Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12
Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt mål för folkhälsorbetet: Att skp smhällelig förutsättningr för en god häls på lik villkor för hel befolkningen. Det finns ett behov v mer kunskp om bl.. den miljörelterde hälsn i olik befolkningsgrupper. I denn rpport hr nlyser gjorts för tt undersök om besvär och störningr orskde v miljöfktorern luftföroreningr, buller och inomhusmiljö skiljer sig melln olik befolkningsgrupper. Underlg till nlysern hr hämtts från den ntionell miljöhälsoenkäten som genomfördes i den vuxn befolkningen 1999. Rpporten är en underlgsrpport för Socilstyrelsens Folkhälsorpport och Sttens folkhälsoinstituts Folkhälsopolitisk rpport. Projektet hr bedrivits i smrbete melln Socilstyrelsen, Sttens folkhälsoinstitut och Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns lndsting. I projektgruppen hr följnde personer medverkt: Ing-Mrie Olsson, Mgnus Stenbeck, Ann Thuvnder och Ann Widell (Socilstyrelsen), Krin Eriksson, Ev Flck och Anit Linell (Sttens Folkhälsoinstitut), Tom Bellnder, Melind Cuzner och Mgnus Svrtengren (Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns lndsting). Ann Widell hr svrt för det prktisk nlysrbetet och utrbett rpporten under hndledning v Mgnus Stenbeck. Anit Linell Enheten för miljö och häls Sttens folkhälsoinstitut Ann Thuvnder Enheten för hälsoskydd Socilstyrelsen STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2005: 12 ISSN: 1653-0802 ISBN: 91-7257-385-6 REDAKTÖR: EVA FALCK
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 3 Innehåll FÖRORD... 2 FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 5 Bkgrund... 5 Resultt... 5 Buller i boendemiljön... 5 Luftföroreningr... 5 Inomhusmiljö... 6 Besvär... 6 Tolkning v resultt... 6 SUMMARY... 7 Bckground... 7 Findings... 7 Noise in the living environment... 7 Air pollution... 7 The indoor environment... 8 Types of discomfort... 8 Interpreting the findings... 8 INTRODUKTION... 9 MATERIAL OCH METOD...10 Enkäten...10 Frågeurvl...10 Bkgrundsvribler...11 Utbildning... 11 Sysselsättning... 11 Inkomst... 12 Storstdsbo... 13 Födelselnd... 13 Allergisk besvär... 13 Exponering för ndrs tobksrök... 13 Grundmodell...14 Interktioner... 14 Ickelinjär smbnd... 15 Utförnde... 15 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 4 RESULTAT...16 Orsker till besvär...16 Buller... 16 Luftföroreningr... 18 Inomhusmiljö... 20 Upplevd besvär...21 Trötthet... 22 Tung i huvudet... 23 Huvudvärk... 23 Irriterd, täppt eller rinnnde näs... 24 Övrig rpporterde besvär... 24 TOLKNING AV RESULTAT...25 Boende i hyresbostd... 25 Sjuk... 25 Utlndsfödd... 25 Allergi... 25 Inkomst och utbildning... 26 Smbnd melln besvär och miljöfktorer i boendemiljön... 26 REFERENSER...27 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Smmnfttning Bkgrund Syftet med denn studie vr tt undersök om upplevd besvär och störningr orskde v miljöfktorern luftföroreningr, buller och klimtfktorer inomhusmiljön skiljer sig melln olik befolkningsgrupper. Till grund för nlysern låg den Ntionell Miljöhälsoenkäten (NMHE99), som genomfördes under 1999 för tt undersök den vuxn befolkningens miljörelterde häls. I enkäten ingick bl.. frågor om boende, besvärsupplevelser och störningr v miljöfktorer, hälsotillstånd, rökvnor, rbete och utbildning. C 11 000 personer i åldern 19-81 år besvrde enkäten och resultten redovisdes i Miljöhälsorpport 2001. Dt från enkäten och register nlyserdes för tt undersök eventuell smbnd melln upplevd besvär och olik bkgrundsfktorer hos befolkningen (ålder, kön, utbildning, inkomst, sysselsättning, födelselnd, boende i storstd, bostdens upplåtelseform, stm, llergi). Resultt Miljöfktorer i boendemiljön orskde besvär hos 2-23 % v de tillfrågde. Andelen besvärde vrierde beroende på vilken typ v miljöfktor som efterfrågdes. Smbnd melln besvär och inkomst kunde endst konstters i någr fll (t.ex. trötthet, tung i huvudet och illmående). I de flest fll då det fnns smbnd melln besvär och utbildning vr högutbildde mer besvärde än lågutbildde. Buller i boendemiljön Ljud från grnnr och vägtrfikbuller vr de vnligste orskern till störning v totlt ått bullerkällor som togs upp i enkäten. Generellt för störningr orskde v buller vr tt de som vr sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn oftre vr störd än de med nställning. Utlndsfödd vr oftre störd än svenskfödd och de med liten boendeyt vr mer störd än de med större boendeyt. Luftföroreningr Bilvgser och vedeldningsrök vr de vnligste orskern till besvär v totlt sex efterfrågde luftföroreningr. Personer som rpportert tt de hr eller hr hft llergisk ögonbesvär eller llergisk snuv vr generellt mer besvärde v luftföroreningr än övrig. Storstdsbor vr mer besvärde v bilvgser och mindre besvärde v vedeldningsrök än personer boende utnför storstädern. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2005: 12 ISSN: 1653-0802 ISBN: 91-7257-385-6 REDAKTÖR: EVA FALCK
