 Ortopedi 0,3288 0,3245 0,3207 KK 0,1834 0,1759 0,1342 Totalt 0,2137 0,2180 0,2071 Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 6

20 Verksamhetsstatistik 2009 Cytostatikapoäng-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Samtliga patienter) Budget Avvikelse Årsbudget 2010 Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Läkarbesök cytostatika Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Case-Mix-Index Kirurgi 1,0775 1,2340 1,0508 Urologi Medicin 1,2114 1,5158 1,9816 Barn KK 1,8784 1,9489 1,7290 Totalt 1,1842 1,3508 1,2367 Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 7

21 Verksamhetsstatistik 2009 CYTOSTATIKA-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA Budget Avvikelse Årsbudget (Hallänningar) Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Läkarbesök cytostatika Kirurgi Urologi Medicin Barn KK Summa Case-Mix-Index Kirurgi 1,0777 1,2330 1,0614 Urologi Medicin 1,2114 1,5502 1,9573 Barn KK 1,8784 1,9474 1,7594 Totalt 1,1846 1,3532 1,2376 Förlossningar Förlossningar Bilaga 2 Verksamhetsstatistik mån, LSV SiV, Sida 8

22 Tjänsteskrivelse Datum Hans Rundstedt Ekonomiavd Varberg Förvaltning: Sjukhuset i Varberg Kommentarer och analyser till bilaga verksamhetsstatistik, uppföljningsrapport 8 mån 2010 Sjukhusets produktion hittills i år framgår av tabell nedan. Sjukhuset i Varberg aug 2010 aug-2009 aug-2010 jmf föregående år % Antal vårdtillfällen ,3% Antal vårddagar ,6% Medelvårdtid 4,85 4,82-0,03-0,7% period budget budget vårdgaranti diff diff % service Antal DRG poäng 4) ,2% ,8% 261 Case mix index 0,9837 0,9732-0,011-1,1% Ytterfallsdagar, fakt ,4% ,5% Antal dagkir poäng 3) ,2% ,0% 28 varav Falkenberg ,3% ,7% Cytostatika beh ,3% ,9% Antal Läkarbesök 2) ,5% ,8% 429 Antal sjukv beh 1) ,7% ,6% Räknat i antal vårdtillfällen har slutenvården totalt sett ökat jämfört med föregående år. Det är Medicinkliniken som huvudsakligen står för ökningen, +8% medan Ortopedi och i viss mån Gyn som minskat. Utöver egen produktion har vård enl vårdgarantin köpts motsvarande 261 DRG p. DRG p sluten vård Varberg p mån R jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 Komm Vht statistik.doc 1 (3)

23 Inom dagkirurgin (mer korrekt DRG ersatt öppenvård) märks en ökning jämfört föregående år och sjukhuset har legat i nivå med HSU uppdraget sedan i mars månad, dock lever verksamheten i Falkenberg inte upp till budgeterad volym. Utöver den egenproducerade vården har dagkirurgi inom vårdgarantin köpts in motsvarande 28 DRG poäng. DRG O poäng, Varberg Falkenberg p mån R jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 Cytostatikabehandlingarna har ökat jmf 2009 både i antal besök +20% och poäng +10,3%. Främst är det inom kirurgin som cyt.behandlingarna ökat men även inom medicin (hematologin) har en påtaglig ökning skett räknat i poäng, anatl patienter är i stort oförändrat. Detta trots att uppdraget för behandling av högmaligna lymfon och akuta leukemier överfördes till Halmstad Cyt poäng tot Varberg SIV tot R jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 2 (3)

24 Antalet läkarbesök har minskat som följd av att hudmottagningen överfyttades till Halmstad men uppgifterna är något osäkra då datan är hämtade från olika journal/pas system där definitioner och urvalskriterier kan skilja sig åt. Ytterligare 429 besök har skett hos externa vårdgivare via vårdgarantin. LB per månad jmf R12 per månad R jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 Antal förlossningar har ökat jämfört föregånde år jmf 1331 jan aug Antal förlossningar per månad antal förlossningar Rullande 12 mån snitt jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 3 (3)

25 BU RR RESULTATRÄKNING 2010 exkl förvaltningsinterna poster Sjukhuset i Varberg 8 MÅN Budget * Avvikelse (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Resultat * Periodiserad budget, januari-april , Bilaga 4 Prog8m_2010 Per budget

