Geetik, getekik och demokrati iom allmät utbildigsområde e potetiell itegrativ didaktik? Aa Tapola Högskola i Kalmar Istitutioe för biologi och miljöveteskap E-post: Aa.Tapola@hik.se PRELIMINÄR VERSION Dea udersökig hadlar om huruvida traditioellt biologiskt ämesstoff har legitimitet som ett slags brygga då demokratifrågor skall behadlas iom lärarutbildiges allmäa utbildigsområde (AUO). Studies syfte och frågeställigar är särskilt iriktade på att utröa lärarstudeteras uppfattigar krig dessa spörsmål. Det hadlar såluda om att udersöka vad som sker då ämesdidaktik tillåts smälta samma med allmädidaktik, eller vice versa, och på så sätt bilda e mer itegrativ didaktik. Itegrativ didaktik ka förstås på flera olika sätt (Fritzell, 006), exempelvis som e itegratio mella didaktisk teori och udervisiges praktik. Me i dea udersökig aväds begreppet i första had för att beskriva e didaktik som varke är ämesdidaktisk eller allmädidaktisk. Take är istället att pröva om itegrativ didaktik ka bilda e y helhet, där skolas dubbla uppdrag, det vill säga, kuskapsuppdraget och fostrasuppdraget ka itegreras så att de etablerade uppdelige i ämesrespektive allmädidaktik suddas ut. Emellertid berör studie högre utbildig, varför fostrasuppdraget ite torde vara så särskilt relevat. Istället kommer jag att diskutera de itegrativa didaktikes potetial som bidrag till studeteras bildig (Fritzell, 00), och då särskilt bildig i termer av ett slags medborgerlig kompetes. Fritzé ger e kortfattad bakgrud till itegrativ didaktik (006, sida ): När begreppet didaktik återige gjorde etré på de sveska area i börja på 80-talet formulerades e olycklig tudelig mella ämes- och allmädidaktik som fått geomgripade kosekveser för didaktikforskige. I de fall det fuits e ambitio att itegrera teoribildig iom ett äme och disciplie pedagogik har det så gott som uteslutade hadlat om olika aspekter av lärade, och då oftast de eskilde idivides lärade av skilda cetrala begrepp i ett äme. Sakats har e problematiserig av ämets potetial i e vidare samhällelig meig och då särskilt med avseede på mer övergripade värdegrudsfrågor. Realiserig av e politisk ambitio I Sveriges skollag stadgas (SFS 98:00, kap, ): Verksamhete i skola skall utformas i överesstämmelse med grudläggade demokratiska värderigar. Var och e som verkar iom skola skall främja aktig för varje mäiskas egevärde och respekt för vår gemesamma miljö. Ovaståede citat ka förstås som att skolas verksamhet, vilke rimlige äve iefattar udervisiges praktik, skall vila på e demokratisk grud. Dea grud iebär blad aat aktig för mäiskas egevärde och respekt
för gemesam miljö. Såluda tycks det som om lagstiftare ser e kopplig mella demokratiaspekter och miljöfrågor. Skollage är hierarkiskt överordad aa lagstiftig på området, vilket torde iebära att de ormativt laddade texte får avtryck i adra styrdokumet och i praktisk verksamhet. Detta är också vad som framgår av de så kallade värdegrudstextera i ågo av de tre läroplaera (se exempelvis 99 års läropla för de frivilliga skolformera, Lpf 9). I läroplaera uderstryks betydelse av demokratisk skolig mycket starkt; och det räcker ite att edast udervisa om demokrati, uta udervisige skall också ske med demokratiska arbetsformer. Lärarutbildige och blivade lärare är särskilt itressata i detta sammahag. Dessa studeter kommer förmodlige att ha möjlighet att påverka ett stort atal mäiskor i framtide och fråga är vilka isikter dessa förvärvar gällade relatioera mella demokrati, mäiskas egevärde och miljöaspekter, iom exempelvis AUO? Hur sjösätts itetioera i styrdokumete i lärarutbildige? Elmér och Larsso (006) har udersökt hur lärarstudeter uppfattar de demokratiutbildig som igår i lärarutbildige vid ågra olika sveska lärosäte. Utifrå ekätsvare drar Elmer och Larsso slutsatse att demokratiutbildige iom AUO uppfattas som midre god, me att studetera är mer öjda med de demokratiutbildige som behadlas iom lärarutbildige som helhet, det vill säga, är äve adra delar av utbildige ä AUO ikluderas. Elmér och Larsso har också udersökt vilket iehåll demokratiutbildige iom AUO har haft. Eligt studetera har stoffet främst hadlat om eleviflytade och därefter (i fallade skala) olika former av demokrati, de sveska demokrati och mötestekik. Edast tolv av 60 tillfrågade studeter agav aat iehåll. Fråga är om miljöaspekter i relatio till demokrati överhuvudtaget förekommer i materialet? Skolas värdegrud häger itimt samma med ovaståede. Bergdahl (006) har udersökt lärarutbildaras uppfattigar krig förekommade gemesamma och grudläggade värderigar, och hur dessa behadlas iom de ya lärarutbildige. Ho pekar på ett omfattade gestaltigsproblem, där lärarutbildara dels har svårt att defiiera vad värdegrude iefattar, dels har svårt att age värdegrudstexte så som de uttrycks i läroplaera. Bergdahl har också fuit e avgörade diskrepas mella lärarstudeteras öskemål och upplevda behov, jämfört med lärarutbildaras motiv och det stoff dessa bidrar med till udervisige. Detta ka sammafattas som kokretiserigsproblemet (Sigurdso, 00), vilket tycks vara lärarutbildaras största bekymmer. Bergdahl lyfter äve fram att de etikudervisig som sker ite förefaller vara grudad i teori. Med adra ord arbetar ite lärarutbildara med etisk teori som utgågspukt, samtidigt som de är ovilliga att kokretisera de etiska diskussioe till de praktiska ivå som måga av lärarutbildara aser att lärarstudeter befier sig på. Bergdahl betoar dock att det föreligger e stor variatio mella de olika lärarutbildigara och etikudervisige förefaller vara mer avhägig eskilda lärarutbildares egagemag och persoliga kvalifikatioer, ä e geomtäkt utbildigspolitisk målsättig. Fråga är dock hur miljöaspektera diskuteras i relatio till dea etikudervisig? Eligt regerigspropositioe E föryad lärarutbildig (999/000:) bör AUO iehålla dels för läraryrket cetrala kuskapsområde, dels tvärveteskapliga ämesstudier med e omfattig av ugefär hälfte vardera. I detta perspektiv förefaller ite islaget av tvärveteskapliga ämesstudiera vara riga. Fråga är om dessa två område på realiserigsplaet lämplige bör itegreras i varadra, eller hållas åtskilda? Vidare framgår av propositioe (999/000:): Globaliserig, tekisk utvecklig och ekologisk uthållighet är exempel på aktuella politiska frågor som det krävs goda kuskaper för att hatera. Utbildig och kuskapsutvecklig är också av cetral betydelse för demokrati och medborgaras delaktighet i samhället. Utifrå ovaståede skrivig ka ma uppfatta det som om det är e uttalad politisk ambitio att exempelvis tekikavädig och det ekologiskt hållbara samhället, är ageläga aspekter som bör behadlas iom lärarutbildige. Och detta särskilt utifrå ett demokratiperspektiv som sträcker sig utaför de represetativa parlametarisme. Vikte av att realisera dessa ambitioer framgår äve av i examesordige för lärare (SFS 99:00, Högskoleförordig, bilaga ). Där ages måle för utbildige, det vill säga vilka kuskaper e studet skall omfatta för att kua examieras som lärare. På samma gåg är detta ett slags kravkatalog för utbildiges huvudma. I examesordige framgår blad aat att varje studet skall kua förakra och
