Uppföljningsrapport 2

Transkript

1 Uppföljning 2009 HELHET DELAKTIGHET SAMORDNING Uppföljningsrapport 2 Januari augusti 2009 Landstingsfullmäktige 9-10 november 2009

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Omvärldsfaktorer... 5 Måluppfyllelse... 7 Finansiell analys Driftredovisning på verksamhet Investeringsredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Verksamhetsuppföljning per nämnd Nyckeltal... 55

4 Sammanfattning Ekonomiskt resultat efter åtta månader och årsprognos Det ekonomiska läget i Landstinget Halland är fortfarande kärvt. Totalt sett ökar kostnaderna fortfarande snabbare än intäkterna, men det finns delar av verksamheten där åtgärder har lett till att kostnadsutvecklingen bromsats. Länssjukhuset i Halmstad visar både ökade intäkter, genom ökad produktion, och minskade personalkostnader, som uppnåtts genom bättre planering av produktionen. Vid Sjukhuset i Varberg ses endast små effekter av arbetet med att minska kostnaderna. Sjukhusen fortsätter nu arbetet för ekonomi och verksamhet i balans, utifrån sina åtgärdsplaner. Även inom den landstingsdrivna vårdvalsverksamheten behövs strukturåtgärder för att nå ekonomi i balans. Landstingets totala ekonomiska resultat för perioden januari augusti 2009 uppgår till 20,4 miljoner kronor. Detta är en förbättring jämfört med föregående månad, vilket beror på ett stort inflöde av utomlänspatienter samt lägre lönekostnader under sommarmånaderna samt en reviderad skatteprognos från skatteverket. Ett antal osäkra fakta kan dock påverka prognosen, såsom kostnaden för vaccination mot den nya influensan, vårdgaranti och finansiering. Årsprognosen pekar på ett resultat om -195,6 miljoner kronor, där uppskattade kostnader för vaccination mot den nya influensan ingår. Tillgänglighet Tillängligheten till nybesök har förbättrats under året medan tillgängligheten till behandling har försämrats något. Anledningen till den försämrade tillgängligheten till behandling förklaras av reducerad kapacitet under sommarmånaderna samt att ett ökat antal nybesök genererar fler behandlingar. För att nå målet om en 80-procentig tillgänglighet per den 30 november 2009 krävs fortsatt länsgemensamt arbete med kontinuerlig uppföljning och omedelbara åtgärder. Med fortsatt samordning och fokus på tillgänglighetsarbetet kan Landstinget Halland bli ett av de landsting som får ta del av den statliga satsningen på att öka tillgängligheten, den så kallade kömiljarden. Verksamhet Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg har i egen regi producerat slutenvård som ligger något över budgeterad volym. För att klara att uppfylla vårdgarantin har man dessutom utfärdat ett stort antal vårdgarantisedlar för vård hos andra vårdgivare. De senaste upphandlingarna har varit inom ögonsjukvård och ortopedi. 2

5 Produktionen av dagkirurgi ligger under budgeterad volym för båda sjukhusen. På Länssjukhuset är det främst ögonkliniken som har en avvikelse men det beror även på att man gjort en prioritering till förmån för slutenvårdspatienter. Effekter av åtgärdsplanerna Åtgärdsplanen vid Länssjukhuset i Halmstad uppvisar en effekt om 22,5 miljoner kronor, genom ökade intäkter för producerad vård och minskade personalkostnader. Åtgärdsplanen vid Sjukhuset i Varberg uppvisar en effekt om 8,5 miljoner kronor, främst genom omläggning av semesterperioder. Driftstyrelsen för Länssjukhuset i Halmstad redovisade för år 2008 ett underskott på 80 miljoner kronor och fattade i början av året beslut om åtgärdsplan med motsvarande belopp. Åtgärdsplanen reviderades i april/maj och den beräknade helårseffekten för 2009 uppgår till 39,8 miljoner kronor. För helåret 2010 beräknas effekten till 80 miljoner kronor. Effekterna av hittills genomförda åtgärder är 22,5 miljoner kronor och avser reduceringar av personalkostnader och ökade intäkter för produktion. Bedömningen är att Länssjukhuset kommer att kunna genomföra den åtgärdsplan som man reviderade i april/maj och det prognostiserade resultatet har förbättrats med 5 miljoner kronor till -55 miljoner kronor. Driftstyrelsen för Sjukhuset i Varberg redovisade för år 2008 ett underskott på 58 miljoner kronor, och fattade i början av 2009 beslut om en åtgärdsplan på 55 miljoner kronor. Helårseffekten för 2009 är beräknad till 22,7 miljoner kronor. Effekter av hittills genomförda åtgärder är 8,5 miljoner kronor. Detta innebär att stora delar av åtgärdsplanens insatser beräknas ske under årets fyra sista månader. I åtgärdsplanen framgår att det kvarstår beslut kring åtgärder på 5,5 miljoner kronor eller 25 procent av totala besparingar för Landstingsstyrelsens bedömning är att årets resultat kommer att vara sämre än det prognostiserade underskottet på 60,3 miljoner kronor. Kostnadsutveckling För 2009 är nettokostnadsutvecklingen budgeterad till 5,4 procent. Nettokostnadsökningen för januari augusti är 7,0 procent. Orsaken till detta är att främst sjukhusen överskrider tilldelad budget samt att det finns behov av ytterligare strukturåtgärder inom vårdvalsverksamheten. En stor del av nettokostnadsökningen förklaras av att landstingets lönekostnadsutveckling överstiger budgeterad nivå. Sjukhuset i Varberg uppvisar för höga lönekostnader, vilket bland annat förklaras av att antalet anställda har ökat under Lönekostnaderna har också belastats av högre uttag av jourkompensation för läkare. Länssjukhuset i Halmstad och Närsjukvården Landstinget Halland har lägre lönekostnadsutveckling båda förvaltningarna har under 2009 minskat antalet anställda. 3

