Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl: De två sist siffrorn i det år mn sk t red på veckodgen. 1 v dess två siffror. Endst heltlsdelen sk ts med. Måndens tl, titt i Tell 1 Dtum på den dg mn sk t red på veckodgen. För år under 1700-tlet läggs till de fyr tlens summ 1800-tlet läggs 2 till de fyr tlens summ 2000-tlet läggs 6 till de fyr tlens summ 2-tlet läggs till de fyr tlens summ T red på vilken veckodg som 19 ) nyårsdgen vr år 2000 ) julfton kommer tt vr på år 2010 c) de först människorn lndde på månen, 20 juli 1969 20 ) vnn Melodifestivlen med Wterloo i righton den 6 pril 197 ) Crolin Klüft tog olympiskt guld i sjukmp i ten 21 ugusti 200 c) erlinmuren öppndes den 9 novemer 1989 21 ) du föddes ) du sk fyll 18 år c) din fmiljemedlemmr föddes Divider denn summ med 7. Den rest du får nger i Tell 2 den veckodg du söker. Eempel: Vilken veckodg vr 7 novemer 1991? Eftersom det är Följnde fyr tl läggs ihop: 1900-tlet är det ingen 91 tilläggssiffr. 91 22 ( = 22,75. Heltlsdelen är 22) 7 Summ: 12 12 dividert med 7 ger resten 5. I Tell 2 ser du tt 5 är en torsdg. 7 novemer 1991 vr lltså en torsdg. Tell 1 Jnuri 1* Feruri * Mrs pril 0 Mj 2 Juni 5 Juli 0 ugusti 3 Septemer 6 Oktoer 1 Novemer Decemer 6 Tell 2 Söndg 1 Måndg 2 Tisdg 3 Onsdg Torsdg 5 Fredg 6 Lördg 0 * Vid skottår nvänds 0 för jnuri och 3 för feruri Skottår är de år som hr en dg etr, den så kllde skottdgen. Skottår infller vrt fjärde år räknt fr.o.m. år e.kr. (d.v.s. ll årtl som är jämnt delr med ). Undntg sker för årtl jämnt delr med. Dock är årtl jämnt delr med 00 skottår. lltså vr åren 1896 och 190 skottår men inte år 1900. År 2000 vr skottår eftersom det är jämnt delrt med 00. 10 11
Det inär tlsystemet Vårt tlsystem hr tio som s. Med siffrorn 0 9 kn vi skriv ll tl med sen 10. Eempel 5 32 = 5 1 000 + 3 + 2 10 + 1 5 32 = 5 10 3 + 3 10 2 + 2 10 1 + 10 0 Det inär tlsystemet hr två som s. Med siffrorn 0 och 1 kn vi skriv ll tl med sen 2. 11 i inär form skrivs 11 två 11 två = 1 2 1 + 1 2 0 = 2 + 1 = 3 i tiosystemet = 3 tio 1010 två = 1 2 3 + 0 2 2 + 1 2 1 + 0 2 0 = 8 + 0 + 2 + 0 = 10 tio 22 Tlen är skrivn i det inär tlsystemet. Skriv tlen i tiosystemet, lltså på det sätt som vi är vn vid. ) 10 två ) två c) 1111 två d) 10 två 23 Tlen är skrivn i tiosystemet. Skriv tlen i det inär systemet. ) 5 ) 9 c) 20 d) 35 Mgisk kort Eempel Mn kn läs om gml kulturer som räknde med sen två. Det finns minoritetsgrupper i ustrlien som fortfrnde räknr ett, två, två och ett, två tvåor, två tvåor och ett. Numer nvänds det inär tlsystemet främst i dtorer. En v siffrorn etyder ström på och den ndr siffrn ström v. e en person tt tänk på ett tl melln 1 och. Vis korten på näst sid ett i tget och fråg om tlet finns på korten. Lägg efter hnd ihop de tl som är det först tlet på vrje kort som personen hr svrt j på. Summn v tlen är det tl som personen hr tänkt på! Personen tänker på tlet 37. Tlet 37 finns på de kort som hr tlen 1, och 32 som först tl: dder tlen och du får tlet 37. 2 Vr en mtemtiktrollkrl och e en kmrt tt tänk på ett tl och fråg sedn på vilk kort tlet finns. erätt sedn för kmrten vilket tl hon eller hn tänkte på. Pröv gärn fler gånger för tt vis tt du är en duktig trollkrl. 25 Vrför fungerr trolleriet? Undersök vilken sorts tl som står först på ll kort. Förklr vrför metoden fungerr. 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 2 3 6 7 10 11 1 15 18 19 22 23 26 27 30 31 3 35 38 39 2 3 6 7 50 51 5 55 58 59 62 63 66 67 70 71 7 75 78 79 82 83 86 87 90 91 9 95 98 99 5 6 7 12 13 1 15 20 21 22 23 28 29 30 31 36 37 38 39 5 6 7 52 53 5 55 60 61 62 63 68 69 70 71 76 77 78 79 8 85 86 87 92 93 9 95 8 9 10 11 12 13 1 15 2 25 26 27 28 29 30 31 0 1 2 3 5 6 7 56 57 58 59 60 61 62 63 72 73 7 75 76 77 78 79 88 89 90 91 92 93 9 95 16 17 18 19 20 21 22 23 2 25 26 27 28 29 30 31 8 9 50 51 52 53 5 55 56 57 58 59 60 61 62 63 80 81 82 83 8 85 86 87 88 89 90 91 92 93 9 95 32 33 3 35 36 37 38 39 0 1 2 3 5 6 7 8 9 50 51 52 53 5 55 56 57 58 59 60 61 62 63 96 97 98 99 6 65 66 67 68 69 70 71 72 73 7 75 76 77 78 79 80 81 82 83 8 85 86 87 88 89 90 91 92 93 9 95 96 97 98 99 12 13