förmedla e demokratisk värdegrud i de pedagogiska praktike. Ett aat mål eller krav om ma så vill är att de blivade lärare skall kua aalysera och ta ställig till allmämäskliga frågor, förädrigar i omvärlde och ite mist ekologiska livsbetigelser. Geetisk mågfald och getekik Biologisk mågfald uppfattas valige som e förutsättig för ett ekologiskt hållbart samhälle. Geetisk mågfald iom varje art iom varje biotop, är e av tre förutsättigar som måste vara uppfyllda för att biologisk mågfald skall föreligga. Sammafattigsvis hadlar detta om kuskaper för att motverka iavel och om att geom geetisk mågfald försöka säkerställa artes exempelvis mäiskas överlevad. Med adra ord är detta exempel på ämesstoff som skulle kua irymmas i de ambitioer och styrdokumet som jag har referat till ova. Emellertid torde itresseområdet vara betydligt vidare ä så. Spörsmål gällade geetiskt modifierade orgaismer (GMO) och därmed framtides livsmedelsförsörjig, kloig, ärftliga sjukdomar, fosterdiagostik, stamcellsforskig och geterapi är högaktuellt diskussiosstoff i vårt modera samhälle. De etiska kosekvesera av avädade av biologisk kuskap berör allt fler ite mist av adra ä företrädare för de biologiska veteskape (se exempelvis Adré m fl, 00). Det tycks äve som om dessa ämesområde har relevas för skolas vardag, såväl i går som i dag, och förmodlige äve i morgo. Exempelvis har Catomeris (00) studerat utbildigsväsedets iflytade över hur sye på de avvikade eller främmade mäiska har gestaltat sig i Sverige över tide. Som titel atyder Det ohyggliga arvet hadlar sveskaras uppfattigar om de främmade äve om ågot som tycks vara geetiskt edärvt. E parallell problematik diskuteras i e yutkomme atologi Diagoses makt: Om kuskap, pegar och lidade (Hallerstedt m fl, 006). Sammataget tycks som om detta hadlar om sye på vilka faktorer som kostituerar mäiska, det vill säga, i detta sammahag kampe mella geetiskt arv och miljöfaktorer, eller om det u sarare hadlar om e iteraktio mella dessa faktorer. Formeradet av mäiska är givetvis också högst relevat för all verksamhet iom skola, ite mist i udervisig. Och ite mist ur värdegruds- och demokratiperspektiv. Medborgerlig kompetes, legitimitet och itegrativ didaktik Till viss del hadlar detta om ställigstagade som har med moderitet och (ge)tekikavädig att göra, me det hadlar också om huruvida biologisk kuskap har legitimitet i vad som skulle kua ses som e medborgerlig kompetes. Detta har i si tur tydlig kopplig till demokratibegreppet, dess tolkig och praktik, vilket är ära kutet till vad som ofta kallas skolas värdegrud. I arbetet som lärarutbildare har jag oterat att måga studeter (oavsett ämesiriktig) fuderar mycket på det vi umera kallar för skolas värdegrud och vad detta ka täkas iebära i de pedagogiska praktike. Vad betyder exempelvis "mäiskolivets okräkbarhet" och "solidaritet med svaga och sjuka" (se exempelvis Lpf 9) kokret är vi talar om geetisk mågfald, geetik och getekik? Fråga är om traditioellt aturveteskapligt ämesstoff iefattar ett slags bildigspotetial som ka vara attraktiv för studeter iom lärarutbildig (Fritzell, 00)? Ma ka också fråga sig om geetik och getekik har ågo legitimitet som islag i e medborgerlig kompetes, som också fokuserar på e demokratisk delaktighet? Sjöberg (000) är tydlig är ha blad aat argumeterar för bildigsperspektivet i si kritiska ämesdidaktik. Ha lyfter särskilt fram två olika aspekter till stöd för bildigsperspektivet och aturveteskapligt ämesstoff i udervisig; det hadlar dels om demokratiargumet, dels om kulturargumet. Sjöberg ärmar sig e agitatorisk retorik är ha skriver (sida 8): [N]aturvetare bör lägga mer vikt vid [demokratioch kulturargumete][ ] som allmäbildig, så att ämea i högre grad ka motiveras utifrå vad de betyder för demokratiskt mediflytade och för ett kulturellt helhetsperspektiv. Me det kaske kräver e viss omläggig av iehållet i skolas äme, kaske också av lärarutbildige? Detta uppfattar jag som e argumetatio för e mer itegrativt iriktad didaktik. Syfte och frågeställigar Syftet med mitt bidrag till koferese är att diskutera legitimitetsaspekter avseede geetikoch getekikudervisig iom lärarutbild-
iges allmäa utbildigsområde. Detta gäller särskilt relevase av udervisig i geetik och getekik utifrå ett demokratiperspektiv och huruvida strikt aturveteskapligt stoff ka irymma e demokratisk potetial som ka utgöra e hävståg i arbetet med skolas värdegrud. I dea diskussio har jag för avsikt att utgå frå ormativa skrivigar i styrdokumet, me fokuserar i första had på vilka uppfattigar som ka sköjas blad lärarstudeter efter det att de har geomfört e övig som beskrivs eda. Detta gör att jag ka formulera tre frågeställigar som jag har för avsikt att besvara eda: Hur ser studetera på relatioe mella geetisk mågfald, getekik och demokrati? Vad har studetera för uppfattigar med avseede på lärade och arbetsformer med utgågspukt frå de aktuella övige? Vad har studetera för uppfattigar gällade öviges relevas iom AUO? BAKGRUND Lärarutbildig har fuits i Växjö uder mycket låg tid. I dag utgör Lärarutbildigsprogrammet det största sammahålla utbildige vid Växjö uiversitet. De ya lärarutbildige är uppdelad i AUO samt iriktigar och specialiserigar beroede på vilke framtida pedagogisk verksamhet de eskilde studete har i sikte. AUO vid Växjö uiversitet bestod vid udersökiges geomförade (hösttermie 00) av tre separata 0 poägskurser; Tvärveteskapliga perspektiv på hållbar utvecklig, Mäiskor, kulturer och pedagogiska möte samt de sista Skolas villkor/lärarperspektivet. Var och e av dessa bestod i si tur av olika delkurser. Iom rame för dea udersökig är de första kurse (Tvärveteskapliga perspektiv på hållbar utvecklig) iom AUO särskilt itressat. Dea var uppdelad i tre delkurser; Perspektiv på kuskap och lärade, IKT - skriftlig och mutlig kommuikatio samt Tvärveteskapliga perspektiv på hållbar utvecklig. Det är de sista