26 BU PROG RESULTATPROGNOS: MÅN exkl förvaltningsinterna poster Sjukhuset i Varberg Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Årets resultat , Bilaga 4 Prog8m_2010 Per budget

27 SAMMANSTÄLLNING RESULTAT månader Sjukhuset i Varberg (exkl förvaltningsinterna poster) delår helår 8 m 8 m 8 Avvik Prognos Budget Avvik (mnkr) budget * delår helår Verksamhetens intäkter 750,1 751,8 730,7 21, , , ,2 24,2 Verksamhetens kostnader -800,4-775,4-724,1-51, , , ,8-64,7 varav personal -409,0-340,9-330,9-10,0-628,4-526,8-508,8-18,0 varav avskrivningar -19,4-15,8-18,8 2,9-29,9-25,1-28,1 3,0 Verksamhetens nettokostnader -50,3-23,6 6,6-30,2-69,7-35,2 5,3-40,5 Finansiering intäkter 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Finansiering kostnader -6,3-3,1-3,6 0,4-6,5-4,8-5,3 0,5 Resultat/förändring av eget kapital -56,5-26,7 3,0-29,7-76,1-40,0 0,0-40,0 Nettoinvesteringar -17,9-11,4-22,0 10,6-55,5-33,0-33,0 0,0 * Periodiserad budget, januari-april / Bilaga 4 Prog8m_2010 Per budget / Sammanställning

28 Bilaga 5 LANDSTINGET HALLAND Förvaltning: BALANSRÄKNING -31 (TKR) TILLGÅNGAR Förändring Ktogr Anläggningstillgångar 12 Maskiner och inventarier , , ,6 Summa , , ,6 Omsättningstillgångar 14 Förråd och avräkningskonton , , ,4 15 Kundfordringar , , ,2 16 Övriga kortfristiga fordringar 1 946,6 227, ,7 17 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 791, , ,2 19 Kassa och bank 466,4 178,3-288,1 Summa , , ,2 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,8 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 20 Eget kapital , , ,0 Årets förändring av eget kapital , , ,6 Summa , , ,4 Långfristiga skulder 23 Långfristiga skulder , , ,6 Summa , , ,6 Kortfristiga skulder 24 Leverantörsskulder , , ,9 25 Genomgångs- och avräkningskonton , , ,9 26 Moms och särskilda punktskatter 2,6 12,9-10,3 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 1,9 8,4-6,5 28 Övriga kortfristiga skulder 3 723, , ,6 29 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,2 Summa , , ,2 SUMMA EGET KAPITAL , , ,8 OCH SKULDER Bilaga 5 BR_förvaltn_2010_08,

29 2010 Bilaga 8 specialistvård Tertial 1, 1 januari - 31 april Besvarande driftstyrelse: Varberg Kontaktperson för uppgifterna i frågeformuläret, namn Mona Karlsson tele FRÅGOR RIKTADE MOT ORTOPEDI Information till nedan frågor hämtas från RIKSHÖFT 1. Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar från ankomst till akutmottagningen 69,5%, Andel patienter med höftfraktur som inte opereras inom 24 timmar från ankomst till akutmottagning på grund av medicinska skäl 13% Information till nedan fråga hämtas från VAS utdata, livsstilsfaktorer 2. Andel rökare som genomfört rökstopp inför elektiv operation på ortopedkliniken Sjukhuset kan inte besvara frågan, varav andel kvinnor andel män Information till nedan frågor hämtas från? 3. Genomsnittligt (medel) antal dagar i väntetid från beslut om operation till genomförd knäplastik på indikation artros Siffror inte tillgängliga i rapport, Genomsnittlig väntetid för kvinnor för män 4. Genomsnittlig (medel) antal dagar i väntetid från beslut om operation till genomförd höftplastik på indikation artros, Genomsnittlig väntetid för kvinnor för män FRÅGOR RIKTADE MOT STROKE Information till nedan frågor hämtas från Riks-Stroke 5. Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 57 % samt 3 % direkt till intensivvård, varav andel kvinnor andel män problem att få fram uppgift 1

