Landstingsstyrelsen Årsredovisning 2010

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Årsredovisning 2010

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning LS verksamhetsområde LS hälso- och sjukvård Sammanfattning LS hälso- och sjukvård Vårdval Halland God vård Effektiv hälso- och sjukvård Läkemedel Tandvård FoUU Övrig verksamhet LS hälso- och sjukvård ekonomi LS hälso- och sjukvård per regi Egen regi Externa avtal och avtal med privata vårdgivare Landstingskontoret Investeringar Landstingsstyrelsens övriga verksamhet Arvoden och ersättningar Bidrag och medlemsavgifter AFA Försäkring Pensionskostnader Arbetsgivaravgifter och semesterlöneskuld Läsanvisning Bilagor

3 1. Sammanfattning LS verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet 2010 för Landstingsstyrelsens (LS) verksamhet uppgår till +71,8 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budgeterat resultat på +76,4. Resultatet 2010 kan härledas till: Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsverksamhet +6,1 mnkr Landstingskontoret 28,7 mnkr Landstingsstyrelsens övriga verksamhet 37,0 mnkr Beräknat resultat för helåret 2010 har under hösten 2010 legat runt -20 mnkr. Den enskilt största avvikelsen mellan beräknat resultat och faktiskt utfall härrör från Landstinget Hallands ersättning i regeringens satsning kömiljarden vilken blev känd först i januari Resultatet för respektive del av landstingsstyrelsens verksamhet presenteras närmare under avsnitten 2, 4 och 5 nedan. 3

4 2. LS hälso- och sjukvård 2.1 Sammanfattning LS hälso- och sjukvård Det ekonomiska resultatet 2010 för Landstingsstyrelsens LS hälso- och sjukvård uppgår till +6,1 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budgeterat resultat på motsvarande belopp. Orsaken till det positiva resultatet jämfört med budget är framförallt: Kömiljarden + 37 Vårdval Halland Hälso- och sjukvårdspeng +7 mnkr (+1 %) Tandvård + 6 mnkr (+4 %) Övrig hälso- och sjukvård +5 mnkr(+4 %) Läkemedel + 3 mnkr (<+1 %)) Avvikelserna för hälso- och sjukvårdpengen och läkemedel är i förhållande till omsättningen närmast marginella. Inom följandeområden har vi ett negativt resultat: Vårdval Halland exklusive hälso- och sjukvårdspeng -12 mnkr (-7 %) Valfrihetsvård med mera -5 mnkr (-2 %) För Vårdval Halland exklusive hälso- och sjukvårdspeng är det tjänsteköpsavtalet med kommunerna och ersättningen för hjälpmedel som är ekonomiska problem som behöver lösas under Här överstiger kostnaderna budget signifikant. Valfrihetsvård med mera innehåller kostnader för vårdgaranti utfärdat av Närsjukhuset i Kungsbacka har dessa kostnader kraftigt överstigit budget. Från och med 2011 ligger beslut om vårdgaranti och kostnadsansvar för vårdgaranti samlat hos Närsjukhuset i Kungsbacka. Tillgängligheten i Halland är jämfört med övriga landet mycket god vilket resulterar i att patienter får vård i rimlig tid samtidigt som Landstinget Halland har fått ta del av medel från regeringens satsning kömiljarden. En hel del av de ekonomiska problemen på sjukhusen kvarstår. Resultaten är signifikant bättre än under 2009, men sämre än budget. Man har under året inte nått en ekonomi i balans och man har inte uppfyllt hälso- och sjukvårdsuppdragets definition av stark ekonomi. 4

5 2.2 Vårdval Halland Vårdval Halland fortsätter att expandera och i Kungsbacka har under hösten 2010 öppna två nya vårdenheter i privat regi. Vid årets slut ingick 49 vårdenheter i vårdvalet, varav 25 drivs i privat regi. Samtliga vårdenheter har rutiner för avvikelserapportering och för att säkra medicinsk kvalitet. Andelen läkarbesök som diagnossätts utifrån ICD-10 är fortsatt stabilt vilket är positivt. Under året har antal vårdenheter som diagnossätter procent besöken ökat med en vårdenhet till 36 st. Åtta vårdenheter diagnossätter procent av besöken och en vårdenhet diagnossätter upp till 20 procent av besöken. Resterande 4 vårdenheter har inte besvarat frågan Täckningsgrad Hallänningen konsumerar årligen ca 2 miljoner öppenvårdsbesök inom Sveriges gränser. Täckningsgraden utgör ett mått på konsumtion av närsjukvård, i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. Målet är att 80 procent av alla öppenvårdsbesök sker på närsjukvårdsnivå. Det aktuella måttet på täckningsgraden är 69 %, vilket i huvudsak avser besök genomförda under tertial tre, september-december I förhållande till samma period 2009 har värdet minskat med en procentenhet. Figur 1. Täckningsgraden i Halland - Förändring över tid. Även utfallet för helåret 2010 blev lägre än för helåret Täckningsgraden sjönk även i detta fall med en procentenhet, från 70 procent till 69 procent. Samtliga mätningar under 2010, avseende tertial 1-3, har utvisat ett mått på 69 procent. 5

6 Tabell 1. Täckningsgrad fördelat per kommun och helår - Jämförelse utgångsläge med 2009 och Kommun Utgångsläge Helår 2009 Helår 2010 Tertial Tertial Diff tertial 3 Hylte 74% 76% 75% 77% 76% -1,2% Halmstad 66% 71% 70% 71% 70% -0,7% Laholm 68% 70% 70% 71% 70% -1,2% Falkenberg 68% 69% 68% 71% 68% -2,1% Varberg 66% 67% 65% 68% 67% -1,5% Kungsbacka 65% 70% 69% 69% 67% -2,5% Halland 67% 70% 69% 69% 69% -1,5% Orsaken till att täckningsgraden under 2010 varit lägre än under 2009 går att hänföra till flera statliga insatser som syftar till att skapa ett incitament att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Samtliga verksamheter inom den öppna och slutna specialiserade hälso- och sjukvården oavsett regi har arbetat intensivt och målmedvetet för att nå målen för vårdgarantin Under 2011 skärps kraven på vårdgaranti ytterligare. Ett annat område är satsningen till att förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa insatser har inneburit en relativt sett större ökning av antal besök inom den öppna specialiserade vården, än på närsjukvårdsnivå. Detta medför en sjunkande täckningsgrad Terapeutiska kvoter för läkemedel Läkemedelskommittén Halland har fastställt rekommenderade terapeutiska kvoter för sju områden. På länsövergripande nivå har följsamheten mot dessa utvecklats positivt under året. 62 procent av vårdenheterna ligger mycket nära målet att uppnå samtliga kvoter Särskilda uppdrag Inga förändringar har skett under året avseende uppdrag för särskilt boende för äldre, 36 vårdenheter har denna form av uppdrag Barnhälsovård Amningsfrekvensen bland mödrar till fyramånadersbarn ligger i nivå med riksgenomsnittet. I Halland ammades 54 procent och riksgenomsnittet är 55 procent. Halland har en fortsatt hög vaccinationsgrad för barn. Speciellt positivt är att vaccinering mot mässling, påssjuka och röda hund har ökat från strax under 90 procent till 97, 5 under året. Vaccinationsgraden har varit kritiskt låg på grund av den oro som funnits för att vaccinerna skulle ha ett samband med utvecklande av autism. Men sedan det i pressen påtalats att den studie som låg till grund för antagandet var förfalskad har vaccinationsgraden ökat igen och är nu högre än riksgenomsnittet Samarbete med psykiatrin Från psykiatrin har man under 2010 remitterat 1020 patienter med depressionssjukdom till den öppna vården. Och närsjukvården har remitterat 1291 patienter till psykiatrin. Fyrtio vårdenheter i den nära vården rapporterar att de har rutiner för konsultation med psykiatrin och psykiatrin rapporterar att man haft 43 konsultationstimmar i 6

