Landstingsstyrelsen Uppföljningsrapport 1 efter 4 månader 2010

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Uppföljningsrapport 1 efter 4 månader 2010 Några följdjusteringar från LF rapporten är gjorda jämfört med den rapport som lades på bordet den 18 maj Dessa ändringar är markerade med fet stil och finns på sid. 4, 6, 10, 13, 22 och 23.

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning LS verksamhetsområde LS hälso- och sjukvård Sammanfattning LS hälso- och sjukvård Vårdval Halland - Den nära vården God vård Förbättringsområden Effektiv hälso- och sjukvård Läkemedel Tandvård FoUU Övrig verksamhet LS hälso- och sjukvård ekonomi LS hälso- och sjukvård per regi Egen regi Externa avtal och avtal med privata vårdgivare Landstingskontoret Investeringar Landstingsstyrelsens övriga verksamhet Arvoden och ersättningar Bidrag och medlemsavgifter AFA Försäkring Pensionskostnader Läsanvisning Bilagor

3 1. Sammanfattning LS verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet efter 4 månader 2010 för Landstingsstyrelsens (LS) verksamhet uppgår till -17,5 mnkr vilket innebär en avvikelse mot periodiserat budgeterat resultat på -4,1 mnkr. Resultatet efter 4 månader på -17,5 mnkr kan härledas till: Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsverksamhet -16,5 mnkr Landstingskontoret 5,1 mnkr Landstingsstyrelsens övriga verksamhet -6,1 mnkr Helårsresultatet för 2010 beräknas efter 4 månader till -4,9 mnkr vilket är i linje med budgeterat resultat (-4,7 mnkr). För 2010 räknar vi med högre kostnader än planerat för prestationsersatt vård. Dessa kostnader vägs i stort sett upp av ett bättre resultat än planerat beträffande försäkringar och pensioner. Resultatet för respektive del av landstingsstyrelsens verksamhet presenteras närmare under avsnitten 2, 4 och 5 nedan. Landstingskontoret flaggar för att man som fastighetsägare kan tvingas reducera det långsiktiga fastighetsunderhållet. Mot bakgrund av bland annat detta finns det anledning att se över dels landstingets riktlinjer för interna fastighetsaffärer, dels landstingets strategi för vilka fastigheter man själv bör äga. Nedanstående uppdragen avrapporteras enligt plan den 31 maj Eventuella avvikelser från plan redovisas i månadsrapport efter 5 månader: o Medicinsk diagnostik i Halland o Samordning och effektivisering inom dagkirurgin o Samordning och effektivisering inom ortopedin o Samordnig och effektivisering inom gynekologin 3

4 2. LS hälso- och sjukvård 2.1 Sammanfattning LS hälso- och sjukvård Det ekonomiska resultatet efter 4 månader 2010 för Landstingsstyrelsens LS hälsooch sjukvård uppgår till -16,5 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budgeterat resultat på motsvarande belopp. Helårsresultatet för 2010 beräknas efter 4 månader till -30,7 mnkr. Orsaken är främst att fortsatt högre kostnader för prestationsersatt vård och kostnader för massvaccination samt lägre kostnader för hälso- och sjukvårdspeng. Täckningsgraden har efter 4 månader 2010 minskat något och uppgår nu till 69 procent, vilket följer tidigare års säsongsvariationer. Förvaltningarna följer i stort de uppdrag de fått och sjukhusens ekonomiska situation ser bättre ut än efter motsvarande period Båda sjukhusen beräknar dock fortfarande underskott för 2010, Varberg på -40 mnkr och Halmstad -10 mnkr. Väntetiderna minskar generellt och Halland ligger fortfarande bra till i förhållande till riket. Kvaliteten utvecklas i stort positivt även om det finns några områden för fortsatt förbättring, t ex strokevården. 4

5 2.2 Vårdval Halland - Den nära vården Vårdval Halland utvecklas i den riktning som målen anger och under uppföljningsperioden fanns det 47 vårdenheter varav 23 drevs i privat regi. Samverkan med specialister inom olika områden är fortsatt god, under perioden har tillgången till sjuksköterskor specialiserade på alkohol- och drogmissbruk respektive högt blodtryck stärkts. Samtliga vårdenheter har rutiner för avvikelserapportering och för att säkra medicinsk kvalitet. Andelen läkarbesök som diagnossätts utifrån ICD-10 är fortsatt högt vilket är positivt. 32 vårdenheter diagnossätter procent av besöken och 9 vårdenheter diagnossätter procent av besöken. Resterande vårdenheter diagnossätter besöken i lägre grad eller har inte besvarat frågan. Läkemedel inom Vårdval Halland För 2010 har Läkemedelskommittén i Halland har fastställt 7 rekommenderade terapeutiska kvoter för läkemedel som ingår som en del av ersättningsmodellen i Vårdval Halland. Följsamheten mot de olika kvoterna varierar över tid och påverkas av olika faktorer. Detta kommer att analyseras vidare. Vid tertial 1 var det 13 procent av vårdenheterna som hade en följsamhet mot alla kvoter, vilket är betydligt lägre än vid årsslutet 2009 då 68 procent av vårdenheterna uppfyllde målet för alla kvoter. Högst följsamhet hade den nya kvoten för Smärtpreparat index. Lägst följsamhet fanns gentemot kvoten för blodtryckssänkande läkemedel. De vårdenheter som inte följer kvoterna får ekonomiskt avdrag. I prognosen för helår 2010 tas hänsyn till detta. Helårseffekten bedöms bli 4,4 mnkr. Särskilda uppdrag 36 vårdenheter har särskilt uppdrag om särskilt boende för äldre och 13 har uppdrag om korttidsboende. För särskilt boende är det vanligaste att läkare från vårdenheten besöker boendet en gång i veckan (20 stycken). Fem vårdenheter besöker boendet två gånger per vecka och nio enheter rapporterar att de besöker boendet två gånger i månaden. 5