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 6 Inomhusmiljö De vnligste besvärsorskern i inomhusmiljön vr torr luft och dmm. Personer med llergisk besvär, boende i hyresbostd, sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn personer, och utlndsfödd vr grupper i befolkningen som vr mer besvärde v inomhusmiljön än ndr. Besvär Av elv olik typer v besvär vr trötthet, tung i huvudet och huvudvärk de vnligste besvären. 74 % v de svrnde rpporterde trötthet minst 1 gång/veck eller mer sälln under den senste tremåndersperioden. Av dess nsåg 30 % tt tröttheten vr relterd till miljön (ntingen utomhusmiljön, inomhusmiljön i bostden eller inomhusmiljön på rbetet, eller kombintioner v dess lterntiv). Smtlig elv besvär vr relterde till ålder och de flest besvären vr vnligre hos kvinnor än män förutom nedstt luktsinne och irriterd, täppt eller rinnnde näs, som vr vnligre hos män. I övrigt vr sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn personer, utlndsfödd, personer med llergisk besvär, stmtiker och boende i hyresbostd oftre besvärde. Tolkning v resultt Att de sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn och personer med llergisk besvär oftre vr besvärde v olik miljöfktorer och oftre rpporterde olik typer v besvär kn bero på tt de är känsligre för störningr. När det gäller de sjuk-, förtidspensionerde och sjukskrivn kn det även vr så tt de exponers för mer miljörelterde störningr i boendemiljön eftersom de troligen vists mer i hemmet än personer med nställning eller också kn de h blivit sjuk för tt de oftre störs. Utlndsfödd vr också mer besvärde än svenskfödd. När det gäller buller kn utlndsfödd vr känsligre, eftersom de behöver koncentrer sig mer på ett främmnde språk. Det är också möjligt tt utlndsfödd bor i en sämre miljö och är mer trångbodd än svenskfödd, vilket gör dem mer besvärde v sin boendemiljö. Boende i hyresbostd vr generellt mer besvärde och störd v miljöfktorer. Den som äger sin bostd hr troligen hft större möjligheter tt välj stndrd och miljö på bostden och kn därför upplev miljön och störningrn på ett nnt sätt. En nnn förklring skulle kunn vr tt hyresbostäder hr sämre stndrd eller är belägn i sämre boendemiljöer. Tolkningen v resultten är hypoteser, vilk inte är vetenskpligt belgd. Resultten kn bli föremål för ytterligre studier. 6
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 7 Summry Bckground The im of this study ws to exmine whether reported discomfort nd disturbnces cused by environmentl fctors such s ir pollution, noise nd the indoor environment differed mong vrious popultion groups. The Ntionl Environmentl Helth Survey (NEHS99), performed during 1999 to exmine the environment-relted helth of the dult popultion in Sweden, ws used s bsis for the study. The survey included questions on the respondent's living environment, experienced discomfort nd disturbnce from environmentl fctors, stte of helth, smoking hbits, work sitution nd eduction. About 11,000 people between the ges of 19 nd 81 took prt in the survey nd the findings were presented in the Swedish Environmentl Report 2001. Dt from the survey nd registers were nlysed in order to exmine possible reltionships between experienced discomfort nd different bckground fctors in the popultion (ge, gender, eduction, income, employment, country of birth, urbn living environment, form of housing ownership, sthm, llergy). Findings Environmentl fctors in the living environment cused discomfort for between 2 nd 23 per cent of respondents. The number of those experiencing discomfort vried depending on the type of environmentl fctor being inquired bout. A reltionship between type of discomfort nd income could only