30 6. Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertagande från annan avdelning 85%, varav andel kvinnor 51,5 andel män 48,5 7. Andel patienter, utskrivna efter , som haft uppföljande besök efter sjukhusvistelsen vid 3 månadersuppföljningen i Riks-Stroke 68 % 8. Andel patienter, utskrivna efter , som är beroende av andra för sin ADL vid 3 månadersuppföljningen i Riks-Stroke 87 % Information till nedan fråga hämtas från VAS 9. Andel patienter som remitteras för läkarbesök i den nära vården FRÅGOR RIKTADE MOT HJÄRTSJUKVÅRD, BESVARAS ENDAST AV LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Information till nedan frågor hämtas från Riks-HIA 10. Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som fått kranskärlsröntgen, varav andel kvinnor andel män 11. Andel patienter som, där indikation föreligger, som får PCI inom 90 minuter från intag på akutmottagningen, varav andel kvinnor och andel män 2

31 God vård HSU delår 2, 2010 Tillgänglighet Behandling inom 4 timmar på Akutmottagning För akutmottagningen i Varberg var den genomsnittliga handläggningstiden 2 tim 58 minuter under jan - aug målet att patienten ska vara behandlad inom 4 timmar uppfylls under jan - aug 2010 till mellan 75-80,4 % se tabell 90,00% Patienter handlagda på akutmottagning inom 4 timmar, totalt & per klinik 85,00% 80,00% 75,00% %-andel 70,00% 65,00% 60,00% 55,00% 50,00% Kir Med Ort Totalt jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 Väntetider till mottagningsbesök och behandling. Från april månad redovisas även patienter som valt att vänta med sin vård och behandling in i väntetiderna och rapportering till SKL. Under våren har verksamheterna medvetet arbetat med att minska patientvald väntan och erbjudit vård till denna grupp med goda resultat. Väntetider till mottagningsbesök och behandling har förlängts efter sommaren. Semesterperioden innebär normalt minskad produktion då det är mindre personal i tjänst. Ortopedi och kirurgi saknar en del läkarresurser efter sommaren och har därför behövt skicka fler inremitterade till vårdgarantiservice. Måluppfyllelse till nybesök är för aug/sept 71 %. Måluppfyllelse till behandling är för aug/sept 78 % Väntande > 90 dagar till nybesök exkl M är 468 patienter Väntande > 90 dagar till behandling enl SKL exkl M är 81 patienter Styrgrupp för operation bestämde sig i våras för att göra ett försök som innebar ytterligare en operationssal för akuta operationer. Försöket föll väl ut och innebar färre strykningar och förskjutningar på operationsprogrammet. Försöket är permanentat. Vårdrelaterade infektioner (VRI). Årsbokslut

32 Sjukhuset har som mål att VRI ska minska till < 5 %. Nationell punktprevalensmätning görs två gånger per år. I senaste nationella mätningen i april hade Landstinget Halland VRI resultat på 6,9% och SiV hade 5,4 %. Riksgenomsnittet var 9,6 % Interna punktprevalensmätningar görs av vårdhygien fyra gånger per år. Årets resultat för SiV är 11,4%. ( febr 10,9, maj 12,0). Förklaring varför mätningarna skiljer så mycket är svårt att förklara men är till viss del beroende på patientklientelet. Noterbart är dock att nationella mätningen görs av avdelningspersonal medan vårdhygiens mätning utförs av hygiensjuksköterskor. Hygienutbildning 4 timmar för all vårdpersonal har startats under 2010 och är obligatorisk. Uppföljningsansvar ligger hos respektive avdelningschef. Alla operativa ingrepp av kirurgisk, ortopedisk och medicinsk karaktär deltar i postoperativ infektionsregistrering. Handspritsförbrukning Årsbokslut