7 närsjukvården. Samarbetet mellan psykiatrin och närsjukvården behöver utvecklas, endast 23 vårdenhet var nöjda med samarbetet med psykiatrin. 2.3 God vård Uppföljningen av God vård omfattar flera mål och uppföljningsområden. Utöver nationella kvalitetsjämförelser har Landstinget Halland egna uppföljningar. Uppföljning sker av de områden som är relevanta att följa utifrån tillförlitliga resultat och kvalitet. Detta beror på dels på att några kvalitetsindikatorer behöver följas över en längre tid för att ge tillförlitliga resultat, dels på att några indikatorer enbart följs en eller ett par gånger per år. Nationella jämförelser visar att Landstinget Halland generellt har god kvalitet i sin hälso- och sjukvård. Men uppföljningarna visar också på förbättringsområden Nationell patientenkät Målet är att minst 90 procent av invånarna ska vara nöjda med kvaliteten i vården. Nationell patientenkät är ett samarbetsprojekt mellan rikets samtliga landsting och regioner. Projektet koordineras av Sveriges Kommuner och Landsting. De nationella enkäterna ger regionerna möjlighet att utvärdera patienternas perspektiv och upplevelser av vården på ett likvärdigt sätt i hela landet. Enkäterna ger också underlag för lokalt förbättringsarbete. Den första nationella patientenkäten genomfördes hösten 2009 inom närsjukvården och presenterades våren Våren 2010 genomfördes enkäter inom öppen och sluten somatisk sjukvård samt inom öppen och sluten psykiatrisk vård, och de resultaten redovisades under hösten Resultaten från de nationella patientenkäterna presenteras som patientupplevd kvalitet, vilket är ett viktat jämförelsevärde för kvalitet där 100 är det högsta värdet. Beroende på verksamhetsområde, är nationell jämförelse möjlig att göra för 5 7 indikatorer. Resultaten presenteras på webbplatsen 1177.se, vilket gör att alla invånare kan jämföra patientupplevd kvalitet mellan olika vårdenheter och kliniker. Inom den nära vården låg den patientupplevda kvaliteten i Landstinget Halland över genomsnittet för riket såväl 2009 som Kvaliteten inom såväl den öppna somatiska vården som inom den öppna psykiatriska vården låg runt riksgenomsnittet. För den slutna vården (somatisk och psykiatrisk) upplevde hallänningen generellt högre kvalitet jämfört med riket. 7

8 Tabell 2. Nationell patientenkät. Cirka 200 patienter per vårdenhet tillfrågas om hur de upplever kvaliteten i den vård de erhållit. Patientupplevd kvalitet är ett viktat jämförelsevärde (ej procenttal) för kvalitet där 100 är maximalt. Nationell patientenkät 2010 Halland Riket Förtroende för läkaren/behandlaren - Närsjukvård Närsjukvård Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Delaktighet i beslut om vård/behandling - Närsjukvård Närsjukvård Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Bemött med respekt - Närsjukvård Närsjukvård Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Tillräcklig information om sitt tillstånd - Närsjukvård Närsjukvård Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Behovet av sjukvård tillgodosett vid besöket - Närsjukvård Närsjukvård Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Rekommendera enheten till andra - Närsjukvård Närsjukvård Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård

9 2.3.2 Öppna jämförelser Sedan 2006 genomförs Öppna jämförelser och 2010 publicerades den femte rapporten som omfattar 134 indikatorer. Någon sammanvägd rangordning av landstingen eller sjukhusen genom ett samlat totalmått görs inte, utan resultaten relateras till ett riksgenomsnitt. De flesta indikatorerna mäts över flera år, vilket medför att det kan ta tid för genomfört förbättringsarbete att slå igenom i statistiken. Resultaten för vissa indikatorer är beroende av verksamheternas deltagande i olika kvalitetsregister. Om få verksamheter deltar i ett nationellt kvalitetsregister eller om man inte har registrerat alla patienter så kan detta resultera i ett sämre resultat för landstinget. Nedan presenteras några få övergripande indikatorer, och under vårdkvalitet presenteras några indikatorer för olika sjukdomsgrupper närmre. Generellt uppvisar Landstinget Halland goda resultat, 86 av 134 indikatorer ligger över riksgenomsnittet och av dessa har 56 stycken ett resultat som placerar landstinget bland de 7 bästa i Sverige. Fyrtioåtta av indikatorerna avviker negativt från riksgenomsnittet och av dessa ligger resultatet bland de 7 sämsta i Sverige. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Dödlighet i sjukdomar som anses möjliga att påverka med hälsopolitiska insatser är 7,5 procent lägre i Halland än riksgenomsnittet, och har minskat med 7,2 procent sedan förra året. Männen har en högre dödlighet än kvinnorna 48,8 respektive 27,8 dödsfall per invånare. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstinget Halland har den lägsta dödligheten i riket i sjukdomar som bedömts vara möjliga att påverka med medicinska insatser, så kallad sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, 33 dödsfall per invånare under perioden vilket är en förbättring jämfört med föregående mätperiod och bättre än riksgenomsnittet. Undvikbar slutenvård Landstinget Halland är bland de tre landsting som har minst antal invånare som behandlas inom slutenvården i onödan, 1041 personer per invånare, vilket är 10,4 procent bättre än riksgenomsnittet. Indikatorn är ett mått på ett antal utvalda sjukdomar som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska och långvariga sjukdomar. Resultatet visar att omhändertagandet i den öppna vården är gott för hallänningar med en somatisk grundsjukdom. Den öppna somatiska vården fungerar dock sämre för hallänningar som tidigare vårdats för psykiatrisk sjukdom. För denna grupp var andelen undvikbara somatiska vårdtillfällen högre än för övriga invånare och näst sämst i riket. Indikatorn är ny och det finns ingen historisk information att jämföra med. Generellt är andelen med 9