6 För att ge fler patienter möjlighet till vård inom vårdgarantins tidsramar har andelen köpt vård ökat. För att komplettera landstingets vårdutbud har också nya upphandlingar av privata vårdgivare gjorts. Kostnaden för läkemedel totalt ligger under budget och ger ett överskott på både basoch specialistläkemedel. För basläkemedel beror det främst på att patent upphört och på att systemet i Vårdval Halland med ekonomiskt avdrag vid bristande följsamhet till terapeutiska kvoter ger effekt. Kostnaden för specialistläkemedlen har ökat, men ligger ändå under budget som ökades med 13 procent för Sjukhuset i Varberg och Närsjukvården Landstinget Halland överskrider budget. Personal Det totala antalet tillsvidare- och visstidsanställda i Landstinget Halland per den 31 juli 2009 uppgår till 7 222, vilket är en ökning med 29 anställda jämfört med föregående år vid samma tidpunkt. Anpassning av personalkostnaderna är en del i arbetet med att få verksamhet och ekonomi i balans. Det har lett till en restriktivitet i nyanställningar och en översyn av bemanningen inom verksamheterna. Ändrade verksamhetsstrukturer gör att bemanningssituationen skiljer sig mellan de olika förvaltningarna. För att få en komplett bild av bemanningen inom landstinget måste även de köpta tjänsterna beaktas. Under årets första åtta månader har landstingets hyrläkartjänster ökat med cirka 20 procent jämfört med föregående år, vilket är i nivå med budget. 4

7 Omvärldsfaktorer Samhällsekonomiska förutsättningar Den internationella lågkonjunkturen bedöms bli djup och utdragen. Under första kvartalet 2009 minskade bruttonationalprodukten (BNP) i de 25 OECD-länderna med 2 procent jämfört med sista kvartalet Samtidigt börjar det komma signaler om att nedgången i den internationella ekonomin är på väg att bromsas upp. Enligt Konjunkturinstitutets prognos faller bruttonationalprodukten i Sverige med 5,3 procent under 2009, men den kraftiga nedgången bromsas upp och bruttonationalprodukten beräknas öka med 0,5 procent nästa år och 2,5 procent Prognosen för inflationen, mätt som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI), är noll procent för 2009 och 0,7 procent för Sysselsättningen har minskat kontinuerligt sedan augusti i fjol. Antalet sysselsatta har de senaste månaderna varit cirka 2 procent (drygt personer) färre än för ett år sedan. Arbetslösheten var i maj 8,7 procent och beräknas till 11,5 procent Den försvagade sysselsättningen och en lägre löneutveckling innebär att skatteunderlagets ökningstakt bromsas in dramatiskt under Utvecklingen för 2010 ser ut att bli lika svag. Sveriges Kommuner och Landstings prognoser över skatteintäkterna har reviderats flera gånger. Den senaste revideringen, från 14 augusti 2009, innebär för Landstinget Halland att skatteintäkterna beräknas öka med 42 miljoner kronor jämfört med tidigare prognos. För helåret 2009 innebär det ett underskott på 163 miljoner kronor, jämfört med budget. Vaccinering mot den nya influensan När WHO den 11 juni 2009 deklarerade att vi har en pandemi i världen trädde det garantiavtal i kraft, som Sveriges landsting har slutit med en vaccinproducent. Det innebär att 18,3 miljoner doser vaccin kommer att levereras under hösten två doser per person. Sveriges sjukvård ska nu arrangera den största massvaccinationen någonsin i Sverige, då hela befolkningen ska erbjudas att frivilligt vaccinera sig mot den nya influensan A(H1N1) svininfluensan. Målet är att få merparten av hallänningarna att vaccinera sig. En utbredd vaccination syftar till att undvika ett massinsjuknande när pandemin väntas slå till i höst. Den syftar också till att skydda hallänningen från insjuknande och svår sjukdom samt att skapa ett skydd mot en andra och tredje våg av influensa som beräknas komma. Bedömningen nationellt och internationellt är att det behövs en massvaccination. Särskilda satsningar kommer att göras för att snabbt vaccinera de av Socialstyrelsen prioriterade grupperna, men också halländska barn, ungdomar och unga vuxna. 5

8 Den totala kostnaden för vaccinationerna är svår att beräkna. Kostnaden för vaccineringen och vaccinet uppgår till drygt 66 miljoner kronor. Därtill kommer kostnader för till exempel transporter och extra lokaler. Regeringen har avsatt 1 miljard kronor till landstingen för kostnader för pandemin. Enligt en preliminär fördelning från Sveriges Kommuner och Landsting får Landstinget Halland 31,7 miljoner kronor, vilket alltså endast täcker en del av de kostnader som beräknas uppkomma. Halland egen region I januari månad 2009 gav regeringen klartecken till att Halland kan bilda en regionkommun med start år Arbete pågår med organisation och arbetsordning för den nya regionen. Det regionala företrädarskapet är kärnan i det regionala självstyret. Det innebär att man har det politiska ansvaret att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet. Viljan att stärka detta demokratiskt förankrade företrädarskap - kopplat till ett utvidgat ansvar för den regionala utvecklingspolitiken - har hela tiden varit centralt i det kontinuerliga arbetet med att forma ett regionalt självstyre i Halland För att förbereda införandet av en regionkommun i Halland bildades en politisk kommitté, bestående av representanter från de politiska partierna. Kommitténs uppgift var bland annat att föreslå politisk organisation och föra en dialog med andra aktörer av betydelse för den blivande regionkommunen Under våren har den politiska kommittén presenterat ett förslag till en övergripande politisk organisation. Landstingsfullmäktige beslutade härefter i juni i år att den nya organisationens namn ska vara Region Halland från och med den 1 januari Vidare beslutade Landstingsstyrelsen att utse landstingsstyrelsens arbetsutskott att, tillsammans med tre representanter från nuvarande Region Hallands styrelse, utgöra politisk organisationskommitté med uppdrag att ta fram förslag till förtroendemannaorganisation för mandatperioden Den politiska organisationskommittén kommer fortlöpande att stämma av arbetet angående förtroendemannaorganisationen med de politiska partiernas gruppledare. 6

9 Måluppfyllelse Landstingsfullmäktiges övergripande mål och hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar styr landstingets verksamhet. Driftstyrelserna och externa leverantörer verkar för att målen infrias, och har ansvar för verksamhet, kvalitet, personal och ekonomi inom sina respektive områden. De övergripande målen konkretiseras och specificeras på styrelse- och verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. Landstinget Hallands övergripande mål är: God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare. Landstingets främsta uppgift är att verka för en god hälsa för hallänningen, genom att erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Därför finns ett väl utbyggt nät av vårdgivare i hela länet, både landstingets egna verksamheter och privata vårdgivare som finansieras av landstinget. Landstinget Halland köper även regionsjukvård samt köper och säljer valfrihetsvård. Landstinget Halland tillhandahåller länssjukvård, närsjukvård, psykiatri och tandvård, bland annat genom: Akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt specialistsjukvård i Kungsbacka och Falkenberg. 47 vårdenheter inom Vårdval Halland. Avtal med privat specialistvård. Handikappverksamhet i samtliga kommuner. 8 ambulansstationer. 19 folktandvårdskliniker samt specialisttandvård. Vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri för hela länet. Hjälpmedelsverksamhet i länet. God hälsa Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin gäller dels flerprofessionell teamrehabilitering för personer med långvarig ospecifik smärta från nacke, skuldror och rygg, dels kognitiv beteendeinriktad behandling (KBT) för personer med lättare eller medelsvåra depressioner, ångest eller stressrelaterade tillstånd. Rehabiliteringsgarantin omfattar patienter i åldrarna år, och målet är att patienterna ska återfå arbetsförmåga. 7