be estblished in few cses (e.g. ftigue, hevy hededness nd nuse). In most of the cses where there ws reltionship between discomfort nd eduction, highly educted people were more troubled thn those with low eduction. Noise in the living environment Noise from neighbours nd rod trffic were the most common cuses of disturbnce out of totl of eight noise sources listed in the questionnire. A generl observtion regrding noise disturbnces ws tht those on long-term sick leve or disbility pension were more often disturbed thn those who worked. Foreign-born individuls were more often disturbed thn Swedish-born people nd those living in smll housing units were more often disturbed thn those living in spcious ccommodtion. Air pollution Rod trffic emissions nd smoke from wood-fired boilers were the most common cuses of discomfort out of totl of six different types of ir pollution. People who reported tht they hd or hd hd llergy-relted eye or nose problems were generlly more troubled by ir pollution thn other people were. City dwellers were more troubled by rod trffic emissions nd less troubled by smoke from wood-fired boilers thn people living outside the big cities. 7
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 8 The indoor environment The most common cuses of discomfort in the indoor environment were dry ir nd dust. People with llergy-relted problems, those living in rented ccommodtion, those on sick leve or disbility pension nd foreign-born individuls mde up the popultion groups tht were more troubled by the indoor environment thn others. Types of discomfort Out of eleven different types of discomfort, the most common were ftigue, hevy hededness nd hedche. Twenty-six per cent reported no discomfort t ll nd seventy-four per cent of respondents reported being ftigued once week or more seldom during the lst three months. Thirty per cent of the ltter felt tht the ftigue ws relted to the environment (either the outdoor environment, indoor environment where they lived or their indoor work environment, or combintion of these lterntives). All eleven types of discomfort were relted to ge nd most were more common mong women thn men prt from impired sense of smell nd n irritted, blocked or runny nose, both of which were more common mong men. Otherwise, those on sick leve or disbility pension, foreign-born individuls, people with llergies, sthmtics nd those living in rented ccommodtion experienced more discomfort. Interpreting the findings The fct tht those on sick leve or disbility pension nd people with llergies experienced discomfort from vrious environmentl fctors nd reported it more often my be becuse they re more sensitive to disturbnce. Concerning those on long-term sick leve or disbility pension, it might lso be the cse tht they re exposed to more environment-relted disturbnces in the living environment becuse they re more frequently t home thn people who go out to work or perhps they hve become ill becuse they re disturbed more often. Foreign-born individuls lso experienced more discomfort thn Swedish-born people. Foreign-born individuls my be more sensitive to noise since they need to concentrte more on foreign lnguge. It my lso be the cse tht foreign-born persons live in poorer environment nd their ccommodtion is more crmped thn Swedish-born people, which mkes them more troubled by their living environment. Those living in rented ccommodtion generlly experienced more discomfort nd were more disturbed by environmentl fctors. A person who owns his own home hs probbly hd more opportunity to choose the stndrd of his/her housing nd the environment nd my therefore experience it nd the disturbnces differently. Another explntion could be tht rented ccommodtion is of n inferior stndrd or is locted in poorer living environments. These interprettions of the findings re merely hypotheses nd re not scientificlly proven. The findings cn, however, be the subject of further studies. 8