delkurse som står i fokus i föreliggade studie. Övige Geetik och värdegrud Iom delkurs (Tvärveteskapliga perspektiv på hållbar utvecklig) geomförde 7 studeter fördelade på 9 basgrupper och tio olika övigstillfälle hösttermie 00 e obligatorisk övig som kallades Geetik och värdegrud. Varje övigstillfälle varade uder fyra timmar och övige krävde att studetera förberedde sig väl. Därför skickades iformatio ut till samtliga studeter mist e vecka ia det att övige var schemalagd. Iformatioe bestod av e beskrivig av hur övige skulle geomföras, dess syfte, examiatioskrav och dylikt. Dessutom fick studetera de text (se dilemma eda) som skulle behadlas uder övige samt tips om e rad iteretkällor för de som ville förkovra sig iom exempelvis getekik. Dessutom hade studetera tillgåg till kurslitteratur iom det aktuella området. Övige ileddes med e populärveteskaplig föreläsig som i huvudsak berörde biologisk mågfald, med särskilt fokus på de geetiska ivå, aa ämesteori samt didaktik. Därefter arbetade studetera i huvudsak med att samtala om e text som bestod av ett figerat dilemma. I korthet hadlade dilemmat om ett förslag till samarbete mella två aturbruksgymasier, varav det ea påstods vara beläget i e militärdiktatur i Asie och det adra i Sverige. Dilemmat iebar att de eskilde studete atogs vara lärare vid de sveska skola och dilemmat hadlade om att ta ställig till om, och i så fall uder vilka former, samarbetet skulle ske. I texte framgick att de asiatiska skola hade fått ett erbjudade om att odla GMO vilket påstods kua bidra till ökad folkhälsa me att de orgaisatioer (EU, SIDA, UNICEF med flera) som erbjuder fiasierig av projektet krävde att de asiatiska skola skulle samarbeta med e parterskola i ett demokratiskt lad. E reviderig av iehåll och upplägg av AUO pågår vid Växjö uiversitet. Övige syftade till att varje studet skulle ges möjlighet att utveckla och precisera demokratiaspekter i förhållade till getekik och biologisk mågfald på geetisk ivå, med särskild häsy till olika udervisigekotexter. Dessutom skulle studetera ges möjlighet att aalysera betydelse av biologisk mågfald på geetisk ivå samt ges möjlighet att utveckla isikter iom biologiska forskigsområde. Slutlige syftade övige till att ge studetera möjlighet att reflektera över samtal som procedur för lärade samt betydelse av välgrudade idividuella ställigstagade.
Därför kotaktade asiatera det sveska aturbruksgymasiet. Sammataget iebar dilemmat att studetera måste ta ställig till e rad spörsmål som har att göra med biologisk mågfald, för- och ackdelar gällade getekik, kosekveser med avseede på exempelvis folkhälsa och miljö samt ite mist värdegrud- och demokratiaspekter. Iledigsvis diskuterade studetera dilemmat i arbetsgrupper (-6 studeter), där ma hade i uppgift att ta fram så måga olika alterativa ställigstagade som möjligt och kua argumetera till stöd för de olika ställigstagadea. Därefter delades studetera i i tvärgrupper som bestod av e represetat frå varje arbetsgrupp. I tvärgruppe hade studetera i uppgift att delge varadra vad ma hade kommit fram till i arbetsgruppera. Samtale i gruppera varade uder ärmade två timmar sammalagt. Lärarutbildare var ite ärvarade uder dessa samtal. Därefter ägades de sista timme åt att hela studetgruppe, tillsammas med lärarutbildare, blad aat diskuterade didaktiska agelägeheter. Efter detta skrev varje studet (i bostade eller aa plats) ett idividuellt ställigstagade, vilket skickades till lärarutbildare via e-post. Det idividuella ställigstagadet, med tydligt agiva argumet, utgjorde därmed e delexamiatio iom kurse. För att kua geomföra övige avädes flera olika arbetsformer; exempelvis traditioell föreläsig, idividuella förberedade studier, samtal om dilemma i arbets- och tvärgrupper, samt det avslutade idividuella skriftliga ställigstagadet. I föreliggade studie är det dock edast samtale om dilemmat som kommer att igå i aalyse. Samtales struktur och upplägg var ispirerade av deliberativa modeller (Eglud, 00), med särskilt fokus på det deliberativa samtalets fuktioer är det gäller att hatera koflikter. Dock ivolverades aldrig studetera i resoemag krig teori bakom deliberativa samtal i sambad med dea övig. Däremot igick ett resoemag krig dilemma som metod i pedagogisk praktik. MATERIAL OCH METOD Materialet som aalyserats i dea studie består av ekätsvar som avädes för att utvärdera de obligatoriska övige Geetik och värdegrud (se ova). Vid tre övigstillfälle uder de första vecka då övige geomfördes, avslutade studetera sessioe med att delta i e utvärderig. Utvärderige skedde aoymt, frivilligt och samtliga ärvarade studeter valde att delta. Detta iebär att 7 av 7 studeter vilket motsvarar ett urval på 8 procet deltog i de utvärderig som ligger till grud för dea udersökig. Edast e av de 9 basgruppera bestod av studeter med mer omfattade akademiska studier bakom sig. Dessa studeter var färdiga med sia ämesstudier och hade således edast aledig att läsa hela AUO, ia de kude asöka om lärarexame. Ige studet frå dea basgrupp har deltagit i ekätudersökige, och fråga är om dessa studeter med take på deras betydligt mer omfattade förkuskaper ka ases represetera hela populatioe. Om de mest studievaa studetera (0 persoer) exkluderas ur populatioe så iebär det att urvalet består av 0 procet av populatioe. Ekäte bestod av 0 påståede som studetera ombads ta ställig till. Detta gjorde de geom att kryssa för ett av fyra möjliga alterativ i e Likertskala: Istämmer helt!, Istämmer gaska mycket!, Istämmer till viss del! samt Istämmer ite alls! Såluda erbjöd ekäte edast fasta svarsalterativ. Dock igår edast 8 av påståedea i dea udersökig. De resterade påståedea kommer att aalyseras i seare studie. De här type av ekätudersökigar med fasta svarsalterativ, ka förefalla vara lätthaterliga för respodete eftersom de ite kräver att vederbörade formulerar ett eget svar: Det räcker med att sätt ett kryss! Emellertid ka det tyckas vara alltför ekelt att bara kryssa. Ma ka därmed befara att såväl validitet som reliabilitet ka komma att påverkas meligt. Av dea aledig är kotroller valigt förekommade i ekäte. Detta iebär att det fis ett flertal påståede för att belysa varje udersökigsområde, och att varje påståede också har mist ett kotrollpåståede. Bortfall Ige av de tillfrågade studetera avböjde att delta i ekätudersökige. Detta utesluter dock ite att det förekommer e del bortfall i studie. Som bortfall räkas uteblivet svar och Urvalsmetode utgjordes av e föreklad form av klusterurval.