10 undvikbara somatiska vårdtillfällen betydligt högre för personer som har vårdats för psykiatrisk sjukdom i hela Sverige. Det kan bero på att den somatiska sjukdomen upptäcks senare, behandlingen tar längre tid och att det i gruppen finns en ökad förekomst av livsstilsriskfaktorer. Personer med svårare psykiska störningar kan också ha svårt att följa ordinationer och det kan vara säkrare att behandla inom sluten vård. Skälen till att patienter med psykiatrisk sjukdom i större utsträckning vårdas i somatisk slutenvård för de sjukdomar som indikatorn omfattar behöver undersökas och analyseras närmare. Egenskattad hälsa Även 2010 skattar hallänningen sitt allmänna hälsotillstånd som högt, men avseende psykisk ohälsa finns det stora skillnader mellan män och kvinnor. Nästan dubbelt så många kvinnor (20 procent) som män (12 procent) mellan år uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Riksgenomsnittet för kvinnor är 20 procent och 14 procent för männen. Skillnaderna mellan könen speglas också i antalet självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare. För kvinnorna var antalet 10,6 vilket är näst högst i riket och för männen var antalet 19,4 vilket är fjärde lägsta i riket. Riksgenomsnittet för kvinnor var 9,4 och för män 23,0. Ute i verksamheterna analyseras resultaten från Öppna jämförelser 2010 djupare och ligger tillsammans med annan information från nationella kvalitetsregister och egna kvalitetsuppföljningar till grund för förbättringsarbete Deltagande i kvalitetsregister Deltagande och registrering i nationella kvalitetsregister är förutsättning för uppföljning av vårdkvalitet, och registrerad data används både till nationella jämförelser och till lokalt förbättringsarbete. Under 2010 deltog verksamheterna i en mängd olika register och störst deltagande hade man i den specialiserade vården. Länssjukhuset i Halmstad deltog i 61 register, Sjukhuset i Varberg deltog i 47 register och Närsjukhuset i Kungsbacka deltog i 22 register. Psykiatrin deltog i 9 nationella kvalitetsregister. Vissa register såsom en del register för cancer samt mödra- och barnhälsovård är obligatoriskt att delta i medan andra är frivilliga. En del register täcker stora och breda sjukdomsgrupper som till exempel stroke, hjärtsjukdom och diabetes. Andra är riktade mot mer specifika sjukdomar och ingrepp, som till exempel Svenskt bråckregister och Nationella registret för höftledsplastiker. Inom närsjukvården är deltagande i Nationella diabetesregistret obligatoriskt och många vårdenheter deltog under 2010 i EQUALIS som är ett kvalitetsregister för laboratorieverksamhet. Habilitering, syn- och hörselvård deltar också i flera nationella kvalitetsregister inom sina respektive områden. 10

11 2.3.4 Säker vård Sveriges Kommuner och landsting genomför tillsammans med alla landsting och regioner en nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Satsnings huvudsyfte är att skapa ett långsiktigt, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete inom området patientsäkerhet. Vårdrelaterade infektioner Under 2010 genomfördes två nationella mätningar av förekomst av vårdrelaterade infektioner på samtliga inneliggande patienter sjukhus. Vid höstens mätning visade resultatet att 6,6 procent av de inneliggande patienterna hade någon form av vårdrelaterad infektion. Det kan jämföras med 6,9 procent vid vårens mätning och genomsnittet för riket på 9,4 procent. Resultatet visar att de riktade utbildningsinsatserna i grundläggande vårdhygien till all vårdpersonal under 2010 har gett effekt. Bra vårdhygieniska rutiner är förutsättningar för att nå målet med färre vårdrelaterade infektioner. De mest frekventa vårdrelaterade infektionerna under årets mätningar var urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner och lunginflammationer. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Hösten 2010 genomfördes den första nationella mätningen av följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdens medarbetare. Resultatet för handdesinfektion visar att Landstinget Halland har låg följsamhet jämfört med riksgenomsnittet. För övriga resultat i mätningen ligger Halland i nivå med riket. Handspritsförbrukning Frekvent användning av handsprit är en av grundpelarna i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Förbrukningen av handsprit vid Länssjukhuset i Halmstad och vid Sjukhuset i Varberg minskade under 2010 med 43 procent jämfört med 2009 som var ett speciellt år med kampanjerna kring hantering av svininfluensan. Inga uppgifter finns för Närsjukhuset i Kungsbacka för Vårdkvalitet Operation av höftfraktur inom 24 timmar Operation av höftfraktur bör ske inom 24 timmar för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat. Det finns s k evidens för att en längre väntetid leder till ökad dödlighet inom fyra månader från operation. Även komplikationer som infektion, trycksår och förvirring ökar ju längre tid det går innan åtgärd. Detta gäller även för i övrigt friska patienter. Tabell 3. Andel (%) operation av höftfraktur inom 24 timmar. Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg Operation av höftfraktur Tertial 1 Tertial 2 År Tertial 1 Tertial 2 År Inom 24 timmar % 70-11