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 9 Introduktion Det finns idg ett stort intresse för socioekonomisk fktorers betydelse för miljörelterd häls. I EU:s strtegi för miljö och häls (SCALE) frmhålls tt strtegin sk led till en bättre kunskp om skillndern på miljöhälsoområdet i Europ. Den sk också ge en bättre grund för tt finn smbnd melln långsiktig hälsoeffekter och miljöfktorer genom en särskild fokusering på miljöhälsns socioekonomisk spekter. Strtegins ndr etpp kommer bl.. tt inrikts på frågor om t.ex. buller, miljöhälsns socioekonomisk fktorer smt ndr riskgrupper som äldre och fttig människor och kvinnor i brnfödnde ålder. I Sverige är det ntionell folkhälsomålet tt skp smhällelig förutsättningr för en god häls på lik villkor för hel befolkningen. Ojämlikheter i häls som bottnr i t.ex. kön, klsstillhörighet eller etnicitet sk motrbets. För tt kunn vidt åtgärder för tt förbättr folkhälsn och utjämn skillnder melln olik grupper i smhället behövs en bättre kunskp om situtionen för olik grupper. Det finns hälsoskillnder melln socil grupper (Folkhälsorpport 2001). Inom miljöhälsoområdet är dock kunskpen om socioekonomisk fktorers betydelse fortfrnde mycket bristfällig. Det diskuters också om personer med låg socioekonomisk sttus inte br är mer exponerde för t.ex. luftföroreningr, utn också pg. sin sttus även är mer känslig (O Neill et l., 2003). Socilstyrelsen gv under 1998 Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Stockholms läns lndsting i uppgift tt utrbet en enkät för tt undersök befolkningens miljörelterde häls. Under 1999 genomfördes en lndsomfttnde enkätundersökning (NMHE99) i den vuxn befolkningen med frågor bl.. om boende, besvärsupplevelser och störningr v miljöfktorer, hälsotillstånd, rökvnor smt rbete och utbildning. Enkätdistributionen och svrsinsmlingen genomfördes v Sttistisk Centrlbyrån. Resultten redoviss i Miljöhälsorpport 2001. Syftet med denn studie vr tt undersök om någr v de upplevd besvär och störningr som rpporterdes i NMHE99 skiljer sig melln olik befolkningsgrupper. 9
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 10 Mteril och metod Enkäten Våren 1999 skickdes ett frågeformulär ut till 15 750 personer i hel lndet. Målpopultionen vr ll i åldrrn 19-81 år som vrit bostt i Sverige under de senste fem åren. Ett slumpmässigt urvl v 750 personer per län gjordes. Den totl svrsfrekvensen vr 72,5 %. Enkäten innehöll 71 frågor om boende, besvärsupplevelser, hälsotillstånd, rök- och kostvnor smt rbete och utbildning. Mer informtion om enkäten ges i Miljöhälsorpport 2001. Eftersom ett lik stort stickprov drogs från ll länen (trots tt länen hr olik stor befolkning) gjordes i Miljöhälsorpport 2001 justeringr (vägning) för tt t.ex. skttningr v förekomsten v olik besvär skulle vr representtiv för hel befolkningen. Då målet för denn nlys inte vrit tt gör sådn skttningr utn tt se på olik smbnd, hr inte motsvrnde justering gjorts här. Andelen som rpporterr ett visst besvär är därför i denn nlys representtiv för stickprovet och inte för befolkningen, och skiljer sig något från motsvrnde ndel i Miljöhälsorpport 2001. Frågeurvl Utgångspunkt för denn studie vr två frågor från enkäten om dels vilk störningr i boendemiljön som orskde besvär och dels upplevelsen v olik typer v besvär. Störningrn vr uppdelde på olik sorters buller, luftföroreningr och fktorer i inomhusmiljön (Tbell 1). De olik typern v besvär viss i tbell 2. De som ngivit tt de hft något besvär fick även bedöm om besväret berodde på vistelsemiljön. Tbell 1. Enkätfråg om besvär orskde v olik typer v buller, luftföroreningr och inomhusmiljö. I svrskolumnern viss ntl personer som svrt respektive lterntiv. Hr Du de senste 3 måndern känt Dig besvärd v något v följnde i eller i närheten v Din bostd? J, minst 1 gång per veck J, men mer sälln Nej, ldrig Ljud från grnnr 830 1624 8344 Vägtrfikbuller 877 1567 8349 Tågbuller 233 390 10087 Flygbuller 280 840 9580 Buller från industrier 88 215 10395 Fläktbuller i fstigheten 340 557 9810 Buller från nöjeslokler 51 192 10447 Annt buller 249 205 9439 Bilvgser 461 1017 9255 Vedeldningsrök 434 1476 8832 Löveldningsrök 38 705 9944 Lukt från djurstllr 80 388 10236 Lukt från industrier 142 476 10083 10