10 För arbetet med rehabiliteringsgarantin har regeringen år 2009 avsatt 560 miljoner kronor för hela riket. Ersättningen är prestationsbaserad. Under första kvartalet infördes rehabiliteringsgarantin i Halland med möjlighet för vårdenheterna inom Vårdval Halland att ansöka om ersättning. Satsningar inom äldreomsorgen Sedan 2006 avsätter regeringen varje år pengar för att stödja kommuner och landsting i arbetet med att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. I Halland har pengarna bland annat använts till läkemedelsgenomgångar i såväl särskilt som ordinärt boende, och till förstärkt läkarmedverkan inom Vårdval Halland. Satsningar för minskad sjukfrånvaro I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, lägger man 2009 extra tonvikt på strukturella åtgärder, bland annat inom områdena kvinnors sjukskrivning, kvalitetsförbättring av medicinska underlag och identifiering av missbruk. Stimulansmedlen till landstingen består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen fördelas utifrån befolkningsmängd. Hur stor den rörliga delen blir beror på om målen för ohälsotalet uppnås vid årets slut, samt om landstinget vidtagit åtgärder för att förbättra användningen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Ohälsotalet låg i juli 2009 på 30,7 dagar för Halland (jämfört med 34,1 dagar för riket). Målet för Halland är satt till 30,5 dagar vid utgången av Tandvård Landstinget erbjuder tandvård för barn och ungdomar, specialisttandvård, sjukhustandvård, tandvård för särskilda patientgrupper och övrig tandvård för vuxna efter behov. Anslagen för tandvård innehåller barntandvårdspeng, särskilda uppdrag inom barn- och ungdomstandvården, tandreglering, nödvändig tandvård, uppsökande tandvård, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling samt riskfond 1 och 2. Resultatet efter åtta månader visar på ett överskott för den uppsökande verksamheten. Överskottet kan förklaras av att kostnaderna för den uppsökande verksamheten blivit lägre efter upphandling. Utfallet för nödvändig tandvård ligger strax under budget. Medicinskt motiverad tandvård som är ett led i en sjukdomsbehandling betalas med sjukvårdsavgift. Inom gruppen ryms komplicerade och långa behandlingar som delbetalas, och kostnaden bedöms ligga i nivå med budget. Inom barn- och ungdomstandvården införs ett nytt datorstöd, som bland annat innebär att landstinget kommer att kunna följa att alla barn och ungdomar verkligen nås av tandvården. 8

11 Barntandvårdspengen periodiseras och betalas ut med en tolftedel per månad. Det innebär att barnet numera kan byta tandläkare under pågående år utan någon ekonomisk reglering. Information om förändringen har gått ut till alla tandläkare som behandlar barn som är folkbokförda i Halland. Nöjda och engagerade invånare Nationell vårdgaranti Socialdepartementet har avsatt 1 miljard kronor 2009 för landstingens arbete med vård- och behandlingsgarantin. Satsningen löper på tre år. För att ta del av pengarna ska 90 procent av Landstinget Hallands verksamheter rapportera in köstatistik till databasen Väntetider i Vården. Landstinget Hallands mål är att samtliga patienter som har behov av specialistvård ska erbjudas tid inom 90 dagar. För att få ta del av kömiljarden krävs att 80 procent av alla patienter i kö tas emot inom 90 dagar vid avstämningstidpunkten, den 30 november Uppfylls detta kriterium får Landstinget Halland drygt 28 miljoner kronor. Sveriges Kommuner och Landsting ska stödja kraftfulla åtgärder för att uppnå en långsiktigt hållbar tillgänglighet till vården enligt vårdgarantins intentioner. Det nationella stödet till vårdgarantiarbetet kommer även i fortsättningen att vara baserat på aktiviteter inom identifierade stöd- och utvecklingsområden, med en förstärkning av ledning och styrning av insatserna och utvecklade strategiska kommunikationsinsatser. Detta medför att ledningar på alla nivåer ska samordna sitt ansvar och prioritera förverkligandet av garantin. För att förbättra tillgängligheten för barn och unga med psykisk ohälsa kommer Socialdepartementet i december 2009 att fördela 214 miljoner kronor. Bidraget ska stödja landstingen i tillgänglighetsarbetet och kan ses som en fortsättning på tidigare satsning som gjorts under 2007 och Halva bidraget, 107 miljoner kronor, fördelas mellan de landsting som når målet att minst 80 procent av patienterna får ett första besök inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin inom högst 30 dagar. Den andra halvan av bidraget fördelas mellan de landsting som når målet att minst 60 procent av patienterna får definierade behandlingar eller fördjupade utredningar inom högst 60 dagar. Ett grundkrav för att få ta del av pengarna är att 90 procent av verksamheterna registrerar i väntetidsdatabasen. Avstämningstidpunkten är den 30 oktober Uppföljning av tillgängligheten Tillgängligheten är ett av landstingets prioriterade områden. Under våren har intensiva arbeten genomförts inom förvaltningarna. Målsättningen är ett köfritt landsting, vilket innebär att alla patienter ska erbjudas besök eller behandling till den specialiserade vården inom 90 dagar. 9