12 Väntar medicinska orsaker % 13 - Väntar andra orsaker % 17 - Totalt På grund av medicinska skäl, fördröjdes operationen för 12 procent av patienterna, och den längsta väntetiden var 57 timmar. Den längsta väntetiden för andra orsaker vara 49 timmar. Orsakerna till väntan på grund av andra orsaker kan till exempel vara tillgång till röntgen, operationssalar eller personal. Sjukhuset i Varberg har inte rapporterat denna parameter inför årsbokslutet. Hjärtsjukvård Hjärtsjukvården i Halland håller fortsatt god kvalitet med en god tillgänglighet. Länssjukhuset i Halmstad som är ansvarig för akut behandling under dagtid, följer de nationella riktlinjerna om att när indikation föreligger ska kärlvidgning påbörjas inom 90 minuter från det att första EKG är taget i hemmet eller i ambulansen nåddes målet för 90 procent av patienterna, en minskning om tre procent jämfört med Upptagningsområdet för dessa patienter är stor (Ljungby, Varberg och Halmstad) och anledningen till att man inte når målet för alla patienter är bland annat att ambulansernas körtid påverkats av väderleken under vintermånaderna. Kärlkransröntgen genomförs vid 84 procent av de ST-höjande infarkterna. Andelen kvinnor var 24 procent och andelen män var 76. Orsaken till att en mindre andel kvinnor än män får PCI och röntgas är att evidensen för insatserna för kvinnor är oklar. Vid icke ST-höjande infarkt så är kranskärlsröntgen en viktig undersökning för att ta beslut om fortsatt behandling för patienter som har måttlig eller hög risk för fortsatt instabilitet (t ex om man har diabetes). Öppna jämförelser visar att andelen patienter i denna grupp som undersökts har ökat med 5 procent sedan förra mätningen, men resultatet ligger ändå 7 procent under riksgenomsnittet. I Halland är dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt 1 procent högre än riksgenomsnittet, medan dödligheten för patienter som fått en kärlkransvidgning och vårdats vid Länssjukhuset i Halmstad är lägst i riket. Vård på strokeenhet Landstinget har som mål att alla patienter som insjuknar i Stroke ska vårdas på särskild strokeenhet. Nationella riktlinjer rekommenderar vård på strokeenhet från dag 1 då det ger färre strokerelaterade komplikationer, minskar lidandet för patienten samt sparar kostnader för vården som helhet. Landstinget Halland nådde under 2010 inte upp till målet, och resultatet sedan 2008 indikerar en negativ utveckling. Om patienter som vårdats på annan avdelning initialt inkluderas i statistiken stiger andelen något, till 86 procent vid länssjukhuset i Halmstad och 85 procent vid sjukhuset i Varberg. 12

13 Andel patienter som vårdats på strokenehet från dag Procent Länssjukhuset Sjukhuset i Varberg Figur 2. Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet från dag 1. Öppna jämförelser visar att dödligheten efter förstagångsstroke var 20,5 procent i Halland, vilket är 8 procent lägre än riksgenomsnittet. Rehabilitering efter stroke De funktionsbegränsningar som uppstår vid stroke påverkas både av skadans omfattning i hjärnan, om man fått vård på strokeenhet eller inte, och den rehabilitering som erhålls. Rehabilitering av strokepatienter påbörjas under sjukhusvistelsen, och många har ett kvarstående rehabiliteringsbehov även efter utskrivning från sjukhus. Därför är uppföljning i den nära vården viktig. Närsjukvården rapporterar att de har haft 448 nybesök av patienter med stroke. Nationellt kvalitetsregister visar att av de hallänningar som drabbats av stroke fram till den 1 oktober 2010, så hade 70 procent av de som vårdats i Halmstad fått ett uppföljande besök efter sjukhusvistelsen. Motsvarande siffra för patienter som vårdats i Varberg var 68 procent. Deltagande i nationellt diabetesregister Andelen rapporterade patienter till Nationella diabetesregistret har ökat under året och närsjukvården rapporterar att de har registrerat 4406 patienter. Hallands täckningsgrad i registret var 2009 var 58 procent, motsvarande värde för 2010 finns inte att tillgå än. I nationella jämförelser ligger Halland under riksgenomsnittet för samtliga indikatorer för diabetes. Jämförelserna är baserade på information från 2009 och den låga täckningsgraden gör att det är svårt att värdera kvaliteten i behandlingen. Under 2011 kommer en fördjupad uppföljning att ske inom den nära vården. 13

14 2.3.6 Hälsofrämjande insatser I den nära hälso- och sjukvården rapporterade 35 vårdenheter att de har satt upp mål för sitt hälsofrämjande arbete. Hälsofrämjande insatser ingår som en naturlig del i vårdenheternas arbete. Psykiatrin har som mål att livsstilens betydelse för hälsan ska tas vid de årliga läkarkontrollerna för patienter med schizofreni. Totalt gjordens 571 årliga besök under 2010 och vid 31 procent av besöken togs livsstilen upp i samtalet Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård är en ny uppföljningsparameter för 2010 och den indikator som har valts är följa väntetider till operation inom ortopedi. Väntetiden mäts idag vid Länssjukhuset i Halmstad som antal dagar från beslut om operation till operationsdag. Det är ingen skillnad i väntetider mellan män och kvinnor. Tabell 4. Väntetid i timmar för kvinnor och män till planerad knä- och höftplastik. Väntetid i Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 antal dagar Kvinnor Män Skillnad Kvinnor Män Skillnad Kvinnor Män Skillnad Knäplastik Höftplastik Psykiatri Psykiatrin i Halland har under 2010 fortsatt sitt arbete mot ett mer strukturerat och standardiserat arbetssätt, detta fokus har gett en ökad produktion. För första gången passerar förvaltningen besök, och har även fått en ökad beläggningsgrad inom slutenvården. Jämfört med 2009 har det totala antalet besök ökat med drygt 8 procent. Jämfört med 2009 ökade besöken med cirka 7 procent inom vuxenpsykiatrin och ser man enbart till läkarbesöken ökade de 20 procent. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ökade besöken ökat med drygt 10 procent, och läkarbesöken ökade med 29 procent (avser både nybesök och återbesök). Produktionsökningen inom öppen vård beror dels på psykiatrins ökade fokus på produktivitet i de egna målen, med ett ökat fokus på diagnostisering, vårdprogram och system för viktade besök. Vidare har genomförandet av Strukturprojekt inom den södra delen av vuxenpsykiatrin bidragit liksom att barn- och ungdomspsykiatrin i Kungsbacka fått resursförstärkning. När det gäller arbetet med neuropsykiatri går detta framåt och den bild vi har är att vi i nuläget ligger långt framme nationellt. I framtiden kan det uppstå behov av tydligare prioriteringar kring arbetet med dessa funktionshinder. Registreringen i kvalitetsregister är fortfarande låg och inte heller under 2010 har förvaltningen gjort några stora insatser för att föra in nya verksamheter i registrering. 14

15 Arbetet med patientsäkerhet har under året varit i fokus och medarbetare har fått en ordentlig utbildning i risk- och händelseanalyser. Förvaltningen har också skapat en patientsäkerhetsgrupp som är vårt stöd i det kontinuerliga arbetet för förbättrad säkerhet i vården. Hallandsrådet bildades under Det är ett gemensamt råd med de flesta av våra brukarföreningar. Samverkan med vårdvalet på övergripande nivå är svårt och bildandet av ett branschråd välkomnas. Ekonomin under året har varit fortsatt god, vilket medfört satsningar för att stödja Barn- och ungdomspsykiatrins arbete med den förstärkta vårdgarantin. Vuxenpsykiatrin har arbetat med sin ekonomi så verksamheterna skall vara i balans