6 2.2.1 Täckningsgrad Täckningsgraden i maj 2010 uppgår till 69 %. Täckningsgraden har minskat något. Den senaste 12-månadersperioden är 0,1 % lägre jämfört med helår Tertialets värde är 0,4 % lägre jämfört med samma period föregående år. 70% Halland 65% 60% Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Rullande 12 mån Tert Tert Figur 1. Täckningsgrad Halland över tid. Tabell 1. Täckningsgrad fördelat per kommun och helår och jämförelser med tertial 1och Kod Kommun * TG TG TG Förändr Förändr Hylte 76% 77% 75% -2,1% -0,8% 1380 Halmstad 70% 71% 70% -0,9% 0,5% 1381 Laholm 71% 71% 70% -1,6% -1,0% 1382 Falkenberg 69% 71% 67% -3,4% -1,8% 1383 Varberg 67% 68% 63% -5,0% -3,3% 1384 Kungsbacka 69% 69% 70% 0,8% 1,4% 13 Halland 69,06% 70,31% 68,63% -1,7% -0,4% Täckningsgraden är ett mått på patienternas vårdkonsumtion inom närsjukvård i förhållande till all öppenvård. Den aktuella beräkningen baseras i huvudsak på besök utförda under tertial 1. I en mindre omfattning förekommer också besök gjorda under 2009, data som först nu rapporterats. En förhållandevis stor del av dessa avser akutkliniken vid Sjukhuset i Varberg. Detta påverkar täckningsgraden för Varberg negativt, men påverkar inte täckningsgraden för länet som helhet. Jämfört med tertial är täckningsgraden 1,7 % lägre. Antal besök både inom närsjukvård och öppen specialistvård är lägre. Att produktionen inom närsjukvården är lägre nu jämfört med under hösten beror helt på höstens influensavaccinationer. Samma tendens finns varje år. Ordinarie influensavaccinationer ingår som vanliga besök, vaccinationen för den nya influensan är viktad med 1:10. Även specialistvården förefaller ha minskat. Förändringen är emellertid liten och behöver inte betyda att produktionen på sjukhusen har minskat, här ingår specialistvård i hela Sverige. 6

7 2.2.2 Tillgänglighet Vårdval Halland har en mycket god tillgänglighet och den senaste nationella mätningen visar att resultatet ligger klart över riksgenomsnittet. För första gången har alla vårdenheter deltagit i mätning av tillgänglighet. Telefontillgängligheten är god, 89 procent av patienterna får kontakt med vårdenheten samma dag som de ringer för rådgivning eller tidsbeställning. Riksgenomsnittet är 88 procent. Telefontillgängligheten varierar i länet mellan 68 och 100 procent. Nästan alla patienter, 97 procent, fick läkarbesök inom garantitidens 7 dagar vilket kan jämföras med riksgenomsnittet om 92 procent. Uppfyllandet av vårdgarantin för läkarbesök varierar i länet. Tabell 2. Andel läkarbesök i närsjukvården inom vårdgarantins 7 dagar. Kommun Andel patienter som fått läkarbesök % Våren 2009 Våren 2010 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Riket Arbetet med att förbättra tillgängligheten är ett prioriterat område inom Vårdval Halland, där läkarvakanser påverkar tillgängligheten och möjligheten att uppfylla vårdgarantin. Tillgängligheten upprätthålls bl a genom inhyrd personal. 7

8 2.3 God vård Uppföljningen av God vård omfattar flera mål och uppföljningsområden, och rapportering av uppföljningsresultat för samtliga mål är inte möjligt att göra i alla delårsrapporter. Detta beror på dels på att några kvalitetsindikatorer behöver ha en längre uppföljningstid för att ge tillförlitliga resultat och dels på att några indikatorer enbart följs en eller ett par gånger per år. Det senare är anledningen till att inga uppföljningsresultat rapporteras under målområdena Hälso- och sjukvård utifrån patientens fokus och Säker vård i denna rapport. Resultat för alla mål kommer att redovisas i årsrapporten. År 2010 omfattar delvis nya uppföljningsområden vilket innebär att en del av resultatet inte går att jämföra med föregående år Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Strategier och rutiner för att säkerställa vårdkvalitet Operation av höftfraktur bör ske inom 24 timmar för att undvika onödiga komplikationer och kvarstående funktionsbegränsningar. Vid Länssjukhuset i Halmstad opererades 82 procent av patienterna inom tidsgränsen och vid Sjukhuset i Varberg opererades 62 procent. Genomsnittet för landstinget var 72 procent, något mindre än motsvarande period 2009 då länsgenomsnittet var 75 procent. Orsaken till väntan kan bero på medicinska orsaker eller andra omständigheter och det kommer att följas senare under året när patientunderlaget är större. Inom Vårdval Halland är det sedan 2009 obligatoriskt att delta i Nationella Diabetesregistret. Vid denna uppföljning registrerade 14 vårdenheter alla patienter på alla parametrar, en ökning med 4 enheter sedan årsskiftet. Antalet som registrerade färre än 50 procent av patienterna har minskat med två, och är nu fyra. Majoriteten av enheterna registrerade mellan 50 och 75 procent av sina patienter på alla parametrar. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård I specialiserad vård finns det olika satsningar och strategier för att nå ett hälsofrämjande förhållningssätt. Rökstopp inför operation minskar komplikationer och förkortar vårdtiden. På ortopedkliniken vid Länssjukhuset i Halmstad startade i början på mars ett forskningsprojekt för att stödja patienterna att sluta röka innan planerad operation. Projektet kommer att särredovisa vilka effekter som insatserna ger, men under året kommer antalet patienter som infört rökstopp inför operation att följas. De preliminära resultaten visar vid tertial 1 att 26 patienter (13 kvinnor och 13 män) tillfrågats om deltagande i projektet. Hittills har 6 patienter avböjt deltagande och 3 hade slutat röka vid sin operation. Inom psykiatrin har man som mål att ta upp livsstilens betydelse i samband med att patienter med diagnosen schizofreni gör sitt årliga läkarbesök. Vid denna uppföljning har man tagit upp detta med 11 patienter (4 kvinnor och 7 män). Indikatorn är ny och är ett utgångsvärde för året. 8