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 11 Annn luftförorening utifrån 127 295 9688 För torr luft 627 1615 8456 Dmm 572 1619 8491 Andrs tobksrök 597 1341 8779 Instängd (dålig) luft 461 1637 8595 Drg 330 1130 9201 Annt klimtproblem inomhus 175 182 9581 Tbell 2. Enkätfråg om upplevelsen v olik typer v besvär, smt besvärens reltion till vistelsemiljön. I kolumnern viss ntl personer som svrt respektive lterntiv. Hr Du under de senste 3 måndern hft något v följnde besvär? J, minst en gång per veck J, men mer sälln Nej, ldrig Om j: Tror du tt det beror på miljön som du vists i? J, utomh usmiljö n J, inomhus miljön i bostden J, inomhus miljön på rbetet eller i skoln Nej, beror inte på miljön Trötthet 3685 3948 2717 211 438 1732 4972 Tung i huvudet 1311 3665 5194 138 307 1523 2795 Huvudvärk 1332 4674 4271 121 270 1365 3884 Illmående/yrsel 407 1949 7842 43 125 302 1702 Koncentrtions- Svårigheter 705 2299 7182 57 176 746 1826 Klåd, sved, irrittion i ögonen Irriterd, täppt eller rinnnde näs Hett eller brännnde känsl i huden 891 2149 7213 502 418 842 1199 1242 3200 5836 680 682 879 2213 293 759 9125 77 147 302 465 Nedstt luktsinne 399 791 8985 104 156 212 666 Heshet, hlstorrhet 659 2114 7452 195 441 669 1393 Host 652 3077 6559 286 354 572 2370 En del v de som svrt tt de ldrig vr besvärde, svrde trots det på följdfrågn om besväret vr reltert till miljön. Dess svr på följdfrågn hr tgits bort från utvärderingen. Bkgrundsvribler Informtion om personerns ålder, kön, utbildning, sysselsättning, inkomst, bostdens upplåtelseform, boendeyt, egen rökning, exponering för ndrs rökning i hemmet, stm, llergi, födelselnd och boende i storstd smldes också in från enkäten eller från register. Utbildning Utbildningsnivån deldes in i tre ktegorier: grundskol, gymnsium och högskol/universitet. Sysselsättning I enkäten fnns en fråg om sysselsättning: 11
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 12 Vilket eller vilk v följnde lterntiv stämmer bäst in på Dig? Arbetr som nställd Hushållsrbete i hemmet Sköter eget eller delägt företg Förtidspensionär eller sjukpensionär Ålderspensionär Tjänstledig, inklusive studie- och föräldrledig Studernde, Prktiknt Arbetslös Sjukskriven Annt För tt underlätt den sttistisk berbetningen v resultten deldes svren in i fem ktegorier. Anställd: De som enbrt ngivit tt de rbetr som nställd och de som rbetr som nställd i kombintion med hushållsrbete i hemmet. Denn grupp nvändes som jämförelsegrupp i nlysern. Anställd och egenföretgre: De som ngivit tt de rbetr som nställd och/eller är egenföretgre tillsmmns med eventuell ytterligre lterntiv. Endst egenföretgre: De som enbrt vr egenföretgre och egenföretgre i kombintion med hushållsrbete i hemmet. Sjuk: De som ngivit tt de vr förtidspensionär, sjukpensionär eller sjukskrivn. Övrig: De som inte vr nställd, egenföretgre eller sjuk, d.v.s. de som enbrt hde hushållsrbete i hemmet, vr ålderspensionärer, tjänstledig, studernde, rbetslös eller själv ngivit någon nnn sysselsättning eller kombintioner v dess lterntiv. Inkomst Inkomst nges som förvärvs- och kpitlinkomst, vilket består v summn v inkomst v tjänst, inkomst v näringsverksmhet och överskott v kpitl. I inkomst v tjänst ingår kontnt bruttolön, skttepliktig förmån, sjukpenning m.m., sjöinkomst, kostndsersättning, pension, ej pensionsgrundde ersättningr, hobbyverksmhet, ersättning från fåmnsbolg och fåmnsägt hndelsbolg. Inkomst v yrkesmässigt bedriven förvärvsverksmhet nses som inkomst v näringsverksmhet om inkomsten inte räkns in under inkomstslgen kpitl och tjänst. Innehv v näringsfstighet, d.v.s., fstighet som inte utgör privtbostd, hänförs till näringsverksmhet. De flest intäkter och kostnder som hr direkt smbnd med verksmheten är skttepliktig respektive vdrgsgill. Inkomst v kpitl är bl.. ränt på tillgodohvnden och ndr fordringr, skuldränt, uthyrning v bostd och vinst eller förlust vid försäljning v ktier och fstigheter. 12
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 13 Storstdsbo Som storstdsbo räkns de som bor i Stockholm, Göteborg eller Mlmö. Födelselnd Mjoriteten v de som besvrt enkäten vr född i Sverige. De utlndsfödd kom från 73 olik länder och utgjorde totlt knppt 8 % v de svrnde. Eftersom de utlndsfödd utgjorde en sådn liten del bedömdes det vr bäst tt betrkt dem som en grupp istället för tt del upp den i fler mindre grupper. Det måste dock bekts när resultten tolks tt utlndsfödd är en mycket heterogen grupp med personer från bl.. USA, Mrocko och Dnmrk tillsmmns, som jämförs med de som är född i Sverige. Olik etnisk grupper kn h kommit till Sverige vid olik tidpunkter, vilket också kn bidr till tt ders situtioner skiljer sig åt. Allergisk besvär I enkäten fnns två frågor om llergisk besvär. Den först frågn gällde om personern hr eller hr