16 2.5 Effektiv hälso- och sjukvård Med yttre effektivitet avses här att göra rätt saker. Med inre effektivitet avses här produktiviteten, det vill säga förhållandet mellan tillförda resurser och det som produceras Yttre effektivitet Närsjukhuset i Kungsbacka har under 2010 flaggat för att man efter utbyggnad nu har ledig kapacitet beträffande operationer. Den volym dagkirurgi som utförts i Falkenberg ligger under 2010 ca 38 procent eller närmare 400 poäng under planerad volym. Totalt 2010 ligger produktionen av dagkirurgi i egen regi något över plan. Ytterligare behandlingar motsvarande drygt 400 poäng har köpts i form av vårdgaranti. Problemen att fullt ut utnyttja kapaciteter i Kungsbacka och Falkenberg samtidigt som landstinget köper vård via vårdgaranti från externa leverantörer kvarstår. Detta visar på vikten av ytterligare optimering av produktion i egen regi men också på vikten av att den egna produktionen optimeras tillsammans med beställningar till externa leverantörer av vård Inre effektivitet LS kostnader för specialiserad somatisk vård inklusive kostnader för vårdgaranti för perioden januari till augusti 2010 är 89 mnkr eller 3 procent högre än motsvarande period föregående år. Under 2010 har produktionen i egen regi mätt i antal DRG-poäng slutenvård och antal poäng inom dagkirurgi i stort sett följt planerna och ligger 1 respektive 6 procent över plan. Jämfört med 2009 har antal DRG-poäng slutenvård ökat med 1 procent och antal poäng inom dagkirurgi ökat med 8 procent. En stor del av LS kostnader över budget består av volymer som köps och hanteras via vårdgaranti. Vårdtyngden för slutenvården 1 i egen regi är ungefär densamma som 2008 och Antal vårdtillfällen har ökat marginellt antal vårddagar har ökat med ca 1,5 procent. Medelvårdtiden är i stort sett oförändrad jämfört med Tabell 5. Produktionsstatistik egen regi LS totalt. Antal om annat ej anges Utfall Budget Utfall Diff budget 2010 Vårdg. Totalt Antal % Vårdtillfällen E/A E/A E/A E/A E/A Vårddagar E/A E/A E/A E/A E/A Medelvårdtid 4,56 E/A 4,60 E/A E/A E/A E/A DRG-poäng slutenvård ,4% Vårdtyngd slutenvård 1 0,990 E/A 0,995 E/A E/A E/A E/A Poäng inom dagkirurgi ,6% Poäng cytostatika beh ,4% Ytterfallsdagar ,1% Mätt som case mix index, d v s antal DRG-poäng delat med antal vårdtillfällen. 16

17 2.6 Läkemedel Landstingsstyrelsen har kostnadsansvar för alla läkemedel som förskrivs på recept inom öppenvården till hallänningar. LS har även kostnadsansvar för s k särläkemedel som förskrivs inom slutenvård. Målet med uppföljningen är här att: Läkemedel förskrivs inom terapirekommendationerna. Kostnaderna skall följa de tilldelade medlen. Följa upp och stödja driftstyrelserna i deras HSU-uppdrag avseende läkemedel. LS kostnader för läkemedel 2010 ligger 3,5 miljoner eller ca 0,5 procent lägre än budgeterat, främst beroende på lägre kostnader för basläkemedel. Variationen i kostnader per månad är stor och avvikelsen får sägas ligga inom ramarna för vad som är normalt Basläkemedel Kostnaderna för basläkemedel 2010 var totalt 393,7 mnkr vilket var 14,3 mnkr mindre än budget och 4,3 mnkr mer än Mängden förskrivna läkemedel ökar. Under det senaste året förskrevs det definierade dygnsdoser (DDD), en ökning med 3,2 %. Samtidigt minskar kostnaderna beroende på patentutgångar, tillbakadragande av läkemedel med anledning av brister i balansen nytta/säkerhet, de förändringar som tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har genomfört i systemet för generiskt utbyte samt nya förmånsbeslut från samma myndighet. Arbetet inom vårdvalet med skarpa terapeutiska kvoter som förra året bedömdes ha haft en kostnadsminskande effekt har mer troligt fungerat dämpande/ bevarande detta år. Några läkemedelsgrupper blev dyrare medan andra blev billigare. Respektive topp 4 kan ses i tabellerna nedan. Tabell 7. Kostnadsökningar per grupp av basläkemedel. Kostnadsökning Andel av kostnad för Förändring 2010 vs 09 Förändring % basläkemedel R Andningsorganen 14,5 % ,6 % N Nervsystemet 22,1 % ,3 % Y Handelsvaror inom förmånen 14,2 % ,9 % A Matsmältning och ämnesomsättning 16,2 % ,0 % Övriga områden med kostnadsökning

18 Tabell 8. Kostnadsminskningar per grupp av basläkemedel. Kostnadsminskning Andel av kostnad för Förändring 2010 vs 09 Förändring % basläkemedel C Hjärta och kretslopp 13,7% ,9 % M Rörelseapparaten 2,5% ,6 % B Blod och blodbildande organ 3,5% ,7 % J Infektionssjukdomar 3,2% ,6 % Övriga områden med kostnadsminskning Specialistläkemedel Kostnaderna för specialistläkemedel 2010 var totalt 312 mnkr vilket var 13 mnkr mer än budget och 30,4 mnkr mer än Under 2010 ser vi en återgång till den ökningstakt av kostnaderna som sågs innan Efter 2009 kunde man hoppas att ett trendbrott hade skett men så verkar inte vara fallet utan kostnadsökningstakten för specialistläkemedel är nu tillbaka runt 10 % per år. Överlag ökar kostnaderna för nästan alla läkemedelsgrupper. Anledningar till kostnadsökningarna inom specialistläkemedel kan detta år till största delen bero på ökad användning. Det introduceras löpande nya läkemedel som ger terapeutiska fördelar vid olika sjukdomar och detta är en anledning till ökande kostnader. Men även användningen av befintliga preparat ökar. Anledningar till det kan vara att fler diagnosticeras med de sjukdomar som kräver den här typen av läkemedel men också att dessa läkemedel blir godkända vid nya diagnoser. En sammanfattning av kostnadsförändringarna kan ses i tabellerna nedanför. Ett antal läkemedelsgrupper blev dyrare medan andra blev billigare, se tabellerna nedan. Tabell 10. Kostnadsökningar per grupp av specialistläkemedel. Kostnadsökning Andel av kostnad för Förändring 2010 vs 09 Förändring % specialistläkemedel L Tumörer och rubbningar i immunsys. 44,5 % ,3 % B Blod och blodbildande organ 15,7 % ,4 % N Nervsystemet 17,4 % ,7 % S Ögon och öron 4,9 % ,0 % Övriga områden med kostnadsökning Tabell 11. Kostnadsminskningar per grupp av specialistläkemedel. Kostnadsminskning Andel av kostnad för Förändring 2010 vs 09 Förändring % specialistläkemedel A Matsmältning och ämnesomsättning 2,9 % ,7 % R Andningsorganen 0,6 % ,0 % Övriga områden med kostnadsminskning