9 Bland de vårdenheter inom Vårdval Halland som besvarat frågan, tas sambandet mellan livsstil och sjukdom nästan alltid upp vid patientbesök för högt blodtryck. Tabell 3. Andel patienter i procent, med behandling av högt blodtryck, där sambandet mellan hälsa och livsstil tagits upp vid patientbesök i närsjukvården per vårdenhet 100 % 90 % 80 % 70 % Antal vårdenheter A 17 enheter har inte besvarat frågan. Totalt antal vårdenheter A Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård är en ny uppföljningsparameter för 2010 och den indikator som har valts är följa väntetider till operation inom ortopedi. Resultatet visar att det föreligger olika väntetider för män och kvinnor avseende planerad knä- och höftplastik vid Länssjukhuset i Halmstad. Sjukhuset i Varberg har till denna uppföljning inte kunnat rapportera några resultat. Tabell 4. Väntetid i dagar till planerad knä- och höftplastik, Tertial 1, Väntetid, antal dagar a Kvinnor Män Knäplastik Höftplastik a Avser antalet dagar från beslut om operation till operationsdag vid Länssjukhuset i Halmstad. Ingen data tillgänglig från sjukhuset i Varberg Hälso- och sjukvård i rätt tid Landstinget Halland har bäst resultat för tillgänglighet i riket. Vid den nationella avstämningen för perioden januari- mars 2010 redovisade Landstinget Halland att 96 procent av de patienter som väntar på mottagningsbesök och 98 procents av de patienter som väntar på behandling erbjuds tid inom vårdgarantins tidsgränser. De insatser och fokus på god tillgänglighet som landstinget haft, har gett positivt resultat och lett till en positiv utveckling av tillgängligheten inom allt fler områden. Resultatet för tertial 1 är en förbättring mot resultatet i avstämningen i april 2009, då siffrorna var 80 procent för nybesök och 90 procent för behandling. Därmed finns goda förutsättningar att landstinget ska kunna erbjuda samtliga patienter en tid inom garantitiden under 2010, klara målsättningen om ett köfritt landsting samt uppfylla den lagreglering om vårdgarantin som förslås gälla från och med den 1 juli 2010 i regeringens proposition Om en stärkt ställning för patienten (2009/10:67). Tillgänglighet nybesök Specialiserad vård Tillgängligheten till nybesök är god inom landstinget, 95 procent av de patienter som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. Jämfört med motsvarande mätning 2009 har det totala antalet väntande patienter minskat med patienter och antalet patienter som väntat mer än 90 dagar har minskat med patienter. 9

10 Tabell 5. Förändringar i antal nybesök, specialiserad vård, Landstinget Halland. Antal nybesök månadsskiftet april/maj Totalt antal väntande patienter Antal patienter som väntat mer än 90 dagar Antal patienter i patientvald väntetid * Andel (%) patienter i nybesök inom 90 dagar *avser avstämning mars 2010 Under perioden har främst Ögonkliniken haft problem med att kunna erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser (90 dagar). Ögonkliniken har utfärdat 1012 vårdgarantier för nybesök. Därmed har man minskat antalet patienter som väntat mer än 90 dagar betydligt, från 775 patienter vid motsvarande mätning 2009 till 144 patienter vid denna. Hudkliniken har ökat tillgängligheten markant, från att vid motsvarande mätning 2009 haft 177 patienter som behövt vänta mer än 90 dagar till 11 patienter Ortopedklinikerna tar om hand allt fler patienter i den egna verksamheten vilket har lett till en minskning av antalet utfärdade vårdgarantier och patienter som väntat mer än 90 dagar. Inom ortopedin fokuseras arbetet på att kunna använda landstingets interna kapacitet maximalt med en optimal fördelning mellan Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Hudkliniken och neurologmottagningarna har signalerat att de har svårt att klara vårdgarantin för sina patienter på grund av läkarvakanser. Neurologi är ett område med brist i hela Sverige vilket gör det svårt att hitta externa vårdgivare för dessa patienter. Psykiatri De vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna i landstinget har väntetider som varierar mellan 4-8 veckor. Det är en tydlig förbättring mot föregående år då verksamheten redovisade väntetider uppemot 12 månader. För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en nationell förstärkt vårdgaranti om att barn och unga med psykisk ohälsa ska få tid för nybesök inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning och behandling inom högst 60 dagar. Landstinget Halland uppfyller inte målet 82 procent av patienterna erbjuds tid för nybesök inom 30 dagar, och 71 procent erbjuds utredning eller behandling inom 60 dagar. De nationella målen är att senast 2011 ska barn- och ungdomspsykiatrin ha en tillgänglighet så att både nybesök och fördjupad utredning/behandling kan erbjudas inom 30 dagar. Tillgänglighet till behandling Specialiserad vård 10

11 Landstinget har god tillgängligheten för behandling, 95 procent av de patienter som väntar på behandling erbjuds tid inom 90 dagar. Det totala antal väntande har minskat med 806 patienter sedan föregående år. Antalet patienter som har väntat mer än 90 dagar på behandling är nu totalt 59 stycken, en minskning med 155 patienter sedan förra årets mätning. Av de 59 patienter som inte har kunnat erbjudas tid inom vårdgarantin kommer 35 från ortopedin. Väntetiden för utprovning av hörapparat ligger inom garantitiden inom hela landstinget. Endast en typ av behandling har fler än tio patienter som väntat mer än 90 dagar. (Totalt följs väntetiden till närmre 90 behandlingar upp.) Tabell 6. Förändringar i antal behandlingar, specialiserad vård, Landstinget Halland. Antal behandlingar månadsskiftet april/maj Totalt antal väntande Antal patienter som väntat mer än 90 dagar Patientvald väntetid * Andel (%) patienter behandlade inom 90 dagar *avser avstämning mars 2010 Privata vårdgivare En förfrågan har gjorts till privata vårdgivare om aktuell väntetid och andel mottagna respektive behandlade patienter inom garantitiden. Av de tillfrågade klarar 96 procent väntetiden till mottagningsbesök och 100 procent klarar väntetiden till behandling. De privata hudmottagningarna i länet redovisar en aktuell väntetid för nybesök på 1 12 veckor, ortopedkliniken Movement Medical AB 24 veckor samt Hjärthuset 11 veckors väntetid. Utnyttjad vårdgaranti Vårdgarantiservice har under perioden hanterat ca inkommande telefonsamtal och vårdgarantier har hanterats under perioden. Av dessa är 1450 för patienter som väntat på nybesök och 200 för patienter som inte har kunnat erbjudas tid för behandling/åtgärd inom vårdgarantins tidsgränser. Av de patienter som fått nybesök hos extern vårdgivare har drygt 600 patienter även fått en behandling/åtgärd utförd hos den externa vårdgivaren. För de patienter som åberopat vårdgaranti har de kliniker som landstinget tecknat avtal med, mött upp mot behoven mycket väl. Landstinget Hallands totala kostnader för vård utförd via vårdgarantin exklusive kostnader för egen personal som hanterar vårdgarantiärenden, uppgår till ca 17,3 mnkr efter 4 månader. I de totala kostnaderna redovisade ovan ingår kostnaderna för vårdgarantiärenden som initieras från Kungsbacka Närsjukhus och som särredovisas under LS hälso- och sjukvård. Dessa uppgår efter 4 månader 2010 till 3,4 mnkr 11