otydligt agivet svar, exempelvis att respodete har svarat geom att kryssa mittemella två olika fasta svarsalterativ. Nedaståede bortfallsaalys avser edast det bortfall som påverkat de 8 påståede som är föremål för aalys i dea udersökig. Detta iebär att det totala bortfallet motsvarar procet av atalet förvätade svar. Aalyse visar dock att bortfallet, beroede på dess skiftade karaktär ka delas i i icke-systematiskt och systematiskt bortfall. Ekäte bestod av ett papper med text på båda sidor. Fyra av studetera har överhuvudtaget ite svarat på uppgiftera som fis på ekätes adra sida. Detta iebär att dessa fyra persoer ite har tagit ställig till av de 8 påståedea som är aalyserade i dea udersökig. Detta är ett systematiskt bortfall som omfattar fem procet av urvalet. Det icke-systematiska bortfallet består av utebliva eller otydligt agiva svar, där det trots allt ka atas att respodete har läst och begrudat påståedet eftersom vederbörade har avgivit giltiga svar på adra ärliggade påståede. Det icke-systematiska bortfallet motsvarar drygt e procet. Ett av påståedea har särskilt hög bortfallsfrekves, ämlige tio ekäter, vilket motsvarar ett bortfall på procet (av det totala bortfallet) för just detta påståede. Det gäller påståedet: Kosesus i sakfråga är livsviktigt för e demokrati. Detta påståede är problematiskt på flera sätt och jag återkommer till dea problematik i såväl resultatrapporterig som diskussio. Statistik aalys Resultate frå ekätudersökige redovisas eda i absoluta tal och procetuell fördelig, med avseede på olika möjliga svarsalterativ. De procetuella fördelige har kosekvet beräkats på atalet giltiga svar, d.v.s. evetuellt bortfall igår ite i beräkige. Mediavärde (Md) och typvärde (T) har aväts som cetralmått. Spridige torde dels framgå av tabellredovisige, samtidigt som evetuella differeser mella media- och typvärde ger e uppfattig om grade av spridig. Eftersom material ite är ormalfördelat har jag valt e icke-parametrisk fuktio för testa korrelatioer. Beräkig av ragkorrelatio har skett med hjälp av Spearmas rho. Detta iebär att korrelatioskoefficiet (rs), förekommade statistisk sigifikas (α) samt atalet svar () som igår i beräkige, dels fis redovisad i tabellform dels i text. Etiska övervägade Lärarstudeteras deltagade i utvärderige var frivillig och aoym samtidigt som de iformerades om att resultate skulle sammaställas och aalyseras. I och med att respodetera valde att delta i ekätudersökige, lämade de därmed också sitt samtycke till att bidra med material till aalyse. Såvitt jag ka bedöma är detta förfarade ite etiskt problematiskt. Däremot ka ma diskutera mi ege evetuella påverka på resultate. Eftersom jag persolige utformade övige samt asvarade för dess geomförade, så går det ite att utesluta att jag i ågo meig äve har påverkat hur respodetera valde att besvara ekäte. Emellertid vill jag återige betoa att jag ite var ärvarade uder samtale i arbets- eller tvärgruppera och att vad som framkom uder dessa samtal är okät för mig. Utvärderige var dessutom aoym och geomfördes ia det att studetera skicka sia idividuella ställigstagade till mig. Jag har såluda ige möjlighet att koppla samma e specifik utvärderigsekät med ågot av de 7 idividuella ställigstagade som jag har bedömt. Vidare var mia isatser mycket perifera iom AUO-kurse som helhet och jag hade, vid tidpukte för öviges geomförade, ige mer persolig kotakt med ågo av studetera. Mia isatser begräsades till dea eda övig och jag var varke kursasvarig, schemaläggare eller examiator. Å adra sida agerade jag i första had som lärarutbildare och ite som forskare i öviges olika momet. Det iebär exempelvis att jag har svarat på de frågor som studetera har riktat till mig, uta take på huruvida mia svar ka komma att påverka framtida utvärderigsresultat. I efterhad har jag dock agelfarit mi ege roll och mitt agerade i sambad med öviges geomförade. Så här lågt har jag ite kuat idetifiera ågra situatioer där jag uppebarlige har påverkat resultate. Me jag ka samtidigt ite helt utesluta att såda påverka ka ha ägt rum. Dock gör jag för ärvarade bedömige att dea evetuella påverka i så fall har varit av mycket riga atur. 6
RESULTAT I edaståede resultatredovisig har jag för avsikt att besvara de tre frågeställigara:!"#$&'& PÅSTÅENDEN ("))"*+,-*.*/&"0&-"+,$*,$*"+&+,-*.*/+,"/"*$*&)$&"0+$$*$&6&$)78",."+$8,$ MÖJLIGA ALTERNATIVA STÄLLNINGSTAGANDEN Hur ser studetera på relatioe mella geetisk mågfald, getekik och demokrati? Istämmer helt! Istämmer gaska mycket! Istämmer till viss del! Istämmer ite alls! Bortfall Vad har studetera för uppfattigar med avseede på lärade och arbetsformer med utgågspukt frå de aktuella övige? Vad har studetera för uppfattigar gällade öviges relevas iom AUO? Detta iebär att jag iledigsvis redovisar hur studetera har valt att ta ställig till de olika påståedea. Emellertid är det täkbart att dessa svarsfrekveser ite är tillräckligt pålitliga. För att säkerställa e acceptabel reliabilitet redovisar jag därför jämförelser mella hur varje studet samtidigt har tagit ställig till två olika påståede. Detta iebär att de olika påståedea fugerar som ett slags kotroller getemot varadra. Geetisk mågfald, getekik och demokrati E betydade majoritet av studetera aser att det fis e kopplig mella getekik och demokrati. Drygt 90 procet av studetera istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att det är mycket viktigt att diskutera getekik ur ett demokratiskt perspektiv. Tre fjärdedelar av studetera istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att geetik och getekik har med demokrati att göra. Betydligt över hälfte av studetera (6 procet) istämmer ite alls i påståedet att det ite fis ågo kopplig mella geetik och demokrati. Dessa resultat irymmer också såväl typvärde som mediavärde för respektive påståede (se tabell ). E jämförelse mella resultate av två av ovaståede påståede visar att 0 av 7 studetera (bortfall: två ekäter), vilket motsvarar procet (rs= 0,9; α=0.00***), istämmer helt i påståedet att det är mycket viktigt att vi diskuterar