Geometrisk stser Nu sk du prktiskt undersök de geometrisk stsern genom tt rit cirklr och mät vinklr. Här följer någr stser som hndlr om vinklr i cirklr. Då är det r tt känn till två egrepp, medelpunktsvinkel och rndvinkel. Cirkelågen hr ändpunktern och på cirkeln. Dr rdier från och till cirkelns medelpunkt. Då ilds medelpunktsvinkeln m. Dr sträckor från en punkt C på cirkeln till och. Då ilds rndvinkeln (periferivinkeln) p. Mn säger tt m och p står på ågen. Rndvinkelstsen Medelpunktsvinkeln är duelt så stor som rndvinkeln på smm åge. m = 2 p C p m p m 1 2 18 Rit en cirkel med rdien 5 cm och dr två rdier så tt en medelpunktsvinkel 120 ilds. Konstruer en rndvinkel på smm åge. Se ild 2 i rutn. Mät rndvinkeln. Hur stor är den? 19 Rit en cirkel med rdien 5 cm och rit tre rndvinklr på smm åge, (ild 3 i rutn). Mät rndvinklrn. Hur stor är de? 20 Rit en cirkel med rdien 5 cm och rit tre rndvinklr på smm hlvcirkelåge, (ild i rutn). Mät rndvinklrn. Hur stor är de? 21 Rit en cirkel med rdien 5 cm. Rit en fyrhörning som är inskriven i cirkeln, (ild 5 i rutn). Mät fyrhörningens vinklr och jämför de vinklr som står mitt emot vrndr. Vd finner du? Följdsts 1 till rndvinkelstsen ll rndvinklr på smm åge är lik stor. = = c c 3 Eempel ) Räkn ut vinkeln. Vinkeln är medelpunktsvinkel på smm åge som rndvinkeln D. D 65 y C = 2 65 = 130 Vinkeln = 130 Följdsts 2 till rndvinkelstsen Rndvinkeln på en hlvcirkelåge är 90. ) Räkn ut vinkeln y. Vinkeln y är rndvinkel på smm åge som rndvinkeln D. Vinkeln y = 65 Följdsts 3 till rndvinkelstsen I en fyrhörning som är inskriven i en cirkel är motstående vinklr tillsmmns 180. + = 180 5 22 Räkn ut vinkeln. M är cirkelns medelpunkt. 80 23 Räkn ut vinklrn och. M är cirkelns medelpunkt. 10 28 Geometri Geometri 29
re med lger Olikfärgde kermikplttorn hr nvänts för tt gör vckr golvmönster i Westminster ey, Londons mest erömd kyrk. Mönstret hr formen v en rektngel med sidorn och 2. 2 38 Skriv ett uttryck för omkrets och re v figurern. ) ) 3 c) 2 3 3 3 2 2 2 33 Hur stor är ren v ) de grön plttorn 39 d) 3 e) 2 f) 3 2 ) de svrt plttorn c) hel mönstret 2 2 3 Hur stor är ren v ) de grön plttorn ) de svrt plttorn c) hel mönstret I ll tider hr det vrit populärt tt med mosik lägg mönster som ger intryck v djup. Golvet på ilden finns i ett utgrävt hus på ön Delos i Greklnd och är ungefär 2 300 år gmmlt. 35 Längden v en pltt i dett mönstret är y. Skriv ett uttryck för ren v hel mönstret. 36 Hur stor re hr de ) grön plttorn ) vit plttorn Teckningen till höger visr hur mönstret är uppyggt v vit, run och svrt geometrisk former. Figur hr sidorn 3 och ren v är 3 = 12 2 Omkretsen är 2 3 + 2 = 1 Figur får mn genom tt klipp ort en rektngel med sidorn 2 och 3 ur. ren v är 3 2 3 = 12 2 6 2 = 6 2 37 Vilken omkrets hr den svrt figuren? Jämför med :s omkrets. 3 0 Vilk geometrisk former hr de olik plttorn i den högr figuren? 1 En vit pltt hr ren. Vilken re hr då ) en run pltt ) en svrt pltt 2 Hur stor är re hr ll ) de vit plttorn ) run plttorn c) svrt plttorn 0 lger och ekvtioner lger och ekvtioner 1