12 Tabell 7. Totalt antal utfärdade vårdgarantier per förvaltning och månad under perioden januari- april Förvaltning Antal utfärdade vårdgarantier/ månad januari februari Mars april Totalt LiH SiV Kungsbacka Närsjukhus Psykiatrin i Halland Totalt Tabell 8. Totalt antal utfärdade vårdgarantier per klinik under perioden januari-april Klinik Nybesök Behandling Nybesök som lett till behandling Totalt Ögon Ortopedi Urologi Kirurgi Hud Neurologi Totalt

13 2.4 Förbättringsområden Hjärtsjukvård Indikatorer för hjärtsjukvård följs endast upp vid Länssjukhuset i Halmstad, då den specialiteten är placerad där. Kranskärlsröntgen vid ST-höjningsinfarkt är en viktig kvalitetsindikator för hjärtsjukvården. Under tertial 1 röntgades totalt 20 patienter med denna diagnos, av dessa var 8 kvinnor och 12 män. Akut PCI (ballongsprängning av hjärtats kranskärl) vid hjärtinfarkt återställer det normala blodflödet och räddar liv. Akut PCI bör ske inom 90 min för att ha störst effekt, och tiden mäts från det att man tagit första EKG i hemmet eller i ambulansen till dess att PCI påbörjas. Under uppföljningsperioden inkom 20 patienter med behov av akut PCI och av dessa fick 18 behandling inom 90 minuter, varav 6 var kvinnor och 12 var män. Lång ambulanstransport är anledning till att de återstående två patienterna (kvinnor) inte kunde få behandling inom den rekommenderade tiden. Jämförelse med 2009 går inte att göra då man i riktlinjerna ändrat rekommenderad tidsrymd för behandling. Under motsvarande period förra året behandlades ca 64 procent av patienterna inom 120 minuter Utvecklad samverkan mellan specialistpsykiatrin och närsjukvården Ett led i att utveckla samverkan mellan specialistpsykiatrin och närsjukvården är en förbättrad kommunikation kring patienter. Konsultation och remissvar har valts till indikatorer Under årets fyra första månader rapporterade psykiatrin att de haft 14 konsulttimmar i närsjukvården och Vårdval Halland rapporterade att totalt 55 remisser återkommit från psykiatrin utan bedömning Stroke Landstinget når inte målet om att alla patienter med stroke skall vårdas på strokeenhet. Vid LiH vårdades 68 procent av dessa patienter på strokeenhet från dag 1, vid Sjukhuset i Varberg var andelen 70 procent. Om man räknar in de patienter som initialt vårdats på annan avdelning blir andelen ca 10 procent högre. Resultatet är något sämre än motsvarande period förra året. Tillgången till strokeplatser på medicinklinkerna påverkas av faktorer som hög beläggning på kliniken och om man behövt stoppa inläggningar på grund av infektioner. Sjukhusen har tydliga rutiner för att bereda strokeplatser och utfallet följs varje månad. Patientunderlaget är dock vid denna uppföljning för litet för att kunna dra några slutsatser. Vård på strokeenhet innebär en kostnadsutjämning i vården då det leder till minskat antal strokerelaterade komplikationer. Det medför också minskat lidande för patienten. 13

14 100 Andel patienter % Tertial Tertial Tertial 1 Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg Figur 2. Andel patienter med stroke som vårdats på strokenheet från dag 1. Jämfört med samma period förra året har antalet till patienter med stroke som remitteras från specialistvården för uppföljande besök i den nära vården ökat med 20 procent till 97 procent vid Länssjukhuset i Halmstad. Vid Sjukhuset i Varberg hade andelen minskat med tre procent till 90 procent. I närsjukvården har inte alla vårdenheter kunnat rapportera hur många som varit på uppföljande besök. Av de 21 enheter som har rapporterat, har 91 procent av de patienter som remitterats har fått uppföljande läkarbesök. Några enheter rapporterar att de också haft uppföljande besök för patienter där remiss inte skickats. 14

15 2.5 Effektiv hälso- och sjukvård Med yttre effektivitet avses här att göra rätt saker. Med inre effektivitet avses här produktiviteten, det vill säga förhållandet mellan tillförda resurser och det som produceras Yttre effektivitet Närsjukhuset i Kungsbacka har under våren flaggat för att man efter utbyggnad nu har ledig kapacitet beträffande operationer. Efter 4 månader 2010 ligger produktionen av dagkirurgi i egen regi i nivå med uppdraget samtidigt som vi totalt i Landstinget Halland utnyttjar vårdgarantin för motsvarande 256 poäng eller drygt 9 mnkr. Detta visar på vikten av fortsatt samordning och planering/optimering av produktion med avseende på lokaler, personal generellt, specifika specialiteter, privata vårdleverantörers bidrag etc i syfte att på effektivaste sätt möta behovet Inre effektivitet Kostnaderna för LS hälso- och sjukvård för januari till april 2010 är 15,8 eller ca 5 procent högre än motsvarande period föregående år. Under perioden har produktionen i egen regi mätt i antal DRG-poäng slutenvård och antal poäng inom dagkirurgi i stort sett följt planerna. Jämfört med motsvarande period 2009 har antal DRG-poäng slutenvård ökat med 2,5 procent vilken motsvarar ett värde av ca 12 1 mnkr. Antal poäng inom dagkirurgi ökat med 30 procent vilket motsvarar ett värde av ca 10 mnkr. Vårdtyngden för slutenvården 1 är något lägre än för motsvarande period Antal vårdtillfällen har ökat med 3,8 procent och antal vårddagar har ökat med 2,5 procent. Medelvårdtiden under januari till april 2010 sjunker på LiH och ökar något på SiV jämfört med motsvarande period Tabell 9. Produktionsstatistik egen regi LS totalt. Utfall jan-apr 2009 Budget jan-apr 2010 Utfall jan-apr 2010 Diff budget 2010 Vårdg. Jan-apr 2010 Totalt jan-apr 2010 Antal Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal i DRG-poäng slutenvård ,1% Vårdtyngd slutenvård 1 1,0281 1,0148 Antal poäng inom dagkirurgi ,1% Antal poäng cytostatika beh ,8% Antal ytterfallsdagar ,7% % 1 Mätt som cace mix index, d v s antal DRG-poäng delat med antal vårdtillfällen. 15