getekik ur ett demokratiskt perspektiv, samtidigt som de ite alls istämmer i påståedet att det ite fis kopplig mella geetik och demokrati. Vid motsvarade jämförelse mella påståedea gällade kopplige mella getekik och demokrati, samt huruvida geetik och getekik har med demokrati att göra, pekar resultate i likade riktig. Drygt Det fis ige kopplig mella getekik och demokrati. I e demokrati bör det fias måga olika uppfattigar om e och samma sakfråga. Det är mycket viktigt att vi diskuterar getekik ur ett demokratiskt perspektiv. Geom övige har jag praktiserat demokrati. Geetik och getekik har med demokrati att göra. Kosesus i sakfråga är livsviktigt för e demokrati. De här övige hade ige kopplig till demokrati. I e demokrati är det viktigt att alla tycker lika. Md T mediavärde typvärde 76 0 6 6 8 7 7 7 9 0 0 8 hälfte, eller procet (rs= 0,8; α=0.00**), av de svarade studet-era (bortfall: 6 ekäter) istämmer ite alls i påståedet att det skulle sakas e kopplig mella getekik och demokrati, samtidigt som de istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att geetik och getekik har med demokrati att göra. Ekäte iehöll äve e del mer allmäa påståede om demokrati i aledig av att udersöka studeteras mer geerella uppfattigar om vad demokrati iebär. Drygt tre fjärdedelar av studetera istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att ma geom övige har praktiserat demokrati (se tabell ). Nästa fyra femtedelar istämmer ite alls i påståedet att övige sakade kopplig till demokrati. Båda dessa resultat irymmer både typvärde och mediavärde (se tabell ). E jämförelse mella hur studetera har tagit ställig till de båda påståedea styrker ovaståede resultat. Drygt två tredjedelar, eller 8 9 8 6 7 0 6 7 7 8 8 6 8 79 6 8 6 0 7 Sammalagda svarsfrekvese ka avvika frå 00 procet, vilket förklaras av att värdea är avrudade. 7
68 procet (rs= 0,0; α=0.0**), av studetera (bortfall: fyra ekäter) istämmer ite alls i påståedet att övige skulle saka kopplig till demokrati, samtidigt som de istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att ma geom övige har praktiserat demokrati. När det gäller påståedet att i e demokrati bör det fias måga olika uppfattigar i e och samma sakfråga, istämmer 76 procet av studet-era helt i dea utsaga, meda edast 7 procet av studetera istämmer helt i påståedet att kosesus i sakfråga är livsviktigt för e demokrati (se tabell ). Observera också att det sistämda påståedet har mycket högst bortfall i hela udersökige, vilket motsvarar procet av ekätera. E jämförelse mella dessa båda påståedea ova styrker itrycket av ett ågot otydligt resultat och korrelatioe (rs=0,0) sakar statistisk sigifikas samtidigt som bortfallet är omfattade. E absolut majoritet istämmer helt i påståedet att det i e demokrati bör fias måga olika uppfattigar om e och samma sakfråga, samtidigt som de istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att kosesus i sakfråga är livsviktigt för e demokrati. Resultate visar också att edast 6 procet av de blivade lärara istämmer helt i det första påståedet, samtidigt som ma tar avståd ifrå, eller istämmer till viss del, i det adra påståedet (se tabell ). Jag återkommer till dessa resultat i diskussioe. Drygt tre fjärdedelar av studetera istämmer ite alls i påståedet att det är viktigt i e demokrati att alla tycker lika (se tabell ). Vid e jämförelse visar det sig dock att färre studeter dock e absolut majoritet (6 procet) - ite istämmer i ova ämda påståede, samtidigt som de istämmer helt i påståedet att det i e demokrati bör fias måga olika uppfattigar om e och samma sakfråga (rs= 0,7; statistisk sigifikas sakas; bortfall fyra ekäter). För att komplicera bilde ytterligare, istämmer 60 procet av respodetera, helt eller gaska mycket, i påståedet att kosesus i sakfråga är livsviktigt för e demokrati, och samtidigt ite alls istämmer i påståedet att i e demokrati är det viktigt att alla tycker lika (rs= 0,0; statistisk sigifikas sakas). Observera att äve dea jämförelse är behäftad med ett stort bortfall (0 ekäter eller procet). Eget lärade och arbetsform När det gäller studeteras eget lärade iom det biologiska kuskapsfältet så förekommer det!"#$&'& PÅSTÅENDEN Att diskutera ett dilemma ökar grade av problematiserig och reflektio. Efter övige har jag e bättre förståelse för vad biologisk mågfald iebär ä vad jag hade tidigare. Övige hadlade överhuvudtaget ite om pedagogik eller didaktik. Geom övige har jag lärt mig mycket om geetikes och getekikes roll i samhället. Att arbeta med olika dilemma är igetig som tillför udervisig ågot positivt. Att diskutera ett dilemma träar ite det kritiska täkadet. Md T ("))"*+,-*.*/&"0&-"+,$*,$*"+&+,-*.*/+,"/"*$*&)$&"0+$$*$&6&-"*$&789&"#$,+:7) mediavärde typvärde MÖJLIGA ALTERNATIVA STÄLLNINGSTAGANDEN Istämmer helt! 9 67 T 8 8 Istämmer gaska mycket! Istämmer till viss del! två tydliga frågor i ekäte. Det är alltså fråga om att utröa i vilke grad övige har bidragit till de blivade läraras kuskaper i biologisk ämesteori. Fyra femtedelar av respodetera istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att ma efter övige har bättre förståelse för vad biologisk mågfald iebär ä vad ma hade tidigare (tabell ). Övige hadlar till stor del om vad getekik och geetisk mågfald ka komma att iebära i samhälleligt perspektiv. Fråga är hur studetera ser på sitt eget lärade med avseede på dessa aspekter? Det visar sig att 87 procet av studetera istämmer gaska mycket, eller till viss del, i påståedet att geom övige har ma lärt sig mycket om geetikes och getekikes roll i samhället. Tolv procet av studetera istämmer helt i påståedet och edast e studet istämmer ite alls i påståedet (tabell ). E jämförelse mella de båda påståedea ova visar att 9 procet av studetera samtidigt istämmer helt, eller gaska mycket, i de båda påståedea (rs=0,97; α=0.00***; bortfall: fyra ekäter). Jag återkommer till öviges fuktio 8 9 Md 6 6 Istämmer ite alls! 7 66 96 60 88 Bortfall 7 7 Sammalagda svarsfrekvese ka uderstiga 00 procet, vilket förklaras av att värdea är avrudade.