12 Fokus har främst varit på ledningens uppmärksamhet på tillgänglighetsfrågorna och attitydfrågor med syfte att verksamheterna ska utgå från patientens behov av god tillgänglighet. Omedelbara åtgärder har vidtagits inom de områden som haft tillgänglighetsproblem. Länsövergripande tillämpningsanvisningar för vård- och behandlingsgarantin har tagits fram och en omfattande insats har gjorts för att förbättra patientinformationen om vårdgarantin. Antalet hänvisningar till Vårdgarantiservice har genom detta arbete ökat, vilket är en bidragande orsak till den förbättrade tillgängligheten. Landstinget Halland har kunnat erbjuda upp emot 90 procent av de väntande tid inom vårdgarantins tidsgränser. En viktig och nödvändig framgångsfaktor för en god hållbar tillgänglighet är att flödet fungerar i hela vårdkedjan, det vill säga mellan närsjukvård och länssjukvård. Av de resultat som redovisas framgår att de verksamhetsnära insatser som gjorts har lett till en positiv utveckling av tillgängligheten inom allt fler områden. Det finns goda förutsättningar att landstinget ska kunna erbjuda samtliga patienter en tid inom garantitiden under 2009 och därmed klara målsättningen om ett köfritt landsting. Lägesbilden för den förstärkta vårdgarantin för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa visar att landstinget i nuläget inte når upp mot de nationella kraven för att få ta del av stimulansbidraget, men bedömningen är att vi kommer att klara kraven vid avstämningsdagen den 31 oktober Förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tid till nybesök inom 30 dagar med 80 procentig måluppfyllelse Landstinget Totalt antal Tid inom 30 Andel % Halland väntande dagar Nybesök Tid till behandling eller fördjupad utredning inom 60 dagar med 60 procentig måluppfyllelse Landstinget Totalt antal Tid inom 60 Halland väntande dagar Andel % Behandling Fördjupad utredning Källa: Nationella väntetidsdatabasen SiGne Tillgänglighet inom specialistvård Uppföljningen av tillgängligheten inom specialistvården beskrivs utifrån aktuell väntetid, totalt antal väntande och antal som väntat mer än 90 dagar. Resultatet från månadsskiftet augusti/september jämförs mot resultatet årsskiftet 2008/2009. Besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran till den specialiserade vården. 10

13 Tillgängligheten till nybesök är god inom landstinget men hundraprocentig måluppfyllelse är inte uppnådd i nuläget 90 procent av de patienter som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. Totalt antal väntande har minskat med patienter sedan årsskiftet. Antalet patienter som har väntat mer än 90 dagar har minskat markant, med patienter från till 760 patienter jämfört med årsskiftet. Nybesök Mål: 100 procent tillgänglighet Totalt antal väntande Kömiljard: procent 08/ aug Antal patienter som väntat mer än 90 dagar 08/ aug Patientvald väntetid 08/ aug Landstinget Halland Nybesök inom 90 dagar (procent) 2009 aug Inom ortopedin, som varit ett av problemområdena, har kraftfulla insatser resulterat i en markant minskning av antalet patienter som väntat mer än 90 dagar till nybesök. Andra områden som har problem med tillgängligheten är de länsgemensamma mottagningarna såsom ögonmottagning och hudmottagning. För att stödja dessa mottagningars arbete till ökad tillgänglighet har direktupphandling gjorts samt befintliga avropsavtal utnyttjats. Barn- och ungdomspsykiatriska och vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna redovisar en väntetid till besök på mellan 4 och 12 veckor i hela landstinget. Inom landstinget följs väntetiden till neuropsykiatrisk utredning, även om denna typ av utredningar inte omfattas av vårdgarantin. Resultatet visar att väntetiden inom länet varierar mellan 2 och 12 månader. Längst väntetid finns vid de vuxenpsykiatriska mottagningarna i Kungsbacka och Halmstad. Efter beslut om behandling ska patienterna erbjudas behandling inom 90 dagar. Av de patienter som väntar på behandling erbjuds 76 procent tid inom 90 dagar. Det är inte tillräckligt bra landstingets mål är en tillgänglighet på 100 procent. Totalt antal väntande har minskat med 52 patienter jämfört med årsskiftet. Av totalt antal väntande hade 527 patienter väntat mer än 90 dagar på behandling, vilket är en ökning med 239 patienter i jämförelse med årsskiftet 2008/2009. Ökningen beror till stor del på minskad produktion under semesterperioden. Bedömningen är att tillgängligheten till behandling med de åtgärder som vidtas kommer att förbättras under hösten. 11

14 Behandling Mål: 100 procent tillgänglighet Totalt antal väntande Antal patienter som väntat mer än 90 dagar 08/ aug Patientvald väntetid Kömiljard: procent 08/ / aug aug Landstinget Halland Behandling inom 90 dagar (procent) 2009 aug Av de 527 patienter som väntat mer än 90 dagar, väntar 45 procent på en ortopedisk behandling eller åtgärd, 21 procent väntar på starroperation och 13 procent väntar på en behandling inom öron-näsa-hals. Väntetiden för utprovning av hörapparat ligger inom garantitiden i hela landstinget. Under året har 98 procent av samtliga patienter erbjudits tid inom vårdgarantins tidsgränser. Utnyttjad vårdgaranti Vårdgarantiservice har hanterat samtal under perioden. Under perioden maj augusti har patienter hänvisats till annan vårdgivare. Detta beror främst på tydlig information om vårdgarantin till patienterna. Länssjukhuset i Halmstad och Kungsbacka Närsjukhus står för en stor del av ökningen, och då främst inom specialiteterna ögon, ortopedi och urologi. En viktig förklaring till den förbättrade tillgängligheten är de resurser som de privata vårdgivarna utgör. Sammanställning vårdgarantier maj augusti 2009 Förvaltning Antal utfärdade vårdgarantier maj juni juli augusti Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg Kungsbacka Närsjukhus Psykiatrin i Halland Totalt Privata vårdgivare Hos de privata vårdgivarna får 87 procent av patienterna som väntar på mottagningsbesök tid inom garantitiden. Motsvarande siffra för behandling är 96 procent. De privata vårdgivarna har avtal med Landstinget Halland vilket ligger till grund för erbjuden vård och hur tillgängligheten ser ut. De privata hudmottagningarna i länet redovisar en aktuell väntetid för nybesök på 8 21 veckor, ortopedkliniken Movement Medical AB 24 veckors väntetid samt Hjärthuset 16 veckor. Hjärthuset redovisar 80 patienter och Movement 192 patienter som har väntat mer än 90 dagar till nybesök. 12

15 Patientnämnden Antalet ärenden till patientnämnden har ökat jämfört med motsvarande period förra året vilket förklaras av återkommande informationsinsatser om verksamheten. Årets första åtta månader visar det högsta antalet ärenden sedan Ärendena handlar till största delen om vård och behandling. Samtidigt har antalet kontakter med frågor av mer rådgivande karaktär minskat. Verksamhetsstatistik jan aug 2008 jan aug 2009 Vård och behandling Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser Övrigt 0 3 Kontakter med patienter och närstående Förordnanden av stödperson