16 2.6 Läkemedel Landstingsstyrelsen är kostnadsansvarig för alla läkemedel som förskrivs inom öppenvården till hallänningar. Målet med uppföljningen är här att: Läkemedel förskrivs inom terapirekommendationerna. Kostnaderna skall följa de tilldelade medlen. Följa upp och stödja driftstyrelserna i deras HSU-uppdrag avseende läkemedel. LS kostnader för läkemedel efter 4 månader 2010 ligger 6,4 miljoner eller 2,6 procent lägre än budgeterat, främst beroende på lägre kostnader för basläkemedel. Variationen i kostnader per månad är stor och för 2010 beräknas utfallet bli i linje med budget. Tabell 10. LS kostnader för läkemedel efter 4 månader. Mnkr Ack utfall Ack budget Diff mot budget Basläkemedel -131,3-136,1 4,8 Specialistläkemedel -98,1-99,8 1,6 Läkemedelskostnader -5,2-5,3 0,2 Utbildningsanslag läkemedel -3,4-3,3 0,0 Särläkemedel -2,6-2,7 0,0 Landstingsbidrag läkemedel 247,0 247,2-0,2 Totalt 6,4 0,0 6,4 För basläkemedel kan vi notera en kostnadsökning om 1,8 mkr jämfört med samma period Vid en fördjupad analys kan vi se att priserna sjunkit men att volymerna ökat. För specialistläkemedel kan vi notera en kostnadsökning ökat om 5,2 mkr jämfört med samma period Vid en fördjupad analys av specialistläkemedel kan vi se att priserna ligger på samma nivå men att fler dyrare typer av läkemedel har hämtats ut. Vid en jämförelse per 1000 invånare kan vi se att kostnaderna sjunker (-0,9 procent) medan dygnsdoserna ökar (+1,6 procent). Tabell 11. Kostnadsutveckling läkemedel. Mkr jan-apr 2010 Utfall jan-apr 2009 Utfall Kostnadsökning (mkr) Kostnadsökning (%) Basläkemedel 131,3 129,5 1,8 1,4 % Specialistläkemedel 98,1 92,9 5,2 5,7 % Särläkemedel 2,6 0,0 2,6 E/A Totalt 232,1 222,4 9,7 9,7 Arbetet med att följa upp och stödja driftstyrelsernas användning av läkemedel har under perioden fokuserats till att vårdenheter får kvartalsvis anpassade rapporter som redovisar deras läkemedelsförskrivning samt deltagande i utvecklingen av styrmodeller för läkemedel inom slutenvården. Informationsläkare och läkemedels- 16

17 kommitté tillhandahåller löpande information och utbildning. Under årets första 4 månader har en ny handbok för terapirekommendationer givits ut. För Landstinget Halland i övrigt kan vi notera en kostnadsökning på läkemedel om 2 mkr eller 4 procent jämfört med samma period föregående år. 17

18 2.7 Tandvård Landstinget ska svara för tandvård för barn och ungdomar, specialisttandvård, sjukhustandvård, tandvård för särskilda patientgrupper och övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämplig. Ett nytt datorstöd infördes vid årsskiftet inom barntandvården. Avsikten var att förenkla administrationen och att få en bättre överblick, så att alla barn kallas till tandvården. Råd och anvisningar för barn- och ungdomstandvård har reviderats i ett samarbete mellan folktandvården, specialisttandvården och landstinget. Det har vuxit fram ett nära samarbetet med Beställarenheten i Västra Götaland. Bland annat har alla tandvårdsavtal mellan landstinget och regionen gåtts igenom och reviderats. Uppsökande tandvård till äldre, sjuka och funktionshindrade är en verksamhet som byggts upp under de senaste tio åren. Landstinget gör uppföljning på att alla som tackat ja får en munhälsobedömning. Ett nära samarbete finns med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i samtliga kommuner. För att ytterligare utveckla den uppsökande verksamheten genomförs ett pilotprojekt i Falkenbergs kommun där tandvården utbildar munvårdsombud på sjukhemmen. Anslaget för tandvård innehåller barntandvårdspeng, särskilda uppdrag inom barn- och ungdomstandvården, tandreglering, nödvändig tandvård, uppsökande tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt riskfond 1 och 2. Resultatet efter fyra månader visar på ett överskott på 3,4 mnkr. Det är främst på anslagen för nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling som överskottet finns. Överskottet ligger inom ramarna för normal variation. Uttaget från riskfond 1 för barn- och ungdomstandvård ökade med kronor För att få riskfonden i balans har vissa åtgärder som tidigare ersatts utan karens nu lagts till vård med avdrag för karensbelopp på 3800 kronor. Efter fyra månader visar riskfonden på ett visst överskott. 18

19 2.8 FoUU Inför 2010 organiserades FoUU i en övergripande organisation för hela Landstinget Halland med mål att öka tillgängligheten för medarbetarna att starta och driva forskning, utbildning och utveckling. Utbildningsuppdraget ses över i en ny modell i samarbete med Högskolan i Halmstad med syfte att skapa nya forskarmiljöer och att utveckla utbildningen mot nya, moderna och gemensamma pedagogiska modeller. Under årets fyra första månader har en trettiopoängskurs i forskningsmetodik startat med 32 ST-läkare. Utbildning/ läkare har också ökat sitt samarbete mellan AT-organisationerna i norra och södra Halland för att ta fram en gemensam rutin för jourarbete. För finns planerat kurser i kommunikation, handledarutbildning samt ledarskap och organisation. Totalt har 579 medarbetare inom olika personalkategorier fått utbildning via FoUU under årets första 4 månader. Forskningsrapporten från Länssjukhuset i Halmstad för 2009 innehöll 46 publicerade vetenskapliga artiklar med författare från Länssjukhuset vilket tyder på en fortsatt ökning av den kliniska forskningen. LS kostnader för FoUU uppgår efter 4 månader 2001 till 10,4 mnkr vilket är i linje med budget. 2.9 Övrig verksamhet Massvaccination Arbetet med vaccinationen mot den nya influensan fortsätter under Vid årsskiftet 2009/2010 hade ca hällänningar vaccinerats. Under de första 4 månaderna 2010 har ytterligare vaccinationer genomförts och vi har nu totalt vaccinerat drygt hallänningar. I april genomfördes en utvärderingskonferens för att samla och dokumentera de erfarenheter vi gjort. För mer information om detta, se rapporten Massvaccination - en utvärdering. Under 2009 uppgick kostnaderna för massvaccinationen till 24,7 mnkr. Under de första 4 månaderna 2010 har landstinget haft ytterligare kostnader på 9,4 mnkr. För hela 2010 beräknas kostnaderna för massvaccination uppgå till 16,7 mnkr vilket skulle innebära en totalkostnad på drygt 40 mnkr för hela kampanjen. Vaccinet står för den största delen av kostnaderna och vaccinkostnaderna har under kampanjens gång minskat jämfört med de initiala kalkylerna, då vuxna bara vaccinerats med en dos och landstingen lyckats förhandla fram en lösning där man inte behöver köpa alla de doser som ursprungligen beställts. 19