som bidrag till studeteras lärade i diskussioe. De mest explicit uttryckta arbetsforme i övige bestod av samtal med utgågspukt frå e text som beskrev ett dilemma. Dea arbetsform tycks ha varit uppskattad av studetera; 96 procet tar helt avståd frå påståedet att arbeta med olika dilemma är igetig som tillför udervisige ågot positivt. Vidare istämmer alla studeter utom tre, helt eller gaska mycket i påståedet att grade av problematis-erig och reflektio ökar är ma diskuterar ett dilemma. Samtidigt tar 88 procet av studetera helt avståd frå påståedet att diskutera ett dilemma träar ite det kritiska täkadet (se tabell ). E jämförelse visar att 87 procet av studetera istämmer helt, eller gaska mycket, i påståedet att diskutera ett dilemma bidrar till att öka grade av problematiserig och reflektio, samtidigt som ma tar helt avståd frå påståedet att diskussio krig ett dilemma ite ökar det kritiska täkadet (rs= 0,69; α=0.0*; bortfall: fem ekäter). Vid e första ablick ka det tyckas som om de här övige primärt hadlar om biologiskt kuskapsstoff, exempelvis biologisk mågfald på geetisk ivå och getekikes möjligheter och begräsigar. Fråga är hur studetera ser på detta? För att utröa huruvida övige äve iefattade ämesstoff frå pedagogik eller didaktik ställdes påståedet: Övige hadlade överhuvudtaget ite om pedagogik eller didaktik. Tre fjärdedelar av studetera tog helt avståd frå påståedet (se tabell ). Resultate visar också att 7 procet av studetera helt tar avståd frå ovaståede påståede, samtidigt som de helt avvisar påståedet att dea arbetsform ite skulle tillföra udervisige ågot positivt (rs=0,98; α=0.00***; bortfall: fyra ekäter).!"#$&'& PÅSTÅENDEN Det som övige hadlade om har stor relevas för mig som lärarstudet. Det är edast expertera som behöver kuskaper i geetik och getekik. Öviges tema är viktigt, me passar ite iom lärarutbildig. Alla medborgare alltså äve jag och mia framtida elever behöver kuskaper om geetik och getekik. Md T!"#$&9& PÅSTÅENDEN ("))"*+,-*.*/&"0&-"+,$*,$*"+&+,-*.*/+,"/"*$*&)$&"0+$$*$&6&70*.*/$*+&$$0"*+&.*8)&-",#.*.*/ mediavärde typvärde MÖJLIGA ALTERNATIVA STÄLLNINGSTAGANDEN Istämmer helt! 9 Istämmer gaska mycket! Md 6 6 Istämmer till viss del! T 8 8 8 6 Istämmer ite alls! 78 9 7 Bortfall 6 8 Sammalagda svarsfrekvese ka uderstiga 00 procet, vilket förklaras av att värdea är avrudade. (,",.+,.+:,&+./*.!:"*,"&+")#"*&)$"*&*6/"& 6+,6$*$*&)$&*$/",.0&:8$",.8*+:8$;;.<.$*, Det är edast expertera som behöver kuskaper i geetik och getekik. Öviges tema är viktigt, me passar ite iom lärarutbildig. Det fis ige kopplig mella getekik och demokrati. Alla medborgare alltså äve jag och mia framtida elever behöver kuskaper om geetik och getekik. r s -0,7 α 0,00 ** 68 r s -0,9 α 0,000 *** 69 r s -0, α 0,0 * 68 Öviges relevas iom lärarutbildig Övige hadlade överhuvudtaget ite om pedagogik eller didaktik. r s -0,9 α 0,00 ** 69 Spörsmål gällade öviges relevas för studetera och iom lärarutbildige berörs på flera sätt i ekäte. Trots detta har jag försökt att sålla ut fyra påståede i ekäte som explicit berör detta område (se tabell ). Det tycks som om övige hade stor relevas för studetera då edast fem idivider helt tog avståd frå det översta påståedet ( Det som övige om har stor relevas för mig som lärarstudet. ) i tabell. Betydligt fler (9 procet) istämmer ite alls i påståedet att öviges tema är viktigt, me passar ite iom lärarutbildige. Utfallet Att arbeta med olika dilemma är igetig som tillför udervisig ågot positivt. r s -0,0 α 0,00 ** 69 gällade studetera samtidiga ställigstagade, med avseede på dessa båda påståede, har mycket hög grad av statistisk sigifikas (rs= 0,7; α=0.00***; bortfall: fyra ekäter). Lärarstudetera tycks också ase att övige var relevat eftersom 9 procet istämmer helt i påståedet att alla medborgare alltså äve studetera själva och deras framtida 9
elever behöver kuskaper om geetik och getekik. Närmare fyra femtedelar, eller 78 procet av studetera, tar helt avståd frå påståedet att det edast är expertera som behöver kuskaper i geetik och getekik (se tabell ). Eligt tabell är dessa båda påståede starkt korrelerade (rs= 0,7; α=0.00**; bortfall: fem ekäter). Av sammaställige i tabell framgår också statistiskt sigifikata sambad mella olika påståede och där korrelatioskoefficiete är egativ, det vill säga, grade av samtidigt istämmade i det ea påståedet är statistiskt sigifikat med avstådstagade frå det adra påståedet. Exempelvis avstådstagade frå påståedet gällade att öviges tema är viktigt, me att det ite passar iom lärarutbildige, och samtidigt istämmade i utsaga gällade alla medborgares behov av kuskaper i geetik och getekik (rs= 0,9; α=0.000***; bortfall: fyra ekäter). Av tabell framgår att påståedet gällade alla medborgares behov av kuskaper i geetik och getekik, är mycket starkt eller starkt korrelerade till e rad adra påståede. I tabelle fis e sammaställig över statistiskt sigifikata sambad mella påståede och där korrelatioskoefficiete är positiv, det vill säga, grade av samtidigt istämmade i de båda påståedea är hög och statistiskt sigifikat. Detta iebär att det fis mycket hög sigifikas för istämmade i påståede som; det som övige hadlade om har stor relevas för mig som lärarstudet, det är mycket viktigt att vi diskuterar getekik ur ett demokratiskt perspektiv, geetik och getekik har med demokrati att göra, och samtidigt istämmade i påståede om alla medborgares kuskapsbehov. I tabell framgår också att det fis flera exempel avseede olika påståede med statistisk sigifikata positiva korrelatioskoefficieter i förhållade till påståedet att geetik och getekik har med demokrati att göra. DISKUSSION Utifrå resultate i dea udersökig är det klarlagt att e betydade majoritet blad lärarstudetera aser att geetisk mågfald och getekik äve bör behadlas utifrå ett demokratiskt perspektiv och att detta äve är ett högst relevat islag iom AUO. Studetera aser att kuskaper i geetik och getekik är e agelägehet för alla medborgare, och ite ågot som ebart rör specialister. Detta ka uppfattas!"