33 Uppföljning Stolta och engagerade medarbetare Medarbetarundersökningen (Springlife) ska under hösten genomföras och ett dynamiskt fokustal över komfortzon är ett mål för alla kliniker. VO3 Bemanningsläget på Sjukhuset i Varberg är fortfarande ansträngt, på Ortopedkliniken har ett flertal läkare slutat och vårdgarantin är svår att uppnå i egen regi. Läkarbemanning på kirurgkliniken är inte heller den tillfredställande. I åtgärdspaketet för att få en ekonomi i balans fanns indragning av ortopedjour nattetid, men detta beslut är återtaget den 6/9 pga ett antal avvikelser i patientomhändertagandet. VO3 intensivvårdsavdelningens nuvarande grundbemanning är för låg för att klara ett uppdrag till 12 vårdplatser, man har därför tidvis förstärk personal med timanställda och övertidsersättning. Under hösten 2010 ska bemanningsöversyn göras för arbetsmiljön och patientsäkerhet. VO1 och VO3, bemanningstalet på våra vårdavdelningar har minskat i åtgärdspaketet för en ekonomi i balans till en nivå som inneburit en anmälan enligt AML 6.6a. Handlingsplaner är framtagna för att åtgärda arbetsmiljön och övergripande beslut rörande utglesad helgtjänstgöring är fattade. Under hösten 2010 ska arbetet med att genomföra 2/5 helgtjänstgöring ske. VO1 akuten har under sommaren haft en större tillströmning av patienter än någonsin, men det har inte varit några större olyckor och traumatiska händelser. Sjukhuset har inte vid något tillfälle under sommaren varit helt fullbelagt och detta har medfört att patienterna inte behövt att belägga akuten någon onödigt lång tid. Verksamhetsområdena har anställt vårdutvecklare under sen vår. Trots lågt bemanningstal har sjukfrånvaron inte ökat med någon dramatik. Diagrammet nedan visar tillsvidareanställda och vikarier omräknat till sysselsättningsgrad i genomsnitt. Bilden av antal anställda under sommaren blir missvisande då sjukhuset under förra året månadsanställde sommarvikarier i år är dessa sommarvikarier timanställda. Nedanstående diagram ger en bild av hur antalet anställda skulle se ut med beaktande av timanställda.

34 Månadsuppföljning Antal anställningar under beräkningsperioden* jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec år år Ant anställda tv och vik omräknad sysselsättn grad* anställningar år 2009 år 2010 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1 036, , ,75 Snittanställda juni 1023,46 Arb timmar maj Sjuk maj 3,92% Övertid ma 1,31% jämfört med närvaron annars 1,00% jämfört med totalen Anställda Sida 1

35 Månadsuppföljning 5,2% 5,9% 5,5% 5,1% Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec år ,5% 5,0% 4,8% 3,7% 3,4% 3,0% 2,6% 3,1% 3,7% 3,5% 3,5% 3,0% år ,2% 4,7% 4,8% 4,5% 3,9% 3,4% 3,0% sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% år 2009 år ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Sjukfrånvaro Sida 2

36 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec år ,3% 1,1% 1,3% 1,5% 1,3% 1,1% 1,0% 1,2% 1,5% 1,5% 1,5% 1,4% 1,3% år ,1% 1,5% 1,3% 1,5% 1,2% 1,2% 0,7% 0,7% 0,9% 1,2% 1,2% 1,4% 1,2% år ,6% 1,4% 1,5% 1,5% 1,3% 1,0% 0,7% Övertid i procent 2008 och ,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% år 2008 år 2009 år 2010 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

37 År: Innev månad: Ack månad: Förvaltning: 2010 aug jan-aug Sjukhuset i Varberg Resultat (mnkr) Sjukhuset i Varberg Definitioner Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad Resultat aug aug aug aug Kontoklass ,5-4,5-0,1-4,4 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. Skuggade celler jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug = föregående år ,5-26,7 3,0-29,7 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår Årsprognos resultat bokslut 12 mån aug budg avvik efter innev månad 2009 resultat ,1-46,2-40,0-40,0 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti Kostnadsökning jan-aug aug jan-aug jan-aug jan-aug Kontoklass Ej MPtyp F (4-7) (40-43) (40-43) (50) Lönekostnad -3,1% -9,7% -15,1% -6,4% 8,6 Kontogrupp Läkemedel Kontogrupp 50 Vårdgaranti konto och konto Enbart RE Kopiera tabell till Wordmall: Markera A8:E31 Håll ner Shift (hela tiden tom OK), tryck Redigera, Kopiera bild, - Som på skärm, - Bild, OK Gå till Wordmallen, Klistra in Bilaga 9 b Mall ekonomiskt resultat mån uppföljning aug 2010,