20 De statsbidrag Landstinget Halland fått med anledning av massvaccinationen uppgår till totalt 31,7 mnkr (10,6 mnkr 2010) och redovisas under landstingets finansiering som en del av Landstinget Hallands totala resultat LS hälso- och sjukvård ekonomi Resultatet för LS hälso- och sjukvårdsverksamhet efter 4 månader uppgår till -16,5 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på motsvarande belopp eller 0,8 procent. Resultatet på -16,5 mnkr efter 4 månader kan främst härledas till: Högre kostnad för prestationsersatt vård, -21,9 mnkr Lägre kostnader för hälso- och sjukvårdspeng, 1,5 mnkr Lägre kostnader för läkemedel, 6,5 mnkr Lägre kostnader för tandvård, 3,4 mnkr Högre kostnad för övrig hälso- och sjukvård inkl massvaccination, -6 mnkr Övriga områden ligger i stor sett i linje med budget. Landstinget Hallands intäkter för uppnådda resultat i regeringens Kömiljardsatsning uppgår till ca 9,5 mnkr. Detta kan jämföras med landstingets kostnader för vård utförd via vårdgarantin på 17,3 mnkr, se avsnitt ovan. Även mindre procentuella variationer inom områdena prestationsersatt vård och läkemedel slår igenom relativt kraftfullt på grund av dessa områdens storlek i förhållande till andra områden. För hela 2010 beräknas ett resultat på -30,7 mnkr eller 0,5 procent vilket är en försämring jämfört med motsvarande beräkning efter 3 månader (-19 mnkr). 20

21 3. LS hälso- och sjukvård per regi 3.1 Egen regi Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården Länssjukhuset Tillgängligheten har legat stabilt på en hög nivå under årets första månader. Mätningen av den första delen av Kömiljarden 2010 gjordes för perioden januari - mars enligt samma kriterier som 2009 och Länssjukhuset hamnade på 97 procents tillgänglighet för såväl nybesök som behandling inom 90 dagar. From och med april inkluderas även patientvald väntan vilket innebär att tillgängligheten till nybesök inom 90 dagar uppgår till 94 procent och till behandling inom 90 dagar till 94 procent. Framför allt inom ögon och ortopedi har tillgängligheten klarats genom ett utnyttjande av vårdgarantiservice. Länssjukhusets egen produktion ligger något under uppdraget för årets första månader, men över nivån för motsvarande period Då prestationer utförda via vårdgarantiservice räknas in överskrids uppdraget. Inom slutenvården har medicinkliniken öppnat 10 nya vårdplatser vilket påverkar produktionen positivt, men ökningen av antalet vårdtillfällen motverkas poängmässigt av en lägre vårdtyngd 2. Slutenvård som produceras av andra vårdgivare utgörs i princip enbart av ortopedi. Inom dagkirurgi har produktionen ökat och den nedåtgående trenden är bruten. Antal sjukvårdande behandlingar har ökat som en effekt av att Paramedicin i Varberg och ljusbehandling i Falkenberg nu 2 tillhör Länssjukhuset. Arbetet med VAS läkemedelsmodul har tagit mycket resurser i anspråk vilket slår igenom i ett lägre antal genomförda läkarbesök under början av året. Länssjukhusets åtgärder för ekonomi i balans under 2009 fortsätter att ge effekt 2010, främst genom lägre personalkostnader. För att fortsätta arbetet mot ekonomi i balans har en ny åtgärdsplan uppgående till 26 mnkr tagits fram Efter årets fyra första månader uppgår effekten av åtgärdsplanen till 6,3 mnkr. Åtgärdsplanerna innehåller förutom minskade kostnader för drift, personal, ledning och organisation även minskade kostnader för vårdgaranti och regionvård. Länssjukhusets prognos för helåret uppgår till - 10 mnkr. Ambulanssjukvården Målet är att 80 procent av ambulansuppdragen ska nås inom 10 minuter. För perioden januari - april är utfallet 71 procent att jämföra med 77 procent motsvarande period 2 Mätt som cace mix index, d v s antal DRG-poäng delat med antal vårdtillfällen. 21

22 föregående år. Tillgängligheten har påverkats negativt av besvärligt väglag i början av året. Antalet ambulanstransporter uppgår till vilket är en ökning med 21 jämfört med motsvarande period föregående år. Liggande transporter utan vårdbehov svarar för 56 procent av ökningen. Antalet sjukresor med taxi uppgår till , vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Ambulanssjukvården ersätts med abonnemang. Prognosen för helåret är ett nollresultat Styrelsen för Sjukhuset i Varberg Tillgängligheten till såväl nybesök som behandling inom 90 dagar har ständigt förbättrats under årets första tre månader. De nya reglerna som inkluderar patientvald väntan påverkar siffrorna negativt och efter april uppgår tillgängligheten till nybesök inom 90 dagar till 91 procent och till behandling inom 90 dagar till 78 procent. Totalt är det 191 patienter som har väntat på nybesök mer än 90 dagar och för behandling är antalet väntande 111, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Vårdgarantiservice i kombination med ökad produktion inom opererande specialiteter påverkar tillgängligheten positivt. Det är främst inom ortopedi som andra vårdgivare har använts. Jämfört med motsvarande period (januari-april) förra året är produktionen vid sjukhuset över uppdraget vad gäller slutenvård i egen regi. Det är främst inom kirurgi och medicin som ökning har skett. Antalet läkarbesök ligger under plan och antalet sjukvårdande behandlingar ligger över plan. Den negativa trenden för dagkirurgi är bruten. Under denna period är produktionen totalt i nivå med uppdraget, men Falkenberg ligger under uppdraget. Åtgärdsplanen för ekonomi i balans uppgår till 53 mnkr. Effekten efter årets första månader uppgår till cirka 10 mnkr. Åtgärdsplanen innehåller minskade kostnader för drift, ledning och organisation, personal samt även minskade kostnader för vårdgaranti och regionvård. Efter 4 månader 2010 har sjukhuset köpt vård via vårdgaranti för motsvarande 219 poäng jämfört med 222 poäng under motsvarande period Sjukhuset har en prognos på helåret på - 40 mnkr Styrelsen för Psykiatrin i Halland Väntetiderna till både vuxenpsykiatriska och barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) ligger mellan 4-12 veckor. I dagsläget klarar inte BUP målen om den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa. För att hantera den förstärkta vårdgarantin pågår det ett förändringsarbete med syfte att göra verksamheten transparant, standardiserad och behovsstyrd. Under årets fyra första månader har antalet läkarbesök ökat med 15 procent inom vuxenpsykiatrin och med 25 procent inom barn- och ungdomspsykiatrin, i jämförelse med föregående år. Under samma period har antalet sjukvårdande behandlingar totalt ökat med 4 procent. Detta har skett genom en ökning inom barn- och 22