#$&'& PÅSTÅENDEN Det som övige hadlade om har stor relevas för mig som lärarstudet. I e demokrati bör det fias måga olika uppfattigar om e och samma sakfråga. Det är mycket viktigt att vi diskuterar getekik ur ett demokratiskt perspektiv. Geom övige har jag praktiserat demokrati. Geetik och getekik har med demokrati att göra. Efter övige har jag e bättre förståelse för vad biologisk mågfald iebär ä vad jag hade tidigare. ()")*+)*+,)&+*-.*!,".)"&+"/#".0&/$".&.-"& +)$.0$.&/$0&+*)*&,$")*.+,$66*7*$.) Geom övige har jag lärt mig mycket om geetikes och getekikes roll i samhället. Alla medborgare alltså äve jag och mia framtida elever behöver kuskaper om geetik och getekik. r s 0,98 α 0,000 *** 69 r s 0,6 α 0,00 * 69 r s 0,0 α 0,000 *** 68 r s 0, α 0,007 ** 69 r s 0,67 α 0,000 *** 68 r s 0,9 α 0,08 * 69 r s 0,6 α 0,00 ** 69 Geetik och getekik har med demokrati att göra. r s 0,6 α 0,009 ** 68 r s 0,78 α 0,0 * 68 r s 0,97 α 0,000 *** 67 r s 0, α 0,000 *** 68 som om studetera stödjer take på att kuskaper iom exempelvis geetik, geetisk mågfald och getekik bör igå i ett slags medborgarkompetes i syfte att öka de demokratiska delaktighete. Här tycks det som om måga studeter asluter sig till Sjöbergs uppfattigar (000). Kaske beror detta på att has kritiska ämesdidaktik igick i kurslitterature? Däremot är resultate otydliga är det gäller studeteras demokratiuppfattigar, vilket jag återkommer till eda. Vidare ger studetera tydligt besked är det gäller det ega läradet med avseede på aktuellt biologiskt kuskapsfält: Dessa kuskaper har ökat (i olika grad) i och med öviges geomförade. Detta lärade förefaller ha ägt rum, trots att mycket av ämesstoffet har behadlats i populärveteskaplig form (är det gäller mer strikt aturveteskap), eller i ett övergripade samhälleligt perspektiv med otaliga exempel med moraliska och etiska implikatioer. Resultate visar att studetera trots fråvaro av udervisig i de istrumetellt iriktade begreppsexercis som är valig då aturveteskaplig kuskap traderas (se exempelvis Gustafsso, 00), har kuat öka sia kuskaper 0 r s 0,9 α 0,0 * 68 Statistisk sigifikas sakas
iom fältet. Dessa resultat kotrasterar också delvis mot flera studier som är mer iriktade på så kallad ödvädig grudläggade begreppsförståelse, för att kua delta i e diskussio iom det aktuella bioveteskapliga kuskapsområdet (se exempelvis Lewis och Kattma, 00; Lewis, Leach och Wood-Robiso 000). Lärarstudeteras utsagor som ligger till grud för studie visar istället att dessa har kuat delta i diskussioera, äve uta ödvädig grudläggade begreppsförståelse iom exempelvis geetik. När det gäller arbetsformer med särskilt fokus på samtal om dilemma så förefaller dessa vara syerlige uppskattade av studetera, Ma aser dessutom att grade av problematiserig och reflektio ökar då ma arbetar med dilemma. Dessutom gyar dea arbetsform det kritiska täkadet. Med take på att de flesta studetera förmodlige ite hade omfattade akademiska studier bakom sig då de geomförde övige, mear jag att ma ite ka förväta sig att dessa har e utvecklad och fördjupad uppfattig om vad reflektio och kritiskt täkade ka iebära. Med trots avsakad av teori gällade exempelvis reflektio, så tycks studetera vara mycket positiva. Dessa resultat blir ä mer tydliga om de ställs i ljuset av Gustafssos udersökig (00). Eligt dea studie hade måga lärarstudeter e egativ attityd getemot aturveteskap, vilket blad aat förklarades av fråvaro av diskussio i aturveteskaplig udervisig alla svar tycktes på förhad giva och udervisiges huvudmål uppfattades vara att kua reproducera rätt svar. Övige Geetik och värdegrud följde ite dea mall och var upplagd på ett aat sätt ä vad som är valigt i traditioell aturveteskaplig udervisig. Emellertid aser jag det vara alltför lättvidigt att reducera motstådet mot aturveteskap till e fråga om metodik. Problematike är ataglige betydligt mer omfattade ä så. Jag mear att det hadlar om hela de didaktiska kompositioe, ikluderade stoffval, kommuikatiosaspekter, frågor gällade legitimitet, tid och rum, samt ite mist de lärades tidigare erfareheter och ämesteoretiska förförståelse etc. Resultates kvalitet, geeraliserbarhet och vidare relevas Jag mear att de resultat som hittills har behadlats i diskussioe har e säkerställd validitet och reliabilitet, eftersom de statistiska testfuktioe visar att flertalet kotroller är sigifikat korrelerade. Aalyse är dessutom reproducerbar vilket bidrar till att säkerställa reliabilitete. Jag mear också urvalets storlek (cirka 0 procet) bidrar starkt till att det ka vara motiverat att geeralisera stora delar av resultate till hela populatioe. Emellertid är ite populatioe större ä 7 persoer. Jag vill därmed poägtera att resultate gäller e utvärderig som avser e viss övig, vilke geomfördes iom e viss kotext. Detta iebär att resultate ite ka geeraliseras till studeter som ite har geomfört övige. Å adra sida mear jag att resoemage ka vara itressata att äve föra över till adra grupper iom lärarutbildig. Detta gäller ite mist de itegrativa didaktikes möjligheter och begräsigar, vad medborgerlig kompetes ka täkas irymma, resoemag krig demokratisk delaktighet, samt ite mist i vilke grad ämesstudier har legitimitet iom AUO. Oklara resultat gällade demokratibegreppet Emellertid kompliceras