hft llergisk ögonbesvär och den ndr om de hr eller hr hft hösnuv eller nnn llergisk snuv. I denn nlys hr inte de llergisk besvären delts upp, utn ll som ngivit minst ett llergiskt besvär hr hmnt i smm grupp. Exponering för ndrs tobksrök Frågn om hur mycket personern vr exponerde för ndrs tobksrök i hemmet vr uppdeld på exponering måndg-fredg och exponering lördg-söndg. Det vr stor korreltion melln exponering måndg-fredg och lördg-söndg, men det skndes fler svr på frågn om exponering lördg-söndg. Därför hr uppgiftern om exponering måndg-fredg nvänts i nlysern. I tbell 3 och 4 viss smmnställningr över bkgrundsvriblern. Tbell 3. Smmnställning över nvänd kontinuerlig bkgrundsvribler. Medel ± stndrdvvikelse medin 95%-il min-mx Ålder (år) 48±17 48 76 19-81 Inkomst (tusen kronor) 163±115 157 330 0-3127 Boendeyt (m 2 ) 109±50 102 200 0-920 Tbell 4. Fördelning v ktegorivribler. % Kön Män 48,0 Kvinnor 52,0 Utbildning Grundskol 35,6 13
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 14 Gymnsium 36,0 Högskol/universitet 28,4 Bostdens upplåtelseform Hyresbostd 30,7 Äger bostd 69,3 Storstdsboende Stockholm, Göteborg eller Mlmö 9,9 Övrig 90,1 Sysselsättning Anställd 52,4 Anställd + företgre m.m. 2,5 Endst egenföretgre 6,2 Sjuk 6,6 Övrig 32,3 Födelselnd Sverige 92,1 Övrig världen 7,9 Astm Astmtiker 9,4 Övrig 90,6 Allergisk besvär Ögonbesvär och/eller snuv 25,9 Ej ovnstående besvär 74,1 Rökning Rökre (dgl. eller feströkre) 23,9 F.d. rökre 27,9 Icke-rökre 48,2 Exponering för ndrs rökning (måndg-fredg) Mer än 1 timme per dg 4,2 Mindre än 1 timme per dg 8,0 Aldrig 87,8 Grundmodell En grundmodell togs frm för tt med logistisk regression undersök eventuell smbnd melln rpporterde besvär och olik bkgrundsfktorer hos befolkningen. Bkgrundsvriblern som nvändes som utgångspunkt vr: Ålder, kön, utbildning, boendeyt, inkomst, hyresbostd, sysselsättning, storstdsboende, utlndsfödd, (stm, llergi och egn rökvnor där det vr relevnt för frågeställningen). Interktioner Interktion melln bostdens upplåtelseform och inkomst testdes också i modellen (Inkomst*hyresbostd). 14
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 15 Effekten v interktionen melln ålder och utbildning testdes genom tt del in åldern i tre klsser: Åldersklss 1: 19-39 år, åldersklss 2: 40-59 år och åldersklss 3: 60-81 år. Åldersklssern kombinerdes sedn med utbildningsnivåern (t.ex. åldersklss1*gymnsium). Ickelinjär smbnd Ickelinjär smbnd för ålder och inkomst undersöktes också i modellen. Genom tt kvdrer ålder, (ålder) 2 och inkomst, (inkomst) 2 kunde kurvsmbnden illustrerde i Figur 1 och b undersöks. Figur 1. Figur 1b. Kvdrtsmbnd, t.ex. för (ålder) 2. Genom tt t ålder och inkomst i kubik kn modellen npsss till kurvorn i Figur 2 och b. Figur 2. Figur 2b. Kubiksmbnd, t.ex. för (ålder) 3. Utförnde Grundmodellen testdes för de olik upplevd besvären och icke-signifiknt vribler togs ur modellen (p>0,05), förutom vribeln kön, som vr med i ll modeller. Slutmodellern för de olik besvären och besvärsorskern vrierde lltså beroende på vilk vribler som hde signifiknt effekt. Smbnd melln de olik typern v besvär (trötthet, huvudvärk etc.) och besvär orskde v buller, luftföroreningr och inomhusmiljö undersöktes också med logistisk regression. Resultten v vriblerns effekt nges som estimerd oddskvot. 15
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 16 Resultt Andelen besvärde v de olik störningskällorn i bostdsmiljön vrierde melln 2-23 %. De typer v buller som besvärde flest, vr ljud från grnnr och vägtrfikbuller. När det gäller buller vr det vnligt tt sjuk, utlndsfödd och boende i hyresbostd oftre vr besvärde. Boendeytn hde också betydelse, där en mindre boyt innebr tt mn oftre stördes v buller. Bilvgser och vedeldningsrök vr de vnligste luftföroreningrn som orskde besvär. Personer med llergisk besvär vr oftre besvärde v luftföroreningr. Storstdsbor vr mer besvärde v bilvgser och mindre besvärde v vedeldningsrök än övrig. I övrigt vrierde gruppern som besvärdes v luftföroreningr beroende på vilken typ v luftförorening som efterfrågdes. De vnligste besvärsorskern i inomhusmiljön vr för torr luft och dmm. Personer med llergisk besvär, utlndsfödd, boende i hyresbostd, sjuk och de med mindre boendeyt vr oftre störd v inomhusmiljöfktorer. De vnligste typern v upplevd besvär vr trötthet, tung i