16 Samarbetsavtal med kommunerna för hälso- och sjukvård Sedan årsskiftet finns ett nytt samarbetsavtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan landstinget och kommunerna i Halland. Ansvarsgränsen är numera länsgemensam. Avtalet har medfört ett omfattande behov av anpassningar och omprioriteringar vid vårdenheterna. Uppföljning visar dessutom att avtalets intentioner om tydlighet, kontinuitet och minimering av parallella organisationer inte uppfyllts. Avtalet har inneburit en kostnadsökning för landstinget. I förarbetet till avtalet uppskattades kostnaden för den palliativa vården till 6 miljoner kronor, men utifrån lämnat fakturaunderlag beräknas kostnaden för 2009 bli 15 miljoner kronor. Det har också visat sig att antalet patienter med behov av hemsjukvårdsinsatser är fler än vad som uppgavs inför avtalsskrivningen. Detta har medfört att vårdenheterna fått ökade kostnader för tjänsteköp och resursförstärkning för att klara vårdbehovet. För en vårdenhet med listade patienter motsvarar kostnadsökningen tjänsteköp för 1,5 tjänst och resursförstärkning med en sjukskötersketjänst. God vård Verksamhetsuppföljning Den hälso- och sjukvård samt tandvård som landstinget finansierar ska kännetecknas av hög kvalitet och hög säkerhet. Landstinget Halland har som regel goda resultat i nationella uppföljningar och mätningar, men det finns förbättringsområden. Dessa arbetar verksamheten med utifrån analyser och handlingsplaner, som visat sig ge goda effekter. Ett exempel är tillgänglighetsarbetet med landstingsgemensamma tillämpningsrutiner utifrån patientens fokus, som resulterat i en successivt förbättrad tillgänglighet. En överenskommelse är framtagen i samverkan mellan landstinget och kommunerna i Halland för att möta kraven i Socialstyrelsens föreskrift Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, som stöd till verksamheterna i tillämpningen av föreskriften. Antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska i Landstinget Halland. Flera större arbeten har engagerat stor del av hälso- och sjukvården under året som VAS-införande, tillgängligheten, säker vård, effektiviseringsinsatser och de senaste månadernas intensifierade arbete med planering av influensavaccinationen och planering för en eventuell pandemi. Den nära vården Vårdval Halland har fortsatt att stort intresse i vårdsverige. Införandet av Lagen om valfrihetssystem ledde till många förfrågningar om Vårdval Halland från andra landsting. Som en del i att möta det ökande intresset arrangerade Landstinget Halland i 14

17 våras en erfarenhetsdag, där ett trettiotal tjänstemän och politiker från tolv landsting deltog. Som helhet fortsätter Vårdval Halland att utvecklas positivt, det vill säga i den riktning som målen anger, genom exempelvis ökad kvalitet i läkemedelsanvändningen och ökat antal diagnossatta läkarbesök. Antalet vårdenheter är fortsatt 47 stycken. I den senaste nationella mätningen våren 2009 hade Vårdval Halland högst tillgänglighet till läkarbesök i riket med 95 procent och en god telefontillgänglighet (93 procent) inom garantitiden. För tillgänglighet till läkarbesök finns en spridning mellan vårdenheterna på procent. Vårdenheterna har en uttalad ambition att upprätthålla en god tillgänglighet och kontinuitet i mötet med patienten. Flera enheter har inte alla läkartjänster fast bemannade, men har långa avtal med vikarier. Läkarvakanserna påverkar möjligheten att uppfylla vårdgarantin. Rekryteringsinsatserna har ökats och det finns många läkare som är under utbildning till allmänläkare (distriktsläkare). Patienter med diagnoser som innefattar psykisk ohälsa blir ett alltmer viktigt arbetsområde för närsjukvården. För att säkra vårdkedjan har en handläggningsöverenskommelse tagits fram mellan psykiatrin och närsjukvården. Under perioden har arbetet med rehabiliteringsgarantin startat och multimodal rehabilitering och KBT (kognitiv beteendeterapi) erbjuds inom ramen för garantin. Arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess pågår enligt överenskommelse mellan Landstinget Halland och Försäkringskassan. Inom ramen för överenskommelsen har rehabsamordnare utsetts vid flera vårdenheter och de flesta vårdenheterna har en skriftlig handlingsplan för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vårdenheterna fortsätter att arbeta aktivt med hälsofrämjande arbete, vilket bland annat innebär rutiner för hälsosamtal i patientmötet. I samband med att vaccination mot pneumokockinfektion infördes i basprogrammet för barnhälsovården höjdes hälso- och sjukvårdspengen för barn 1 januari Täckningsgrad och samverkan Täckningsgraden fortsätter att vara stabil och uppgår nu till 70 procent. Täckningsgraden vid årsuppföljningen 2008 var 69 procent. Många av vårdenheterna stärker vårdkedjorna genom ökad samverkan och samarbete med allt fler specialister. Framförallt ses en ökning av antalet vårdenheter som samverkar med företagsläkare. Allt fler vårdenheter har också distriktssjuksköterskor med specialutbildning inom de stora sjukdomsgrupperna. Samverkan med specialister med rehabiliteringskompetens är oförändrad. Det nya samarbetsavtalet med kommunerna för hälso- och sjukvårdsansvaret har inneburit ökade kostnader och förändrade arbetssätt för många vårdvalsenheter. Det 15