23 ungdomspsykiatrin med 22 procent och en minskning inom vuxenpsykiatrin med 2 procent. Minskningen inom vuxenpsykiatrin är en följd av mindre antal gruppbehandlingar och vakanser. Ökningen inom BUP är en konsekvens av ökad bemanning för att klara vårdgarantin. Dagsjukvården har minskat inom vuxenpsykiatrin samtidigt som medelbeläggningen på heldygnsvården har ökat i jämförelse med föregående år. Dagsjukvården består till största delen av ECTbehandling och antalet patienter med behov av behandling var under uppföljningsperioden lägre än tidigare. Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning under perioden januari - april på 96 procent (82 procent 2009) och kliniken i Halmstad på 85 procent (64 procent 2009). Psykiatrin prognostiserar ett helårsresultat på 6,1 mnkr Styrelsen för Närsjukvården Landstinget Halland Styrelsen för Närsjukvården i Halland består av offentligt drivna enheter inom Vårdval Halland, Närsjukhuset i Kungsbacka, handikappverksamheten, folktandvård, sjukvårdsupplysning, Kompetenscentrum för långvarig smärta och särskilda uppdrag inom Vårdval Halland såsom mödrahälsovård och ungdomsmottagning. Vårdval Halland i egen regi Närsjukvården har en negativ utveckling inom vårdvalsverksamheten med ett minskat antal listade patienter totalt, lokala variationer förekommer. Den totala marknadsandelen uppgår till 61 procent av vårdpoängen, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med årsskiftet. Kungsbacka Närsjukhus Tillgängligheten till nybesök inom 90 dagar uppfylls till 97 procent och till behandling med 99 procent. Vårdgarantiservice utnyttjas främst inom ortopedi och inom ögon. Gastroenterologi kommer inte att kunna hålla vårdgarantin framöver på grund av läkarbrist. Patienter tas till stor del om hand av en gastrosjuksköterska. Kungsbacka Närsjukhus har investerat i en utökad produktionskapacitet vilket innebär att det finns kapacitet att utföra fler operationer. Arbete pågår med produktionsplanering. Handikappverksamheten Samtliga verksamheter inom habiliteringen har uppfyllt vårdgarantin under årets första månader. För att klara uppdraget mot patienterna följs också tider för återbesök upp. 171 patienter har inte fått en tid för återbesök inom förväntad tid, av dessa väntar 68 patienter på en tid i Kungsbacka. Habiliteringen samverkar med Barnkliniken för att arbeta fram lösningar för att hantera bristen på läkare. Närsjukvården totalt har en prognos för helåret på 0,5 mnkr. Kungsbacka Närsjukhus har en prognos på - 3,5 mnkr, tandvården 2,0 mnkr, ungdomsmottagningen - 0,4 mnkr, ledning och administration 2,4 mnkr samt övriga enheter ett nollresultat. 23

24 3.1.5 Styrelsen för Landstingsservice Landstingsservice ska erbjuda försörjnings- och stödfunktioner i syfte att underlätta för övrig verksamhet och bidra till att omfattningen av dessa funktioner minimeras till förmån för kärnverksamheten. Landstingsservice har under 2010 tagit två beslut med inriktning att förbättra och effektivisera serviceleveranserna. Det ena beslutet gäller andelen ekologiska livsmedel i Landstingsservice kostproduktion som ska uppgå till 25 procent vid årsskiftet. Det andra beslutet gäller att driften av förrådsverksamheten har lagts ut på entreprenad och uppdraget har tilldelats en privat entreprenör. Landstingsservice har en prognos på helåret på ett nollresultat. Enligt beslut från styrelsen för Landstingsservice så lämnas eventuellt överskott som återbäring till vården i Landstinget Halland. 3.2 Externa avtal och avtal med privata vårdgivare Vårdavtal Här redovisas de leverantörer av vård som Landstinget Halland har särskilda vårdavtal Landstinget Halland. Dessa är Movement Medical AB (ortopedi), Hjärthuset (kardiologi), Spenshult AB (reumatologi), Promedicus AB (urologi), Tilma (läkemedelsberoende) och Tudorkliniken (urologi). Avtalen är sådan att de oftast har någon form av tak, antingen i form av pengar eller i form av prestation. Syftet med taket är dels att beställaren skall kunna sätta leverantörens prestationer i relation till Landstingets behov och dels för Landstinget att ha totalkostnadskontroll. Historiska siffror visar att utfallet kring avtalen sprider sig över året så att kostnaderna oftast är högre första halvåret på grund av att flera vårdgivare når taken i avtalen innan årets slut. Tabell 12. Resultat efter 4 månader (mkr) Utfall Periodbudget Budget mot utfall Spenshult 13,6 13,3-0,3 Hjärthuset 2,3 2,6 0,3 Movement 3,5 1,6-1,9 Tilma 1,6 1,8 0,2 Tudorkliniken 2,0 1,4-0,6 Totalt 22,9 20,6-2,3 Vi kan notera att Spenshult, Movement och Tudorkliniken har ett utfall efter 4 månader som är högre än budgeterat, detta troligtvis på grund av orsaken ovan. Prognosen för helåret bedöms ligga på budgeterad nivå. Inom de specialiteter där vi har dessa avtal är väntetiderna generellt mycket låga, men hos vissa av leverantörerna finns väntetider för patienter som genom valfrihet har valt leverantören i fråga. 3 Exklusive allmänmedicin 24