bilde betydligt av de ågot otydliga resultate gällade studeteras mer geerella uppfattigar om vad begreppet demokrati iefattar. Här har det heller ite gått att fia ågra sigifikat säkerställda korrelatioer mella kotrollera, vilket idikerar att svarsbilde är mågfacetterad. Därtill kommer det faktum att påståedet Kosesus i sakfråga är livsviktigt för e demokrati dras med det största bortfallet i hela udersökige. Att detta påståede vållade e del studeter huvudbry framkom dessutom reda då utvärderige geomfördes; flera studeter frågade mig vad ordet kosesus betydde. Fråga är hur måga studeter som, trots oklar uppfattig om ordets betydelse, tog ställig till påståedet geom att kryssa för lämpligt svarsalterativ? Jag mear att dessa oklarheter meligt påverkar såväl validitet och reliabilitet är det gäller just studeteras geerella demokratiuppfattigar, samtidigt som dessa tveksamheter också pekar på begräsigar i de valda metode. För att utröa studeteras uppfattigar om vad demokratibegreppet ka irymma, vore det lämpligt att komplettera med ytterligare, förslagsvis kvalitativt, iriktade studier. Dock betoas demokratiperspektivet mycket starkt i ormativa skrivigar i styrdokumet detta gäller ite mist i termer av skolas värdegrud varför detta område kappast ka egligeras iom lärarutbildig. Emellertid iebär ite detta att uppgifte är ekel att
realisera. Sarare pekar erfarehete i motsatt riktig. Bergdahl är ie på likade resoemag (006, sida 8): Att lärarutbildige i Sverige är i stort behov av e grudlig diskussio om vad dessa gemesamma värde hadlar om framkommer i itervjuera med all tydlighet. Att det således också råder brist på detsamma är också uppebart. Eligt föreliggade studie tycks studetera ha e otydlig demokratiuppfattig. Det är dock oklart om dessa resultat beror på att udersökigsmetode ite är till fyllest, eller om dessa otydligheter de facto emaerar frå att studetera äu ite är klara över begreppets iebörder. Det sistämda alterativet ka tyckas vara ågot remarkabelt; detta ite mist med take på att flertalet av de studeter som deltog i utvärderige förmodlige har geomfört sia gymasiestudier med täkt iflytade frå just u gällade läropla, och dess starka betoig av demokrati- och värdegrudsperspektiv. Äve Elmér och Larsso diskuterar dessa svårigheter (006, sida 9): Uder alla förhållade är isikte om demokratis villkor ite ågot medfött uta ågot som måste läras i. Itegrativ didaktik e möjlighet? I föreliggade studie framgår att traditioellt aturveteskapligt ämesstoff ka ha legitimitet äve utaför strikt aturveteskaplig utbildig iom högre utbildig. Utifrå resultate ka dea legitimitet dock förstås som e didaktisk fråga. Det hadlar om att ta steget frå vad som valigtvis brukar igå i ämesdidaktik, exempelvis de eskildes lärade av begrepp som är cetrala för ämet i fråga (se citat sida ), och istället se ämet i e vidare samhällelig kotext. I det exempel som studeras i dea udersökig, mear jag att geetik, getekik och betydelse av geetisk mågfald, utifrå studeteras uppfattigar, har fugerat som ett slags hävståg för att behadla betydligt vidare demokratiperspektiv. Samtidigt vill jag betoa att detta är ett exempel och iget säger att dea hävstågseffekt edast är förbehållet aturveteskaplig ämesakytig. Eligt mi uppfattig är det mycket möjligt att adra äme ka bidra på likade sätt. Sarare hadlar detta om ett mer itegrativt sysätt, ä att ma väljer att kocetrera sig på det strikt ämesspecifika. Till sist: Föreliggade text utgör e prelimiär versio. Jag har för avsikt att utveckla diskussioe ytterligare i de slutliga versioe. Detta gäller ite mist ett utvidgat resoemag gällade ett ämes bildigspotetial, särskilt i relatio till medborgerlig kompetes. REFERENSER Adré, C-G. et Görma, U. (red) (00) Etik och getekik: Filosofiska och religiösa perspektiv på geterapi, stamcellsforskig och kloig. Lud: Nordic Academic Press. Bergdahl, L (006) Lärarutbildares sy på och arbete med gemesamma värde i de ya lärarutbildige. Tidskrift för lärarutbildig och forskig,, 9 09. Umeå: Fakultetsämde för lärarutbildig. Catomeris, C. (00) Det ohyggliga arvet: Sverige och främlige geom tidera. Stockholm: Ordfrot. Elmér, M. et Larsso, H.A. (006) Demokratiutbildig i lärarutbildige: Några jämförelser och tolkigar. Tidskrift för lärarutbildig och forskig,, 9 09. Umeå: Fakultetsämde för lärarutbildig. Eglud, T. (00) Deliberativa samtal som värdegrud - historiska perspektiv och aktuella förutsättigar. Stockholm: Skolverket Fritzell, C. (00) Bildiges förgreigar: Samtal om bildig iom ett uiversitet. (Pedagogisk kommuikatio r ) Växjö: Växjö uiversitet, pedagogiska istitutioe. Fritzell, C. (006) Några gruddrag i e itegrativ didaktik. Paper preseterat vid NFPF:s koferes i Örebro. Fritzé, L. (006) Itegrativ didaktik e möjlig teoretisk referesram för lärarutbildige? Paper preseterat vid NFPF:s koferes i Örebro. Gustafsso, B. (00) Lärarstudeters erfarehet av och attityder till aturveteskap med fokus på hållbar utvecklig. I L. Fritzé, L (red): På väg mot e itegrativ didaktik. Acta Wexioesia,, 6. Växjö: Växjö uiversity press Hallerstedt, G. red (006) Diagoses makt: Om kuskap, pegar och lidade. Göteborg: Daidalos. Lewis, J. ad Kattma, U. (00). Traits, gees, particles ad iformatio revisitig studets uderstadigs of geetics. Iteratioal Joural of Sciece Educatio 6 (), 6 (), 9-06. Lewis, J., Leach, J. ad Wood-Robiso, C. (000). All I The Gees? - youg people s uderstadig of the ature of gees. Joural of Biological Educatio, (), 7-79. Sigurdso, O. (00). De prudetia. Stockholm: Brutus Östligs Bokförlag Symposio. Sjöberg, S. (000) Naturveteskap som allmäbildig e kritisk ämesdidaktik. Lud: Studetlitteratur.