18 ökade antalet hembesök, läkemedelshantering, provtagning med mera har medfört att den förebyggande hälsovården inte kan utföras enligt målsättning. Dialog pågår mellan kommunerna och landstinget om hur avtalets intentioner bäst ska uppnås. Terapeutiska kvoter för läkemedel Läkemedelskommittén i Hallands terapeutiska kvoter är inte några absoluta medicinska sanningar utan ska ses som inriktningar för god hushållning vid användning av läkemedel. Målsättningen är att kvoterna ska vara enkla och tydliga och baserade på välgjord vetenskaplig dokumentation och prisvärdering. På länsövergripande nivå är utvecklingen positiv med en god följsamhet till de fem terapeutiska kvoterna som Vårdval Halland valt att följa under Följsamheten varierar, framför allt inom kvoterna för behandling med blodfetts- och blodtryckssänkande läkemedel, och följsamheten var något lägre vid denna uppföljning jämfört med förra. Specialiserad vård Somatisk vård Satsningen på att klara vårdgarantin har resulterat i ett ökat antal läkarbesök vid sjukhusen i jämförelse med samma period Det är framförallt planerade nybesök som står för ökningen. Patienter som inte kan erbjudas en tid inom vårdgarantin hänvisas omgående till Vårdgarantiservice. Dagkirurgiska åtgärder har inte utförts i den utsträckning som planerats (minus procent) vid Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg. Detta har delvis kompenserats genom köp av externa vårdgivare. Orsaken är dels brist på framförallt läkare vid ögonkliniken men även att man inom de opererande specialiteterna har prioriterat tung slutenvårdskirurgi. Ersättningen i slutenvården har ökat bland annat genom ett högre CMI, Case Mix Index (genomsnittlig vårdtyngd), vilket i huvudsak beror på att de opererande specialiteterna står för större andel av produktionen jämfört med föregående år. Ökning finns framförallt inom ortopedin vid Länsjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg samt inom gynekologin vid Kungsbacka Närsjukhus. Cytostatikaanvändningen fortsätter att öka och ligger över såväl vad som planerats som föregående års utfall. Ökningen finns främst inom kirurgin, där allt fler patienter nu behandlas på hemmaplan i stället för på regionsjukhus. Privat producerad somatisk specialistvård Den nuvarande privata specialistvården uppfyller landstingets behov av kompletterande externa vårdgivare inom de flesta vårdområden. Antalet läkarbesök har ökat och förklaras till största delen av ökad kapacitet genom en nystartad urologmottagning. Antalet operationer för reumatiker har också ökat som en följd av det nya vårdavtalet med Spenshult, vilket innehåller fler operationer än tidigare avtal. 16

19 Psykiatri Inom verksamhetsområdet pågår ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete som bland annat resulterat i utveckling av beroendevården och ätstörningsverksamheten samt vårdprogram för suicidprevention. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Läkarbesöken har ökat med 49 procent (varav ätstörning 15 procent) jämfört med samma period Antalet mottagningsbesök ligger över vad som planerats för januari augusti Även dagsjukvårdsbesök och sjukvårdande behandlingar har ökat. Inom heldygnsvården redovisas en minskning av vårddagar jämfört med Detta är en önskad utveckling inom barn- och ungdomspsykiatrin. För att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan närsjukvården och specialistvården har en handläggningsöverenskommelse tagits fram för barnpsykiatrin. Arbetet har genomförts i samverkan mellan närsjukvården och specialistvården och implementering sker hösten Vuxenpsykiatri Antalet läkarbesök ligger i nivå med planeringen. Antalet besök hos övriga yrkeskategorier ligger under för 2009 och är lägre än motsvarande period Antalet besök vid dagsjukvården ligger över vad som planerats, men under producerad volym motsvarande period Utveckling av arbetssätt baserade på ny tvångsvårdslagstiftning i öppen vård pågår och samverkan med kommunerna i Halland börjar att ta form. Vårdprogrammet Suicidpreventivt arbete kommer att internrevideras under senhösten. Arbete pågår med vårdprogram för psykoser och för ätstörningar, vilka planeras att implementeras våren Handikappverksamhet Habiliteringsverksamheten tillhandahåller genomförda prestationer enligt plan. I barnoch ungdomsklinikens uppdrag ingår att sälja läkartjänster till habiliteringen. Trots bra samverkan och god vilja har det på grund av läkarbrist inte varit full läkarbemanning i någon del av länet. Syncentralen är delaktig i ett utvecklingsarbete med framtagande av ett nationellt kvalitetsregister för landets syncentraler. Sjuktransport Uppföljningen av Sjuktransportförvaltningens verksamhet till och med augusti visar att antalet ambulanstransporter och sjukresor har ökat under perioden januari till och med augusti jämfört med samma period förra året. Samtidigt är det fler ambulansuppdrag med högsta prioritet som klarar en tillgänglighet inom 10 minuter respektive 15 minuter. 17

20 Prognosbedömningen är en ekonomi i balans under Detta förutsätter dock att de sedan tidigare beslutade åtgärderna som rör prioritering av utbildningsinsatser och investeringar slutförs samt att liggande transporter utan vårdbehov fortsätter att genomföras. Regionvård En ökning av antalet regionvårdsremisser kan noteras i jämförelse med motsvarande period 2008 och återfinns framförallt inom öron-näsa-halskliniken, ortopedkliniken, ögonkliniken och kvinnokliniken vid Länssjukhuset i Halmstad och inom kirurgkliniken vid Sjukhuset i Varberg. Vårdkvalitet Området följs upp på olika sätt, bland annat via nationella kvalitetsregister. Landstinget Halland har valt att följa upp stora områden där nationella riktlinjer finns. Ett systematiskt arbete pågår för en säkrare vård och rutiner för avvikelserapportering finns. Frågor som berör patientsäkerheten följs upp kontinuerligt, vilket leder till en tidig identifiering av brister eller osäkra rutiner. Stroke Landstinget Halland följer kontinuerligt vissa parametrar som ska säkra god vård inom området stroke. Arbetet ska leda till att säkra ett optimalt omhändertagande, med målsättning att patienterna i så stor utsträckning som möjligt återfår förlorade eller försämrade funktioner. Enligt landstingets vårdprogram för stroke ska alla patienter med stroke vårdas på strokeenhet. Om man inkluderar de patienter som initialt fick vård på annan avdelning, och efter några dagar flyttades över till strokeenhet, är utvecklingen stabil 89 procent jämfört med 90 procent efter årets första fyra månader. Arbetet med att stärka rutinerna för att strokepatienterna ska få uppföljningsbesök i närsjukvården fortgår och det har gett effekt. Drygt 90 procent av patienterna vid Länssjukhuset och Sjukhuset i Varberg har remitterats till närsjukvården för uppföljande besök. Diabetes Deltagande i Nationella Diabetesregistret är viktigt för att säkra en hög kvalitet i diabetesvården. I specialistsjukvården är täckningsgraden fortsatt mycket hög. Vid Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg registrerades cirka 90 procent av patienterna och vid Kungsbacka Närsjukhus 95 procent. Sedan årsskiftet är det obligatoriskt för vårdenheterna i Vårdval Halland att delta i registret och en förbättring ses 14 vårdenheter rapporterar alla patienter och parametrar. Hjärtsjukvård Landstinget Halland följer vissa viktiga uppföljningsparametrar för hjärtsjukvården. Andelen patienter som behandlas med direkt PCI (ballongvidgning av ett kranskärl) vid akut hjärtinfarkt av typen ST-höjningsinfarkt har ökat till 83 procent. 18