19 2.6.3 Uppföljning och stöd till driftstyrelser Arbetet med att följa upp och stödja driftstyrelsernas användning av läkemedel har under perioden fokuserats på dels att vårdenheter får kvartalsvis anpassade rapporter som redovisar deras läkemedelsförskrivning, dels deltagande i utvecklingen av styrmodeller för läkemedel inom slutenvården. 19

20 2.7 Tandvård Studier visar att det mest effektiva för att förbättra tandhälsan är att genom motiverande samtal få alla barn, ungdomar och vuxna att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger dagligen. Det är viktigt att hitta riskbarnen tidigt, vilket kräver ett samarbete mellan tandvården och Barnhälsovårdscentralerna Landstinget erbjuder tandvård för barn och ungdomar, specialisttandvård, sjukhustandvård, tandvård för särskilda patientgrupper och övrig tandvård för vuxna efter behov och skall tillgodose behovet av akuttandvård till alla som vistas i länet. Totalt för LS område tandvård har vi ett ekonomiskt överskott på 5,6 mnkr Landstingets tandvårdsstöd Landstingets reformerade tandvårdsstöd omfattar uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård samt tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid. Uppsökande verksamhet Landstinget ska erbjuda uppsökande verksamhet till personer som har ett omfattande behov av vård och omsorg. Den uppsökande verksamheten är avgiftsfri och omfattar en munhälsobedömning i hemmet och utbildning till vårdpersonal. Kommunens personal gör bedömningen av vilka som tillhör personkretsen och därefter utfärdar landstinget ett intyg. Den uppsökande verksamheten har upphandlats Två privata bolag, specialiserade på uppsökande verksamhet har fått uppdraget. Alla berättigade kommer nu att kunna erbjudas tandvård i hemmet med mobil utrustning. Utfallet för den uppsökande verksamheten uppgick till 85 procent av årsbudgeten. Överskottet beror bland annat på en låg utbildningsinsats till vårdpersonalen och att endast 77 procent av dem som tackat ja har fått en munhälsobedömning utförd i hemmet. Nödvändig tandvård Den som har rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård till sjukvårdsavgift. Antalet av de berättigade som fått nödvändig tandvård har ökat med närmare 200 personer. Årsbudgeten har överskridits med 1,4 miljoner kronor. Kostnadsökningen är 19 procent från Underskottet beror främst på att fler personer nåtts av tandvården men även på att ersättningen för bastandvård ökade i samband med tandvårdsförsäkringens införande juli Försäkringen har fått full genomslagskraft under

21 Tandvård som led i sjukdomsbehandling. Tandvården ska vara medicinskt motiverad och ingå som ett led i den medicinska behandlingen. Läkare ska remittera patienten till tandvården som förhandsbedömer behandlingen hos landstinget. Godkänd behandling omfattas av den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Utfallet för tandvård som led i sjukdomsbehandling uppgick till 72 procent av årsbudgeten. Nivån motsvarar den för Överskottet beror dels på att ersättningen för fast protetik sänktes i samband med tandvårdsförsäkringens införande juli 2008 samt att det inom gruppen ryms komplicerade och långa behandlingar som delbetalas och den kostnaden kan då falla inom olika år Barntandvård Från januari 2010 har alla barn varit listade på en ansvarig tandläkare/klinik. Den enskilde tandläkaren skriver avtal med landstinget vilket innebär att barnet kan gå var som helst i Sverige. Barntandvårdspengen periodiseras och betalas ut med en tolftedel per månad. Det innebär att barnet kan byta tandläkare under pågående år utan någon ekonomisk reglering. Områdesansvaret har upphandlats i Kungsbacka kommun. Gemensamma riktlinjer har utformats för omhändertagandet av barn 0-2 år. Informationsmaterialet kommer att följa samma tema från 3 månader till 3 år. I gruppen 3-19 år är andelen kariesfria 65 procent år 2010, en ökning med 3 procentenheter jämfört med Andelen kariesfria 6- åringar har nått 80 procent nivån vilket är WHO: s Europamål Andelen 19- åringar som inte har lagat någon tand ökar. 29 procent är kariesfria 2010, vilket ligger i nivå med riket. Kariesförekomsten (DMFS medelvärde) för barn och ungdomar 3-19 år visar en statistiskt säkerställd minskning med cirka 9 procent. Tabell 12. Andel kariesfria barn. Ålder 2008 % kariesfria 2009 % kariesfria 3 år år år år % kariesfria 21

22 2.8 FoUU Inför 2010 organiserades FoUU i en övergripande organisation för hela Landstinget Halland med mål att öka tillgängligheten för medarbetarna att starta och driva forskning, utbildning och utveckling. Utbildningsuppdraget ses över i en ny modell i samarbete med Högskolan i Halmstad med syfte att skapa nya forskarmiljöer och att utveckla utbildningen mot nya, moderna och gemensamma pedagogiska modeller. Under året har en trettiopoängskurs i forskningsmetodik startat med ST-läkare. Utbildning/läkare har också ökat sitt samarbete mellan AT-organisationerna i norra och södra Halland för att ta fram en gemensam rutin för jourarbete. LS kostnader för FoUU 2010 uppgår till 32 mnkr vilket är i linje med budget. 2.9 Övrig verksamhet Massvaccination Arbetet med vaccinationen mot den nya influensan fortsatte under början av I april genomfördes en utvärderingskonferens för att samla och dokumentera de erfarenheter vi gjort. För mer information om detta, se rapporten Massvaccination - en utvärdering. Under 2009 uppgick kostnaderna för massvaccinationen till 24,7 mnkr. Under 2010 har landstinget haft ytterligare kostnader på 16,7 mnkr vilket innebär en totalkostnad på drygt 40 mnkr för hela kampanjen. De statsbidrag Landstinget Halland fått med anledning av massvaccinationen uppgår till totalt 31,7 mnkr (10,6 mnkr 2010). Dessa intäkter redovisas dock inte under LS hälso- och sjukvård varför man måste summera poster från två förvaltningsområden för att få en helhetsbild av nettokostnaderna för massvaccinationen. 22