huvudet och huvudvärk. Astmtiker och personer med llergisk besvär, de med hyresbostd, sjuk och utlndsfödd vr oftre besvärde. De flest besvären vr vnligre hos kvinnor förutom irriterd näs och nedstt luktsinne som vr vnligre hos män. Figurern i rpporten exemplifierr en del v de funn smbnden för en ngiven ktegori v befolkningen (t.ex. kvinnor med llergisk besvär boende i storstd). Vilken ktegori som representers beskrivs vid respektive figur. Orsker till besvär Buller Tbell 5 visr fördelningen v enkätsvren för besvär v buller. Totlt sett vr melln 2 och 23 % besvärde v de olik typern v buller under den senste 3-måndersperioden. Tbell 5. Upplevd besvär v buller i eller i närheten v bostden. Minst 1 gång Mer sälln Aldrig per veck Ljud från grnnr 7,7% 15 % 77 % Vägtrfikbuller 8,0 % 15 % 77 % Tågbuller 2,2 % 3,6 % 94 % Flygbuller 2,6 % 7,9 % 90 % Buller från industrier 0,82 % 2,0 % 97 % Fläktbuller i fstigheten 3,2 % 5,2 % 92 % Buller från nöjeslokler 0,48 % 1,8 % 98 % Annt buller 2,5 % 2,1 % 95 % Tbell 6. visr vilk vribler som hde signifiknt effekt för hur oft mn upplevde besvär v buller. Ett plus-tecken betyder oftre störd än jämförelsegruppen och ett minus-tecken betyder 16
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 17 mer sälln störd. För kontinuerlig vribler, t.ex. boendeyt, innebär ett minustecken tt ju mindre boendeyt mn hr, desto oftre är mn besvärd. Inget tecken lls betyder tt vribeln inte vr signifiknt. Ålderssmbndet för t.ex. besvär v fläktbuller i fstigheten visr ett plus för ålder och minus för (ålder) 2. Det innebär tt det finns ett kurvsmbnd motsvrnde figur 1b, d.v.s. först ökr besvären med öknde ålder för tt sedn minsk vid högre ålder. Det bör dock påpeks tt eftersom studien inte hr upprepts över tid kn inte effekter v ålder skiljs från kohorteffekter. Smbndet melln inkomst och besvär v ljud från nöjeslokler visr på ett tredjegrdssmbnd som motsvrr kurvn i figur 2b. Tbell 6. Signifiknt vribler för besvär v olik typer v buller. Grnnr Vägtrfik Tågtrfik Flygtrfik Industri Fläkt i fstigheten Nöjeslokler Annt Ålder - - + + - (Ålder) 2 - - Kvinnor + Gymnsium + + + Högskol + + + + b Åldkl1*gymnsium - b Åldkl1* högskol - Boendeyt - - - - - - - Inkomst + - (Inkomst) 2 + (Inkomst) 3 - Hyresbostd + + + + + b - Inkomst*Hyresbostd Egenföretgre - Sjuk + + + + + + + + Övrig + + + + Storstd + - + Utlndsfödd + + + + + + Ålder och inkomst i kvdrt och i kubik (se Mteril och metod, ickelinjär smbnd figur 1 och 2). b Interktioner (se Mteril och metod, interktioner) Besvär v ljud från grnnr Det fnns signifiknt smbnd melln besvär v ljud från grnnr och ålder, utbildning, boendeyt, bostdens upplåtelseform, sysselsättning, storstdsboende och födelselnd (Tbell 6.). Yngre vr oftre besvärde än äldre, liksom högskoleutbildde jämfört med de med lägre utbildning, de med mindre boendeyt jämfört med större boyt, boende i hyresbostd jämfört med de som ägde sin bostd, sjuk jämfört med nställd, storstdsbor jämfört med boende utnför storstd och utlndsfödd jämfört med svenskfödd. Egenföretgre vr mindre störd än nställd. Störst effekt hde bostdens upplåtelseform, sjukdom, storstdsboende och födelselnd (Tbell 7.) Figur 3. visr smbndet melln ndelen som oft vr störd v ljud från grnnr och boendeytn, för kvinnor, 50 år, med nställning, högskoleutbildning, boende i hyresbostd i storstd smt skillnden melln utlndsfödd och svenskfödd. 17
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 18 Tbell 7. Estimerde oddskvoter för de strkste effektern för besvär v ljud från grnnr. Estimerde Oddskvoter Hyresbostd 2,79 Sjuk 1,48 Storstdsbo 1,52 Utlndsfödd 1,56 Besvär v vägtrfikbuller Fktorer v betydelse för upplevd besvär v vägtrfikbuller vr bostdens upplåtelseform, boendeyt, sysselsättning och födelselnd. Boende i hyresbostd vr mer besvärde än de som ägde sin bostd, de med mindre boendeyt vr mer besvärde än de med större yt, sjuk och de med övrig sysselsättning vr mer besvärde än nställd och utlndsfödd vr mer besvärde än svenskfödd. (Tbell 6.). Estimerde oddskvoter för de strkste effektern vr hyresbostd =2,0; sjuk=1,7 och utlndsfödd=1,4. Övrigt buller Generellt för övrig buller (tågbuller, flygbuller, buller från industrier, fläktbuller i fstigheten, buller från nöjeslokler, nnt buller) vr tt sjuk oftre vr störd än nställd, utlndsfödd oftre störd än svenskfödd