21 Förskrivningen av de fyra vanligaste läkemedlen som rekommenderas som standardbehandling efter hjärtinfarkt var hög inom specialistvården. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL Rökstopp är en avgörande del i behandlingen av kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Samtliga patienter med KOL, som gör nybesök vid något av Landstingets sjukhus lämnar tobaksanamnes. Ortopedi Vid höftfraktur är det viktigt att operation sker snabbt, eftersom det ger patienterna optimala förutsättningar att få tillbaka goda funktioner. Vid Länssjukhuset i Halmstad opereras 75 procent av alla patienter inom 24 timmar. Inga uppgifter finns att tillgå från Sjukhuset i Varberg. Patientsäkerhet Under våren har Sveriges Kommuner och Landsting utökat den nationella satsningen på patientsäkerhetsarbetet med mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner samt klädregler. En nationell mätning av antalet patienter som drabbats av en vårdrelaterad infektion genomfördes under en dag i april Mätningen visade att 7,4 procent av patienterna vid Länssjukhuset i Halmstad och 10,7 procent av patienterna vid Sjukhuset i Varberg hade en vårdrelaterad infektion. De vanligast förekommande infektionerna var urinvägsinfektion, hud- och mjukdelsinfektioner samt lunginflammation. Riksgenomsnittet för alla sjukhus var vid vårens mätning 9,7 procent. Ett annat område som följs inom patientsäkerhetsarbetet är förbrukningen av handsprit, och utveckling av mätmetoden pågår. Arbetet med att förebygga fallolyckor fortgår med en positiv utveckling som resultat. Avvikelserapportering, Lex Mariarapportering, rapporterade ärenden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och patientnämnden följs och utgör en del i arbetet med förbättrad patientsäkerhet. Läkemedel Läkemedel är en integrerad del i all behandling och bör ses i sitt sammanhang, men särredovisas här utifrån att läkemedelsanvändning medför stora kostnader. Målet är en god kvalitet i förskrivningen av läkemedelshanteringen. Den totala kostnaden för läkemedel i öppen vård i Halland för perioden januari-augusti 2009 är 443 mnkr och ligger i nivå med motsvarande period Kostnaden för basläkemedel har under perioden minskat med 1,55 procent och för specialistläkemedel har kostnaden ökat med 3,44 procent. 19

22 Flera orsaker ligger bakom denna utveckling, till exempel tillbakadragande av läkemedel på grund av biverkningar, nya patentutgångar med generikakonkurrens och brist på nya basläkemedel. Dessutom påverkar systemet med ekonomiska konsekvenser vid bristande följsamhet till terapeutiska kvoter inom Vårdval Halland resultatet i positiv riktning. Statsbidraget för läkemedel ökades för 2009 med cirka 3,6 procent, vilket medför ett ekonomiskt överskott som bedöms bestå för helåret Motsvarande ökning av statsbidraget görs för 2010 (cirka 25 miljoner kronor), vilket öppnar möjligheter till intäktsökningar om nuvarande utveckling kvarstår. Kostnaderna för läkemedel i den slutna vården har ökat under januari augusti 2009 med cirka 97 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2008 och ger ett underskott om 11,4 miljoner kronor. Ökad användning av nya dyrare specialistpreparat ligger bakom utvecklingen. Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården ska styra mot hälsovinster och bedrivas med effektiva behandlingsmetoder. Deltagandet i landstingsgemensamt utvecklingsarbete är stort och hittills i år har cirka personer deltagit i denna typ av aktiviteter. Dessutom har 45 läkare och 44 sjuksköterskor deltagit i producentobunden utbildning i läkemedelsförskrivning. Stark ekonomi Landstingets resultat för 2009 prognostiseras till -195,6 mnkr, vilket är 225,1 mnkr sämre än budget. Landstingets nettokostnad för avgiftsfri pandemivaccinering till invånarna är uppskattad till 36,9 mnkr, vilket är beaktat i prognosen. Av resultatet står nämnder och driftstyrelser exklusive landstingsstyrelsen för -144,2 mnkr, landstingsstyrelsen för 69,6 mnkr och finansieringsdelen för -121,1 mnkr. Landstingets resultat efter åtta månader uppgår till 20,4 mnkr. Resultatet är en försämring med 101,3 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 99,5 procent. Prognosen för 2009 pekar på en nettokostnadsandel på 103,2 procent. Detta skulle innebära en försämring med 2,7 procentenheter jämfört med 2008 och skulle innebära att landstingets mål att nettokostnadsandelen ska vara högst 98 procent inte skulle uppfyllas Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen uppgår efter åtta månader till 58,2 procent, en försvagning med 5,4 procentenheter jämfört med samma tidsperiod Landstingets mål att soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska överstiga 60 procent uppfylls därmed inte. 20

23 Den negativa utvecklingen av landstingets ekonomiska mål ovan beror på nedanstående faktorer. Nettokostnaderna ökade med 7,0 procent under de åtta första månaderna jämfört med samma period föregående år. Prognosen för nettokostnaderna 2009 pekar på en ökning med 6,0 procent vid årets slut. Den prognostiserade ökningstakten innebär en nettokostnadsökning som är 0,6 procentenheter högre än den budgeterade nivån på 5,4 procent. Att nettokostnadernas ökningstakt minskar är positivt, men obalansen ökar ändå i och med den negativa utvecklingen av skatteintäkterna. Den globala ekonomiska krisen med svagare konjunkturutveckling och minskad sysselsättning som följd medför en kraftig försvagning av landstingets skatteintäkter. Landstingets skatteintäkter och statsbidrag ökade med 2,2 procent under årets första åtta månader jämfört med samma period föregående år. Prognosen för 2009 pekar på en ökning med 2,0 procent, vilket är 3,4 procentenheter lägre än föregående år. För utförligare ekonomisk uppföljning, se avsnittet Finansiell analys. Stolta och engagerade medarbetare Omvärldsfaktorer human resources, HR För att möta konjunkturläget med minskade skatteintäkter och ett mer ansträngt ekonomiskt läge har landstinget sett över samtliga kostnader. Anpassning av personalkostnaderna är en del i arbetet med att få verksamhet och ekonomi i balans. Det har lett till en restriktivitet i nyanställningar och en översyn av bemanningen inom verksamheterna. Inom vissa specialiteter råder läkarbrist. Framför allt saknas allmänläkare inom de landstingsdrivna vårdenheterna i närsjukvården. Därför har landstinget anställt åtta utländska läkare under året, och utvärdering av åtgärden genomförs under hösten. Det planeras även en utbildningssatsning för både svenska och utländska läkare som läst sin utbildning utomlands, men som ännu inte blivit specialistläkare. Satsningen görs i form av en individanpassad utbildning under 6 till 12 månader. Syftet är att studenterna ska uppfylla de kompetensbehov som finns i landstinget och i den svenska sjukvården. 21