23 2.10 LS hälso- och sjukvård ekonomi Resultatet för LS hälso- och sjukvårdsverksamhet 2010 uppgår till +6 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på motsvarande belopp eller 0,2 procent. Resultatet kan främst härledas till: Lägre kostnader för hälso- och sjukvårdspeng, 7 mnkr Högre kostnader för övrigt inom Vårdval Halland, -12 mnkr Högre kostnad för prestationsersatt vård, -36 mnkr Intäkt kömiljard utöver budget, 37 mnkr Lägre kostnader för valfrihetsvård, 3 mnkr Högre kostnader för vårdgaranti Kungsbacka, -8 mnkr Lägre kostnader för läkemedel, 3 mnkr Lägre kostnader för tandvård, 6 mnkr Lägre kostnad för övrig hälso- och sjukvård inkl massvaccination, 5 mnkr Övriga områden ligger i linje med budget eller med mindre avvikelser. Mindre procentuella variationer inom områdena prestationsersatt vård och läkemedel slår igenom relativt kraftfullt på grund av dessa områdens storlek i förhållande till andra områden. Förutom Landstinget Hallands resultat i regeringens satsning kömiljarden som är över förväntan, så är resultatet i stort sett i linje med det resultat som beräknats under hösten. För regeringens satsning kömiljarden budgeterades 2010 en intäkt om 30 mnkr. Beräkningen av Landstinget Halland s ersättning höjdes successivt under året till 60 mnkr. Under januari 2011 kom så det slutliga resultatet som för Landstinget Hallands del blev 96,8 mnkr. En del av dessa medel har betalats ut till sjukhusen (30 mnkr) och påverkar således deras resultat och prognoser. För LS hälso- och sjukvård får vi en positiv nettoeffekt om +96,8 mnkr (utbetalning) -30 mnkr (budget) -30 mnkr (utbetalt till sjukhusen) = +36,8 mnkr. Hade det inte varit för att Landstinget Hallands tilldelning av medel från regeringens satsning kömiljarden översteg budet och senare beräkningar så hade LS ersättning till prestationsersatt somatisk specialistvård i egen regi visat ett negativt resultat på ca - 36 mnkr. 23

24 3. LS hälso- och sjukvård per regi 3.1 Egen regi Förvaltningarnas uppdrag 2010 och deras ekonomiska ramar definieras i Budget 2010 och Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2010 för driftsstyrelserna (HSU). Enligt HSU 2010 definieras uppdraget stark ekonomi som att intäkterna skall vara minst lika stora som kostnaderna så att årets resultat både i budget och bokslut blir minst noll och att det egna kapitalet i balansräkningen är minst noll. Driftsstyrelserna skall också enligt uppdraget Ta fullt kostnadsansvar för årets resultat som balanseras till driftsstyrelsens eget kapital i balansräkningen. Balanserade underskott ska täckas av motsvarande överskott senast tredje året efter att underskott uppkommit.. För 2010 uppfyller driftsstyrelserna för Närsjukvården Landstinget Halland, Psykiatrin i Halland och Landstingsservice HSU-kriterierna för stark ekonomi. Driftstyrelserna för sjukhusen gör inte det, se tabell x nedan. Tabell 13. Kriterier stark ekonomi per förvaltning Driftsstyrelse Kriterium stark ekonomi HSU 2010 Närsjukv. Styrelsen Styrelsen LiH Styrelsen Styrelsen PiH LH SiV och ambulans LaS 1. Intäkter >= kostnader i budget 2010 Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 2. Intäkter >=kostnader i resultat 2010 Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 3. Eget kapital >=0 Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 4. Balanserade underskott -3 år täckta Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Alla kriterier Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Hur årets resultat och ackumulerat eget kapital skall hanteras inför 2011 beslutas i ett separat ärende. Verksamhet har flyttats mellan sjukhusen under 2010 varför det inte är helt enkelt att jämföra respektive sjukhus var för sig med 2009 års kostnader och resultat. Vi kan dock konstatera att även om resultaten är bättre än 2009 så når man inte ekonomi i balans under

25 3.1.1 Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården Länssjukhuset Länssjukhuset meddelade redan i januari månad 2010 att man gjorde en prognos över resultat 2010 som inte var i linje med årets budget. I budgeten var avsikten att man successivt under året skulle förbättra resultatet så att man nådde ett noll-resultat för Utfallet följer budget t o m maj månad men under slutet av året har resultatet försämrats kraftigt för att sluta på ett resultat på -14,7 mnkr. Detta trots extra tilldelning av medel för ytterfall och kömiljard. Figur 3. Ackumulerad budget, ackumulerat resultat och månadsvisa prognoser LiH. 25

26 Ambulanssjukvården Resultatet för Ambulanssjukvården följer årets budget bra. Under sommaren gör man ett mycket bra ekonomiskt resultat och når under 2010 ett resultat på 1,2 mnkr. Figur 4. Ackumulerad budget, ackumulerat resultat och månadsvisa prognoser SjTrprt Styrelsen för Sjukhuset i Varberg Sjukhuset i Varberg meddelade redan i januari 2010 att man gjorde en prognos som inte var i linje med årets budget. Utfallet följer budgetens säsong över året men direkt i början av året framgår att man inte kommer att nå 2010 års budgeterade resultat med de åtgärder som satts in. Vi ser en förbättring jämfört med 2009 års resultat men det återstår en del arbete innan man har en ekonomi i balans. 26

27 Figur 5. Ackumulerad budget, ackumulerat resultat och månadsvisa prognoser SiV Styrelsen för Psykiatrin i Halland Resultatet för Psykiatrin i Halland följer årets budget bra och man ligger under hela året på rätt sida och når under 2010 ett resultat på 4,8 mnkr. Figur 6. Ackumulerad budget och ackumulerat resultat PiH Styrelsen för Närsjukvården Landstinget Halland Resultatet för Närsjukvården Landstinget Halland följer årets budget bra och man ligger under hela året på rätt sida och når under 2010 ett resultat på 1,1 mnkr. Figur 7. Ackumulerad budget och ackumulerat resultat NjLH. 27