25 3.2.2 Privata specialister Här redovisas privata vårdgivare som har rätt att gå på den s k nationella taxan och övriga privata vårdgivare som Landstinget Halland har tecknat avtal med. Avtalen har tak och utfallet fördelas ojämnt över året. Tabell 13. Resultat efter 4 månader (tkr) Utfall Periodbudget Budget mot utfall Privata specialistläkare taxa/vårdavtal 18,6 20,1 1,5 Resultat visar en positiv differens mot budget om 1,5 mkr. För 2009 var differensen +0,9 mkr vid samma tidpunkt. Helårs resultat 2009 blev +1,2 mkr och för 2010 är prognosen en positiv avvikelse på 1,5mkr Valfrihetsvård Kostnaderna för valfrihetsvård efter 4 månader 2010 är 0,5 mnkr lägre än budget och 3,5 mnkr lägre än kostnaderna för motsvarande period Den övervägande delen av köp av valfrihetsvård hanteras inom den västra sjukvårdsregionen. 25

26 4. Landstingskontoret Landstingskontoret fullföljer uppdraget enligt beslutad plan. Landstingskontoret redovisar ett positiv resultat på 5,1 mnkr efter april månad och en positiv budgetavvikelse på 10,4 mnkr. Ekonomiska resurser har i budget för 2010 avsatts för att finansiera regionbildningen. Detta omfattar engångskostnader för bland annat samordning av IT-system och byggande av varumärket Region Halland. Ytterligare resurser, för närvarande bedömt till 5 mkr, kommer att krävas för att säkerställa ytterligare kostnader i samband med regionbildning samt för att påbörja projektet Verksamhetsoptimering med produktionsplanering. Med en fortsatt ekonomisk återhållsamhet inom flera andra områden bedöms för närvarande en budget i balans efter tolv månader. Regionbildningen bedöms alltså efter fyra månader kunna finansieras med överskott inom Landstingskontorets övriga verksamheter. Område att beakta som påverkar ekonomiska förutsättningar att lösa uppdrag enligt förvaltningsplan: Uppsägningen av lokaler ökar. Landstingskontoret och flaggar för att man som fastighetsägare kan tvingas reducera det långsiktiga fastighetsunderhållet för att klara en ekonomi i balans på grund av minskade hyresintäkter. Mot bakgrund av bland annat detta finns det anledning att se över dels landstingets riktlinjer för interna affärer, dels landstingets strategi för vilka fastigheter man själv bör äga. Antalet anställda medarbetare och lönekostnader ligger i nivå med budget. Årsprognosen visar totalt ett resultat, inklusive kompletteringsbudget, på en budget i balans. 4.1 Investeringar Investeringarna inom landstingsstyrelsens verksamhet fördelar sig enligt tabell x nedan. Tabell 14. Investeringar Landstingskontoret. Mnkr Budget Utfall Prognos Fastighetsinvesteringar 350,3 65,1 257,6 IT-investeringar 39,2 0,2 9,0 Övriga investeringar 7,7 0,2 4,6 Totalt 397,2 65,5 271,2 26

27 5. Landstingsstyrelsens övriga verksamhet För LS övriga verksamhet redovisas ett resultat på -6,1 mnkr för perioden januariapril, vilket ger budgetavvikelse på 1,9 mnkr. För hela 2010 beräknas ett resultat om +29,2 mnkr med en positiv budgetavvikelse på 30 mnkr. Det negativa resultatet för perioden förklaras av kostnader för semesterskulden som utjämnas under året. I den periodiserade budgeten har detta beaktats men efter april månad redovisas större kostnad än periodiserad budget. 5.1 Arvoden och ersättningar Arvoden och ersättningar till förtroendevalda redovisar ett resultat på +0,6 mnkr efter fyra månader, vilket ger en budgetavvikelse på +0,8 mnkr. Huvuddelen beror på lägre kostnader för förtroendemän, att utbildningsmedel använts i mindre omfattning och att kostnaden för fackrevisionen är klart lägre än budgeterat för perioden januari-april. För hela 2010 beräknas ett resultat på -0,8 mnkr vilket är linje med budget. 5.2 Bidrag och medlemsavgifter Bidrag och medlemsavgifter visar ett resultat på -0,1 mnkr för perioden januari-april. För hela 2010 beräknas ett resultat enligt budget. 5.3 AFA Försäkring Under 2009 beslöt AFA Försäkring vid två tillfällen om sänkningar av premierna för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. AFA gör bedömning att kostnaderna för ersättningarna kommer att vara betydligt lägre till följd av den reformerade sjukskrivningsprocessen. Den andra reduceringen är inte budgeterad för 2010 vilket innebär en positiv budgetavvikelse med ca 21 mnkr. 5.4 Pensionskostnader Enligt prognos från KPA i april 2010 uppskattas pensionskostnaderna bli ca 10 mnkr mindre än budget vilket bl a förklaras av minskade kostnader då den kommunala kompletteringspensionen tillfälligt sänkts för 2010 enligt beslutade avtal. 27

28 6. Läsanvisning Utgångspunkten för denna landstingsstyrelsens uppföljningsrapport är de uppdrag som ges i styrdokumentet Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2010 för driftsstyrelserna och det ekonomiska ansvar som ligger direkt under landstingsstyrelsen. I den mån det finns ägar- eller köparrelaterade uppgifter att rapportera som inte redovisas i Landstinget Hallands uppföljningsrapport, där fokus är helheten, redovisas dessa under avsnitt 3. Rapporten är indelad efter logiska avsnitt som inte alltid motsvarar den indelning vi har i den redovisningen. Nedan visas hur delarna av rapporten fördelads över de förvaltningsområden som används i redovisningen. Tabell 15 - Resultat efter 4 månader 2010 per verksamhet och förvaltningsområde. FO71 - LS hälso- & sjukvård Mnkr LS hälso- & sjukvårdsverksamhet -16,5 0,0 0,0-16,5 Landstingskontoret 0,0 5,1 0,0 5,1 LS övrig verksamhet 0,0 0,5-6,6-6,1 Totalt -16,5 5,6-6,6-17,5 Tabell 16 - Beräknat resultat helår 2010 per verksamhet och förvaltningsområde. FO71 - LS hälso- & sjukvård Mnkr LS hälso- & sjukvårdsverksamhet -30,7 0,0 0,0-30,7 Landstingskontoret 0,0-3,4 0,0-3,4 LS övrig verksamhet 0,0-0,8 30,0 29,2 Totalt -30,7-4,2 30,0-4,9 FO70 - LS Egen verksamhet FO70 - LS Egen verksamhet FO 80 - LS Gemensamt FO 80 - LS Gemensamt Totalt Totalt 28

29 7. Bilagor Bilaga 1 - Resultaträkning FO71 - LS hälso- och sjukvård Bilaga 2 - Resultaträkning FO70 - LS egen verksamhet Bilaga 3 - Resultaträkning FO80 - LS gemensamma verksamhet Bilaga 4 - Verksamhetsstatistik 29