24 Personalstruktur Det totala antalet tillsvidare- och visstidsanställda i Landstinget Halland per den 31 juli 2009 uppgår till 7 222, vilket är en ökning med 29 anställda jämfört med föregående år vid samma tidpunkt. Fördelningen av ökningen mellan anställningsformerna kan ses i tabellen nedan och visar hur personalstrukturen såg ut vid mättillfället. I nyckeltalstabellen redovisas hur antalet anställda har förändrats i snitt under hela perioden januari 2009 till juli 2009 jämfört med motsvarande period Det kan konstateras att den totala förändringen är en ökning av två snittanställda*. *Not.Rapporten beräknar antalet anställningsdagar och jämför det med antal dagar i sökperioden. Ex om man söker på perioden och en person har haft en anställning under perioden får den personen 31/365 = 0,08. Fördelningen av ökningen mellan anställningsformerna kan ses i tabellen nedan. Ökning av antal tillsvidareanställda + 19 Ökning av antal visstidsanställda + 10 Nettoförändring + 29 Nyttjande av timavlönade Antalet timavlönade under de första sju månaderna motsvarade totalt 128 årsarbeten. Det är i första hand Landstingsservice, Närsjukvården Landstinget Halland och Länssjukhuset som nyttjat flest timavlönade medarbetare. Under juni augusti används timavlönade i första hand som semestervikarier. Övrig tid används timavlönade till att täcka vakanser vid sjukdom, utbildning, enstaka semesterdagar och annan frånvaro. Det finns även medarbetare, framför allt läkare, som väljer att arbeta kvar som timavlönade efter sin pension. Landstingsservice rapporterar att de ibland nyttjar timavlönade till kortare uppdrag från verksamheterna. Köpta tjänster För att få en komplett bild av bemanningen inom landstinget måste även de köpta tjänsterna beaktas. Det handlar främst om läkare som hyrs in från bemanningsföretag, men det förekommer även att sjuksköterskor hyrs in. Under årets första åtta månader har landstinget köpt hyrläkare för 28,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5,5 miljoner kronor, eller 19,5 procent, jämfört med föregående år. Ökningen finns inom Länssjukhuset, Psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget Halland, som ökat inköpen med cirka 2 miljoner kronor var. Tidsanvändning Den faktiskt arbetade tiden (arbetad tid, kompetensutveckling i tjänsten, mer- och övertid samt timlön) har ökat med en procent jämfört med förra året. Också semesteruttaget har ökat med en procent. Sjukfrånvaron däremot fortsätter att minska och uppgår till cirka fyra procent av den arbetade tiden. Den övriga frånvaron, som är 22

25 facklig ledighet, studier med lön, viss tjänstledighet och kompensationsledighet, har minskat med en procent och är nu fem procent av den arbetade tiden. Närvaro- och frånvarotimmar jan-juli 2008 jan-juli 2009 procent Arbetad tid Föräldraledighet m m Semester Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Sjukfrånvaro Under årets sju första månader fortsatte trenden med minskad sjukfrånvaro. Sjukfrånvarons andel av den totala arbetstiden är nere på 4,7 procent för samtliga anställda. Fördelningen av sjukfrånvaro mellan män och kvinnor visar att det är fortsatt stor skillnad sjukfrånvaron är ungefär dubbelt så hög bland kvinnor. Tabellen nedan visar fördelning av sjukfrånvaro mellan män och kvinnor samt total sjukfrånvaro. Ålder Kvinnor Män Totalt -29 2,9 0,9 2, ,8 1,5 3, ,2 2,6 4, ,9 2,8 5,3 60-7,9 5,2 6,6 Totalt 5,25 % 2,7 % 4,72 Den långa sjukfrånvaron över 90 dagar står för den största minskningen, medan den korta upp till 14 dagar har ökat något. En ökning av den korta sjukfrånvaron kan vara en signal om att det finns ett ökat behov av att arbeta aktivt med att främja en god arbetsmiljö. Värdegrund På arbetsplatser runt om i Landstinget Halland har i dagsläget över av landstingets medarbetare och chefer samtalat om värderingarnas plats i vardagen. Samtalen har mycket konkret belyst frågor och situationer där värderingar blir synliga i förhållningssätt mot patienter och kollegor, i arbetsplatsens struktur och kultur. Samtalen har också speglat det mervärde som värdegrundsarbetet har både för ett gott medarbetarskap och för ett gott ledarskap. I arbetet har man strävat efter att synliggöra och formulera värderingar som beskriver och representerar både den egna arbetsplatsen och Landstinget Halland. 23

26 Finansiell analys Sammanfattning resultat Landstingets resultat för 2009 prognostiseras till -195,6 mnkr, vilket är 225,1 miljoner kronor sämre än budget. Landstingets nettokostnad för avgiftsfri pandemivaccinering (svininfluensan) till invånarna är uppskattad till 36,9 mnkr, vilket är beaktat i prognosen. RESULTAT MNKR Prog 2009 Det prognostiserade resultatet består av följande delar: - Nämnder och driftstyrelser exklusive landstingsstyrelsen -144,2 mnkr - Landstingsstyrelsen 69,6 mnkr - Finansieringsdelen -121,1 mnkr Landstingets resultat efter åtta månader uppgår till 20,4 mnkr. Resultatet för nämnder och driftstyrelser exklusive landstingsstyrelsen uppgår efter åtta månader till -72,2 mnkr. Resultatet för landstingsstyrelsen efter åtta månader uppgår till 100,3 mnkr. Resultatet för finansieringsdelen uppgår till -7,8 mnkr. Årets resultat (mnkr) 8 mån 8 mån 8 mån Progn ,6 230,6 121,7-27,2 20,4-195,6 Resultat i förhållande till eget kapital (%) 8,9% 7,3% 3,7% -0,9% 0,6% -6,7% Res. i förhållande till verksamh.nettokostn. 7,9% 3,1% 0,5% 4,1% -0,5% -3,1% Enligt landstingsfullmäktiges fastställda mål ska landstinget ha en stark ekonomi både på kort och på lång sikt. Om landstinget ska kunna bibehålla samma kapacitet över tiden behöver det egna kapitalet förstärkas med cirka 100 mnkr per år, så att pengar finns för exempelvis framtida pensionsutbetalningar och investeringar. Ett resultat på 24