28 3.1.5 Styrelsen för Landstingsservice Resultatet för Landstingsservice 2010 landar på 0,3 mnkr. Man ligger under hela året bättre än budget och delar under senare delen av året ut en del av sin vinst som återbäring till kunderna. Figur 8. Ackumulerad budget och ackumulerat resultat NjLH. 28

29 3.2 Externa avtal och avtal med privata vårdgivare Vårdavtal Här redovisas de leverantörer av vård som Landstinget Halland har särskilda vårdavtal Landstinget Halland. Dessa är Movement Medical AB (ortopedi), Hjärthuset (kardiologi), Spenshult AB (reumatologi), Promedicus AB (urologi) och Tilma (läkemedelsberoende). Avtalen är sådan att de oftast har någon form av tak, antingen i form av pengar eller i form av prestation. Syftet med taket är dels att beställaren skall kunna sätta leverantörens prestationer i relation till Landstingets behov och dels för Landstinget att ha totalkostnadskontroll. Historiska siffror visar att utfallet kring avtalen sprider sig över året så att kostnaderna oftast är högre första halvåret på grund av att flera vårdgivare når taken i avtalen innan årets slut. Tabell 14. Resultat 2010 (mnkr). Kostnadsbudget där kostnad anges med minustecken (-). Leverantör Budget Utfall Diff Spenshult -39,8-43,7-3,9 Hjärthuset -6,9-6,5 0,3 Movement -4,8-6,7-1,9 Tilma -5,3-4,3 1,1 Promedicus -4,1-5,6-1,6 Totalt -60,9-66,9-6,0 Vi kan notera att leverantörer med vårdavtal har ett resultat 2010 på -6 mnkr Privata specialister Här redovisas privata vårdgivare som har rätt att gå på den s k nationella taxan och övriga privata vårdgivare som Landstinget Halland har tecknat avtal med. Avtalen har tak och utfallet fördelas ojämnt över året. Tabell 15. Resultat 2010 (mnkr) Budget Utfall Diff Privata specialistläkare taxa/vårdavtal -53,9-48,8 5,1 Resultat visar en differens mot budget om 5,1 mkr Valfrihetsvård Kostnaderna för valfrihetsvård 2010 är 215,9 mnkr vilket är 3,2 mnkr mindre än budget. Den övervägande delen av köp av valfrihetsvård hanteras inom den västra sjukvårdsregionen. 2 Exklusive allmänmedicin 29

30 4. Landstingskontoret 2010 har varit ett intensivt år där det befintliga uppdraget hanterats parallellt med planering och omfattande administrativa förberedelser inför ett förändrat uppdrag Förvaltningen redovisar 2010 ett resultat på +28,7 mnkr vilket innebär en avvikelse på +32,6 mkr jämfört med budget. Resultatet förklaras främst av lägre kostnader än planerat inom områdena strategisk kompetensutveckling, personalkostnader och kapitaltjänstkostnader. De lägre kapitaltjänstkostnaderna beror på lägre investeringstakt än planerat inom IT-verksamheten. Samtidigt med lägre kostnader än planerat inom vissa områden, har intäkterna inom skogsverksamheten varig betydligt högre än planerat vilket också bidrar till resultatet. Regionbildning Konsekvenserna av beslutet att bilda Re gion Halland innebar bland annat att ledningsarbetet förändrades med nya prioriteringar. De tidigare utvecklings- produktionsplanering och utveckling av Vårdval Halland + projekten planerad es om. Regionbeslutet innebar även att sjukhusen fick en gemensam tjänstemannaledning inför de tre driftnämnderna för specialiserad somatisk vård. Konsekvensen blev att landstingskontorets arbete med hälso- och sjukvård 2011 ska fokuseras på utvecklingsfrågor som är regionövergripande och inte att leda operativ samordning av hälso- och sjukvården. Detta påverkade även arbetet under delar av Beslutet att bilda Region Halland medförde att Landstingskontoret också prioriterade om i verksamheten för att finansiera omställningskostnader. Tillgänglighet Det framgångsrika arbetet med att stödja satsningen köfri hallandsk vård som inleddes under 2009 har fortsatt under Fokus har vart på processer, arbetssätt, förhållningssätt och tillämpningar. Företagshälsovård För företagshälsovården innebar 2010 en ny organisation och ett nytt uppdrag. I linje med uppdragsgivarens intentioner har nya strategiskt viktiga arbetsområden har utvecklats. Exempel är inom det systematiska arbetsmiljöarbetet och inom landstingets bygg- och upphandlingsprocesser. På 30

31 detta sätt har Landstingskontorets avdelning Landstingshälsan tydligare än tidigare bidragit till en förbättrad arbetsmiljö i Landstinget Halland. IT-verksamhet Inom IT verksamheten har utvecklingen av VAS+ drabbats av förseningar. Elektroniskt arkiv (E-arkiv) gör mycket stora underskott i förhållande till budget. Eftersom E-arkivs underskott ska inrymmas inom den totala budget som lades fast för några år sedan för VAS/E-arkiv och VAS+, så leder det till att utvecklingsmedel reduceras för att totalramen ska hållas. Planerad investeringsnivå, även inom andra delat av IT verksamheten, har inte i alla stycken verkställts. Detta föranleder dock inte några långsiktiga risker för verksamheten. Fastigheter Energifrågorna är ett prioriterat område inom fastighetsförvaltningen. Ett skäl till detta är de ständigt ökande energikostnaderna vilket medför att incitamentet för energisparande ökar. Ett annat skäl är miljöaspekterna. Utsläpp av växthusgaser i landstinget ska minska. Landstinget ska i syfte att minska landstingets energianvändning kontinuerligt utveckla energieffektiva lösningar samt arbeta för en övergång till förnyelsebara energikällor. Upphandling Med anledningen av de reviderade styrdokumenten inom upphandlings- verksamheten har andelen uppdrag som går via upphandlingsavdelningen ökat väsentligt. Detta har medfört att upphandlingar inte kunnat verkställas i den takt som är önskvärt. Rekrytering av rätt kompetenser till verksamheten pågår. Den totala energianvändningen jämfört med 2007 är minskad med 6,4 % vilket är i linje med beslutade riktlinjer. Insatser är gjorda inom såväl el- som värmeanvändningen. 4.1 Investeringar Investeringarna inom landstingsstyrelsens verksamhet fördelar sig enligt tabell 14 nedan. Tabell 16. Investeringar Landstingskontoret Mnkr Budget Utfall Avvikelse Fastighetsinvesteringar 303,2 175,9 127,3 IT-investeringar 39,2 4,3 34,9 Övriga investeringar 7,7 0,9 6,8 Totalt 350,1 180,1 169,0 31