och ju mindre boendeyt mn hde, desto mer störd vr mn (tbell 6.). Luftföroreningr Tbell 8 visr enkätsvren för besvär v luftföroreningr. Andelen besvärde v de ngivn luftföroreningrn vrierde melln 4-18 %. Vnligste orsken till besvär vr bilvgser och vedeldningsrök (14 respektive 18 % besvärde). De signifiknt förklringsvriblern för störning v luftföroreningr viss i tbell 9. Personer med llergisk besvär vr generellt känsligre för luftföroreningr förutom för lukt från djurstllr. Ålder hde också betydelse för smtlig besvärsupplevelser orskde v luftföroreningr. Tbell 8. Upplevd besvär v luftföroreningr i eller i närheten v bostden. Minst 1 gång per veck Mer sälln Aldrig Bilvgser 4,3 % 9,5 % 86 % Vedeldningsrök 4,0 % 14 % 82 % Löveldningsrök 0,36 % 6,6 % 93 % Lukt från djurstllr 0,75 % 3,6 % 96 % Lukt från industrier 1,3 % 4,5 % 94 % Annn luftförorening Utifrån 1,3 % 2,9 % 96 % 18
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 19 Tbell 9. Signifiknt vribler för störning v luftföroreningr. Bilvgser Vedeldning Löveldning Lukt djurstllr Lukt industrier Annn luftf. Ålder + + + + + + (Ålder) 2 - - - - - - (Ålder) 3 + Kvinnor + + Högskol - - + Boendeyt - + + - - Inkomst - Hyresbostd + - - - + Anst+företg + - + Egenföretgre - + Sjuk + + Övrig + + + Storstd + - + - - Utlndsfödd + + + Astm + Allergisk besvär + + + + + Ålder i kvdrt och i kubik (se Mteril och metod, ickelinjär smbnd figur 1 och 2). Bilvgser Kön, bostdens upplåtelseform, boendeyt, llergisk besvär, födelselnd, storstdsboende och sysselsättning hde betydelse för upplevd besvär v bilvgser. Kvinnor vr mer besvärde än män, liksom boende i hyresbostd jämfört med de som ägde sin bostd, de med mindre boendeyt jämfört med större boendeyt, personer med llergisk besvär jämfört med de utn llergisk besvär, utlndsfödd jämfört med svenskfödd, storstdsbor jämfört med boende utnför storstädern, sjuk, de med övrig sysselsättning och de som både rbetde som nställd och egenföretgre vr oftre störd än nställd (Tbell 9). Det fnns också ett smbnd med ålder. Figur 4. visr hur ndelen störd v bilvgser oft (minst 1 gång per veck), mer sälln eller ldrig vrierde med åldern för kvinnor, född i Sverige, boende i hyresbostd (100m 2 ), i storstd och med llergisk besvär och är sjukskrivn. Tbell 10 visr estimerde oddskvoter för de strkste effektern för utfllet v besvär orskde v bilvgser. Tbell 10. Estimerde oddskvoter för de strkste effektern för utfllet v besvär orskde v bilvgser. Estimerde oddskvoter Hyresbostd 2,07 Anställd+ företgre 1,77 Sjuk 1,59 Utlndsfödd 1,52 Allergisk besvär 1,67 Besvär v vedeldningsrök Även för besvär v vedeldningsrök fnns ett kvdrtsmbnd med ålder liknnde det för besvär v bilvgser. I övrigt vr de med större boendeyt mer besvärde än de med mindre boendeyt, 19
UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 20 liksom de som ägde bostden jämfört med de som hyrde bostden, boende utnför storstädern jämfört med storstdsbor och personer med llergisk besvär vr oftre besvärde än personer som inte hde llergisk besvär. Högskoleutbildde vr mindre besvärde än de med lägre utbildning och nställd och företgre smt enbrt egenföretgre vr mindre besvärde än enbrt nställd. Strkst effekt hde hyresbostd (estimerd oddskvot= 0,49) och storstdsboende (estimerd oddskvot=0,51). Inomhusmiljö Tbell 11 visr enkätsvren för besvär v inomhusmiljön. För torr luft och dmm vr de vnligste orskern till besvär. Andelen besvärde vrierde från 4-21 %. De signifiknt förklringsvriblern för störning v luftföroreningr och exponering för ndrs tobksrök viss i tbell 12. Tbell 11. Upplevd besvär v inomhusmiljö i bostden Minst 1 gång per veck Mer sälln Aldrig För torr luft 5,9 % 15 % 79 % Dmm 5,4 % 15 % 79 % Andrs tobksrök 5,6 % 13 % 82 % Instängd (dålig) luft 4,3 % 15 % 80 % Drg 3,1 % 11 % 86 % Annt klimtproblem Inomhus 1,8 % 1,8 % 96 % Tbell 12. Fktorer v betydelse för upplevd besvär v inomhusmiljö, smt exponering för ndrs tobksrök i hemmet. Torr luft Dmm Andrs tobksrök Exp ndrs rök i hemmet (må-fre) Dålig luft Drg Annt klimtproblem Ålder + - - - + (Ålder) 2 - + + + - + (Ålder) 3 - - - - Kvinnor + + - + + Gymnsium + + + Högskol + + - + + Boendeyt - - - - - - Inkomst - - (Inkomst) 2 + (Inkomst) 3 - Hyresbostd + + + + + + + b Inkomst*Hyrbost + - - Anst+företg + Egenföretgre + Sjuk + + + + + + Övrig + + + + Storstd + + 20